rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014

Transkript

1 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014

2 Kommentar från Håll Sverge Rent :26: N har på ett engagerat och varerat sätt arbetat med ert Grön flagg-arbete. Fna,tydlga utvecklngsområden och bra aktvteter tll dessa. Blderna beskrver det på ett utmärkt sätt. Mycket bra jobbat! Lycka tll med kommande Grön flagg-arbeten. I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda förskolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd Lpfö a. Hur ofta har Grön Flagg-rådet träffats? Välj det alternatv som närmast avspeglar hur det har vart för er genom att klcka lstan nedan. För att ta bort ett redan valt alternatv; klcka på krysset längst tll höger. Annat Eventuella kommentarer eller övrgt att tllägga: V träffas var sjätte vecka, men det fnns även möjlghet att träffas mellan dessa träffar fall v behöver. b. Har n haft Grön Flagg-råd/samlngar med barnen? Svara ja eller nej genom att klcka och välja lstan nedan. Ja Om ja, hur har n lagt upp och arbetat Grön Flagg-rådet/samlngarna med barnen och hur har det upplevts? V har Barnråd tllsammans med barnen där v bland annat dskuterar Grön Flagg arbetet. Barnen är där med och dskuterar och planerar arbetet. V har haft samlngar varje vecka om vårt vattentema. Barnen uttrycker att det är rolgt och spännande att ha barnråd och att lära sg om vatten. Utvecklngsområde 1 med tema Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar n valt på era utvecklngsområden. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det en start och en rktlnje. Sedan har arbetet haft möjlghet att utvecklas beroende på barnens och personalens ntressen och déer. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Vattenresurser Vattenresurser. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Is-Ånga-Vatten. V har även tydlggjort vattnets kretslopp genom att värma vatten ett trangakök. V la sbtar som smälte tll vatten som avdunstade upp luften och blev regnmoln. Därmed synlggorde v tre former av vatten. Is-ånga-vatten. Barnens tankar: Var tog vattnet vägen? Det försvann. Genom att be barnen hålla handen över kastrullen så att de fck ånga på handen, uppmärksammade v dem att vattnet blev lättare och steg upp luften. V har gjort flera experment och undersöknngar av vatten, s och snö. Frysa n vatten, byggan med snön, måla snön. rena snön, smälta snön som de blev väldgt lte vatten jämfört med snö, färgat s, smällt s med salt, ytspännng, vatten blandat potatsmjöl, flyta-sjunka, olja-vatten-srap, flytförmågan hos olka vätskor, vatenhjul, hävert, vattenturbn, olka kemska reaktoner. Exempel på barnens tankar: Man blr chockad ( av smällen). De blev väldgt

3 förvånade över hur lte vatten det blev när man smälte snö och hur smutsgt snön är. Att vatten kan ge kraft och lyfta ett äppel och snurra en turbn. De har själva kommt med hypoteser och reflekterat över resultaten. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? V dskuterar expermenten tllsammans med barnen och de kommer med förslag själva. Genom att använda oss av olka grupperngar gör v alla delaktga. På barnråden frågar v barnen vad de lärt sg och vad de vll lära sg. V har haft gemensamma vattenaktvteter hela huset då alla barn och personal vart nvolverade. Då v träffats Grön Flagg rådet har v dskuterat och utbytt deer med varandra samt delgett det tll övrg personal så alla har känt sg delaktga. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

4 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2 med tema Tema Ttel Vattenresurser Vattenresurser a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Vattnets kretslopp. Här har v gjort experment med vattnets kretslopp. Expermentet gck ut på att skapa ett kretslopp en petflaska. Vattnet avdunstade som ånga och sedan kyldes ned utav s för att droppa ned vattnet som regn gen. Barnens tankar: Expermentetn stod framme så att barnen kunde följa händelseförloppet vardagen. De kommenterade när de märkte en förändrng. V har läst böcker om vattnets kretsopp så som droppen Torstens resa genom kretsloppet. V har även gjort en flanosaga som v och barnen berättat för varandra. Sagan har vart tllgänglg hela tden på avdelnngen så barnen har kunnat leka med den när de velat. De har berättat den för varandra och på så vs lärt av varandras sagor. V har sjungt sången om vattnets kretslopp och synlggjort med blder. Barnens tankar: "Ett kretslopp. Det går går runt och runt och runt. Vattnet blr lättare när solen skner på det. Det kommer upp hmlen och blr moln. Det regnar ner och ner på marken. Sen ska det rengöras. Det gör det renngsverket. Det hamnar en kran sen. och så vattenpölar på vägen. Det är samma vatten hela tden." V har även tydlggjort vattnets kretslopp genom att värma vatten ett trangakök. V la sbtar som smälte tll vatten som avdunstade upp luften och blev regnmoln. Barnens tankar: Var tog vattnet vägen? Det försvann. Genom att be barnen hålla handen över kastrullen så att de fck ånga på handen, uppmärksammade v dem att vattnet blev lättare och steg upp luften.

5 Genom barnntervjuer har v sett att barnens kunskaper om vattnets kretslopp har utvecklats mycket. V lägger tll foton på några ntervjuer nedan. V har gjort flera experment som renar vattnet så att barnen har kunnat se processen. V har bland annat renat snö meltta papper, tagt bort färgämne läsk med sand, kol och mossa. Genom att odla och besöka vattensamlngar vår närhet har v uppmärksammat vattnet kretslopp vår närmljö. V har provat att tllföra andra vätskor än vatten för att se om det fungerar lka bra. Det var endast fröna som fck vanlgt vatten som lyckades att växa. De andra vätskorna som olja, dskmedel med mera gck nte. Även detta var tllgänglgt mljön så att barnen kunde se förändrngarna. Deras hypoterser testades. Barnens tankar: "V måste vara rädda om vårt vatten, det måste vara rent vatten" V har använt oss av IKT genom en app på våra lärplattor som heter Gro Garden. Appen påvsar att det behövs vatten och sol för att växterna ska växa och frodas. Barnens tankar: "Gör det nu." "Nu måste v ta bort dessa här." "Regna" b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? V jobbar med det daglgen. Barnen gör självständga undersöknngar vd expermenten. De utforskar vattnets egenskaper under vattenleken. De benämner vattenets kretsopp leken. De pratar om expermenten med varandra, oss pedagoger och andra vuxna. V har en temalåda från bbloteket som handlar om vatten. Att v som personal reflekterar och analyserar tllsammans. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

6 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3 med tema

7 Tema Ttel Vattenresurser Vattenresurser a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Var fnns vatten? V har gjort experment med frukter och hällt salt på dem för att synlggöra vlka frukter den fnns mycket vatten. Vatten närområdet. V följer en göl närområdet. V började besöka gölen somras då den var helt torrlagd. Nu har den fyllt med vatten och ändrats dramatskt efter årstderna. Torr-vattenfylld-stäckt-vattenfylld. Barnens tankar: "Där var det nget vatten, sen regnade det och det kom mycket vatten. Där är det s och snö. Vattnet är under sen. Det fnns nog en krokodl som bor här. V lyssnar. Det fanns spår på bottnen och snön. Vlka djur kan ha gått här? Rådjur, hare, katt. krokodl" Barnen har börjat upptäcka vatten överallt. De har sett vattnet stuprännorna som rnner ner rören och sen tll vattenverket. V har köpt n håvar, mätglas och vattenkkare att undersöka gölen med. V har utfört en vattendag då v hade olka statoner på gården som v gck runt och utforskade. 1. Vattenlek. 2. Såpbubblor. 3. Flaskor med olka vattennvåer som barnen blåste. 4. På fotbollsplanen hade v massor av tommamjölkkartonger som representerade olka mängder vatten olka aktvteter så som: spola toaletten, hur mycket man drcker på en dag, tvättar på en dag. 5. Vattenkraft. Två experment som vsade vattenkraft. V vsade en flm om en by Inden som förlorade vattnet sna brunnar på grund utav en stor fabrk som byggdes. Flmen vsade vlken effekt det hade på byborna. Barnens tankar: Cocacola är dumma som tar allt vatten. Stackars dom som nte har vatten. De kan få vatten av oss för v har så mycket vatten. Mammorna och flckorna var duktga som kunde bära vattnet på huvudet. Vad bra att de fck tllbaka vattnet gen." IKT: barnen har fotat var och när på förskolan det fnns vatten för att synlggöra hur ofta v faktskt använder vatten. Barnens tankar: "När man kokar poats behöver man vatten. När v torkar borden. När v spolar. När man schampar." b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? V tar tllvara på barnens tankar leken och använder oss av dem. V synlggör barnens egna slutsatser och hypoteser. Barnens tankar och deer leder tll många dskussoner och upptäckter. Alla får vara med utfrån sn förmåga och vlja. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

8

9 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Läroplanen (Lpfö98) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll barnens utvecklng, lärande och nflytande. Målen, som n ser cterade här, anger nrktnngen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvaltetsutvecklngen. De ctat n valde handlngsplanen är förfyllda redan, men det är möjlgt att lägga tll fler (eller ta bort befntlga). a. Normer och värden, kap 2.1 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? respekt för allt levande och omsorg om sn närmljö. b. Utvecklng och lärande, kap 2.2 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar ntresse och förståelse för naturens olka kretslopp och för hur männskor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sn förmåga att ursklja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, c. Barns nflytande, kap 2.3 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? d. Övrga mål, rktlnjer och skrvelser

10 Vlket/vlka övrga mål, rktlnjer och/eller skrvelser har Grön Flagg-arbetet nkluderat? Komunens arbetsplan nkluderar att alla skolor och förskolor ska arbetar med 4 S: Språk, Självständghet, Samspel och Scence. V har gvetvs överfört våra Grön Flagg mål tll dessa 4 essen. Synlggörande och omvälden Lpfö En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet samt ha ett utbyte med omgvande samhälle. Att vända er ut mot samhället och vsa upp ert arbete kan nsprera er själva, föräldrar och omgvnng och ge rngar på vattnet. Vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? De val n gjorde handlngsplanen fnns förtryckta men går att ändra. Anslagstavla eller motsvarande på förskolan Nyhetsbrev tll föräldrar Informaton på föräldramöten Kommunkaton med kontaktpoltker Utställnng Samarbete med lokala aktörer (t.ex. företag, förenngar) Studebesök Andra aktvteter/övrgt att tllägga: Uppföljnng, utvärderng och utvecklng För att ert Grön Flagg-arbete ska utvecklas kontnuerlgt följer n upp, analyserar och utvärderar ert arbete utfrån ett tydlgt barnperspektv. Samtala och reflektera bland barn och personal krng hur n har upplevt arbetet. Dskutera personalgruppen hur n kan använda er av tdgare erfarenheter och gärna ltteratur och forsknng för att analysera det n upplevt. Era reflektoner och analyser kan användas för att utveckla era arbetsprocesser och förbättra förutsättnngarna för barnen att lära, utvecklas och ha rolgt förskolan. Detta arbete kan användas förskolans kvaltetsarbete och hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden nom Grön Flagg. a. Uppföljnng Reflektoner från barnen, hur har de upplevt arbetet? Exempel på svar av vad som har vat rolgast: "Att göra experment" "Leka med vattnet, snurra åpplet" "Lära mg mycket om vatten" "Vattenturbnen" "Expermentet med blommorna" "När det sprutade upp taket" "Allt, att lära mg att vattnet fanns överallt" "Se flmen om vattendroppen" "Energn" Reflektoner från personal och eventuellt vårdnadshavare, hur har n upplevt arbetet? Pedagoger: V anser att det har vart ett väldgt gvande projekt. Barnen har vsat stort ntresse aktvteterna. Expermenten har de verklgen uppskattat. V upplevde att vattentemat blev väl stort och spretgt, därför har v tll nästa område valt olka ämnen som ger oss möjlghet att fördjupa oss utefter barnens ntressen. Vårdnadshavare: "N httar på så mycket rolgt. De har lärt sg otrolgt mycket om vatten på det här året. Barnen har tyckt det har vart jätterolgt." b. Utvärderng Hur tolkar eller analyserar n era reflektoner? Kan n koppla era reflektoner tll egna erfarenheter och gärna även tll utbldnng, forsknng eller ltteratur? V känner att även om v nte har ett specfkt mål för barnens nflytande har de stort nflytande vårt arbete eftersom v alltd utgår från deras ntresse, behov, förutsättnngar och förmåga. V ntervjuade barnen början av temat och har nu slutet ntervjuat dem gen. Intervjuerna vsar stora skllnader barnens kunskaper. Det är lätt att koppla tll läroplanen och pågående fortbldnng naturvetenskaplga ämnen. Alla pedagoger har deltagt ett EU projekt samarbete med Kreatvum där v fått fortbldnng nom de naturvetenskaplga ämnena. V har delvs arbetat utfrån boken: Barn och

11 naturvetenskap - upptäcka, utforska och lära förskola och skola av Ingela Elfström, Bodl Nlsson, Lllemor Sterner, Chrstna Wehner- Godée. c. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån uppföljnngen och utvärderngen? V upplevde att vattentemat blev väl stort och spretgt, därför har v tll nästa område valt olka ämnen som ger oss möjlghet att fördjupa oss utefter barnens ntressen. Eftersom v har upplevt att just experment lockar barnen särsklt, vll v försöka att använda oss mer av detta vårt fortsatta arbete.