UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen

Transkript

1 1 BESLUT ENGELSKA 2010/4 UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen Engelska institutionens jämställdhetsplan för 2010 På förslag av institutionens jämställdhetsgrupp fastställer institutionsstyrelsen härmed följande jämställdhetsplan för år Planen består av två delar: en nulägesbeskrivning i form av statistiska uppgifter - i förekommande fall jämförda med motsvarande uppgifter för föregående period och ett avsnitt med målformuleringar, rekommendationer och åtgärder. Som ytterligare bakgrund hänvisar institutionsstyrelsen till de mål för universitetets jämställdhetsarbete som återfinns i universitetets jämställdhetsplan för Den föreliggande planen är utarbetad för Engelska institutionen som inkluderar två avdelningar: keltiska språk och Svenska Institutet för Nordamerikastudier. Jämställdhetsplanen har utarbetats av: Ruth Hvidberg, Daniel Ogden, Åke Eriksson, Christer Geisler, prefekt, Robert Österbergh, doktorand samt Emelie Gustafson, student. Den har fastställts av institutionsstyrelsen NULÄGESBESKRIVNING Grundutbildningen 2009 Tabell 1 Könsfördelning bland studenter (antal HSTK) vid Engelska institutionen Tabell 1. Könsfördelning bland studenter (HSTK) vid Engelska inst Jämfört med andel GRUNDNIVÅ AVANCERAD NIVÅ Kurser inom Kurser Kurser Program Totalt lärarprog. Kvinnor 157,1 52,8 6,7 11,3 227,9 Andel 62% 59% 77% 59% 61% Andel 08 60% 63% 76% 67% 60% Män 96,6 36,6 2,1 7,7 143,0 Andel 38% 41% 23% 41% 39% Andel 08 40% 37% 24% 33% 40% Totalt 253,7 89,4 8,8 19,0 370,7 Tabell 2. Könsfördelning bland studenter (antal) vid Engelska inst GRUNDNIVÅ AVANCERAD NIVÅ Kurser inom Kurser Kurser Program Totalt lärarprog. Kvinnor Andel 59% 61% 79% 64% 61% Män Andel 41% 39% 21% 36% 39% Totalt

2 2 Könsfördelning studenter Engelska institutionen % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 27,5 26,9 72,5 73,1 31,7 31,1 68,3 68,9 33,3 66,7 36,2 63, Män Kvinnor 30% 20% 10% 0% Inom lärarutbildningen kan vi glädjande nog se en klar successiv ökning av antalet manliga studenter, en ökning som troligen beror på ökade informationsinsatser från utbildningsvetenskapliga fakulteten. Även på avancerad nivå märks en ökning av antalet manliga studenter. Totalt för institutionen har det dock bara skett en marginell förändring vad gäller könsfördelningen bland studenterna jämfört med På samtliga nivåer beaktas genusperspektivet både när det gäller kurslitteratur och framtagandet av kursplaner. Inom C-kurserna och masterkurserna framhålls olika teorier i den språkvetenskapliga undervisningen som behandlar skillnaderna mellan manligt och kvinnligt språk. Studenter och doktorander möts på alla nivåer och ämnesinriktningar av både manliga och kvinnliga lärare och handledare. Ett av målen för den verksamhetsförlagda utbildningen inom lärarutbildningen är att belysa genusperspektivet både gällande verksamheten ute på skolorna och inom det rådande skolsystemet. Forskarutbildningen Antalet forskarstuderande med mer än 10 % aktivitet ht 2009 var totalt 18. Inför 2010 antogs en kvinna. Andelen manliga doktorander har ökat under de senaste åren. Av dem med minst 10 % aktivitet är nu nio kvinnor och nio män. Under 2010 beräknar vi ha en disputationer, en man. Vi har fyra kvinnliga och en manlig huvudhandledare. Vi har åtta manliga och sex kvinnliga biträdande handledare.

3 3 Många avhandlingar inom institutionen är starkt förankrade i genusteorier. Detta gäller både inom engelsk/amerikansk litteratur och engelska språket. Inom forskarutbildningen beaktas genusfrågor i kurser, seminarier och i avhandlingsarbetet. Anställda Fördelningen på kön bland olika kategorier anställda inom institutionen vt 2010 är följande: Tabell 2. Könsfördelning: personal Personalkategori Kv Män Professor 2 1 Universitetslektor 5 5 Utländsk lektor 0 1 Gästlärare 2 2 Universitetsadjunkt 1 2 Forskare 1 3 Forskarassistent 1 1 Doktorand med doktorandtjänst 4 5 Doktorand med utbildningsbidrag 2 3 TA-personal 2 1 Totalt 20(22) 24 (21,5) Institutionens lärare och administrativa personal ges möjligheter till utbildning/fortbildning i genusfrågor. Alla handledare uppmuntras att delta i universitetets kurser för handledare. Beslutsorganisation Institutionens ledningsgrupp består av två män och två kvinnor. En förändring skedde hösten 2009 beträffande sammansättningen av institutionsstyrelsen som nu består av 6 kvinnor och fyra män. (Inklusive suppleanter omfattar styrelsen totalt 6 män och 11 kvinnor.) SLUTSATSER Könsfördelningen (vt 10) inom den disputerade lärarkåren är relativt jämn: två professorer är kvinnor och en manlig medarbetare är en befordrad professor. Av docenterna är fyra män och en är kvinna. Bland universitetslektorerna finns fem kvinnor och fem män. Dessutom har en kvinna och tre män arbetat som gästlärare. Bland forskarna finns en kvinna och tre män. Det kan konstateras att institutionen på alla nivåer inte längre har en mycket stor övervikt av kvinnliga studenter. Institutionens personalkategorier är jämnt fördelade mellan män och kvinnor. Det råder inga större skillnader i lön mellan män och kvinnor. Inom kategorin lärare har institutionen en ganska jämn fördelning av män och kvinnor. Den administrativa personalen består av två kvinnor och en man. Under hösten 2010 deltar tre av institutionens anställda i jämställdhetsdagen i Sunnersta.

4 4 MÅL OCH REKOMMENDATIONER Institutionen ska tillhandahålla en studie- och arbetsmiljö fri från alla former av sexuella trakasserier och etnisk diskriminering. (Informationsansvarig: ledningsgruppen/ studievägledaren.) Institutionen ska informera studenterna och alla anställda om jämställdhetsarbetet. Detta ska ske framför allt med hjälp av institutionens hemsida. Information bör även ges vid exempelvis registreringen och vid studievägledningen av studenterna. (Ansvariga: studievägledare/studierektor.) En målsättning för den kommande tre-årsperioden ur jämställdhetssynpunkt inom institutionen är att rekrytera fler manliga studerande till grundutbildningen och lärarutbildningen. (Ansvariga: studierektorerna.) Institutionen ska fortsätta med att beakta genusperspektivet vid framtagandet av kursplaner inom alla typer av kurser på alla nivåer. (Ansvariga: studierektorerna.) Institutionen ska ge studenter och anställda klar och tydlig information om vem man ska vända sig till i frågor rörande jämställdhet och sexuella trakasserier. (Ansvariga: prefekten, studierektorerna och studievägledaren.) Vid antagningen till forskarutbildningen gäller att vid lika meriter skall den antas som är av det underrepresenterade könet. Vid annonsering om lediga studiestöd skall underrepresenterat kön uppmuntras att söka. (Ansvariga: prefekten, ämnesföreträdarna och studierektor för forskarutbildningen.) Institutionen ska fortsätta erbjuda undervisning och/eller handledning av lärare av båda könen. Institutionen ska sträva efter en jämn könsfördelning i institutionsstyrelsen. (Ansvariga: prefekten och valnämnden.) Institutionen ska följa universitetets riktlinjer beträffande föräldraledighet samt underlätta att kombinera studier, yrkeskarriär och familjebildning. (Ansvariga: prefekten, ämnesföreträdarna och studierektorerna.) Institutionen ska bjuda in jämställdhetshandläggaren, förslagsvis ht 10, för att informera alla anställda.

5 5 GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER Institutionen gav en kurs för de teknisk/naturvetenskapliga programmen samt har även gett en kurs i engelska för ingenjörer. Båda kurserna har en majoritet av manliga sökande. Vid utlysning av lediga befattningar uppmuntrades speciellt underrepresenterat kön att söka. Vid annonsering av nya platser inom forskarutbildningen uppmanades underrepresenterat kön att söka. Fr o m 2005 sköts annonseringen av fakulteten. När kurslitteraturlistor har reviderats har genusperspektivet alltid beaktats. Information till studenterna om diskriminering, kränkande behandling och trakasserier pga av kön har skett både vid registreringen och vid den gemensamma studievägledningen. Doktorander och andra anställda har deltagit i temadagar om jämställdhet. Seminarier och undervisning läggs i högre grad på tider anpassade till studenter/forskarstuderande med barn. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Jämställdhetsplanen ska revideras årsvis. Jämställdhetsplanen finns utlagd på institutionens hemsida