En kluven EU-opinion. Rutger Lindahl

Transkript

1 En kluven EU-opinion En kluven EU-opinion Rutger Lindahl I ntresset för internationella frågor är stort bland svenskar. Två tredjedelar av dem som tillfrågades i 5 års SOM-undersökning uppgav att deras internationella intresse är stort. När det gäller EU-frågor är intressenivån lägre. De ointresserade är ungefär lika många som de intresserade. Det är knappast förvånande att andelen förespråkare för EU-medlemskap i högre grad än EU-motståndare uppger att de är intresserade av EU-frågor (74 procent jämfört med 39 procent). När det gäller intresse för internationella frågor i allmänhet är intresset höger både bland EUmotståndare (62 procent) och bland EU-förespråkare (82 procent). Ovannämnda förhållanden kan fungera som bakgrund till konstaterandet att år 1995, då Sverige inträdde som medlem i Europeiska unionen, uppgav 86 procent bland svenskarna en bestämd åsikt i medlemskapsfrågan. Tio år senare har andelen som uppger en bestämd åsikt i frågan sjunkit med tio procentenheter. En fjärdedel har år 5 inte någon bestämd åsikt om de är för eller emot Sveriges EU-medlemskap. Till detta resultat kan finnas många tänkbara förklaringar. Enligt den senaste Eurobarometer-studien är svenskarna i stort sett nöjda både med mängden EUrelaterad information i massmedierna och med det sätt på vilken den presenteras, men avsaknaden av en bred debatt om EU-frågor har förmodligen en dämpande effekt på svenska folkets intresse och på både viljan och förmågan att bilda sig en bestämd åsikt om betydelsen av vad EU-medlemskapet betyder för Sverige och för den enskilde medborgaren i vardagen. Ett exempel på att en intensiv och informativ debatt kan vara stimulerande och ge underlag för ställningstaganden i EU-frågor är debatten inför och direkt efter folkomröstningen hösten 3 om införande av euron. Däremot har t.ex. kampanjerna inför de två riksdagsval som hållits mellan 1995 och 5 inte innehållit några mer framträdande inslag av EU-frågor och därmed inte givit svenskarna någon extra hjälp med att värdera EU-medlemskapets för- och nackdelar. I många fall kan det uppgivna ointresset förklaras med en grundläggande negativ inställning till Sveriges EU-medlemskap, men en betydande orsak kan sannolikt finnas i bristen på engagemang inom partier och intresseorganisationer för att föra ut konkreta EU-frågor i en bred publik debatt. 435

2 Rutger Lindahl Figur 1 Åsikt om EU-medlemskap, (procent) I huvudsak för I huvudsak emot Ingen bestämd åsikt Kommentar: Frågan löd: Vad är din åsikt om det svenska medlemskapet i EU? Tre svarsalternativ kunde användas: 1) i huvudsak för det svenska medlemskapet i EU; 2) i huvudsak emot det svenska medlemskapet i EU; 3) har ingen bestämd åsikt i frågan. Den bild av opinionsutvecklingen när det gäller synen på Sveriges medlemskap i EU som visas i figur 1 illustrerar att det jämna förhållandet mellan EU-förespråkare och EU-motståndare består. Samtidigt ökar andelen utan bestämd åsikt. Förutom att EU-förespråkarna 1 fick ett litet övertag, som man hittills lyckats behålla, är det bara resultaten från hösten 3 som tilldrar sig särskild uppmärksamhet. Folkomröstningen om euron ledde till en livlig debatt, som fick till resultat att många fler svenskar tog bestämd ställning inte bara till frågan om eurons införande utan också när det gällde om man är för eller emot medlemskapet i EU. En slutsats man kan dra av detta är att svenskarna reagerar positivt på ökade möjligheter att delta i debatter genom att inta tydligare positioner i de aktuella frågorna. Euroomröstningen blev en vändpunkt Debatten inför folkomröstningen om euron stimulerade även opinionsbildningen i andra EU-relaterade frågor (Oscarsson & Holmberg, 4). Det klara Nej-resultatet i folkomröstningen skall ställas bredvid en samtidig ökning av stödet för Sveriges medlemskap i EU. För många svenskar blev euro-omröstningen ett tillfälle att markera att man anser att Sverige skall fortsätta vara medlem i EU, men att man samtidigt inte är beredd att stödja alla förslag till fördjupat eller breddat samarbete, dvs. förändringar i medlemskapets innehåll (Lindahl 4 ). Under de två år som gått sedan folkomröstningen har stödet för EU-medlemskap sjunkit. Det gäller både bland kvinnor och män och inom i stort sett alla åldersgrupper. Någon motsvarande allmän ökning av EU-motståndet förekommer emellertid inte. Inom den yngsta åldersgruppen fortsätter dock trenden sedan början av - talet med sjunkande EU-motstånd, medan svenskar i övre medelåldern blir mer 436

3 En kluven EU-opinion negativa till EU-medlemskap. Sedan euro-omröstningen har trenden med stigande EU-stöd också brutits inom samtliga utbildningsnivåer och ersatts med en svag ökning av EU-motståndet, särskilt bland medelhögt och högt utbildade. I ett längre 5-årigt perspektiv visar det sig dock att andelen förespråkare av EU-medlemskap har ökat och andelen EU-motståndare sjunkit både bland kvinnor och män. Om utvecklingen av opinionen efter folkomröstningen 3 är ett trendbrott kan det få stor betydelse för hela opinionsmönstret i EU-frågor. Tidigare undersökningar har visat att stödet för Sveriges EU-medlemskap är starkast i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö och mer generellt i södra Sverige, samt att EU-motståndet dominerar i mellersta och norra Sverige (Lindahl 5). Det är i dessa geografiska områden som stödet sjunkit kraftigast under de senaste åren och där också en svag ökning av EU-motståndet förekommer. I övriga delar av landet har det bara skett marginella förändringar. Figur 2 a Förespråkare av EU-medlemskap efter partisympati, (procent) V S C Fp M Kd Mp Figur 2 b Motståndare till EU-medlemskap efter partisympati, (procent) V S C Fp M Kd Mp 437

4 Rutger Lindahl Bland de svenska riksdagspartierna är det en majoritet som officiellt stöder Sveriges EU-medlemskap. Endast vänsterpartiet och miljöpartiet företräder motsatt linje. Inte i något fall har dock den officiella partilinjen i EU-frågor helhjärtat stöd bland partiernas sympatisörer. Starkast är splittringen inom det socialdemokratiska partiet, liksom inom centerpartiet och kristdemokraterna. I tidigare SOM-undersökningar har visats att EU-motståndet sjunkit bland sympatisörer med miljöpartiet och vänsterpartiet (se figur 2 a+b). Den tendensen fortsätter 5 inom miljöpartiet, medan EU-motståndet bland vänsterpartiets sympatisörer stabiliserats på en relativt hög nivå. En tendens inom båda partierna till svagt stigande stöd för EUmedlemskap bröts år 3 och därefter tyder resultaten snarare på att stödet sjunker. Mer dramatisk är emellertid scenförändringen inom de två partier som framstår som de främsta förespråkarna av EU-medlemskap, dvs. moderata samlingspartiet och folkpartiet. Bland sympatisörerna med dessa partier tycks utvecklingen efter 3 ha givit signaler till minskat EU-stöd. Det sjunkande stödet för Sveriges EUmedlemskap under åren 3-5 uppgår i båda fallen till femton procentenheter. Detta, tillsammans med ett sjunkande EU-stöd bland socialdemokratiska sympatisörer, innebär ett trendbrott i den svenska EU-opinionen. Den svenska EU-opinionen fortsätter alltså vara djupt kluven och osäkerheten om hur medlemskapet skall bedömas ökar. Som en jämförelse till resultaten från SOM-institutets undersökningar kan noteras att fyrtiofyra procent bland svenskarna i Eurobarometern uppger att de tycker att det är bra att Sverige är medlem i EU. Tjugoåtta procent intar motsatt ståndpunkt. Lika stor andel av de svarande uppger att de tycker EU-medlemskapet varken är bra eller dåligt. Samtidigt är Eurobarometerns bild av EU mer kluven. En tredjedel bland svenskarna har en positiv bild av EU. Lika stor andel har en negativ bild eller en mer neutral bild av EU-samarbetet (Eurobarometer 63, 5). EU-medlemskapet är för många en vänster-högerfråga. Under det dryga halva århundrade som formerna för och Sveriges förhållande till det europeiska samarbetet varit föremål för diskussion har denna förts mot bakgrund av en vänster-högerdimension i politiken. Företrädare för vänsteråsikter (-partier) har kritiserat samarbetet inom EG och senare inom EU, medan företrädare för åsikter till höger om den politiska mitten har förespråkat samarbetet och argumenterat för svenskt medlemskap. Även i 5 års resultat framträder ett vänster-högermönster tydligt. 438

5 En kluven EU-opinion Figur 3 Inställning till EU-medlemskap efter subjektiv vänster-höger position, 1999 och 5 (procent) För 1999 Emot 5 För 5 Emot Klart til vänster Något till vänster Varken vänster eller höger Något till höger Klart till höger Kommentar: Placeringen på vänster-högerdimensionen bygger på svar på frågan: Man talar ibland om att politiska åsikter kan placeras in på en vänster-högerskala. Var någonstans skulle du placera dig själv på en sådan vänster-högerskala? Svarsalternativen var : klart till vänster, något till vänster, varken till vänster eller höger, något till höger och klart till höger. Jämförelsen i figur 3 med utfallet på vänster-högerdimensionen år 1999 visar tydligt att motståndet mot EU-medlemskap minskat och att stödet ökat bland svenskar som placerar sig själva klart till vänster. Utvecklingen inom denna del av väljarkåren är mycket mer markant än i dimensionens andra ände. Resultatbilden visar också att EU-förespråkarna uppenbart har problem att öka stödet i den politiska mitten, där trettiofem procent bland svenskarna (5) placerar sig själva. Här är intresset för politik i allmänhet, liksom för EU-frågor och internationella frågor förhållandevis lågt. Det får bl.a. till konsekvens att andelen som inte har någon bestämd åsikt beträffande Sveriges medlemskap i EU är stor. Om bristen på framgång håller i sig för EU-förespråkarna när det gäller att attrahera dessa väljare kommer det ha större betydelse för den totala opinionsbalansen, än fortsatta förskjutningar till deras förmån i vänster-högerdimensionens ytterkanter. Mångsidig bild av EU-medlemskapets konsekvenser Svenska folkets uppfattning om nyttan med EU-medlemskapet har varierat under perioden sedan Inför folkomröstningen om medlemskap hösten 1994 präglades kampanjarbetet både på Ja- och Nej-sidan av bedömningar av EU-medlemskapets för- och nackdelar. I de flesta fall intog svenskarna klara ställningar till om de förväntade sig positiva eller negativa konsekvenser inom olika samhällsområden. SOM-institutets årliga undersökningar visar att svenskarnas bedömning snabbt kom att avvika från vad som uttalades som förhoppningar åren innan EU-medlemskapet inleddes. Generellt dominerar uppfattningar om att nyttan av medlemskapet blivit mindre än förväntat. Bilden varierar dock mellan olika politikområden. I Euroba- 439

6 Rutger Lindahl rometern redovisas att trettiosex procent bland svenskarna anser att Sverige tjänat på att bli medlem i EU, men femtio procent anser att EU-medlemskapet är en förlustaffär (Eurobarometer 63, 5). Ett genomgående drag i opinionsmönstret är att andelen svenskar som uppger att EU-medlemskapet varken lett till förbättring eller försämring av förhållanden i Sverige är högt. Eftersom svarsalternativet ingen uppfattning erbjuds, måste åsikten uppfattas som en markering av att det inte går att avgöra om konsekvenserna överväger i ena eller andra riktningen. Det kan i sin tur mycket väl vara en konsekvens av att EU-medlemskapets konkreta betydelse för svenskars vardagsliv, för politiska beslut på riks-, region- och lokalnivå, inte tydliggörs tillräckligt väl. På miljöområdet, där debatten om EU:s roll är förhållandevis intensiv, har de tidiga negativa förväntningarna förbytts i ett svagt övertag för uppfattningen att EU-medlemskapet medför förbättring. Fler än hälften av tillfrågade svenskar intar dock ståndpunkten att EU-medlemskapet varken innebär förbättring eller försämring (se figur 4a). En anledning till att EU:s hantering av miljöfrågor får en förhållandevis positiv bedömning är troligen att EU på detta område, bl.a. under den tid då Margot Wallström var EU-kommissionär med ansvar för miljöfrågorna, har uppfattats som handlingskraftigt och inriktat på åtgärder som går i linje med svenska uppfattningar. Även bland sympatisörer med EU-kritiska partier som vänsterpartiet och miljöpartiet finner man relativt positiv bedömning av EU-medlemskapets effekter på miljöområdet. I Eurobarometern ställs frågan om man anser att EU spelar en positiv eller negativ roll för utvecklingen när det gäller miljöskydd och i den senaste resultatredovisningen uppger femtio procent bland svenskarna att EU spelar en positiv roll, medan tjugosju procent intar motsatt ståndpunkt. Jordbruksfrågor har under lång tid framstått som problem för EU. Det har också kunnat avläsas i resultaten från SOM-undersökningarna i form av dominans av bedömningen att medlemskapet i EU medför försämring för det svenska jordbruket. Under -talet förändrades bilden successivt och år 3 skilde endast fyra procentenheter mellan den andel som uppgav att EU-medlemskapet innebar försämring (28 procent) och den andel bland svenskarna som hade motsatt åsikt (24 procent). I den senaste undersökningen visar resultaten att opinionsläget åter svängt och att bedömningen nu är väsentligt mer negativ. I avsaknad av konkreta jordbruksproblem som galna-ko-sjukan och mul-och klövsjukan har troligen debatten kring jordbruksstödets omfattning i samband med EU:s utvidgning och förhandlingarna om den senaste långtidsbudgeten fungerat som stimulans för en mer kritisk hållning till EU-medlemskapets effekter. Enligt Eurobarometern oroar sig två tredjedelar bland svenskarna för försämrade förhållanden inom jordbruksområdet. En utveckling i motsatt riktning kan noteras när det gäller synen på EU-medlemskapets konsekvenser för prisnivån på livsmedel. Efter att ha visat en utvecklingstrend mot minskande stöd för uppfattningen att medlemskapet betyder förbättring förändras bilden mellan år 3 och 5 så att andelen svenskar som uppfattar att 4

7 En kluven EU-opinion det sker förbättringar när det gäller livsmedelspriserna tack vare EU-medlemskapet fördubblas (se figur 4b). Tänkbara förklaringar till detta är publicering av prisjämförelser över tid i Sverige och mellan Sverige och grannländer, vari det framgår att EU-medlemskapet resulterat i ökad priskonkurrens, vilket gynnar svenska konsumenter (jfr ex SCB:s prisstatistik.). Figur 4 a Svenskarnas uppfattning om konsekvenser av EU-medlemskapet inom miljöområdet, (procent) Förbättring Varken/eller Försämring Figur 4 b Uppfattning om konsekvenser av EU-medlemskapet inom livsmedelsprisområdet, (procent) Förbättring Varken/eller Försämring 441

8 Rutger Lindahl Figur 4 c Svenskarans uppfattning om konsekvenser av EU-medlemskapet inom det ekonomiska området, (procent) Förbättring Varken/eller Försämring Figur 4 d Uppfattning om konsekvenser av EU-medlemskapet inom sysselsättningsområdet, (procent) Förbättring Varken/eller Försämring Kommentar: Svarsalternativen stor förbättring och viss förbättring har sammanslagits i resultatredovisningen och samma sak har gjorts med alternativen viss försämring och stor försämring. Andelen som ej har någon uppfattning i frågan redovisas ej i figuren men utgör för varje år differensen mellan och de i summan angivna sammanlagda värdena. Ett annat mycket omdebatterat område är konsekvenser inom det ekonomiska området. År 1994 var förväntningarna på en positiv effekt av EU-medlemskapet mycket höga. Ganska snart efter inträdet i EU förändrades opinionsbilden radikalt. Det råder idag knappast någon tvekan om att många svenskar blivit besvikna på utfallet av EU-medlemskapet inom detta område. I resultaten från 5 års undersökning har det EU-kritiska inslaget ökat (se figur 4c). Eurobarometern redovisar för år 5 att lika stor andel svenskar anser att EU spelar en positiv som en negativ roll för den ekonomiska utvecklingen i det egna landet. Nära knutet till de ekonomiska frågorna ligger sysselsättningsområdet. Efter krisen i den svenska ekonomin och på arbetsmarknaden under första delen av

9 En kluven EU-opinion talet riktades stora förväntningar på EU-medlemskapets positiva effekter på sysselsättningsnivån i Sverige. Under slutet av 199-talet och början av -talet dominerades resultaten i SOM-institutets undersökningar av uppfattningen att EU-medlemskapet varken medfört förbättring eller försämring. År 5 har dock opinionsläget skärpts genom att andelen svenskar som uppfattar att medlemskapet betyder försämrade sysselsättningsförhållanden i Sverige har ökat kraftigt (se figur 4d). Det kan också noteras att bilden av EU:s roll när det gäller att bekämpa arbetslöshet är övervägande negativ. Eftersom arbetsmarknadsfrågor t.ex. utflyttning av jobb intar en mycket framskjuten position bland svenskarnas orsaker till oro inför framtiden spelar denna opinion sannolikt en betydelsefull roll för det totala opinionsmönstret i EU-frågor. Samtidigt har också bedömningen av konsekvenserna när det gäller företagens konkurrensvillkor successivt blivit mindre positiv i SOM-institutets undersökningar. För fem år sedan ansåg 35 procent bland svenskarna att EU-medlemskapet innebar förbättrade konkurrensvillkor för svenska företag, medan 9 procent hyste motsatt åsikt. År 5 har den förstnämnda andelen sjunkit till procent och andelen svenskar som anser att EU-medlemskapet innebär försämrade konkurrensmöjligheter vuxit till 15 procent. Söker man sig bakom resultat av den typ som redovisas ovan finns det tydliga spår av svenska folkets splittring i förespråkare och motståndare till EU-medlemskapet. Dessutom framträder det en betydande grupp som i flertalet fall inte anser sig ha tillräckligt underlag för eller av andra skäl inte är beredda att ta ställning, utan menar att EU-medlemskapets konsekvenser måste tolkas så att de varken innebär förbättring eller försämring. Inom de flesta politikområden som ingår i SOM-undersökningen visar resultaten att majoriteten av EU-motståndarna genomgående bedömer EU-medlemskapets effekter som negativa, medan EU-förespråkarna står för den motsatta bedömningen. Avståndet i uppfattning mellan dessa båda huvudgrupper är som störst inom det ekonomiska området. När det gäller miljöfrågor, liksom högre utbildning och forskning gör även EU-motståndarna en klart mer positiv bedömning av effekterna och avståndet mellan de båda huvudgrupperna blir förhållandevis litet. På motsvarande sätt ligger EU-förespråkarna opinionsmässigt relativt nära EU-motståndarna inom områden som jordbruket och sysselsättningen. Vardagsdebatten saknar EU-frågor I valrörelsen 6 tycks EU-frågor än en gång tilldelas en undanskymd roll av de politiska partierna. Det är uppenbart att inget parti betraktar EU-frågor som röstvinnande. Kanske snarare som ökande risken för röstförluster. Därmed kommer självklart inte medborgarnas intresse att stimuleras för att tränga djupare in i konsekvenserna av EU-medlemskapet. EU-frågorna har kommit in i en ond cirkel. Det finns inget idag som tyder på att en bred och genomlysande debatt kommer att 443

10 Rutger Lindahl ändra på det nuvarande opinionsmönstret, men den skulle föra EU-frågor till sin naturliga plats bland de svenska vardagsfrågorna. Referenser Eurobarometer Nr 63 (5), Europeiska kommissionen. Lindahl, R. (5) Svensk opinion om EU-medlemskapets konsekvenser i Holmberg, S. & Weibull, L. (red) Lyckan kommer, lyckan går. Göteborg, SOM-institutet, s Lindahl, R. (4) EU- och EMU-medlemskapets konsekvenser i Oscarsson, H. & Holmberg, S. (red) Kampen om euron. Göteborg, Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Lindahl, R. (4) EU ja, men i Holmberg, S. & Weibull, L. (red) Ju mer vi är tillsammans. Göteborg, SOM-institutet, Göteborgs universitet, s Lindahl, R. & Oskarson, M. (1) EU-medlemskap på gott och ont i Holmberg, S. m.fl. Europaopinionen. Göteborg, Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Oscarsson, H. & Holmberg, S. (red)(5) Kampen om euron. Göteborg, Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet 444