Folket och FRA. Ulf Bjereld OCH Henrik Oscarsson

Transkript

1 Ulf Bjereld OCH Henrik Oscarsson O nsdagen den 18 juni 2008 antog riksdagen efter en dramatisk omröstning den s k FRA-lagen, vilken bl a ger Försvarets radioanstalt (FRA) rätt att bedriva signalspaning på all telefon- och internettrafik som passerar Sveriges gränser. Omröstningen hade föregåtts av en lång och inflammerad debatt. FRA-lagens förespråkare menade att signalspaningen var viktig för att värna Sveriges säkerhet, t ex genom att avslöja planer på terrorattacker. FRA-lagens motståndare menade att lagen var verkningslös i förhållande till terrorattacker och att signalspaning mot all e-post och mobiltelefoni innebar en oacceptabel kränkning av den personliga integriteten. Motståndet mot FRA-lagen överskred de politiska blockgränserna och motståndet mobiliserades med särskild kraft i den s k bloggosfären. Reaktionen i bloggosfären var så stark att Språkrådet i sin nyordlista för 2008 införde ordet bloggbävning för att beskriva fenomenet att många bloggar samtidigt behandlar ett visst ämne. Flera borgerliga riksdagsledamöter hade före omröstningen förklarat att de inte kunde stödja förslaget, och därigenom var regeringens möjlighet att få igenom FRA-lagen i riksdagen osäker. Försvarsminister Sten Tolgfors meddelade dagen före riksdagens omröstning att han var beredd att genomföra ändringar i regeringens förslag, för att tillgodose kritikernas önskemål. Det nya förslaget snabbehandlades den 18 juni av försvarsutskottet och antogs sedan samma kväll med 143 röster mot 138. Folkpartisten Camilla Lindberg röstade mot partilinjen, och hennes partikollega Birgitta Ohlsson lade ned sin röst. Bland övriga borgerliga kritiker mot FRAlagen valde centerpartisterna Fredrick Federley och Annie Johansson att rösta för förslaget. Moderaten Karl Sigfrid och folkpartisten Cecilia Wikström valde att inte närvara vid i omröstningen. Debatten om FRA-lagen fortsatte under sommaren och hösten. Flera borgerliga politiker ville inte acceptera lagen, utan krävde att den skulle rivas upp. Först när regeringen i slutet av september gick med på att ytterligare stärka integritetsskyddet i FRA-lagen började kritiken avta. Hur skall vi då förstå striden om FRA-lagen? Var FRA-striden bara en tillfällig ungdomsrevolt mot det politiska etablissemanget? Eller var FRA-striden ett uttryck för en mer djupgående samhällsförändring, där den kommunikationsteknologiska utvecklingen skapar såväl nya politiska sakfrågor (t ex fildelningsproblematiken, FRA-lagen) som nya arenor för politisk mobilisering (bloggosfären, Facebook, Twitter etc)? Den snabba kommunikationsteknologiska utvecklingen äger rum samtidigt som väljarrörligheten ökar och samhället blir alltmer individualiserat. Vilka nya politiska skiljelinjer kan vi skönja i denna utveckling? Är striden om FRA-lagen 293

2 Ulf Bjereld och Henrik Oscarsson kanske ett exempel på hur nationalstatens traditionella säker hets intres se ställs emot rätten till fri och gränsöverskridande kommunikation i trans nationella nätverk? I detta kapitel vill vi öka förståelsen av striden kring FRA-lagen genom att undersöka frågans relation till olika existerande eller begynnande politiska skiljelinjer. Genom att analysera inställningen till FRA-lagen i olika sociala grupper samt hur åsikt om FRA-lagen hänger samman med värderingar, åsikter i andra politiska sakfrågor, attityder och beteenden skapar vi ny kunskap inte bara om striden om FRA-lagen utan också om det politiska livets villkor i Sverige. FRA-opinionen hösten 2008 I 2008 års SOM-undersökning ställde vi frågan Vad är Din inställning till den s k FRA-lagen. Resultaten visar att lagen som under fältperioden för undersökningen fortfarande var identisk med den lag som riksdagen röstat igenom 18 juni var väl känd. Endast tio procent av svenska folket använde flyktalternativet känner ej till lagen (se tabell 1). Lika många (11 procent) uppgav att de inte hade någon uppfattning om FRA-lagen. Kännedom om lagen varierar starkt mellan olika befolkningsgrupper men följer förväntade mönster: FRA-lagen var betydligt mer känd bland politiskt in tres serade och högutbildade personer än bland personer med låg utbild ning och svagt politiskt intresse. Nyhetskonsumtion (oavsett media) upp visar ett överraskande svagt samband med lagkännedom (visas ej i tabel len), men flitig internetanvändning spelar desto större roll: Bland personer som aldrig använder Internet svarade 20 procent att de inte kände till lagen. Mot svarande siffra bland dagliga internetanvändare var 8 procent. Resultaten är rimliga mot bakgrund av att information om FRA-lagen förekom betydligt rikligare i internetmedier än i gammelmedierna. Bland de som kände till FRA-lagen och uppgav en åsikt gick meningarna klart isär. Anhängarna till lagen samlade dock en lägre andel (23 procent) än motståndarna till lagen (34 procent), vilket ger ett balansmått på -11 (se tabell 1). Svenska folket var alltså övervägande negativa till FRA-lagen hösten Inställning till FRA-lagen har ett tydligt samband med ålder. I ålders grup perna år är motståndet klart starkare än bland åringar. Och personer äldre än 60 år ställer sig övervägande positiva till FRA-lagen. Åsiktsskillnaderna mellan män och kvinnor är blygsamma i sammanhanget, liksom skillnaderna mellan personer med olika utbildningsnivå. Vänster-högerideologi och partisympati framträder som centrala för klaringar till varför svenska folket tycker som de gör om FRA. Åsikterna följer de politiska blockgränserna och är en tydlig vattendelare mellan opposition och regering. Personer som själva placerar sig till vänster i politiken och som sympatiserar med Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet har en mycket negativ inställning till FRA-lagen. Bland högeridentifierade finns en övervägande positiv inställning till lagen. Vi återfinner en positiv övervikt bland alla Allianspartiernas sympatisörer: 294

3 Center partiet (+2), Folkpartiet (+6), Kristdemokraterna (+6) och Mode ra ter na (+16). Tabell 1 Svenska folkets inställning till FRA-lagen hösten 2008 (procent, balansmått) Ingen Känner upp- ej till Summa Balans o fattning lagen procent n mått Samtliga Kön (CV=.18) Män Kvinnor Ålder (CV=.11) år år år år år år år år Utbildningsnivå (CV=.11) Låg utbildning Medellåg utbildning Medelhög utbildning Hög utbildning Utbildningsinriktning (CV=.13) Ekonomi/handel/administration Estetisk/design/hantverk/konst Hotell/restaurang/service Hälso/sjukvård Humaniora/kultur Jordbruk/skogsbruk miljövård Teknik/industri/transport Media/journalistik/reklam Naturvetenskap/matematik/data Pedagogik Samhällsvetenskap/juridik Socialt arbete/omsorg/psykologi Annan/endast obligatorisk utb Internetanvändning (CV=.17) Aldrig dgr/vecka Dagligen Politiskt intresse (CV=.19) Mycket intresserad Ganska intresserad Inte särskilt intresserad Inte alls intresserad Forts. 295

4 Ulf Bjereld och Henrik Oscarsson Tabell 1 Forts. Ingen Känner upp- ej till Summa Balans o fattning lagen procent n mått Vänster-högerideologi (CV=.18) Klart till vänster Något till vänster Varken vänster eller höger Något till höger Klart till höger Partisympati (CV=.14) Vänsterpartiet Socialdemokraterna Miljöpartiet Centerpartiet Folkpartiet Kristdemokraterna Moderaterna Sverigedemokraterna Partiidentifikation (CV=.07) Nej, betraktar mig inte som anhängare Ja, betraktar mig som anhängare Förtroende för rikspolitiker (CV=.12) Mycket stort förtroende Ganska stort förtroende Varken stort eller litet förtroende Ganska litet förtroende Mycket litet förtroende Förtroende för regeringen (CV=.17) Mycket stort förtroende Ganska stort förtroende Varken stort eller litet förtroende Ganska litet förtroende Mycket litet förtroende Kommentar: Resultaten är hämtade från 2008 års SOM-undersökning. Frågan lyder: Vad är Din inställning till den s k FRA-lagen. Sju svarsalternativ användes: ++= mycket bra förslag, += ganska bra förslag, o= varken bra eller dåligt förslag, - = ganska dåligt förslag, - - = mycket dåligt förslag, ingen uppfattning och känner ej till lagen. Balansmåttet anger andelen som svarat mycket/ganska bra förslag minus andelen som svarat mycket/ganska dåligt förslag. Sambandsmåttet Cramers V varierar mellan 0 (ingen samvariation mellan kategorisering och FRA-åsikt) och 1 (maximal samvariation mellan kategorisering och FRA-åsikt. Förtroende för politiker i allmänhet och för Alliansregeringen i synnerhet uppvisar också ett starkt samband med FRA-åsikter. Höglitarna uppvisar en övervägande positiv inställning till FRA-lagen medan låglitarna är starkt kritiska. Allmän politikermisstro och bristande förtroende för den sittande regeringen tycks också vara starka drivkrafter bakom svenska folkets åsikter om FRA-lagen. 296

5 Hur skall opinionsstormen mot FRA-lagen förstås? Är FRA-protesterna en teknokratisk revolt, ett ungdomligt rebelleri, en liberal protest, eller en ventil för politikermisstro? Vi genomförde en serie multivariata analyser för att reda ut vilka faktorer som bäst förklarar svenska folkets inställning till FRA-lagen. En serie regressionsanalyser visar att ålder, internet använd ning, vänster-högerideologi och regeringsförtroende är samband som står sig under kontroll för varandra. De bivariata effekterna av utbildningsnivå, partiidentifikation och allmänt förtroende för politiker släcks dock ut i en flervariabelanalys, liksom direkteffekterna av partisympati. Könsskillnader na blir tydligare i en multi variat analys; allt annat lika är män mer negativa till FRA-lagen än kvinnor. Vidare analyser visar att huvudanledningen till könsskillnaderna är att män tenderar att rapportera ett starkare intresse för politik än vad kvinnor gör. I FRA-opinionen står äldre kvinnor, ideologiskt förankrade till höger, med ett starkt förtroende för Alliansregeringen och som aldrig använder inter net i den ena ringhörnan. I den andra återfinns flitigt internet an vändande yngre män ideologiskt förankrade till vänster och med stark rege rings misstro. Politiska skiljelinjer i kommunikationsteknologins spår Utgör då motståndet mot FRA-lagen och kampen för att legalisera fil ned ladd ningen embryot till en ny folkrörelse? Nej, kanske inte. Men båda dessa frå gor kan ses som ett uttryck för nya politiska skiljelinjer som framträder i sam band med den språngartade kommunikationsteknologiska utvecklingen och de samhällsförändringar som följer i dess spår. När territoriella gränser förlorar i betydelse och när identiteter och gemenskaper mångfaldigas förändras också politikens förutsättningar. Frågor om fri kommunikation och om personlig integritet ligger delvis utanför den vänsterhögerdimension som så starkt strukturerar det politiska livet i Sverige. Debatten om FRA-lagen kan ur det perspektivet tolkas som ett uttryck för en växande motsättning mel lan nationalstatens traditionella säkerhetsintresse och de trans natio nella nätverkens krav på gränsöverskridande och fri kommunikation. På sam ma sätt möjliggör modern kommunikationsteknologi filnedladdning på ett sätt som ogiltigförklarar eller åtminstone utmanar de gällande ägarrättsliga förhållandena. Utvecklingen inom informationsteknologin är så snabb och rörlig att nya regelverk hinner bli obsoleta långt innan de ens har antagits av riksdagen. 1 Det är efter dessa nya, spirande skiljelinjer som Piratpartiet mobiliserade inför EU-parlamentsvalet den 7 juni. Piratpartiet har en potential att utvecklas till något annat än ett enfrågeparti. Partiets program vilar på liberal grund och partiet värnar framförallt individens frihet. Värnandet av individens frihet tar sig uttryck i krav på stärkande av den personliga integriteten, att kulturen skall släppas fri samt motarbetandet av patent och privata monopol. I vår individualiserade tid har Piratpartiet därför en potential att successivt utveckla sin politiska agenda och möta väljarna med ett bredare program än vad som i dag är fallet. 297

6 Ulf Bjereld och Henrik Oscarsson Piratpartiet har gynnats av att de etablerade partierna har sovit och inte förstått de nya politiska sakfrågor om integritet och rätten till kunskap/information som följer i den kommunikationsteknologiska utvecklingens spår. Fredrik Reinfeldt undslapp en regeringskris med bara förskräckelsen. Riksdagspartierna har sannolikt lärt av sina misstag och nu börjat försöka ta frågorna på allvar. Not 1 Jämför Bjereld & Demker (2008), kapitel fem. Referens Bjereld, Ulf & Marie Demker (2008) Kampen om kunskapen. Informationssamhällets politiska skiljelinjer. Stockholm: Hjalmarson & Högberg. 298