Skolbelysning. Ecophon, fotograf: Hans Georg Esch

Transkript

1 Skolbelysnng Ecophon, fotograf: Hans Georg Esch

2 Skolan är Sverges vanlgaste arbetsplats. En arbetsplats för barn, ungdomar och vuxna. Skolmljön ska skapa förutsättnngar för kreatvtet och stmulera nlärnng. Utöver modern pedagogk kan belysnngen vara ett vktgt redskap undervsnngen. Studer, både Sverge och Storbrtannen, vsar på belysnngens påverkan på studeresultatet. Bl.a. de postva erfarenheterna av god vertkalbelysnng. Vertkalbelysnngen tas upp den senaste utgåvan av Ljus & Rum som är den svenska tllämpnngen av den europeska och svenska standarden SS EN :2011. Energmyndgheten har under senare år gjort ett antal studer om skolornas belysnng, dess effektvtet samt ålder. De vsar att det fnns en mycket stor andel cke energeffektva belysnngsarmaturer som borde vara utbytta. Med nya typer av energeffektva ljuskällor och lättanvända styrsystem kan man göra dramatska sänknngar av energanvändnngen. I vssa fall upp tll 90% besparng. Det bör nte vara svårt att räkna hem en sådan nvesterng. Det nnebär nte bara en ekonomsk fördel, det nnebär att elever och personal får en modern, stmulerande belysnngsanläggnng som dessutom är betydlgt mljövänlgare. Symbolförklarng Ger tps om vktga krav och rekommendatoner för de aktuella rumstyperna. Ger tps om belysnngslösnngar för att skapa en trvsam och kreatv rumsmljö. Ger tps om lämplg styrnng för energeffektvserng av rummet.

3 Innehållsförtecknng I denna broschyr presenterar v de olka rumstyperna som fnns en skolbyggnad, samt ger tps och råd för en lyckad belysnngslösnng. För varje rumstyp redovsas bland annat rekommenderade belysnngsstyrkor och jämnhet. Lärarrum Dskrum Kök Förråd Bblotek Kontor Entré Matsal Trapphus Energeffektv belysnngsanläggnng sda 4 Bblotek sda 7 Vertkalbelysnng, cylndrsk belysnngsstyrka Entré/Korrdor/Trapphus Korrdor Klassrum/Grupprum Kök/Dskrum/Matsal Kontor/Lärarrum Kapprum/WC/Förråd WC Sporthall Utomhus Tänk lvscykelkostnad Kapprum Klassrum Grupprum sda 5 sda 6 sda 8-9 sda 10 sda 11 sda 12 sda 13 sda 14 sda 15

4 Energeffektv belysnngsanläggnng Många skolor har äldre typer av armaturer. Dessa anläggnngar använder betydlgt mer energ är vad nya moderna anläggnngar gör. I dagrammet ntll jämförs T8armaturer, utrustade med elektromagnetska don, med LED-armaturer utrustade med elektronska drftdon, dagsljusstyrnng och närvarokontroll. En sådan LED-anläggnng kan mnska energanvändnngen med upp tll 90%, jämförelse med T8-anläggnngen. Styrsystem Dm FÖRSLAGET ÄR BASERAT PÅ ETT CELLKONTOR MEN KAN ÄVEN APPLICERAS PÅ LIKNANDE ANLÄGGNINGAR. *T8-lysrör = Ø26 mm **T5-lysrör = Ø16 mm Att ha tllräcklgt med ljus på arbetsplatsen när man arbetar och mndre eller nget ljus när arbetsplatsen nte används är ett effektvt sätt att använda energn. Men energeffektvserngen får aldrg gå ut över ljuskvalten eller ljusmängden. 4 Källa: Belysnngsbranschen Styrsystemet Dm säkerställer att v har tllräcklgt med ljus när det behövs och mndre när det nte behövs. Dm är ett användarvänlgt system med sex fördefnerade nställnngar, t.ex. för kontorslandskap, ensklt kontor, korrdor och klassrum. V har paketerat styrsystemet en enhet som heter Modul Dm, den fnns både för nfälltoch takmontage. Denna levereras ett av de två klassrumslägen som fnns fördefnerade. Detta läge kräver aktv tändnng och beroende på den totala mängden ljus rummet (både dagsljus och artfcellt ljus) kommer Dm att justera ljusmängden från armaturerna. Det faktska luxvärdet kan dock varera beroende på reflektonsfaktorerna på de horsontella ytorna under sensorn. Ljuset kan manuellt regleras tll valfr ljusnvå va väggbrytaren. Efter en förutbestämd td, efter senast detekterad närvaro, kommer ljuset att dmmas ner tll en lägre nvå för att därefter släckas. Dm-systemet har två kanaler, DALI 1 och DALI 2. Dessa kan belastas med 64 respektve 32 ma. Varje enhet som kopplas tll systemet drar mellan 2 och 25 ma. Som exempel kan man ett klassrum med två tavelarmaturer, två återfjädrande strömbrytare, en väggsensor och Modul Dm ha upp tll ca 17 armaturer klassrummet. För mer nformaton se utförlg användar- och kopplngsgude under "Teknk" på Om man önskar justera de fördefnerade värdena kan dessa lätt justeras med en fjärrkontroll. D1 och D2 anger vlken DALI kanal de olka enheterna ska anslutas tll. Utförlg kopplngsnstrukton fnns under "Teknk" på

5 Vertkalbelysnng och cylndrsk belysnngsstyrka Redan slutet av 19-talet nsåg v på Ecolux fördelarna med ndrekt belysnng, eller rättare sagt, mxen mellan ndrekt och drektverkande belysnng. Bl.a. att det är ett bländfrtt ljus och att det belyser rummets alla ytor, m.a.o. ger bra vertkalbelysnng och därmed bra ljus männskors anskte. Detta gör att man lättare kan läsa och tyda ansktsuttryck. Genom att belysa vertkala ytor upplevs rummet dessutom ljusare. Flera studer på senare år har vsat på vkten av att belysa vertkala ytor, och det har tll och med vsat sg att det postvt gynnar elevernas studeresultat. Ev3 Ev2 Ev4 Ev1 Att belysa rummets väggar och männskors anskten är vktgt, detta ser v den senaste utgåvan av Ljus & Rum (Planerngsgude för belysnng nomhus, tredje utgåvan) som är den svenska tllämpnngen av den europeska och svenska standarden SS-EN :2011. Där tar man upp betydelsen av cylndrsk belysnngsstyrka, dvs. att man behöver tllräcklgt med ljus på männskors anskten för att underlätta kommunkatonen männskor emellan. För att ha tllräcklg cylndrsk medelbelysnng krävs att luften där männskor rör sg är bra belyst. Det räcker således nte att ha bra belysnng på arbetsytan (horsontalbelysnng). Standarden föreskrver att aktvtetsytor, som korrdorer, ska den cylndrska medelbelysnngen vara mnst 50 lux. Jämnheten (Emn/Emed) ska vara mnst 0,1, den svenska rekommendatonen är att jämnheten ska vara över 0,3. I lokaler där kravet på vsuell kommunkaton är extra vktgt (t.ex. klassrum) föreskrver standarden att den cylndrska belysnngsstyrkan ska vara mnst 150 lux och jämnheten mnst 0,1, den svenska rekommendatonen är att jämnheten ska vara över 0,3. Att blanda rktat och dffust ljus får de belysta föremålen att se naturlga ut, de blr jämnt belysta men deras strukturdrag kommer att framträda på ett naturlgt sätt. Balansen mellan det rktade och det dffusa ljuset kallas modulerng. Den vänstra blden har för stor andel rktat ljus och gör att vssa parter av ansktet blr mörkt och svårt att tyda. Den högra blden har en större andel med ndrekt ljus, ett mer dffust ljus, och det belyser därför ansktet bättre och det blr därmed lättare att uppfatta. Den cylndrska belysnngsstyrkan är summan av de olka vertkalbelysnngs styrkorna Ev,z=(Ev1+Ev2+Ev3+Ev4)/4, och mäts (beräknas) 1,6 m över golv för stående personer och 1,2 m för sttande. 5

6 6 Entré/Korrdor/Trapphus Ecophon, fotograf: Hans Georg Esch Entrén ger första ntrycket för besökare, elever och personal. Den ska vara välkomnande och väl upplyst för att slussa vdare användaren n skolbyggnaden. Entrén är också en samlngsplats för kommunkaton, nformaton och utställnngar. Därför måste val av belysnngslösnng vara flexbel för att fungera för de olka aktvteterna. Korrdorens huvudsyfte är att förflytta användarna men är även en samlngsplats för kortare raster. Trapphuset är en kommunkatonsyta som kräver extra uppmärksamhet. För att mnska rsken för olyckor trapphusen, är det vktgt att ha en god belysnng som framhäver nvåskllnaderna. Ljus & Rum, enlgt SS-EN :2011 Ref.nr Typrum Em (lux) UGRL Uo Ra Trappa , Entréhall Korrdor ,4 0,4 Trapporna måste vara väl upplysta för att öka användarnas säkerhet. Därför krävs det en högre medelbelysnng på mnst 150 lux. Upplysta väggar korrdorerna gör att rummet känns större och underlättar för användaren att orentera sg. Entréer, korrdorer och trapphus är utrymmen som utnyjttas perodvs och behöver därmed nte stå tända hela dagen. Det fnns flera sätt att mnska energanvändnngen, antngen med nävarosensorer som släcker armaturerna när ngen är där eller att ljuset regleras ner tll en lägre nvå när lokalen står tom. Armaturexempel Orbs LED P Soft Tetto Sano

7 Bblotek Bbloteket är en plats för egna studer, grupparbeten och avkopplng vlket kräver både koncentraton och en kreatv, lugn mljö. Detta ställer höga krav på ljussättnngen och på valet av armaturer. Bokhyllorna ska vara väl upplysta med en god vertkalbelysnng och studearbetsplatserna ska ha en god och bländfr belysnng. Ljus & Rum, enlgt SS-EN :2011 Ref.nr Typrum Bokhyllor Läsytor Em (lux) UGRL Bokhyllorna ska ha en vertkal medelbelysnng på 200 lux. För att klara av långa studepass och mnska rsken för trötthet krävs det en god belysnng vd studearbetsplatserna, en medelbelysnng på 500 lux underlättar studerna. Armaturer av olka former och monterngshöjder ger en avslappnad, lekfull och kreatv mljö. Om möjlgt, ska varje studearbetsplats kunna ljusregleras efter användarnas olka behov. Uo 0,6 0,6 Ra Armaturexempel Keppo Pastra II Tetto Down Punto 7

8 Ecophon, fotograf: Teddy Strandqvst/ Studo-e 8 Klassrum/Grupprum Klassrummet är det vktgaste rummet skolbyggnaden, där användarna spenderar största delen av tden. Det är vktgt att, oberoende av hur lärare och elever stter eller rör sg lokalen, ha en jämn och hög ljusnvå hela rummet. För att stmulera den vsuella kommunkatonen krävs en god vertkalbelysnng. Denna skapar en postv rumsupplevelse, vlken bdrar tll en kreatv mljö. Ljus & Rum, enlgt SS-EN :2011 Typrum Em (lux) UGRL Uo Ra Lekrum , Klassrum Skrvtavla Enlgt senaste utgåvan av Ljus & Rum krävs det en jämnhet klassrummet på 0,6 (Emn/Emed), detta säkerställer att det hela rummet fnns tllräcklgt med ljus, oberoende av hur man stter. Det vktgaste är att genom valet av armaturer och placerngen av dem skapa tllräcklg belysnngsnvå och bländfrtt ljus, lksom att få rätt ljusrktnng och lämplg skuggbldnng. Det effektvaste och mest ratonella är att använda domnerande ndrekt belysnng, det vll säga uppåtrktat ljus som reflekteras av taket. Med närvaro- och dagsljusstyrnng fnns det stora möjlgheter att dramatskt mnska energanvändnngen. Ref.nr ,6 0,7 Armaturexempel Keppo Bello Orbs LED Parete LED

9 Ecophon, fotograf: Hans Georg Esch Pendlad lösnng Armaturer med stor andel uppljus bdrar tll en god vertkalbelysnng rummet, eftersom ljuset reflekteras från tak och väggar. Detta bdrar tll en god jämnhet och underlättar den vsuella kommunkatonen. Det upplysta taket kommer med sn ljushet att mnska lumnansskllnaden mellan armaturens nerljus och ytan bakom/ntll och därmed mnskar rsken för bländnng. Med ndrekt ljus ökar känslan av att rummet är ljust, eftersom de vertkala ytorna blr belysta, m.a.o. v ser en ljus yta. En väl avvägd mängd rktat ljus ( detta fall nerljuset), ger en bra skuggbldnng, vlket bl.a. underlättar avståndsbedömnngen. En stor andel uppljus mnskar rsken för reflexer arbetsmateralet. Infälld lösnng Rebus Infällda armaturer är en flexbel lösnng som kräver lte underhåll, med avseende på rengörng. Den ger dessutom en dskret lösnng och är enda alternatvet vd låga takhöjder. Väljer man en armaturlösnng med en något bredare ljusbld kommer även väggytorna att få vss del ljus och rummet känns ljusare. Detta kommer att bdra tll en bättre vertkalbelysnng. Det rktade ljuset, nerljuset, ger en bra skuggbldnng, vlket bl.a. underlättar avståndsbedömnngen. Tetto Tetto Celng Punto 9

10 10 Kök/Dskrum/Matsal Förutom att avnjuta en välbehövlg lunch är matsalen den naturlga platsen för rast, avslappnng, samt små och stora möten. Belysnngslösnngen ska vara nbjudande och avslappnande samtdgt som alla aktvteter måste få tllräcklgt med ljus. Köket är en arbetsplats med många olka sysslor, vlket ställer höga krav på belysnngen. Den ska vara väl avbländad och ljusnvån hög. Högkvaltetsarmaturer med korrekt IP-klass är vktgt, då det krävs regelbunden rengörng dessa lokaler med höga hygenkrav. Ljus & Rum, enlgt SS-EN :2011 Ref.nr Typrum Matsal Kök Em (lux) UGRL Uo 0,4 0,6 Ra Var uppmärksam på de olka kraven på kapslngsklass som gäller för kök och dskrum. Arbetsytorna kök och dskrum ska vara lätta att rengöra och detsamma gäller även armaturerna. Infällda armaturer är att föredra då de är lättare att rengöra och en hög IP-klass gör att man kan spola av armaturerna. Matsalen används dag ofta för olka ändamål. Det är därför lämplgt att anpassa belysnngen för dessa alternatva aktvteter. Ljusreglerng kan vara bra för att ställa en lägre ljusnvå när det är lunch samt möjlghet att höja ljusnvån när mer krävande arbete utförs. Armaturexempel Dno LED Lavanda LED Orbs LED Punto

11 Kontor/Lärarrum Kontoret är ett vktgt rum för läraren, där långa tder med hög koncentraton sätter höga krav på belysnngen. Lärarrummet är en plats där personalen samlas för avkopplng och gemenskap. Här kan man leka med armaturernas former och placerng för att få en avslappnad mljö. Ljus & Rum, enlgt SS-EN :2011 Ref.nr Typrum Kontor Lärarrum Em (lux) UGRL Uo 0,6 0,6 Ra Arbetsområdet kräver 500 lux, den omedelbara omgvnngen ska lgga på 300 lux och den yttre omgvnngen får ej understga 100 lux. För mer nformaton hänvsas tll Ljus & Rum kaptel 7. Den bästa lösnngen för kontor är pendlade arbetsplatsorenterade armaturer med drekt/ndrekt ljusfördelnng. Denna lösnng hjälper tll att lätta upp taket och ge en bra sprdnng på ljuset samt en bra skuggbldnng. Om behovet av stor flexbltet fnns, kan man använda nfällda armaturer jämnt fördelade rummet. Armaturerna kontoret bör vara utrustade med närvarostyrnng. Om en pendlad lösnng används, är det lämplgt att välja varanter med ljusreglerng för ndvduell styrnng. Armaturexempel Vasto LED Pastra II Tetto P Soft 11

12 12 Kapprum/WC/Förråd Kapprum kräver en god vertkalbelysnng för att göra det lätt att htta skåp och hyllor. Den allmänna belysnngen ska vara 200 lux. På toaletter och duschrum krävs armatur med högre IPklass. Ljus & Rum, enlgt SS-EN :2011 Ref.nr Typrum Förråd Kapprum, tvättrum, toaletter Em (lux) UGRL Uo 0,4 0,4 Ra Det är vktgt att man väljer rätt kapslngsklass för armaturen WC. För att belysa ansktet rekommenderas rundstrålande armatur ovanför spegel toaletterna. Närvarodetektorer är ett bra sätt att mnska energanvändnngen. Detta är extra effektvt mndre utrymmen som förråd och toaletter då de oftast används under korta tder. Armaturexempel Dno LED Reko LED X-Wall Tetto

13 Sporthall Ecophon, fotograf: Hans Georg Esch Sporthallar används för många olka sporter och därför varerar belysnngskraven. De flesta bollsporter kräver mnst 300 lux och för tävlngar rekommenderas en belysnngsstyrka på 500 tll 1000 lux. Belysnngsnstallatonen bör planeras enlghet med den mest krävande aktvteten. Det är vktgt att välja armaturer som är väl avbländade och slagtålga. Ljus & Rum, enlgt SS-EN :2011 Ref.nr Typrum Sporthall Armaturexempel Rubn Sport Em (lux) 300 UGRL 22 Uo 0,6 Ra För mer nformaton om belysnngsrekommendatoner för sporthallar hänvsas tll senaste utgåvan av Måttboken. Om möjlgt ska armaturerna placeras utmed sdorna för att undvka bländnng. Det är lämplgt att utfrån aktvteterna lokalen ställa krav på armaturens slagtålghet. Ljusreglerng är att föredra då sporthallarna oftast används tll flera olka sporter, vlka kräver olka belysnngsnvåer. Rumsmått: 21x10,5 m, takhöjd: 5 m 3x5 Rubn Sport Medelbelysnngnvå: 313 lux Jämnhet: 0,64 UGR-värde: 21 Installerad effekt: 8,15 W/m2 13

14 14 Utomhus Belysnngen utomhus är vktg för att framhäva utemljön samt vägleda och öka trygghetskänslan. Entrén ska vara väl upplyst så den syns tydlgt förhållande tll omgvande ytor, samtdgt som den upplevs välkomnande och gör det lättare att upptäcka männskor. Det är vktgt att armaturerna är väl avbländade. Belysnngen av parkerng och gångvägar är vktg för att enkelt, tryggt och säkert kunna ta sg fram efter mörkrets nbrott. Lågt placerade armaturer som pollare belyser mndre område, t.ex. gångvägar och framhäver landskapet. Stolparmaturer används för att belysa större områden, t.ex. parkerngar. För nformaton om rekommendatoner för utomhusbelysnng hänvsas tll senaste utgåvan av Vägar och gators utformnng, VGU. Utomhusmljöer behöver nte så mycket ljus. Stora kontraster mellan ljus och mörker gör det svårt för ögat att ställa om tll mörkerseende och detta kan skapa otrygghet. Skymnngsrelä ser tll att belysnngen tänder först vd skymnng och gärna kombnaton med närvarodetekterng som aktverar ljuset under senare delen av natten. Armaturexempel QBA Sandy Lghtsoft Nkon

15 Tänk lvscykelkostnad 100% 95% 2,5% Tllverknng Bruksfas 2,5% Återvnnng Energmyndgheten har gjort flera nventerngar av armaturbeståndet landet. Dessa vsar att äldre belysnngsarmaturer, med T8-lysrör och elektromagnetska drftdon, fortfarande domnerar många typer av lokaler, bl.a. skollokaler. Om man gör en komplett lvscykelanalys på en belysnngsanläggnng med alla ngående delar, vsar det sg att upp tll 95% av mljöpåverkan lgger bruksfasen. Övrg påverkan fördelas ungefär lka mellan tllverknngsfasen och återvnnngen. Genom att angrpa bruksfasen och där använda sg av energeffektva belysnngslösnngar, belysnngsarmaturer och styrsystem, ser man tll att energanvändnngen och därmed mljöpåverkan hålls på en låg nvå. 15

16 Skolbelysnng 2015.r0 Ecolux AB Box 100, Hyllnge Tel: e-post: