Plan för lika villkor

Transkript

1 Sid 1 (7) A. Uppföljning Jämställdhetsplanen för 2013 specificerade tre mål: Omorganisation av jämställdhetsarbetet på institutionen; En ökad andel studenter som är kvinnor på avancerad nivå; Utarbeta strategier för arbetet mot ökad andel doktorander och lärare som är kvinnor. I detta avsnitt beskrivs det arbete som bedrivits för varje mål. 1. Omorganisation av jämställdhetsarbetet på institutionen. Prefekten har under höstterminen utsett två personer som företrädare för lika villkorsarbetet på institutionen: Anna Ivarsson och Lars-Daniel Öhman. Dessa ingår i gruppen för lika villkor tillsammans med Berit Kemppe, Håkan Lindkvist, Olof Johansson och Joel Larsson. En representant för studenterna kallas också till gruppens möten. Gruppen träffas ungefär en gång i månaden. Exempel på uppgifter: bidra till arbetet med institutionens verksamhets- och aktivitetsplan, upprätta institutionens egen plan för lika villkor samt genomföra aktiviteter för att främja lika villkor lokalt. Universitetets centrala organ Rådet för lika villkor har bland annat arbetat med att ta fram en plan för lika villkor vid Umeå universitet. Samtliga diskrimineringsgrunder ingår i arbetet: Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder Rådet för lika villkor har anordnat tre utbildningstillfällen under höstterminen 2013 och de som hade möjlighet från institutionens grupp för lika villkor deltog i dem. Fakultetens handläggare för lika villkor Barbara Giles sammankallade institutionernas företrädare till en träff under hösten. 2. En ökad andel studenter som är kvinnor på avancerad nivå. Under vårterminen 2013 anordnade jämställdhetsgruppen en tjejträff. Då pratade Britt-Marie Stocke om kvinnor i matematiken under rubriken Matematiker ett broderskap?. Arton personer deltog på träffen. Hos prefekt, studierektorer, studievägledare och programansvariga finns det en hög medvetenhet och det görs aktiva val som dels att särskilt uppmuntra studenter som är kvinnor att söka fortsatt utbildning, dels främjar deras deltagande vid alla typer av informationstillfällen för program och kurser.

2 Sid 2 (7) Studierektorerna för grundutbildningen och basåret strävar efter att anställa fler amanuenser som är kvinnor. Amanuenserna är en viktig rekryteringsbas till kurser på avancerad nivå och doktorandstudier. Man uppmuntrar också amanuenser som är kvinnor att söka doktorandtjänster när tillfälle finns. 3. Utarbeta strategier för arbetet mot ökad andel doktorander och lärare som är kvinnor. Vi bedömer att arbetet måste ske på lång sikt och nedifrån, se ovanstående punkt. Inga andra särskilda strategier har utarbetats. B. Kartläggning och analys Arbetet för lika villkor skall bedrivas med utgångspunkt i en kartläggning av nuläget, där denna kartläggning i möjligaste mån ska gå att jämföra mellan åren. Sammanställningen nedan uppdelas på anställda och studenter. Anställda Kartläggningen grundas på data från Primula för perioden , förteckningen över institutionens arbetsgrupper samt personlig kännedom när det gäller andelen internationella medarbetare. Förvärvsarbete och föräldraskap Diagram 1. Antal hela dagar föräldraledighet 1 10 dagar, mer än 11 dagar samt totalt under 2013 uppdelat på kön.

3 Sid 3 (7) Män har tagit ut 38 % och kvinnor 62 % av det totala antalet hela föräldraledighetsdagar. Varje man har i genomsnitt tagit ut 8 dagar föräldraledighet, medan varje kvinna i genomsnitt tagit ut 36 dagar föräldraledighet. Medelåldern för män är 40 år och för kvinnor 41 år, så där finns ingen större skillnad. Slutsatsen är att under förutsättningen att män och kvinnor har barn under 12 år i samma utsträckning, kan man konstatera att kvinnor tar ut ungefär tre gånger så många dagar föräldraledighet. Man kan underlätta för medarbetarna att förena förvärvsarbete och föräldraskap genom att ha god framförhållning med planering av verksamheten, t ex schemaläggning av undervisning och olika typer av möten. Idealt förläggs all verksamhet mellan kl och på vardagar. Det underlättar för alla medarbetare om arbetsplatsen har viss flexibilitet och en beredskap för oplanerad frånvaro. Könsfördelning Tabell A. Könsfördelning per befattningskategori under Befattningskategori Män Kvinnor Totalt Professor 4 (80 %) 1 (20 %) 5 Lektor 23 (82 %) 5 (18 %) 28 Adjunkt 4 (67 %) 2 (33 %) 6 Postdoktor 7 (100 %) 0 (0 %) 7 Administrativ personal 1 (12 %) 7 (88 %) 8 Teknisk personal 1 (100 %) 0 (0 %) 1 Forskarstuderande 13 (87 %) 2 (13 %) 15 Annan forskande och undervisande personal 7 (64 %) 4 (36 %) 11 Totalt 60 (74 %) 21 (26 %) 81 (100 %) Andelen kvinnor bland institutionens medarbetare har sjunkit något, från 28 % 2012 till 26 % Det främst i kategorierna professor, lektor, postdoktor och forskarstuderande som kvinnorna är underrepresenterade. Det är extra oroande att andelen kvinnor bland forskarstuderande har minskat gentemot tidigare år. Av sökande till doktorandtjänster under perioden var andelen kvinnor 23 % och bland tillsatta tjänster under samma period var 15 % kvinnor (andelen behöriga sökande är dock inte kontrollerad). Av aktiva doktoranders handledare 2013 var samtliga huvudhandledare män. Biträdande handledare fördelar sig på 80 % män och 20 % kvinnor. Inom institutionen finns en kvinna som är potentiell huvudhandledare och fyra som är potentiella biträdande handledare. På sikt borde det kunna bli fler kvinnor som är handledare till våra doktorander. Vid doktorandanställningar representeras lika villkorsgruppen av Lars-Daniel Öhman. För att förstärka lika villkors-tänkandet på institutionen vore det bra om någon representerade lika villkorsgruppen i rekryteringsprocessen även när det gäller övriga anställningar som beslutas av prefekt.

4 Sid 4 (7) Tabell B. Könsfördelning inom lednings- och arbetsgrupper Lednings- eller arbetsgrupp Antal män (%) Antal kvinnor (%) Administrationsgruppen 2 (29 %) 5 (71 %) Arbetsmiljö- och miljögruppen 5 (71 %) 2 (29 %) Beslutsmötesgrupp 5 (71 %) 2 (29 %) Biblioteksgruppen 3 (75 %) 1 (25 %) Ekonomi- och personalgruppen 4 (50 %) 4 (50 %) Forskningsrådet 7 (100 %) 0 (0 %) Grundutbildningsrådet 5 (83 %) 1 (17 %) Handledarkollegiet 9 (75 %) 3 (25 %) Insitutionsledning (prefekt, biträdande 3 (75 %) 1 (25 %) prefekt, studierektorer) Lika villkorsgruppen 4 (57 %) 3 (43 %) Lokal samverkansgrupp 2 (33 %) 4 (67 %) Totalt 49 (65 %) 26 (35 %) Om man tar hänsyn till hela institutionens könsfördelning (män 74 % och kvinnor 26 %), kan man säga att Forskningsrådet och Grundutbildningsrådet är de grupper där kvinnor är underrepresenterade. Övriga grupper har 25 % eller högre representation av kvinnor. När man jämför könsfördelningen totalt på lednings- och arbetsgrupper för 2013 mot 2012 så har andelen kvinnor ökat från 31 % till 35 %. Jämställda löner Universitetet gör en lönekartläggning vart tredje år. Den senaste kartläggningen finns att läsa på internwebben Aurora: På institutionen är det endast inom befattningskategorin lektor som det är meningsfullt att göra en lönejämförelse. Amanuenser och doktorander har fasta lönestegar, och övriga befattningskategorier har inga eller bara enstaka kvinnor. Lektorers medellön 2013 för män var kr och för kvinnor kr. En rimlig förklaring till denna löneskillnad kan vara att den senare gruppen hade kortare genomsnittlig anställdtid. Om man tittar på hela institutionens löner så hade män en medellön på kr och kvinnor kr. Av de fyra högst betalda befattningskategorierna är 18 % kvinnor och av de fyra lägst betalda befattningskategorierna är 38 % kvinnor.

5 Sid 5 (7) Sjukfrånvaro Tabell C. Andel dagar sjukfrånvaro per kön samt åldersgrupp. Andel anställda 2013 Andel sjukdagar 2013 Män 74 % 83 % Kvinnor 26 % 17 % Åldersgrupp % 7 % Åldersgrupp % 50 % Åldersgrupp % 21 % Åldersgrupp % 20 % Åldersgrupp 60 9 % 2 % Vid jämförelse mellan män och kvinnor, har männen haft större andel sjukdagar än kvinnorna. Den åldersgrupp som har haft den relativt högsta sjukfrånvaro är gruppen åringar. Man kan ha olika funderingar på orsaken till att grupperna män och åringar sjukskriver sig i högra utsträckning. Rör det sig om en attitydförändring att det är okej att man sjukskriver sig när man är sjuk, i motsats till att vara sjuknärvarande? Handlar det om att det är svårt att få livspusslet att gå ihop, med följd att stressen och pressen gör människor sjuka? Internationella medarbetare Av institutionens 81 medarbetare under 2013 var ca 15 % internationella medarbetare (av utländsk härkomst). Om man lägger till våra stipendiater blir siffran ca 20 %. Flertalet av dessa har inga problem med språket, men det är ändå angeläget att betydelsefull information och centrala dokument även finns att tillgå på engelska. När det gäller internationella medarbetare är det extra viktigt med introduktion och inkludering på arbetsplatsen.

6 Sid 6 (7) Studenter Kartläggningen grundas på data från Ladok samt Teknisk-Naturvetenskapliga faktultetens verksamhetsberättelse Vi har valt att enbart kartlägga könsfördelning när det gäller studenter. Jämn könsfördelning inom utbildningsområden och nivåer Den största andelen av studerande vid institutionen studerar på tekniska utbildningsprogram. Bland dessa program har institutionen ett särskilt ansvar för kandidatprogrammet i fysik och tillämpad matematik (FTM), samt civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi (IE). På FTM läser så få studenter att en statistisk sammanställning över könsfördelning inte är meningsfull. Diagram 2: Andel kvinnor på programmet för industriell ekonomi antagna, utan avbrott samt uttagen examen, från hösten 2009 till sommaren Andelen kvinnor bland IE-studenterna har ökat kraftigt sedan 2009, med undantag för en nedgång En könsfördelning på 40/60 kan sägas vara jämn och under åren 2011 och 2012 uppgick andelen kvinnor till ca 40 %. Man kan också notera att avbrott är vanligare bland män än bland kvinnor. För hela fakulteten ligger andelen kvinnor på nybörjarprogram mellan 2009 och 2013 på %.

7 Sid 7 (7) C. Delmål Delmål 1: Institutionen anordnar särskilda träffar för studenter som är kvinnor för att informera om möjligheter och för att uppmuntra till vidare matematikstudier på avancerad nivå. Uppföljningskriterium: Minst en träff för studenter som är kvinnor per läsår har anordnats och utvärderats. Delmål 2: Institutionen arbetar för att få ett gott underlag av sökande till högre tjänster genom ett aktivt förhållningssätt vad gäller rekrytering av amanuenser och doktorander, med särskilt fokus på likabehandlingsaspekter. Uppföljningskriterium: En sammanställning av särskilda insatser av aktiva uppmaningar att söka utlysta amanuens- och doktorandtjänster har gjorts. Delmål 3: Institutionen bedriver ett aktivt arbete för medvetandehöjande hos medarbetarna i likabehandlingsfrågor. Uppföljningskriterium: Institutionen har under verksamhetsåret anordnat minst ett seminarietillfälle om arbets- och utbildningsmiljö med fokus på likabehandlingsfrågor.