Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy"

Julia Håkansson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Blanchard kaptel Växelkurser, räntor r och BNP Mycket kaptel 18 är r detsamma som kaptel 6. Mer analys av polcy F11: sd. 1 Uppdaterad

2 IS-LM den öppna ekonomn IS-LM den öppna ekonomn En öknng räntan r sänker s produktonen, både b drekt va fallande nvesterngar och ndrekt eftersom högre h ränta r leder tll en apprecerng va räntepartetsvllkoret. r IS-kurvan lutar nedåt. Gvet den reala pennngmängden, ngden, högre h nkomst leder tll högre efterfrågan påp pengar vlket ökar räntan. r LM-kurvan är därför r som vanlgt uppåtlutande tlutande. Ränta, LM Ränta, Räntepartet, gvet * och E e IS F11: sd. 2 Y Produkton, Y E Växelkurs, E

Gvet den reala pennngmängden, ngden, högre h nkomst leder tll högre efterfrågan påp pengar vlket ökar räntan.

3 IS-LM den öppna ekonomn IS-LM den öppna ekonomn En öknng räntan r sänker s produktonen, både b drekt va fallande nvesterngar och ndrekt eftersom högre h ränta r leder tll en apprecerng va räntepartetsvllkoret. r IS-kurvan lutar nedåt. Gvet den reala pennngmängden, ngden, högre h nkomst leder tll högre efterfrågan påp pengar vlket ökar räntan. r LM-kurvan är därför r som vanlgt uppåtlutande tlutande. Ränta, LM Ränta, Räntepartet, gvet * och E e IS F11: sd. 3 Y Produkton, Y E Växelkurs, E

4 Ränta, Effekter av ekonomsk poltk en öppen ekonom Vad händer h om regerngen ökar G (eller mnskar T)? * Y = C( Y T) + I( Y, ) + G + NX ( Y, Y, E) M = YL( ) P En öknng av G ökar efterfrågan och därmed d produktonen för f varje räntenvr ntenvå. IS-kurvan skftar därfd rför r uppåt t tll IS. Slutsats: Produktonen ökar tll Y,, räntan r ökar tll och E ökar tll E (valutan apprecerar). LM IS IS Ränta, t E = * t E Räntepartet, gvet * och E e e F11: sd. 4 Y Y Produkton, Y E E Växelkurs, E

varje räntenvr ntenvå. IS-kurvan skftar därfd rför r uppåt t tll IS.

5 Ränta, Effekten av pennngpoltk en öppen Vad händer h om rksbanken mnskar M/P? ekonom * Y = C( Y T) + I( Y, ) + G + NX ( Y, Y, E) M = YL( ) P LM En mnsknng av M/P skftar LM kurvan nåt t tll LM, men nga andra kurvor påverkas. p Slutsats: Produktonen faller tll Y,, räntan r ökar tll och E ökar tll E (valutan apprecerar). LM IS Ränta, t E = * t E Räntepartet, gvet * och E e e F11: sd. 5 Y Y Produkton, Y E E Växelkurs, E

t tll LM, men nga andra kurvor påverkas.

6 F11: sd. 6 Fasta växelkurser I länder l med fra valutamarknader kan centralbanken ändå försöka hålla h en fast växelkurs v ett fast prs påp valutan. Man måste dåd vara beredd att köpa k och sälja s sn valuta tll detta prs. Om man nte kan, t.ex. påp grund av att lagren med utländsk valuta tar slut, sås tvngas man låta l valutan flyta eller sås ransonerar man, dvs förbjuder fr valuta handel. En länder l fxerar (peg( peg) ) sn valuta tll en annan valuta, oftast dollarn. Andra tll en korg av andra valutor, ofta med handelsvkter var växelkurserna v mellan ett stort antal länder l fxerade tll dollarn, som sn tur var fxerad tll guld det s.k. Bretton Woods avtalet. Efter Bretton Woods systemets sammanbrott började b man dskutera en europesk valuta. Fr.o.m. 70-talet flera överenskommelser nom Europa om växelkurssamarbete. Valutorna skulle röra r ra sg nom ett vsst band, t.ex. ERM nom EMS.

påp grund av att lagren med utländsk valuta tar slut, sås tvngas man låta l valutan flyta eller sås ransonerar man, dvs förbjuder fr valuta handel.

7 Vad krävs för f r en fast växelkursv Öppna ränteparteten r kräver: t e Et = E * t+ 1 t Vd fast (trovärdg) rdg) växelkursv krävs därfd rför * t = t Förändrngar pennngefterfrågan gan måste m därfd rför r exakt matchas av Rksbankens måste m hela tden sätta s M så att räntan r är densamma som omvärlden. M P = YL( ), = * M = PYL( *) Om t.ex. P eller Y ökar måste m M öka samma proporton för f r att nte för f r att nte räntan r ska förändras. f F11: sd. 7

Rksbankens måste m hela tden sätta s M så att räntan r är densamma som omvärlden.

8 Fnanspoltk under fast växelkurs IS-LM Vad händer h om regerngen ökar G? När r regerngen ökar G skftar som v sett IS kurvan utåt. t. Räntan R stger och valutan tenderar att apprecera. För r att hålla h valutakursen konstant måste räntan r vara oförändrad. LM-kurvan måste m därfd rför r skftas utåt tlls räntan r är r tllbaka påp den ursprunglga nvån. n. Slutsats: Öknngen Y efter öknngen G blr större (Y( C - Y A ) under fast växelkurs v än n under flytande (Y( B - Y A ) eftersom Rksbanken måste m ackommodera den expansva fnanspoltken med en expansv pennngpoltk för f r att växelkursen nte ska apprecera. Ränta, Y A Produkton, Y Y B Y C LM IS IS LM F11: sd. 8

LM-kurvan måste m därfd rför r skftas utåt tlls räntan r är r tllbaka påp den ursprunglga nv

9 AS-AD AD med fast växelkursv Lksom tdgare kan v härleda AD kurvan från IS-LM och AS från arbetsmarknadsmodellen AD-kurvan är nedåtlutande, nu därför att högre prser ÖKAR den reala växelkursen vlket mnskar nettoexporten. AS-kurvan fungerar som tdgare. Högre produkton, mnskar arbetslösheten, ökar lönerna och därmed prserna. Anpassnng sker över tden automatskt mot Y n Prsnvå, P P A A AS AD F11: sd. 9 Y n Y Produkton, Y

vlket mnskar nettoexporten. AS-kurvan fungerar som tdgare.

10 En devalverng kan snabba påp processen Att stärka den reala växelkursen genom fallande prser tar td och är smärtsamt Att nå jämvkt vd Y n (naturlg produkton/sysselsättnng) kräver att den reala växelkursen faller. En devalverng kan påskynda processen. Prsnvå, P P A A AS AD AD F11: sd. 10 Y n Y Produkton, Y

produkton/sysselsättnng) kräver att den reala växelkursen faller.

11 Spekulatva attacker Länder med fasta växelkurser v eller med växelkursband v har hstorskt sett ofta devalverat. Ofta samband med en spekulatv attack eller lågkonjunktur l och svag lönsamhet l exportndustrn. Under fast växelkurs v måste m Rksbanken hålla h ett vsst prs påp sn egna valuta termer av andra valutor. Antag att Sverge bestämmer sg för f r att E SEK,$ = 1/8. Antag att Rksbanken har 10 mljarder $ sna kassakstor. Låt t nu en stor fnansell spekulant kommer tll Rksbanken för f r att köpa dollar för f r detta prs. Om spekulanten köper k alla 10 mljarder dollar måste m rksbanken låta l kronan flyta. Man kan dåd ofta vara ganska säkers på att valutan kommer att deprecera, dvs att E mnskar. Spekulanten kan dåd sälja tllbaka sna dollar och fåf ett högre h prs SEK än n han betalade och göra g en spekulatv vnst. F11: sd. 11

Antag att Sverge bestämmer sg för f r att E SEK,$ = 1/8. Antag att Rksbanken har 10 mljarder $ sna kassakstor.

12 Optmala valutaområden Fördelen med en gemensam valuta, t.ex. Euroområdet, är r att handel underlättas. Nackdelen är r att man nte kan bedrva egen pennngpoltk och eller justera sn växelkurs. v Men om den egna centralbanken nte är r kapabel att föra f en bra poltk är r det ngen nackdel att lämna l över pennngpoltken tll t.ex. ECB. Nackdelarna är r också mndre om 1. Länderna med gemensam valuta är r välntegrerade v och har väl l korrelerade konjunkturcykler (symmetrska chocker). 2. Arbetskraften lätt l kan röra r ra sg från n områden med hög h arbetslöshet shet tll låg l g arbetslöshet. shet. F11: sd. 12

v Men om den egna centralbanken nte är r kapabel att föra f en bra poltk är r det ngen nackdel att lämna l över pennngpoltken tll t.ex. ECB.

Relevanta dokument

Sammanfattning. Härledning av LM - kurvan. Efterfrågan, Z. Produktion, Y. M s. M d inkomst = Y >Y. M d inkomst = Y

Sammanfattning. Härledning av LM - kurvan. Efterfrågan, Z. Produktion, Y. M s. M d inkomst = Y >Y. M d inkomst = Y F12: sd. 1 Föreläsnng 12 Sammanfattnng V har studerat ekonomn påp olka skt, eller mer exakt, under olka antaganden om vad som kan ändra sg. 1. IS-LM, Mundell Flemmng. Prser är r konstanta, växelkurs v