Under det senaste året har debatten om invandring intensifierats. Efter valrörelsen

Transkript

1 Vänster och höger i fl yktingopinionen VÄNSTER OCH HÖGER I FLYKTINGOPINIONEN MARIE DEMKER Under det senaste året har debatten om invandring intensifierats. Efter valrörelsen 2002 har frågor kring arbetskraftsinvandring, övergångsregler för de nya EU-länderna, asylpolitiken och integrationspolitikens misslyckande varit på agendan i medierna och i Riksdagen nästan varje månad. Frågor om Sveriges som ett näste för terrorister och diskussioner om den islamska fundamentalismen som grogrund för såväl internationell terror som för familjevåld har kunnat höras i de flesta medierna under perioden efter valet. Trots detta ligger opinionen i flyktingfrågorna still. En viss utjämning mellan de politiska partierna sker och polariseringen minskar något under hösten Men attityden till flyktinginvandring har inte hårdnat. Den högsta uppmätta negativa attityden i SOM-undersökningarna var 1992 då 65 procent förespråkade en betydligt mer restriktiv flyktinginvandring. Därefter har motståndet mot flyktinginvandring sjunkit successivt till som lägst 43 procent Men den sjunkande trenden bröts redan 2001 och år 2003 liksom år 2002 anser 50 procent att flyktinginvandringen bör minska. Figur 1 Svenska folkets inställning till flyktingmottagning, (procent) Procent bra förslag ta emot färre flyktingar dåligt förslag ta emot färre flyktingar Kommentar: Förslaget som svarspersonerna fick ta ställning till löd: Ta emot färre flyktingar i Sverige och svarsalternativen var mycket bra, ganska bra, varken bra eller dåligt förslag, ganska dåligt samt mycket dåligt förslag. Den redovisade siffran är andelen som svarat mycket eller ganska bra respektive mycket eller ganska dåligt om förslaget. Endast personer som besvarat frågan är medtagna i procentbasen. 33

2 Marie Demker Resultaten visar alltså att motståndet mot att ta emot flyktingar Sverige legat stilla sedan förra mätningen. Kvinnor är, i enlighet med tidigare år, mindre negativa till flyktingmottagning än män. Personer under trettio har tillsammans med åringar blivit något mer negativa till flyktingmottagning. Tabell 1 Svenska folkets inställning till flyktingmottagning efter kön och ålder (procent) Förslag: Ta emot färre fl yktingar i Sverige Bra förslag Dåligt förslag Diff Diff Samtliga Kön: Män Kvinnor Ålder: år år år år Kommentar: Se fi gur 1. Flyktingpolitiken har länge varit en starkt partiskiljande fråga. I tidigare undersökningar har moderata väljare varit de som varit mest benägna att begränsa flyktingmottagningen medan vänsterpartiets, miljöpartiets och folkpartiets väljare oftast varit mest flyktingvänliga. Valåret 2002 förändrades den bilden och folkpartiets väljare blev mer lika genomsnittet i flyktingopinionen. Samtidigt ökade polariseringen mellan partierna kraftigt. I 2003 års mätning är det vänsterpartiets och miljöpartiets väljare som sticker ut genom att dels ha förändrats mest dels har det skett i negativ riktning. Folkpartiets väljare är fortfarande mest positiva bland borgerliga väljare till flyktingmottagning. Miljöpartiets väljare har förändrats mest i flyktingnegativ riktning. Intressant är också att skillnaderna mellan partierna har minskat sedan valåret Polariseringen har således minskat mellan partierna samtidigt som debatten tagit fart. Mellan mest negativ grupp (moderater) och mest positiv grupp (miljöpartister) skiljer det idag endast 28 procentenheter till skillnad mot 2002 års skillnad om 42 procentenheter. 1 34

3 Vänster och höger i fl yktingopinionen Tabell 2 Svenska folkets inställning till flyktingmottagning efter partisympati (procent) Förslag: Ta emot färre fl yktingar i Sverige Bra förslag Förändring Samtliga vänsterpartiet socialdemokraterna miljöpartiet centerpartiet folkpartiet kristdemokraterna moderaterna övriga partier Kommentar: Se fi gur 1. Resultaten visar att miljöpartiets väljare fortfarande är minst benägna att minska flyktinginvandringen, medan moderaternas väljare tillsammans med väljare som tycker bäst om partier utanför riksdagen är mest intresserade av att minska flyktinginvandringen. Miljöpartiets väljare är den enda väljargrupp där det finns en övervikt mot förslaget att ta emot färre flyktingar (40 procent anser det vara ett dåligt förslag att ta emot färre flyktingar). Miljöpartiets väljare behåller därmed sin flyktingpositiva profil, samtidigt som mp-sympatisörerna tillsammans med vänsterpartiets väljare är de som ändrat sig mest, och då i flyktingnegativ riktning. När vi analyserar den traditionella vänster-högerskalans betydelse för åsikt om flyktingmottagning återfinner vi år 2003 samma mönster som tidigare; Ju mer till vänster en person anser sig vara, desto större sannolikhet för en positiv attityd till flyktingmottagning. I gruppen klart till vänster är det 46 procent som anser att det är ett dåligt förslag att minska flyktingmottagningen medan 32 procent anser det vara ett bra förslag. I gruppen klart till höger är förhållandet det omvända, 64 procent anser det vara bra att minska antalet flyktingar och bara 22 procent anser det vara ett dåligt förslag. Vi vet bl a genom arbetet med SOM-undersökningarna sedan slutet av talet att utbildning har en tydlig effekt på attityden till flyktingmottagning: ju högre utbildning desto mer positiv attityd. Det sambandet består även i 2003 års SOM-undersökning. Bland personer med hög utbildning (minst examen från universitet) anser 32 procent att det är ett bra förslag att ta emot färre flyktingar, 35

4 Marie Demker medan bland dem med endast grundskola anser 62 procent att det vore bra att minska antalet flyktingar. Utbildningens inriktning har också betydelse för attityden till flyktinginvandring. 2 I en kategorisering av utbildningar i underkategorier visar det sig att bland grupper som har en utbildning inom det pedagogiska och humanistiska området är inställning till flyktingmottagning betydligt mer positiv än bland de personer som utbildats inom jordbruk, teknik, ekonomi eller hotell och restaurangområdet. Sambandet gäller även om vi betänker att vissa områden har högre frekvens av universitetsutbildningar än andra. Personer med examen från en universitetsutbildning inom ekonomiska områden är t ex mer benägna (42 procent) att vilja minska antalet fl yktingar än de med universitetsexamen inom sociala yrken (29 procent) eller naturvetenskap (29 procent). Vi vet genom tidigare studier att kvinnor är mer positiva än män till att ta emot flyktingar och vi vet också att högutbildade är mer positiva än de med kortare utbildning bakom sig. Vi vet även att i storstäder och i tjänstemanna- och akademikerfamiljer finns större sannolikhet för positiva attityder till flyktingmottagning. Årets undersökning (2003) innehåller inga undantag från de mönstren. Grundläggande för attityden till flyktingmottagning tycks dock den ideologiska identifikationen vara. Den enda ideologiska väljargrupp där det finns en övervikt för att förslaget om att minska antalet flyktingar är ett dåligt förslag är gruppen klart till vänster. Bland kvinnor som definierar sig klart till vänster ansåg endast 24 procent att det var ett bra förslag att ta emot färre flyktingar medan så många som 58 procent bland kvinnorna klart till höger hade den uppfattningen. Bland männen klart till vänster ansåg 41 procent att det var ett bra förslag att ta emot färre flyktingar medan så många som 69 procent av männen klart till höger vill ta emot färre flyktingar. 3 Bland väljare som placerar sig klart till vänster och som har examen från universitet är det endast 17 procent som vill minska flyktinginvandringen. Av de väljare som placerat sig klart till höger och som har examen från universitet har emellertid 52 procent den uppfattningen. Även bland väljare med endast grundskola slår ideologin igenom. Av väljare med enbart grundskola som placerat sig klart till vänster ansåg 48 procent att det var ett bra förslag att minska antalet flyktingar medan 68 procent av motsvarande grupp med enbart grundskola men som stod klart till höger har den åsikten. Ålder anses ofta var en avgörande faktor för attityden till flyktingar. Vi vet sedan tidigare att äldre tenderar att vara mer negativa än yngre, men skillnaderna är inte stora. Om vi däremot genom en förfinad åldersindelning undersöker hur vänsteroch högerideologi påverkar inom olika åldersgrupper visar sig den ideologiska aspekten ha större betydelse. De allra yngsta (15-19 år) som anser sig stå till höger är avsevärt mer negativa till flyktingmottagning än sina kamrater till vänster. De yngsta som definierar sig som höger är t o m mer negativa än vad folkopinionen är och det är endast de allra äldsta (76-85 år) till höger som är mer negativa. Låg 36

5 Vänster och höger i fl yktingopinionen ålder tycks således inte i sig skapa en mer positiv attityd till flyktingar, medan vänsterideologi gör det. Den minsta skillnaden mellan vänster och höger finns i åldersgruppen år. Bland dem är skillnaden mellan positiv och negativ attityd till flyktingmottagning ej signifikant, endast tre procentenheter. Tabell 3 Andel av svenska väljare som anser att det är ett bra förslag att ta emot färre flyktingar i Sverige efter ålder och vänster- och högerideologi (procent) Ålder Vänster Höger år år år år år år år år Kommentar: Förslaget som svarspersonerna fi ck ta ställning till löd: Ta emot färre fl yktingar i Sverige och svarsalternativen var mycket bra, ganska bra, varken bra eller dåligt förslag, ganska dåligt samt mycket dåligt förslag. Den redovisade siffran är andelen som svarat mycket eller ganska bra respektive mycket eller ganska dåligt om förslaget. Frågan om ideologisk position som svarspersonerna fi ck ta ställning till löd Man talar ibland om att politiska åsikter kan placeras in på en vänster-högerskala. Var någonstans skulle du placera dig själv på en sådan vänster-högerskala? och svarsalternativen var klart till vänster, något till vänster, varken till vänster eller höger, något till höger, klart till höger. Den redovisade siffran är andelen som placerat sig klart till vänster eller något till vänster samt klart till höger eller något till höger. Endast personer som besvarat hela frågan är medtagna i procentbasen. Data från RIKSSOM Ålder har visserligen effekt på attityden till flyktingmottagning, men viktigare i nästan alla åldersgrupper är den ideologiska markör medborgarna ger uttryck för på en vänster-högerskala. Ålder har störst betydelse i den ideologiska vänstergruppen där åsiktsspridningen är som mest 31 procentenheter medan den i högergruppen endast är tolv enheter. Att vara till höger tycks därmed vara en starkare förklaring än att vara till vänster för attityden till att ta emot flyktingar. Frågan om att ta emot flyktingar i Sverige har sedan några år blivit en tydlig vänster-högerfråga. Kvinnor i Sverige är till skillnad från i t ex Belgien och Frankrike mer positiva än män till flyktinginvandring. 4 Det tycks snarast hänga samman med det faktum att kvinnor i de flesta åldersgrupper (utom i åldersgruppen 50 till 75 år) oftare placerar sig till vänster än lika gamla män. Störst skillnad är det i gruppen åringar där 38 procent av kvinnorna ser sig som vänster medan endast 22 procent av männen gör detsamma. 5 I den gruppen är också skillnaden i synen på flyktingmottagning störst fjorton enheter. Bland kvinnorna i åldern år anser 40 37

6 Marie Demker procent att det är bra att begränsa flyktinginvandringen, medan 54 procent av männen anser samma sak. Sammanfattningsvis visar årets SOM-undersökning av attityder till flyktingmottagande att frågan har legat stilla i opinionen. Det har skett en utjämning sedan valet 2002 och partiernas väljargrupper har närmat sig varandra. Både miljöpartiets och vänsterpartiets väljare har blivit mer negativa till att ta emot flyktingar medan folkpartiets väljare blivit något mer positiva än valåret Ålder, kön, utbildningens omfattning och inriktning har starkt samband med attityden till att minska antalet flyktingar som Sverige tar emot. Och frågan om att ta emot flyktingar är i dag en tydlig vänster-högerfråga. Att partiskillnaderna minskat något kan tyda på att frågan berör djupare liggande värden än partiernas immigrations- och integrationspolitik. Med tanke på de skillnader som återfinns inom vänstergruppen mellan kvinnor och män och mellan åldersgrupper ser vi kanske framför oss en vänster som blir alltmer fragmenterad. Är det män och kvinnor som står på var sin sida inom vänstern? Ser vi framväxten av en ny feministisk vänster i kamp mot en gammal patriarkal vänster? Eller är det solidaritetsvärdet som ställs mot jämlikhetsvärdet? Eller ser vi början på ett individualistiskt vänsterprojekt i kontrast till det gamla kollektivistiska? Endast fortsatt forskning kring de nya politiska skiljelinjer som framträder idag kan svara på de frågorna. Noter 1 Notera att jag endast räknat de parlamentariska partierna. 2 Demker Tilläggas kan att den största könsskillnaden inom partierna finns i vänsterpartiet: 35 procent av vänsterpartiets kvinnliga väljare tycker det är ett bra förslag att minska flyktinginvandringen medan 51 procent av männen har samma uppfattning. De vänsterpartistiska männen är alltså lika negativa som opinionen i sin helhet. De män som säger sig vara klart till vänster är dock mindre negativa (41 procent) till flyktinginvandring än vänsterpartiets manliga väljare. Det enda parti där kvinnliga väljare är mer negativa än manliga till att ta emot flyktingar är folkpartiet, 42 procent av folkpartiets kvinnliga väljare och 38 procent av männen vill minska flyktingmottagningen. 4 Andersson & Demker Andel kvinnor i procent som placerat sig klart till vänster eller något till vänster : år 40, år 32, år 37, år 38, år 35, år 32, år 29 samt år 28. Andel män i procent som placerat sig klart till vänster eller något till vänster : år 27, år 28, år 32, år 22, år 29, år 35, år 34, år

7 Vänster och höger i fl yktingopinionen Referenser Andersson, Hans och Marie Demker (1997) Belgien, Frankrike och Sverige Vem tycker vad om invandrare? i red Holmberg, Sören och Lennart Weibull Ett missnöjt folk? SOM-rapport nr 18, SOM-institutet, Göteborgs Universitet, Göteborg. Demker, Marie (2003) Trendbrott i flyktingfrågan och polariseringen har ökat ur Holmberg, Sören och Lennart Weibull (red) Fåfängans marknad, SOM-rapport 33, SOM-institutet, Göteborgs Universitet, Göteborg. 39

8