STOCKHOLMS UNIVERSITET. Jä mstä lldhetsplän vid Kriminologiskä institutionen fo r 2013.

Transkript

1 STOCKHOLMS UNIVERSITET Jä mstä lldhetsplän vid Kriminologiskä institutionen fo r 2013.

2 1. Utvärdering av måluppfyllelsen i tidigare jämställdhetsplan I 2009 års jämställdhetsplan uppställdes ett stort antal punkter som mål för jämställdhetsarbetet. I följande dokument redovisas uppföljningen av dessa mål utifrån den person som hade ansvaret för deras genomförande. Prefekten Prefekten hade ett övergripande ansvar att se till att samtliga åtgärder i jämställdhetsplanen blev utförda. Då vissa åtgärder inte blev utförda har detta inte genomförts fullt ut. Prefekten hade vidare ett ansvar att sammankalla dem som fått uppgifter delegerade till sig en gång per termin och be om redovisning av åtgärderna. Något sådant möte har dock inte genomförts. Prefekten skulle även, i samband med en anställds långtidssjukskrivning, anordna planeringssamtal mellan den anställde, handledare och ledning. Där skulle det tas upp vad som gäller vid återkomsten, finansiering, rum etc. Prefekten skulle också se till att det fanns en kontaktperson som hade löpande kontakt med den långtidssjukskrivne. Sådana möten har genomförts med dem som blivit långtidssjukskrivna under perioden. Ställföreträdande prefekt Den ställföreträdande prefektens ansvar var att genom att ta kontakt med och uppmana kvinnor på andra institutioner att söka ev lediga tjänster på så sätt öka antalet kvinnor på institutionens högre positioner. Detta har inte systematiserats av den ställföreträdande prefekten, däremot har prefekten tagit kontakt med kvinnor på andra institutioner inför varje utlyst lektorstjänst. En annan uppgift som var ämnad att motverka snedfördelning mellan könen var att vid rekrytering till TA-tjänster ge män företräde i det fall meriterna var lika mellan könen hos de sökande. En sådan rekrytering skedde under perioden, och det fanns en manlig sökande men meriterna var inte lika och därför gick tjänsten till den kvinnliga sökande. Angående den fysiska arbetsmiljön hade den ställföreträdande prefekten ett ansvar att ta emot och effektuera synpunkter och önskemål. De önskemål om höj- och sänkbara skrivbord som har kommit in har också tillgodosetts under perioden. Bemanningsansvarig ( bemannande studierektor ) Den bemanningsansvariges uppgifter i samband med jämställdhetsplanen var att utifrån bemanningen se till att disputerade kvinnor gavs möjlighet till vidare meritering, samt att genom att använda bemanningsplanen som grund utvärdera i vilken utsträckning jämställdhetsaspekter beaktas beträffande lärarkategorin. 1

3 Under perioden 2009 t o m uppföljningstillfället (HT 12) har fyra personer disputerat vid institutionen. Samtliga var kvinnor och alla har efter disputationen erbjudits tidsbegränsad tjänst vid institutionen. I och med jämställdhetsplanens införande infördes loggbok kring bemanningsfrågor som förs av bemanningsansvarig. Faktorer som tagits upp kopplat till bemanningsfrågor och kön under perioden var t.ex. att inte alla teorikurser ska ha män som kursansvariga och lärare utan att även kvinnor i större utsträckning ska delta i undervisningen i teori. Ett annat exempel är metodkurserna där det har ansetts angeläget att inte enbart män undervisar i kvantitativ metod och kvinnor i kvalitativ. Det har dock varit svårt att få in män i den kvalitativa undervisningen, huvudsakligen på grund av att få män vid institutionen ägnat sig åt kvalitativa metoder i någon större utsträckning. Metodundervisningen generellt har dock bemannats med både kvinnor och män, liksom den kvantitativa undervisningen. En annan fråga som varit aktuell är att doktorander varken ska ha för tung undervisningsbörda eller sakna undervisningsmeriter när de disputerar. Detta har funnits med vid överväganden, framför allt genom att försöka avlasta doktorander som har mycket undervisning. Detta är dock främst en fråga för handledare och doktorand. Studierektor för forskarutbildningen Studierektorn för forskarutbildningen ansvarade för ett stort antal punkter i 2009 års jämställdhetsplan. För det första att säkerställa att rekrytering och tjänstetillsättningar samt vikariat sker utifrån tydliga kriterier och på ett öppet sätt. Detta mål bedöms ha uppfyllts då lediga platser på FU annonseras ut offentligt. Förutom CV begärs arbetsprover in i form av uppsatser och andra publiceringar. Alla behöriga sökande granskas av forskarkollegiet som föreslår till IS vilka sökande som bäst uppfyller kraven att kunna tillgodogöra sig FU. För det andra att utföra en kartläggning av under vilka förutsättningar nydisputerade kvinnor och män får en anställning på institutionen. Under de senaste åren har institutionen tillsatt tre lektorat. Dessa har lysts ut och tillsatts efter sakkunnigbedömning. Två av tre tjänster gick till kvinnor. För det tredje att se till att samtliga doktorandhandledare genomgår handledarutbildning. Detta har blivit genomfört vad gäller samtliga nya handledare och sker nu kontinuerligt, men några av de seniora handledarna har avstått från att gå kurs. För det fjärde att beakta frågan om jämställdhet vid tillsättning av doktorandtjänster och tilldelning av utbildningsbidrag. Manliga sökande välkomnas men huvudkriteriet vid anställning som doktorand är dock förmågan att tillgodogöra sig FU. För det femte att löpande se över de forskarstuderandes finansieringsformer ur ett jämställdhetsperspektiv. Huvuddelen av doktoranderna är finansierade med fakultetsmedel och det finns inga könsskillnader i samband med det. För det sjätte att utföra en analys av finansieringsform uppdelat på kön (tillsammans med ekonomi- och personalansvarig). Denna visade att 2 av 3 manliga respektive 10 av 11 kvinnliga doktorander är fakultetsfinansierade. En minoritet oberoende av kön är således externt finansierade. 2

4 För det sjunde att anordna ett seminarium kring sexuella trakasserier och ovälkomna uppträdanden med extern seminarieledare (med studierektorn för grundutbildningen). Detta har ej blivit genomfört och förs därmed över som mål i den nya jämställdhetsplanen. För det åttonde att utbildas för att kunna hantera fall av sexuella trakasserier som eventuellt kan uppkomma. Detta har ej blivit genomfört och förs därmed över som mål i den nya jämställdhetsplanen. Studierektor för grundutbildningen Även studierektorn för grundutbildningen ansvarade för ett stort antal uppgifter i 2009 års jämställdhetsplan. För det första att anordna en seminarieserie om jämställdhet. I samband med detta mål har det hållits ett seminarium med 1) Diana Mulinari om betydelsen av kön och metodinriktning för såväl forskningsrelaterad verksamhet som personalfrågor, och 2) Kristina Boréus och Ulf Mörkenstam: Spjälorna i buren. En arbetsplatsstudie av ojämlikhet mellan kvinnor och män, invandrade och infödda, samt 3) Eva Tiby har deltagit i en workshop för SU:s kontaktpersoner för jämställdhetsarbetet under vt 2012, inriktat på härskartekniker där en KRÄMrepresentant deltog. För det andra att anordna ett seminarium kring sexuella trakasserier. Något sådant har inte hållits under perioden. För det tredje att utreda eventuella fall av sexuella trakasserier/ovälkomna uppträdanden. Ett sådant fall uppkom under perioden och hanterades av juridiska avdelningen på SU eftersom det gällde en anklagelse från en student mot två av institutionens lärare. Det konstaterades att ingen grund för anmälan förelåg (eller ens hävdades av anmälaren). För det fjärde att gå en utbildning för att kunna hantera fall av sexuella trakasserier. Detta har inte genomförts och förs därmed över som mål i den nya jämställdhetsplanen. För det femte att undersöka om annan antagning kan främja en jämnare könsfördelning bland studenterna. Angående detta mål har studierektorn följt de fall av kvotering på Uppsala universitet som bedömts som diskriminerande. De har således inte varit möjliga att ta efter. Det finns dock tankar på att försöka få fler studenter (av alla genus) att fortsätta efter termin 1,2, 3. För det sjätte att samordna beaktande av genusaspekters relevans i ny kurslitteratur samt även i relation till seminarieserien på punkt 1. Detta har inte systematiserats. Doktorandrådets ordförande Doktorandrådets ordförande ansvarade tillsammans med KRÄM och studierektorn för grundutbildningen för att anordna en seminarieserie med delvis externa seminarieledare som behandlar frågor om genusperspektiv, seminariekultur, sexuella trakasserier, härskartekniker samt betydelsen av relationen mellan kön och metodinriktning. Minst två sådana seminarier anordnades, se punkten ovan under studierektorn för grundutbildningen. 3

5 Utbildningsassistent Utbildningsassistenten ansvarade för att undersöka om en annan antagning, med avseende på antagningskategorier, kan främja en jämnare könsfördelning bland studenterna (tillsammans med studierektor för grundutbildningen samt KRÄM). Frågan anses avgjord i och med att Uppsala universitet inte fick göra antagningar där det togs hänsyn till kön. Samtliga handledare Samtliga handledare ansvarade för att i de fall en doktorand skulle ta ut föräldraledighet, ha ett särskilt planeringssamtal minst två månader före, mellan handledare, doktoranden och ledningen. Ta upp vad som gäller vid återkomsten, rumsfrågan, finansiering etc. Även ansvara för att det utses en kontaktperson som har löpande kontakt med den föräldraledige under ledigheten. Detta har skett med de doktorander som tagit ut föräldraledighet under perioden. I de fall en doktorand blir långtidssjukskriven ansvara för att ett särskilt planeringssamtal genomförs mellan doktorand, handledare och ledning där vad som gäller vid återkomsten, finansieringen, rumsfrågan etc. gås igenom. Detta har delvis skett under perioden, målet har uppfyllts så mycket som omständigheterna har tillåtit. Personal- och ekonomiansvarig Ansvara för att genomföra en genomgång och analys (utifrån kön) av lönesättningen och doktorandstegens tillämpning. Detta har förts över till studierektorn för forskarutbildningen som inte har genomfört målet under perioden. Från och med 2012 har dock en genomgång av doktorandernas löner införts som fast punkt på forskarkollegiet en gång per termin. Ansvara för att genomföra en analys av finansieringsform, uppdelat på kön (tillsammans med studierektorn för forskarutbildningen). Även detta har förts över till studierektorn, vilken har genomfört analysen, se under studierektor för forskarutbildningen ovan. Se till att personer med utbildningsbidrag som går på föräldraledighet får motsvarande förlängning av utbildningsbidraget. Detta har genomförts. KRÄM KRÄM ansvarade för att tillsammans med studierektorn för grundutbildningen och doktorandrådets ordförande anordna en seminarieserie med delvis externa seminarieledare som behandlar frågor om genusperspektiv, seminariekultur, sexuella trakasserier, härskartekniker samt betydelsen av relationen mellan kön och metodinriktning. Minst två sådana seminarier har genomförts, se ovan under studierektorn för grundutbildningen. Undersöka om en annan antagning, med avseende på antagningskategorier, kan främja en jämnare könsfördelning bland studenterna (tillsammans med studierektor för grundutbildningen samt utbildningsassistent). Detta mål har avförts. Utifrån seminarieserien om genusperspektiv diskutera hur detta kan beaktas i kurslitteratur och undervisning (tillsammans med kursansvarig för genuskursen och ansvarig för högre seminariet samt studierektorn för grundutbildningen). Detta har inte systematiserats. 4

6 Kursansvarig för genuskursen Vara primär samordnare för att utifrån seminarieserien om genusperspektiv diskutera hur detta kan beaktas i kurslitteratur och undervisning (tillsammans med ansvarig för högre seminariet samt studierektorn för grundutbildningen). Har inte genomförts. Samtliga kursansvariga För samtliga kursansvariga var målet att löpande se till att genusaspekter beaktas vid val av litteratur. De kursansvariga har i sina rapporter redovisat varierande måluppfyllelse. De kurser som helt saknat genusperspektivet vid valet av litteratur är kriminalpolitiken, metod 2, teori 3 och utvärdering av sociala insatser mot unga. Kursansvariga för kriminalpolitiken och utvärdering av sociala insatser mot unga har dock för avsikt att från och med nu försöka integrera genusaspekter vid val av litteratur. Generellt mål Ett generellt mål i jämställdhetsplanen var att det skulle utses en kontaktperson som anställda, doktorander och studenter kan vända sig till om de upplever problem i samband med likabehandling. Detta har inte skett. 5

7 2. Kartläggning av arbetsförhållanden genom arbetsmiljöenkät Eventuella skillnader i arbetsmiljön mellan kvinnor och män har kartlagts genom den arbetsmiljöenkät som genomförts vid institutionen. Inom flertalet områden uppger kvinnor mer arbetsrelaterade problem än män. Arbetsmiljöenkäten har dock också visat att största skiljelinjen som förekommer är mellan doktorander 1 och övrig personal, där doktoranderna uppger mer arbetsmiljörelaterade problem. Då doktoranderna samtidigt i större utsträckning är kvinnor än övriga personalkategorier (se avsnittet med sammanställning av tjänster), är det därmed svårt att särskilja vad som är kopplat till positionen som doktorand och vad som kan vara relaterat till kön. Underlaget är för litet för att båda dessa faktorer ska kunna kontrolleras för samtidigt. För att försöka särskilja vad som eventuellt skulle kunna vara relaterat till kön (eller både kön och position) har svaren på varje fråga på enkäten analyserats utifrån följande utgångspunkter: 1) Om doktorandkategorin uppger mer problem än kvinnor har det tolkats som att det främst är en fråga om positionen som doktorand. 2) Om doktorandkategorin och kvinnor uppger samma nivå, eller kvinnor uppger mer problem än doktorandkategorin har detta tolkats som att frågan också kan vara relaterad till kön. Förutsatt att det samtidigt förekommer en skillnad mellan könen. 3) Om män uppger mer problem än kvinnor har detta tolkats som att frågan kan vara relaterad till kön. Utifrån detta analyssätt återstår i stort sett inga skillnader mellan kvinnor och män som enligt vår bedömning bör tolkas som att de är kopplade till kön. De få undantag som förekommer är kopplade till arbetsrelaterad stress. Dessa skillnader är kortfattat följande: Män instämmer i lägre grad än kvinnor i påståendet att det är lätt att släppa tankarna på jobbet när jag är ledig (medelvärde: kvinnor 2,2 män 1,9, ju högre desto mer instämmer man i påståendet). Kopplat till detta vill vi dock påpeka att kvinnor (doktorander dock mer än kvinnor) i högre grad än män uppger sig må dåligt av den stress de utsätts för i sitt arbete (medelvärde: kvinnor 2,2 män 2,8, ju högre desto mindre dåligt mår man). Det talar för att män trots allt inte upplever det så problematiskt att inte kunna släppa tankarna på arbetet när de är lediga. Kvinnor uppger sig vara mindre nöjda med sin arbetsbelastning än män (medelvärde: kvinnor 3,2 män 3,8, ju högre värde desto nöjdare). Det ska här framhållas att eftersom det högsta värdet som går att uppnå är fyra får både kvinnor och mäns anses vara relativt nöjda med sin arbetsbelastning. Det är tveksamt om så små skillnader har någon faktisk relevans. Utifrån denna kartläggning bedömer vi därför att det inte finns anledning att göra några åtgärder vad gäller arbetsrelaterad 1 Då kategorin TA-personal endast utgjordes av två personer vid enkätens genomförande har dessa räknats till doktorandgruppen. För att underlätta läsningen benämns dock endast som doktorander. 6

8 stress i jämställdhetsplanen. Viktigt att påpeka är dock att den arbetsrelaterade stressen är med som en arbetspunkt inom det systematiska arbetsmiljöarbetet. 7

9 3. Kartläggning av arbetspositioner samt löneskillnader utifrån kön Tabell 1. Kartläggning av löneskillnader mellan män och kvinnor med lika arbete, kriminologiska institutionen, Stockholms universitet Könsfördelning Medellön Arbete Antal Procent Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor % av män Professor Universitetslektor docent ,5 Univ.lektor ej docent Post dok Utbildningsassistent Forskningsassistent Administrativ personal Doktorand Totalt Analys av fördelningen av kvinnor och män utifrån arbetsposition Analysen av kartläggningen visar för det första att alla typer av generaliseringar blir svåra på grund av att det i varje kategori enbart ingår ett fåtal personer. Men med det i åtanke visar kartläggningen att det är en kvinnodominerad arbetsplats, med drygt dubbelt så många anställda kvinnor som män. Det är framförallt på doktorandnivå som snedfördelningen mellan könen blir som mest tydlig, där 82 procent av doktoranderna är kvinnor. Könsfördelningen bland universitetslektorerna är jämn. Kvinnorna dominerar bland administrativ personal och utbildnings- och forskningsassistenter. Majoriteten av männen på institutionen återfinns på de högsta positionerna, framförallt finns det en snedfördelning bland professorerna. Om man väljer att trots allt bortse från att fördelningen är svårtolkad på grund av att det handlar om så få personer totalt, är det möjligt att konstatera att det finns vissa snedfördelningar som det är viktigt att sträva efter att förändra långsiktigt. Analys av löneskillnader utifrån kön Vad gäller löneskillnader är det än svårare att avgöra relevansen av en analys när antalet individer i varje kategori är så få. Men i de kategorier där en jämförelse är möjlig, dvs. där det finns både kvinnor och män, visar analysen att lönefördelningen överlag är jämn. I två kategorier tjänar kvinnorna 95 respektive 98,5 procent av männens lön, men i en tredje ligger kvinnorna på en något högre lönenivå än männen. Totalt sett tjänar kvinnorna (där en jämförelse är möjlig) 98 procent av männens lön. Slutsatsen är därmed att lönenivåerna generellt sett är jämna på institutionen. 8

10 4. Jämställdhetsplan vid Kriminologiska institutionen 2013 Mot bakgrund av den uppföljning som genomförts av tidigare jämställdhetsplan, lönekartläggningen samt arbetsmiljöenkäten har vi valt följande områden att fokusera på i den nya jämställdhetsplanen. För att undvika tidigare plans omfattning har vi valt tre punkter. Förebygga sexuella trakasserier då detta var en av de punkter som inte var genomförd i den föregående planen. Det handlar dels om att förbättra de rutiner som fastställer handlingsplanen vid sexuella trakasserier, att informera om dessa rutiner samt att utbilda dem som ansvarar för att ta emot och hantera dessa ärenden. Förebygga ojämlikhet. Vi har här valt att utöka jämställdhetsplanen till att omfatta även övriga diskrimineringsgrunder så som religion, etnicitet, sexualitet eller funktionshinder. Målet är brett formulerat men med ett huvudsakligt fokus på en ökad kunskap om grunder för diskriminering samt hur diskriminering kan ta sig uttryck. Den ojämna könsfördelningen bland antagna doktorander samt TA-personalen. Denna punkt fanns med även i föregående plan med avseende på TA-personal och utökas nu till att även gälla doktorander. 9

11 Mål Aktiveteter/åtgärder för att nå målet Ansvarig person för genomförandet Slutdatum för genomförandet Hur uppföljning sker och/eller utfall/resultat Förebygga sexuella trakasserier Förebygga ojämlikhet kopplad till någon av diskrimineringsgrunderna Se till att alla känner till gällande lagstiftning och policy när det gäller sexuella trakasserier Utbildning i dessa frågor av studierektorerna Minst ett seminarium som tar upp frågor om sexuella trakasserier Minst två seminarier som tar upp jämlikhetsfrågor Studierektor för GU samt FU Studierektor för GU och FU Studierektor för GU och FU samt seminarieansvarig Studierektor för GU och FU samt seminarieansvarig Förtydligande av detta ska läggas till i Praktikan samt kommuniceras till personalen i samband med personalmöte. Utbildning genomförd. Relevanta seminarier genomförda Relevanta seminarier genomförda. Sned könsfördelning i kategorierna doktorander och TA-personal Vid lika meritering ska underrepresenterat kön gå före vid antagning av doktorander samt anställning av TA-personal. IS och prefekt Frågan ska ha tagits hänsyn till vid antagning av doktorander samt om TA-personal anställts. 10