Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014

Transkript

1 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014

2 Kommentar från Håll Sverge Rent :00: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör dem mer spännande för barnen. Kul att ta n de olka djuren så barnen kan ttta på dem lugn och ro. När pedagogerna är engagerade väcks nyfkenheten barnen och det blr rolgare att lära. Det är fnt att få läsa om hur n har arbetat aktvt med nflytande och delaktghet er verksamhet. N har haft ett varerat och upplevelsenrktat arbete som verkar ha nsprerat er alla verksamheten - bra jobbat! I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda förskolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd Lpfö a. Hur ofta har Grön Flagg-rådet träffats? Välj det alternatv som närmast avspeglar hur det har vart för er genom att klcka lstan nedan. För att ta bort ett redan valt alternatv; klcka på krysset längst tll höger. 1-2 gånger/termn Eventuella kommentarer eller övrgt att tllägga: V hade grönflaggråd men valde att stället ha grönflaggsamlngar så att fler barn blev delaktga och det skapade en bättre dalog. b. Har n haft Grön Flagg-råd/samlngar med barnen? Svara ja eller nej genom att klcka och välja lstan nedan. Ja Om ja, hur har n lagt upp och arbetat Grön Flagg-rådet/samlngarna med barnen och hur har det upplevts? V har vd samlngarna tagt upp olka frågor att utgå från. T.ex Vad är en årstd? Vad är grön flagg? Några barn vet mer om Grön flagg och vll gärna berätta för de andra. V har använt oss av materal från Håll Sverge rent t.ex. om Allemansrätten vlket vart uppskattat. Utvecklngsområde 1 Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar n valt på era utvecklngsområden. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det en start och en rktlnje. Sedan har arbetet haft möjlghet att utvecklas beroende på barnens och personalens ntressen och déer. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Närmljö Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sn förståelse för naturvetenskap och samband naturen, lksom stt kunnande om växter och djur. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? V har försökt att se vad barnen har vart ntresserade av men också lett dem vdare när v har träffat på olka djur närmljön. Under en perod tog v hand om en spndel och tog reda på vad den åt. Flera föräldrar blev engagerade och ett barn som var på besök på unverseum passade på att ställa frågor där. Under hösten-13 hade v många getngar som tog sg n hos oss och många som låg döda på golvet. Det blev ett utmärkt tllfälle att lära om getngar. Mus var nästa djur på tur- V satte ut en musfälla skogen och fångade en mus som v snabbt fck släppa ut när v tttat på den. Vd våra besök skogen blev barnen ntresserade av att leta björnspår, och spllnng efter andra djur som älg och rådjur. V hade med blder på björn och björnspllnng, och letade nformaton på nternet om de olka djuren, där v även kunde lyssna på djurläten. V ser också att de är ntresserade av småkryp och de vll gärna uppmärksamma sna kompsar och pedagoger om de httat något. V hämtar faktaböcker och tttar vad v httat. Barnen tycker också att det är vktgt att ta n djuren så att v kan studera under td. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen?

3 Personalen planerar och utvärderar hop för att se hur v ska gå vdare. Barnen har kommt med déer och de barn som vart ntresserade har fått jobba extra med projektet. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

4 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2 Tema Ttel Närmljö Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sn närmljö. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? V har delat n oss grupper för att lättare kunna gå tll skogen. V har besökt skogen vår närmljö men även gjort bussresor tll andra skogar. V kunde märka på barnen att v behövde flera besök nnan de rktgt uppskattade besöken. V har lekt organserade lekar men också lått barnen leka mycket på egen hand för att fnna glädjen av att vstas skogen. Barnen har fått plocka med sg materal n och tllsammans har v bla. skapat en skog. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? På skogsbesöken har barnen haft möjlghet att samla kottar och andra naturmateral för att ta med tll förskolan. De har haft med sg kartor och uppmärksammat att olka symboler på kartan stämmer med vad de sett- t.ex. sjön. På förskolan har barnen haft tllgång tll ateljén, där de kunnat omsätta sna erfarenheter av skogen skapande. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

5

6 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3 Tema Ttel Närmljö Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sn förmåga att ursklja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? På förskolan har v haft en burk för varje månad, med en kula för varje dag färg efter årstderna. V har lagt kulorna allteftersom dagarna gått en årsburk. På så sätt synlggörs dagarna och året. V har tllsammans pratat om tecken för de olka årstderna. V har märkt upp ett träd som v följer under året. V vdareutvecklade detta med ett årshjul där månaderna fnns utmärkta och barnen har rtat självporträtt som v satt upp vd den månaden då de fyller år. VI har även satt upp en almanacka där v kan kryssa för dagarna som gått. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? Barnen kommer med många tankar krng årstderna. De ser att skogen vår närhet förändras - det är mycket vatten början av året, på våren sprcker löven osv. De lägger märke tll årstdstecken deras drekta närhet - på vntern tar vaktmästarna bort gungorna och på våren åker de fram gen. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

7

8 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Läroplanen (Lpfö98) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll barnens utvecklng, lärande och nflytande. Målen, som n ser cterade här, anger nrktnngen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvaltetsutvecklngen. De ctat n valde handlngsplanen är förfyllda redan, men det är möjlgt att lägga tll fler (eller ta bort befntlga). a. Normer och värden, kap 2.1 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? respekt för allt levande och omsorg om sn närmljö. b. Utvecklng och lärande, kap 2.2 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn förståelse för naturvetenskap och samband naturen, lksom stt kunnande om växter, djur samt enkla kemska processer och fyskalska fenomen, c. Barns nflytande, kap 2.3 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn förmåga att uttrycka sna tankar och åskter och därmed få möjlghet att påverka sn stuaton, utvecklar sn förmåga att förstå och att handla efter demokratska prncper genom att få delta olka former av samarbete och beslutsfattande. d. Övrga mål, rktlnjer och skrvelser Vlket/vlka övrga mål, rktlnjer och/eller skrvelser har Grön Flagg-arbetet nkluderat? V har nkluderat temat Närmljön vår årsplan, där det står att v följer upp barnens ntresse och nyfkenhet och tllsammans upptäcker växter och djur, samt att v följer ett träd under årstdens växlngar. Arbetet med grön flagg nkluderar många andra mål från läroplanen, och även andra mål från vår årsplan. Tll exempel att barnen utvecklar sn språk och kommunkatonsförmåga - arbetet med grön flagg utvecklar barnen stt ordförråd och begreppsvärld sammanhanget närmljö, djur och natur. Barnen utvecklar sn förmåga att uttrycka sna tankar och déer, och att förmedla sna upplevelser ord och bldskapande. Arbetet med grön flagg nkluderar alla våra kvaltetsmål - att barnen känner sg trygga, att barnen lär sg socalt samspel och vsar soldartet och respekt för varandra och att barnen utvecklar stt språk och kommunkatonsförmåga. Arbetet med grön flagg nkluderar också delar av vår termnsplan, tll exempel att barnen utvecklar sn förmåga att uttrycka sg bld. V har skapat olka former samband med grön flagg-arbetet.

9 Synlggörande och omvärlden Lpfö En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet samt ha ett utbyte med omgvande samhälle. Att vända er ut mot samhället och vsa upp ert arbete kan nsprera er själva, föräldrar och omgvnng och ge rngar på vattnet. Vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? De val n gjorde handlngsplanen fnns förtryckta men går att ändra. Anslagstavla eller motsvarande på förskolan Informaton på föräldramöten Meda och/eller Internet (tdnng, rado, tv etc.) Andra aktvteter/övrgt att tllägga: Utställnng av grön flagg arbetet samlngslokalen Älgarås servcehus och en utställnng Töreboda bblotek. V har även arbetat med närmljön på gården och tllsammans med föräldrar och barn fxade v på gården och lagade mat tllsammans. V har också deltagt tetrapaks tävlng- Jakten på de glömda kartongerna och Earth hour tävlng där v fck prs för vårt deltagande. Utvärderng och utvecklng För att ert Grön Flagg-arbete ska utvecklas kontnuerlgt följer n upp och utvärderar ert arbete utfrån ett tydlgt barnperspektv. Samtala och reflektera bland barn och personal krng hur n har upplevt arbetet. Era reflektoner kan användas för att utveckla era arbetsprocesser och förbättra förutsättnngarna för barnen att lära, utvecklas och ha rolgt förskolan. Detta arbete kan användas förskolans kvaltetsarbete och hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden nom Grön Flagg. a. Utvärderng Reflektoner från barnen, hur har de upplevt arbetet? På grönflaggsamlngen har v pratat om Grön Flagg och fått reflektoner, bland annat Vad är en årstd?- Vlken td man ska komma och gå hem, Man fyller år, Januar, snö och vnter sommar-bada Vad får man göra skogen- Man får leka, nte bryta grenar Reflektoner från personal och eventuellt vårdnadshavare, hur har n upplevt arbetet? En förälder sa- "Inte störa -nte förstöra" pratar barnet om hemma och hon förstod att barnet lärt sg det på förskolan. Från en vkare- "Första förskolan där jag sett djur nomhus". b. Utvärderng Hur tolkar eller analyserar n era reflektoner? Kan n koppla era reflektoner tll egna erfarenheter och gärna även tll utbldnng, forsknng eller ltteratur? Barnen vsar på olka sätt vad de lär sg - tll exempel genom att vsa och berätta för varandra, ge uttryck för sna kunskaper leken, och genom att testa gränser. De kan leken berätta att "nu åker v tll Slätte" (som är en skog v vart ) eller "nu fskar v gädda". De kan skojluras och säga "nu bröt jag en gren från ett träd" och vsar på så sätt att de vet vad man får och nte får göra skogen. V ser att barnen lär sg när de är aktva med och utforskar, undersöker och får ta hand om småkryp. V ser att barnen lär sg när de får testa sna teorer. Vygotskj menade att lärande stöds av utmanngar som är precs "huvudet högre" - man kan lära av en kamrat eller vuxen eller ett sammanhang som gör att man kan haka den nya kunskapen med tdgare erfarenheter, så att man kan revdera sn kunskap och göra den tll sn egen. En del barn har tdgare tll exempel vart mycket för att utforska småkryp genom att se vad som händer om man trampar på dem. Genom att föra n nya perspektv, t.ex. småkrypens, och uppmuntra andra alternatv att utforska, att stället ta hand om och fundera över vad tll exempel sngeln behöver för att överleva - så förändras barnens kunskap och handlngsbank. Nu har de fler alternatv att välja mellan. Språkutvecklng - lära sg ett naturlgt sammanhang. V har sett att barn med svenska som andra språk lär sg fort menngsfulla sammanhang - de har lätt att benämna och sätta ord på saker naturen. De har lust att vsa och berätta och lära sg. De vsar glädje när v skördade vår egen potats och utropar "potats" och räknar hur många och berättar vlka som är stora och små. V reflekterar krng barnens uppfattnng om td och årstd - själva begreppet årstd kopplar vssa tll bara begreppet td, barnen hänger upp td på saker som är kända för dem, tll exempel när de ska komma och när de ska gå hem från förskolan. Själva året är väldgt långt för ett barn. De vet att man fyller år en gång om året. De uppmärksammar förändrngar naturen runt omkrng, som tll exempel löven som "försvnner", snö, sol osv. c. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån utvärderngen? V kommer att fortsätta att fånga upp barnens ntresse för djuren och växterna sn närmljö, fortsätta att prova teorer, skapa, uppleva med alla snnen och ta reda på fakta på olka sätt. V ska fundera över ett nytt tema att jobba vdare med.

10