Eventuella kommentarer eller övrigt att tillägga: Vi har träffats 3-4ggr/ termin. Svara ja eller nej genom att klicka och välja i listan nedan.

Transkript

1 I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda förskolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd a. Hur ofta har Grön Flagg-rådet träffats? Välj det alternatv som närmast avspeglar hur det har vart för er genom att klcka lstan nedan. För att ta bort ett redan valt alternatv; klcka på krysset längst tll höger. Annat Eventuella kommentarer eller övrgt att tllägga: V har träffats 3-4ggr/ termn. b. Har n haft Grön Flagg-råd/samlngar med barnen? Svara ja eller nej genom att klcka och välja lstan nedan. Ja Om ja, hur har n lagt upp och arbetat Grön Flagg-rådet/samlngarna med barnen och hur har det upplevts? Grön Flagg samlngar: V har arbetat både stora grupper och mndre grupper. V har också haft ensklda stunder med barnen. Samlngarna har vart både planerade utfrån pedagogerna och spontana utfrån barnens ntatv. Det har vart mycket uppskattat både bland barn och pedagoger. Utvecklngsområde 1 med tema Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar n valt på era utvecklngsområden. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det en start och en rktlnje. Sedan har arbetet haft möjlghet att utvecklas beroende på barnens och personalens ntressen och déer. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Ttel Lvsstl & hälsa Vänskap - bra komps a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? 1-4års avdelnngarna (Stjärnan, Månen, Regnbågen) V pratar mycket om hur man är en bra komps, hur man ska vara mot varandra, hur man kan trösta en ledsen komps. V har läst olka böcker som berör kompsskapet, att vara vänner. Det här är några av de böcker som v har läst. Tummen får en vän Vem räddar Alfons Åberg? Förlåt Grodan httar en vän Tgrs hemlga vän Grodan blr glad Grodan är ledsen Alfons och odjuret Krokodlen och Graffen vlket kärlekspar Fa och djuren Alla ska vara med V uppmuntrar barnens postva sdor mötet med sna kompsar. V har med hjälp av Alfons och hans vänner dramatserat aktuella händelser gruppen. Alfons är en handdocka som på ett enkelt sätt llustrerar en händelse utan att någon känner sg utpekad. V jobbar utfrån Programmet Vägledande Samspel mötet med barnen.

2 4-5 års avdelnngarna (Solen och Katthult) V valde att använda "Alfons Åberg" som huvudperson eftersom han tdgare har vart utgångspunkten för vårt trygghetsarbete på förskolan. Han och hans vänner (Mla och Vktor) fnns hos oss form av dockor som har blvt besjälade. Under hösten och våren spelas stuatoner upp som utgår från barnens egna erfarenheter och vardagsdlemma. Barnen deltar aktvt under "teatern" genom att ge förslag på lösnngar och många ntressanta dskussoner uppstår tex Hur känns det att nte få vara med?, Hur kan man göra när någon står ensam. De flesta av de stuatoner som spelas upp utgår från våra kompsregler. Kompsreglerna har under hösten utformats av "Alfons", pedagoger och barn. Våra komps regler är: 1. V ska leka tllsammans, 2. V ska dela med oss, 3. V ska hjälpa varandra, 4.V ska respektera ett NEJ! Stop! Sluta!, 5. V ska turas om, 6. V får nte göra lla varandra, 7. Det är okej att tycka och tänka olka. Dessa regler stter synlgt uppe form av blder för barnen där varje bld går att ta ner varför sg och ta med sg vd behov när tex konflkter uppstår. V har även en kompsramsa som handlar om att vara en bra komps. Under hösten hade v "Alfons och Mllas kompsfest" som barnen var med och planerade. V pedagoger uppmärksammar barnens postva handlngar genom att säga, Vlken bra komps du är!, Ttta vad glad hon/han blev! I januar fck v besök av en pedagog från särskolan som berättade om hur det är att vara annorlunda. Hon vsade på olka sätt att kommuncera tex genom blder. Alla barn som vlle fck prova på att åka rullstol. Att jobba med utvecklngsområdet Vänskap - bra komps är en process som pågår ständgt och som v anser aldrg får ta slut. Kompsramsan: Kompsar är bra att ha dom behöver v varje dag Leka busa och turas om gör att kompsarna ropar kom. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? Branstormng på Grön Flagg råden. Mnnesantecknngar som alla kan ta del av och tycka tll om. Barnen har gjorts delaktga utfrån frågeställnngar hur man ska vara en bra vän, komps. Reflekterat stunden när det har hänt något. I teatern har barnen vart med och påverkat slutet, hur ska v göra nu? Barnen har vart med och planerat Kompsfestens nnhåll. (4-5års). c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n gjort nom utvecklngsområdet. Lägg tll en bld taget genom att klcka på Välj fl och sedan Spara utkast-knappen. En stor bld tar lång td att ladda upp. d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2 med tema Ttel Lvsstl & hälsa Kost - hälsa a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? 1-4 års avdelnngarna (Stjärnan, Månen, Regnbågen) V har pratat med barnen om nyttg resp. onyttg mat. För att synlggöra den nyttga maten resp. den onyttga maten använde v oss av ett trafkljus. Det gröna ljuset symbolserade det man får äta varje dag, det gula ljuset representerar den mat man kan äta flera gånger veckan och det röda ljuset står för gods, chps, kakor, pzza m.m som man ska äta högst en gång veckan. Barnen fck placera blder på mat, frukt, grönsaker, gods etc. vd respektve färg. Collage med blder från reklamblad. De barn som vart ntresserade har fått klppa ut valfra blder och klstra upp dem på ett kartong- ark med rubrken nyttg/ onyttg mat. Varje dag vd maten pratar v om vad v äter och hur ofta v kan äta det. V har avslutat projektet om kost/ hälsa med en avsmaknngsfest där barnen fck känna, lukta och smaka på lte mer exotska frukter som v nte äter varje dag. V dukade upp; melon, kw, ananas, psysals, avokado, nektarn, mango, mandarn och passonsfrukt. I ett projekt med Folktandvården så borstar v tändera varje dag efter maten. Pratat extra om tandborstnng, varför och hur ofta? 4-5års avdelnngarna (Solen, Katthult) V började med att ntervjua varje barn med frågorna - Vad är nyttg mat? Vad är onyttg mat? Svaren skrevs sedan ned överst på ett papper som en början på barnens dokumentaton. Därefter följde många samtal vd lunchen om mat. -Varför måste man äta? Vad fnns det grönsaker och frukt? Vad händer om v nte äter och drcker? Varför är nte socker bra? V tttade reklamblad och tdnngar och klppte ut blder på olka typer av mat. Mat som var nyttgt/okej klstrades upp på grön bakgrund och det onyttga på röd bakgrund. Därefter pratade v om vad v behöver äta mycket av och när det är okej att äta sötsaker eller annat onyttgt. När ca två månader hade gått ntervjuade v barnen gen med samma frågor för att se om någon utvecklng skett. De barn som först nte hade förstått frågan vsade på skllnad svaren, nu förstod de frågan. Alla barn fck även rta sn favortmat och de barn som

3 vlle fck berätta och vsa sna kompsar. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? Branstormng på Grön Flagg råden. Mnnesantecknngar som alla kan ta del av och tycka tll om. Barnen har valt själva vlka blder som ska användas. Samtalen vd matbordet har styrs av barnen då v har pratat krng vad v har ätt. Barnens svar vd dskussoner krng mat har nte värderats av oss pedagoger utan de har bollats vdare tll kompsarna, så att de som vll får ge sna synpunkter utan att känna att de ger "fel" svar. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n gjort nom utvecklngsområdet. Lägg tll en bld taget genom att klcka på Välj fl och sedan Spara utkast-knappen. En stor bld tar lång td att ladda upp. d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3 med tema Ttel Lvsstl & hälsa Rörelse - avslappnng a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? 1-4 års avdelnngarna (Stjärnan, Månen, Regnbågen) De yngre barnen har erbjudts mn- rörs en gång/ vecka, de äldre har haft rörelse skolans drottshall. V har haft tvärgrupper våra 1-4års avdelnngar. Mn- rörs utförs enlgt Frsks och svetts rekommendatoner och CD nr. 3. Gymnastken är planerad och utförs av pedagogerna som medföljer. V börjar varje pass med att äta en banan. Sedan följer uppvärmnng med Mnrörs, därefter har v lekar och hnderbanor och avslutar med avslappnng. På förskolan har v tllgång tll en studsmatta som v använder, v har danssamlngar och andra fysska aktvteter. V är ute och leker varje dag och då har barnen chans att cykla, sprnga, gunga, åka rutschkana, göra snögubbe snön, åka pulka. Varje dag efter maten har v läsvla och sovvla. De barn som sover på madrass lyssnar på avslappnande musk. De barn som lyssnar på saga stter soffan eller lgger på madrass. 4-5 års avdelnngarna (Solen, Katthult) V har haft förmånen att få gå tll skolans drottshall en gång veckan. Den tden har v delat mellan två "storbarnsavdelnngar". V har haft någon form av uppvärmnng för att sedan göra en redskapsbana och avsluta med avslappnng. Barnen har vd flera tllfällen fått känna skllnad på hjärtats arbete vd uppvärmnng kontra avslappnng. "Mnrörs" regelbundet nne på avdelnngen. Utelek varje dag på en stor härlg förskolegård med träd och buskar. Vstelse skogsmljö (tdg höst och under våren) Vla efter maten varje dag på madrass och efter sagoläsnngen lyssnar v tll lugn musk. I det vardaglga samtalet pratar v om att kroppen behöver röra sg men även slappna av för att må bra och orka. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? Branstormng på Grön Flagg råden. Mnnesantecknngar som alla kan ta del av och tycka tll om. V utvärderar alltd varje pass gymnastksalen tllsammans med barnen för att få deras synpunkter på genomförda övnngar/aktvteter. Därefter tllgodoser v uppkomna önsknngar på nästa pass. Barnen har byggt egna hnderbanor på avdelnngarna. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n gjort nom utvecklngsområdet. Lägg tll en bld taget genom att klcka på Välj fl och sedan Spara utkast-knappen. En stor bld tar lång td att ladda upp. d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Läroplanen (98)

4 Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll barnens utvecklng, lärande och nflytande. Målen, som n ser cterade här, anger nrktnngen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvaltetsutvecklngen. De ctat n valde handlngsplanen är förfyllda redan, men det är möjlgt att lägga tll fler (eller ta bort befntlga). a. Normer och värden, kap 2.1 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? öppenhet, respekt, soldartet och ansvar, förmåga att ta hänsyn tll och leva sg n andra männskors stuaton samt vlja att hjälpa andra, förståelse för att alla männskor har lka värde oberoende av socal bakgrund och oavsett kön, etnsk tllhörghet, relgon eller annan trosuppfattnng, sexuell läggnng eller funktonsnedsättnng, b. Utvecklng och lärande, kap 2.2 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn förmåga att fungera ensklt och grupp, att hantera konflkter och förstå rättgheter och skyldgheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sn motork, koordnatonsförmåga och kroppsuppfattnng samt förståelse för vkten av att värna om sn hälsa och stt välbefnnande, tllägnar sg och nyanserar nnebörden begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sn omvärld, utvecklar sn förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattnngar och försöker förstå andras perspektv, utvecklar sn skapande förmåga och sn förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter många uttrycksformer som lek, bld, rörelse, sång och musk, dans och drama, c. Barns nflytande, kap 2.3 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn förmåga att förstå och att handla efter demokratska prncper genom att få delta olka former av samarbete och beslutsfattande. d. Övrga mål, rktlnjer och skrvelser Vlket/vlka övrga mål, rktlnjer och/eller skrvelser har Grön Flagg-arbetet nkluderat? Förskolans Verksamhetsplan och Trygghetsplan. Synlggörande och omvälden En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet samt ha ett utbyte med omgvande samhälle. Att vända er ut mot samhället och vsa upp ert arbete kan nsprera er själva, föräldrar och omgvnng och ge rngar på vattnet. Vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? De val n gjorde handlngsplanen fnns förtryckta men går att ändra. Anslagstavla eller motsvarande på förskolan Dgtal fotoram Informaton på förskolans webbplats Nyhetsbrev tll föräldrar Informaton på föräldramöten Kommunkaton med kontaktpoltker Utställnng Andra aktvteter/övrgt att tllägga: Löpande dokumentaton på avdelnngar under arbetets gång. Månadsbreven där Grön Flagg nformaton fnns med. Vårfesten där alla avdelnngar har utställnng så att vårdnadshavare har möjlghet att se hela arbetet. När rapporten har blvt godkänd berättar v det för barnen och deras vårdnadshavare samt lägger ut den på vår hemsda

5 Uppföljnng, utvärderng och utvecklng För att ert Grön Flagg-arbete ska utvecklas kontnuerlgt följer n upp, analyserar och utvärderar ert arbete utfrån ett tydlgt barnperspektv. Samtala och reflektera bland barn och personal krng hur n har upplevt arbetet. Dskutera personalgruppen hur n kan använda er av tdgare erfarenheter och gärna ltteratur och forsknng för att analysera det n upplevt. Era reflektoner och analyser kan användas för att utveckla era arbetsprocesser och förbättra förutsättnngarna för barnen att lära, utvecklas och ha rolgt förskolan. Detta arbete kan användas förskolans kvaltetsarbete och hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden nom Grön Flagg. a. Uppföljnng Reflektoner från barnen, hur har de upplevt arbetet? Vänskap - bra komps: Många barn pratar och frågar efter Alfons. Barnen pratar om hur man är en bra komps, Alfons säger och gör så här. Barnen har tyckt att det har vart kul och pratar om hur man är en bra komps. Kommentarer från barnen: "man ska nte göra så", "så här gör en komps", "du får vara med du är mn komps". V har en kompsramsa och när något barn har vart ledsen har kompsarna sagt kompsramsan. De kompsregler v har på väggen hämtas av barnen och vsar sna kompsar hur man är mot varandra. Barnen är väldgt omhändertagnade mot sna kompsar. Kost - hälsa: Barnen pratar mycket om vlken mat som är nyttg resp. onyttg, att man ska äta gods en gång veckan. Barnen har haft rolgt under arbetets gång. Mycket prat vd matbordet om mat, gods, borsta tänderna. Reflektoner från barnen; "varför måste man äta?", "vad fnns det grönsaker och frukt?", "vad händer när man nte äter eller drcker?", "varför är nte socker bra?" Barnen har blvt modgare på att prova på nya maträtter, grönsaker. Rörelse - avslappnng: Barnen har börjat göra egna hnderbanor, mnrörs på avdelnngarna. Barnen har längtat efter att få gå tll gymnastken och de har pratat och berättat mycket om gymnastken både från drottshallen samt på avdelnngen. Barnen frågar när det är dags att gå tll gymnastken? "När ska v göra mnrörs?" "det här har jag lärt mg på gymnstken" Barnen har även vart med och planerat. Barnen har tyckt tll om vad som har vart kul och som ska vara med nästa gång det är gymnasken. Reflektoner från personal och eventuellt vårdnadshavare, hur har n upplevt arbetet? Att det har vart rolgt, gvande och utvecklande för personalen. En utmanng att kunna bryta ner utvecklngsområdena tll barnens nvå, att få barnen att förstå. Bra att småbarnsavdelnngarna jobbade på ett lknande sätt och att storbarnen jobbade på ett lknande sätt, detta gjorde att samarbetet mellan avdelnngarna ökade och v kunde utbyta erfarenheter och deér. Responesen från vårdnadshavarna har vart större än tdgare år då v jobbat med Grön Flagg. Vårdnadshavarna kommenterade att barnen vsste och kunde så mycket. b. Utvärderng Hur tolkar eller analyserar n era reflektoner? Kan n koppla era reflektoner tll egna erfarenheter och gärna även tll utbldnng, forsknng eller ltteratur? Enlgt forsknng har barn åldern 1-6 år en stor potenell förmåga tll nlärnng. Det har v märkt på de barn som deltagt och en annan del detta är även att pedgogerna är ntresserade och engagerade. Det blr rngar på vattnet, de barn som vart väldgt entusastska har fått med sg kompsar som har vart mndre ntresserade. Tre pedagoger var på en nsprerande föreläsnng med Karn Rosvall där hon pratar om vkten av att röra sg och att hur vktgt det är med röresle för nlärnngens skull. V pedagoger har utnyttjat den kunskap och erfarenhet v har, av vkten med bra kost, rörelse och att man även mår bra av att ha kompsar att leka och umgås med. c. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån uppföljnngen och utvärderngen? V tar med oss allt v har samlat på oss ryggsäcken och fortsätter med vårt samabete tll nästa temaområde. Detta med kost, hälsa, rörelse, vla och kamratskap jobbar v vdare med även när arbetet är avslutat och med rapportens slutförande.