Utbildningsdepartementet Stockholm 1 (6) Dnr 2013:5253

Transkript

1 Skolnspektonen Utbldnngsdepartementet Stockholm 1 (6) Yttrande över betänkandet Kommunal vuxenutbldnng på grundläggande nvå - en översyn för ökad ndvdanpassnng och effektvtet (SOU 2013:20) S ammanfa ttnng Skolnspektonen anser att det är postvt att en översyn av den grundläggande vuxenutbldnngen har genomförts och att ett antal vktga områden för de studerandes möjlgheter tll en ndvdanpassad utbldnng har lyfts tram. Skolnspektonen tllstyrker framför allt de förslag tll ny och ändrad reglerng som ger eller förtydlgar kommunens ansvar för den grundläggande vuxenutbldnngen. Vssa av utrednngens förslag och bedömnngar är drekt nrktade på Skolnspektonens uppdrag. Det handlar om en utöknng av Skolnspektonens tllsyn avseende den grundläggande vuxenutbldnngen samt om en utvecklng av arbetet med råd och väglednng. Utrednngens förslag och bedömnngar görs nom ramen för vuxenutbldnngens område. Skolnspektonen anser sammanfattnngsvs att utrednngen nte tllräcklgt tydlgt har beskrvt hur förslaget om en utökad tllsyn tll att även avse enhetsnvå ska gå tll utfrån hur Skolnspektonens tllsynsuppdrag är formulerat och reglerat. Utrednngen har nte heller beskrvt de fördelar som skulle uppstå vd en sådan förändrad tllsyn. Inte heller görs betänkandet en analys av de konsekvenser som förslagets genomförande nnebär för Skolnspektonens övrga verksamhet samt de resurser som förslaget kräver. Skolnspektonens uppfattnng är således att det nte är möjlgt att utforma tllsynen på det sätt som föreslås. Det är nte heller rmlgt att föreslå att tllsynen ska ske på bekostnad av andra verksamheter. Om det ska kunna ske någon utöknng av tllsynen nom vuxenutbldnngsområdet måste ytterlgare resurser föras tll Skolnspektonen. Skolnspektonen kommer annars nte att kunna fullgöra det uppdrag som framgår av myndghetens nstrukton. Skolnspektonen yttrar sg härutöver enbart över de områden och de frågor där myndgheten har synpunkter på förslagen. Skolnspektonen. Box Stockholm. Telefon: vx.

2 Skolnspektonen Tllsyn och gransknng 2(6) Tllsyn på enhetsnvå Utrednngen föreslår att Skolnspektonen ges uppdrag att genomföra en systematsk tllsyn av vuxenutbldnngen på både huvudmannanvå och enhetsnvå. Utrednngen framför att det på grund av att kommunerna erbjuder vuxenutbldnngen på så olka sätt; egen reg, upphandlad verksamhet av externa utbldnngsanordnare eller en kombnaton av båda, nnebär svårgheter att få en total bld av vuxenutbldnngen om tllsynsverksamheten huvudsak genomförs på huvudmannanvå och att detta kan äventyra utbldnngens kvaltet och lkvärdghet. Skolnspektonen avstyrker utrednngens förslag om att en systematsk tllsyn av vuxenutbldnngen ska genomföras på enhetsnvå. Skolnspektonens tllsynsuppdrag enlgt skollagen är att se tll att en huvudman följer skolförfattnngarna. Det nnebär att Skolnspektonens tllsyn kan vsa hur vuxenutbldnngen bedrvs och fungerar nom en kommun. Syftet med tllsynen är nte att få en total bld av vuxenutbldnngen hela landet. Skolnspektonen anser emellertd att tll följd av de olka sätt på vlket en huvudman kan bedrva vuxenutbldnngen, vlket utrednngen lyfter fram, krävs det en tydlg genomgång av vuxenutbldnngens upplägg och nnehåll vd tllsynen av huvudmannens verksamhet. Skolnspektonen anser nte att utrednngen på ett tllräcklgt tydlgt sätt beskrvt hur det är tänkt att en tllsyn på enhetsnvå vad gäller den grundläggande vuxenutbldnngen ska gå tll. Det gäller bland annat beskrvnngen av själva enhetsbegreppet nom vuxenutbldnngen som grund för vlken omfattnng en systematsk tllsyn på enhetsnvå skulle kunna genomföras. Begreppet skolenhet är nte drekt överförbart på vuxenutbldnngen på samma sätt som nom grundskola och gymnaseskola. Inom vuxenutbldnngen är varje elevs utbldnng upplagd på olka sätt vad gäller omfattnng, plats, td och utbldnngsanordnare. Vuxenutbldnngen består både av lätt dentferbara enheter, exempelvs nom den utbldnng som kommunerna bedrver egen reg, men också av för eleverna ndvduellt upplagda utbldnngar där flera skolformer, rektorer och även externa utbldnngsanordnare kan vara nblandade för samma ensklda elev. I betänkandet fnns nte någon konkret redogörelse av de fördelar som en förändrad tllsyn skulle medföra. Skolnspektonen har redan dag möjlghet att genomföra tllsyn vd enheter nom vuxenutbldnngen. Valet av en sådan tllsyn sker nte endast utfrån sgnaler från de studerande utan bestäms bland annat utfrån en rsk- och väsentlghetsanalys. Skolnspektonen anser att den regelbundna tllsynen av vuxenutbldnngen bör fortsätta ske huvudsak på huvudmannanvå. Utan att förändra det uppdrag som Skolnspektonen nuläget har kan tllsynen av den grundläggande vuxenutbldnngen också utvecklas. Även en tllsyn på huvudmannanvå kan vd behov besök göras verksamheten och ntervjuer genomföras med elever och personal. Val av metod ska

3 Skolnspektonen (6) bygga på en rsk- och väsentlghetsanalys av aktuell huvudman. Denna analys kan utvecklas så att den tydlgt beaktar vuxenutbldnngens komplextet vad gäller olka modeller för hur kommunen anordnar denna utbldnng samt särsklt fokuserar på vktga områden för vuxenutbldnng på grundläggande nvå. En förändrng av tllsynen nnebärande en utöknng av tllsynen, som ska ske nom ramen för Skolnspektonens nuvarande tllsynsuppdrag, kommer att påverka övrg verksamhet. Någon analys av de konsekvenser som förslagets genomförande nnebär för Skolnspektonens övrga verksamhet samt de resurser som förslaget kräver görs dock nte av utrednngen. Råd och väglednng nom ramen för tllsynen Utrednngen framför som sn bedömnng att Skolnspektonen bör utveckla stt arbete med att ge råd och väglednng samband med tllsynen. Den beskrvnng av råd och väglednng som utrednngen gör och syftar på sn bedömnng av ett utvecklngsarbete för Skolnspektonen är nte, och bör nte vara, en del av det uppdrag Skolnspektonen dag har som tllsynsmyndghet. Skolnspektonens uppgft att lämna råd och väglednng följer av 26 kap. 9 skollagen; att nom ramen för tllsynen lämna råd och väglednng. Inom tllsynen kan Skolnspektonen genom sna beslut framföra vad som behöver utvecklas verksamheten tll följd av att Skolnspektonen har konstaterat brster nom ett område förhållande tll skolförfattnngarna. Utöver att vdta åtgärder för att rätta tll brster har huvudmannen ansvar att på huvudmannanvån bedrva utvecklng av det kvaltatva arbetet. Skolnspektonen granskar nom ramen för tllsynen även att huvudmannen följer författnngarnas krav vad avser kvaltetsarbetet verksamheten. Som avslutnng på en tllsyn har Skolnspektonen en återkopplng tll huvudmannen och den verksamhet som tllsynats. Utöver den gransknng som görs tllsynen genomför Skolnspektonen även kvaltetsgransknngar, där nrktnngen är att mer på djupet granska och beskrva kvalteten nom olka verksamhetsområden. Skolnspektonen arbetar även med råd och väglednng på en generell nvå just vägledande syfte, bl.a. genom nformatonsmateral på myndghetens hemsda, ett arbete som utvecklas löpande Verktyg för elever med brster svenska språket Studehandlednng på modersmålet Utrednngen föreslår att det förordnngen om vuxenutbldnng läggs tll en bestämmelse om möjlgheten för kommunen att ge en elev som har brstfällga kunskaper svenska språket studehandlednng på elevens modersmål eller annat språk som eleven behärskar.

4 Skolnspektonen (6) Skolnspektonen tllstyrker utrednngens förslag om att tydlggöra möjlgheten för kommunen att ge studehandlednng på modersmålet. Skolnspektonen anser emellertd att det, med hänsyn tll möjlg ökad måluppfyllelse, skulle kunna regleras att studehandlednng under bestämmelsen angvna förutsättnngar, bör tllhandahållas av kommunen. 6.1 Stude- och yrkesväglednng Skolnspektonen ser postvt på förslaget att författnngarna förstärka möjlgheterna för de studerande nom grundläggande vuxenutbldnng att få tllgång tll stude- och yrkesväglednng (SYV). Reglerngen 2 kap. 29 skollagen stadgar rätten tll tllgång tll SYV. Då utrednngen genom förslaget tll ytterlgare bestämmelse om SYV vll förtydlga kommunernas ansvar för att se tll att samtlga som avser påbörja studer nom vuxenutbldnngen erbjuds SYV, bör det bestämmelsen läggas tll att det ska handla om ett aktvt erbjudande. Begreppet aktvt har nförts skollagen när det gäller den uppsökande verksamheten. Ett krav på aktvt erbjudande skulle också underlätta för Skolnspektonen tllsynsverksamheten för att bedöma om kommunerna uppfyller kravet på erbjudande av SYV Den ndvduella studeplanen Skolnspektonen tllstyrker utrednngens förslag att ge den studerandes hemkommun ansvar för upprättandet av den ndvduella studeplanen. Det är bra att hemkommunen har det övergrpande ansvaret för upprättandet av studeplanen och därmed upplägget av utbldnngen och dess nnehåll. Det är en betydelsefull sgnal beträffande hemkommunens ansvar för utbldnngen att denna uppgft åvlar hemkommunen Skolnspektonen delar utrednngens bedömnng att en sådan överflyttnng understryker att den ndvduella studeplanen bör ge en sammanhållen bld av den enskldes studer. Enlgt förslaget ska revderngar av den ndvduella studeplanen göras av respektve rektor. Skolnspektonen anser att det då, för att bbehålla tanken om att det för varje elev fnns en sammanhållen studeplan som är känd för hemkommunen, att nformaton om genomförda revderngar bör lämnas tll hemkommunen. Förutom nformaton tll elevens hemkommun bdrar detta tll att det fnns tllgång tll en aktuell verson av den ndvduella studeplanen för respektve elev hos dennes hemkommun. I bestämmelsen 2 kap. 16 förordnngen om vuxenutbldnng bör därför ett tllägg göras om att nformaton om revderngar ska lämnas tll elevens hemkommun.

5 Skolnspektonen (6) 8.4 Utrednngens bedömnngar och förslag nom studemedelsområdet Antal veckor med studemedel Utrednngen anger att Skolnspektonen bör ges uppdrag att samverkan med CSN följa upp de bedömnngar och yttranden som kommuner lämnar tll CSN beträffande de studerandes utbldnngsmål, förkunskaper och stödbehov. Skolnspektonen kan nte se hur myndgheten kan utföra detta uppdrag nom myndghetens nuvarande verksamhetsgrenar. Idag genomförs nte någon gransknng på ndvdnvå nom den regelbundna tllsynen. Uppdraget som utrednngen föreslår kommer att kräva utökade resurser. 9. Krav på studeaktvtet eller närvaro Nackdelarna med det lämnade förslaget överväger fördelarna Skolnspektonen avstyrker förslaget och delar utrednngens bedömnng att nackdelarna med en reglerng av studeaktvtet överväger fördelarna. Framför allt anser Skolnspektonen, lkhet med vad utrednngen själv anför, att det som framfördes samband med skollagens nförande om vkten av att vuxenutbldnngen erbjuds flexbla och ndvdualserande former är svårt att förena med det föreslagna kravet på studeaktvtet. Vuxenutbldnngen är tänkt att kunna ndvdanpassas och vara flexbel utfrån den ensklde elevens behov och förutsättnngar. Förslaget om ett krav på att eleven ska delta aktvt undervsnngen samt utfärdande av föreskrfter om hur kurser kan förenas med krav på studeaktvtet rskerar att resultera en begränsnng av den ensklde elevens utbldnngsupplägg och föreskrfterna rskerar att bl styrande för vad som ska anses utgöra studeaktvtet, vlket också begränsar ndvduella upplägg av utbldnngen. Utöver det som talar emot förslaget mot bakgrund av mer överordnade prncper fnns, som utrednngen lyfter fram, ett antal jurdska problem med nförandet av ett aktvtetskrav. Skolnspektonen delar utrednngens bedömnng beträffande de problem som tas upp Kostnader Utrednngen föreslår att Skolnspektonens regelbundna tllsyn ska bedrvas på både huvudmanna- och enhetsnvå när det gäller vuxenutbldnngen. Utrednngen bedömer att en sådan tllsyn bör fnanseras genom en omfördelnng av resurser mellan skolformer nom ramen för den regelbundna tllsynen.

6 Skolnspektonen (6) En systematsk tllsyn på enhetsnvå nom vuxenutbldnngen medför omfattande konsekvenser för Skolnspektonens tllsynsverksamhet av övrga skolformer samt nnebär att Skolnspektonen utfrån nuvarande uppdrag behöver tllföras mer resurser. Utrednngen har nte analyserat konsekvenserna av förslaget om en förändrad tllsyn för den grundläggande vuxenutbldnngen, varken vad gäller kostnader eller vad gäller konsekvenser för myndghetens övrga verksamhet. Förslaget går som nämnts nte att fnansera genom en omfördelnng av myndghetens nuvarande resurser. Skolnspektonen bedömer att förslagets genomförande skulle uppgå tll ökade resurser motsvarande mnst 15 mkr. Författnngsförslag I förslaget tll förordnng om ändrng förordnngen om vuxenutbldnng (2011:1108), 10 b, föreslås att ordet får ändras tll bör. Paragrafen blr då; Om en elev har brstfällga kunskaper svenska språket bör studehandlednng tllhandahållas på elevens modersmål eller på annat språk som eleven behärskar. I förslaget tll lag om ändrng skollagen (2010:800), 20 kap. 10 a föreslås att ett tllägg görs av ordet aktvt. Paragrafens lydelse blr då; Hemkommunen är skyldg att aktvt se tll att den som avser att påbörja utbldnng på grundläggande nvå erbjuds stude- och yrkesväglednng. I förslaget tll förordnng om ändrng förordnngen om vuxenutbldnng (2011:1108), bör sst 2 kap. 16, efter Rektorn ansvarar för att planen revderas, läggas tll: Rektorn lämnar nformaton om genomförda revderngar tll elevens hemkommun. I ärendets slutlga handläggnng har deltagt bträdande generaldrektören Peter Ekborg och rättschefen Mare Axelsson. Generaldrektör Chrstna Rdderman Karlsson Jurst