rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Uteförskolan Vinden 26 sep 2013

Transkript

1 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Uteförskolan Vnden 26 sep 2013

2 Kommentar från Håll Sverge Rent :11: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era utvecklngsområden och aktvteter. Det är nsprerande att läsa er rapport och se vlket stort engagemang n vsar och att det "smttar" av sg på barnen, hur n har ntegrerat hållbar utvecklng er verksamhet! Det verkar som att n genom ert arbetssätt har lyckats fånga barnens ntresse och nyfkenhet och vlja att delta och utforska. Bra jobbat! V ser fram mot att följa ert grön Flagg-arbete. I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda förskolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd Lpfö a. Hur ofta har Grön Flagg-rådet träffats? Välj det alternatv som närmast avspeglar hur det har vart för er genom att klcka lstan nedan. För att ta bort ett redan valt alternatv; klcka på krysset längst tll höger. 1 gång/år Eventuella kommentarer eller övrgt att tllägga: Vårt Grön Flagg-råd bestående av personal och föräldrar har bara träffats en gång. Istället har v på alla föräldrarmöte (en gång per termn) och personalmöte (en gång månaden) haft en punkt där v redovsat och dskuterat vårt Grön Flagg arbete. b. Har n haft Grön Flagg-råd/samlngar med barnen? Svara ja eller nej genom att klcka och välja lstan nedan. Ja Om ja, hur har n lagt upp och arbetat Grön Flagg-rådet/samlngarna med barnen och hur har det upplevts? Eftersom arbetet med våra Grön Flagg-mål är basen vår verksamhet pratar v mycket om dem. Redan från början har barnen vart med och bestämt vad v skulle lära oss mer om och vad v ska bl bättre på när det handlar om mljö. V samtalar mycket om det som fnns runt om oss, både på samlngar och den daglga verksamheten. Närmljön har vsat sg vara ett mycket engagerande tema för oss. Utvecklngsområde 1 med tema Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar n valt på era utvecklngsområden. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det en start och en rktlnje. Sedan har arbetet haft möjlghet att utvecklas beroende på barnens och personalens ntressen och déer. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Närmljö Mål 1: V ska lära känna djuren vår trädgård. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Aktvteter för att uppnå mål 1: V har tttat på gelkotten som bor vår trädgård och gjort gelkottar lera. V har sjungt, ramsat och läst om gelkotten. V har gjort nattfällor för småkryp av potatsar och av glasburkar som v grävt ner. Det blev många jordlöpare, spndlar och gråsuggor att undersöka närmare. Barnen använder daglgen luppar och förstorngsburkar för att undersöka småkryp som de httar trädgården. V har deltagt Naturskolans fjärlstävlng och fågelmatartävlng. V har planterat en fjärlsträdgård för att se om v kan locka tll oss flera fjärlar. Barnen har kommt med många förslag på vad v ska plantera, bla föreslog de att v skulle lägga ut ctroner för att locka tll oss ctronfjärlar. Tll slut blev det

3 många färgglada blommor, kryddväxter och två fjärlsbuskar. Efterhand som v har sett nya fjärlar vår trädgård har v satt v upp blder på dem på väggen. Barnen och v vuxna har lärt oss känna gen flera av de vanlgaste fjärlarna som nässelfjärl, ctronfjärl, påfågelsöga och amral. V vann fjärlstävlngen och barnen ordnade alldeles på egen hand en lten fjärlsutställnng. V har gjort motsvarande sak med fåglarna på vntern. Bl.a. har v gjort egna fågelautomater och talgbollar. Många av barnen känner nu gen många av de fåglar v ser runt om oss t.ex. RÅKA, Kråka, Skata, Kaja, Rödhake, Talgoxe m.fl. Fågel-, fjärl- och nsektsböcker fnns alltd framme och används fltgt. V har massor av snäckor trädgården. Dom har v samlat på, läst böcker om och sjungt om. V har fått stora vnbässnäckor av en kollega på en närlggande förskola som v har märkt och planterat n trädgården. Dom har vart ntressanta att följa, framförallt när v efter vntern httade både gamla märkta och nya omärkta snäckor. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? Det är barnens ntresse som har styrt vlka djur v har tttat närmare på. Igelkotten och snäckorna ntresserade främst dom allra yngsta, 1-2 årngarna. Insekterna var de äldre barnens favorter. Fjärlarna och fågelmatnngen engagerade alla barnen var och en på stt sätt. All personal har vart engagerade arbetet och lärt sg mnst lka mycket som barnen. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n gjort nom utvecklngsområdet. Lägg tll en bld taget genom att klcka på Välj fl och sedan Spara utkast-knappen. En stor bld tar lång td att ladda upp. d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2 med tema Tema Ttel Närmljö Mål 2: V ska lära oss mer om djuren som fnns på 4H gården.

4 Mål 3: V ska lära oss känna gen träden vår närmljö under olka årstder. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Aktvteter för att uppnå mål 2: Vår förskola delar gård med 4 H vlket gör att bondgårdsdjuren är några av våra närmaste grannar. Väldgt nära vår förskola fnns också betesmarker där det sommartd går kor. V har vart mycket nere stallarna och hälsat på. V har lånat böcker om djuren på bondgården som v läst tllsammans. Det har handlat om att fånga tllfällena när det har hänt något som ntresserar barnen. När fåren har lammat, kannungarna fötts eller när kycklngarna och gässlngarna har kläckts har v vart med från början. V har följt hur djuren har vuxt. V har vart med när fåren har klppts. Då har v fått ull som v kardat. Att spnna var för svårt, även för oss vuxna, men v har pratat om vad man kan göra av ullen och v använde den tll tomteskägg när v julpysslade. När hovslagaren har skott gårdens tre hästar har v fått ttta på. När barnen upptäckte att bonden släppt ut korna och kalvarna på sommarbete blev det mycket samtal krng mjölk. Då passade v på att göra smör som v hade på våra smörgåsar, vsserlgen av grädde som v köpte affären. V har vart med när personalen på 4 H har plockat ägg hos hönsen och ankorna. V har hämtat gödsel tll våra odlngslådor hos hästarna. Aktvteter för att uppnå mål 3: Eftersom v är en uteförskola med hemvst en gammal uppvuxen trädgård, med många olka mycket stora träd, är träden en vktg del av vår närmljö. Barnen har favortträd och favortställen nära träden, Alla barnen har valt ett "eget" träd som de har följt ett helt år. V började med att på hösten ttta på barken och knopparna. Barnen fotograferade och rtade av "sna" knoppar och vsade varandra. V följde knopparnas utvecklng hela vntern och ntresset var enormt! Anders Rapps bok om Knoppsarna har vart en stor nspratonskälla. Varje lten förändrng väckte ett stort ntresse. Intresset för knopparna växte och flera av barnen lärde sg känna gen både "sna egna" knoppar och kamraterna. När v går på utflykter märker v att barnen känner gen både sna egna och kamraternas träd även utanför gården. Även föräldrarna har märkt av barnens ntresse eftersom de gärna delat med sg av sna kunskaper hemma. När löven kom lärde v oss känna gen dem genom att använda dem mycket av vår skapande verksamhet. V lamnerade löv från våra träd. V har gjort lövmönster genom att kavla n löv lera. V har gjort frottage med löv. V har studerat lövens former t.ex ser Lndens löv ser ut som ett hjärta och lönnens som en hand! På vår sommarfest testade barnen sna föräldrars trädkunskaper genom att de fck para hop blder på knoppar och löv. Trädens fröställnngar och frukter har också vart ntressanta. Askens "bananer" har blvt ngredenser tll maten barnens lekar. Lönnens frön har blvt näsor. Kastanjens frukter har v använt tll köttbullar, gelkottar och tll pärlor. Eftersom v saknar kastanjer vår trädgård har v planterat många kastanjer för att se om någon börjar gro. Rönnbär har v samlat och lagt frysen och tagt fram på vntern tll fåglarna. När hösten kom väckte lövens olka färger stort ntresse. V samlade och sorterade löv olka färger. V trädde upp löv på ståltråd och gjorde grlanger. Räfsorna åkte fram och v fck stora lövhögar att hoppa! Lövhögar som glömdes bort blev mndre. Varför då? När v undersökte dem upptäckte v massor av maskar, gråsuggor och andra nedbrytare. När alla löven fallt upptäckte v att träden hade nya knoppar och så började v om från början, med lka stort ntresse! b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? Alla barnen har vart delaktga arbetet med bondgårdsdjuren men det är framförallt de yngre barnen, 1-3 årngarna, som har besökt stallarna regelbundet. Alla barn, både de yngsta och de äldre, har haft "kompsträd". Alla barnen har oavsett ålder följt träden genom de olka årstderna, på olka sätt beroende på ntresse och mognad. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n gjort nom utvecklngsområdet. Lägg tll en bld taget genom att klcka på Välj fl och sedan Spara utkast-knappen. En stor bld tar lång td att ladda upp.

5

6 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3 med tema Tema Ttel Närmljö Mål 4: V ska upptäcka vad som fnns vår närmljö, utanför förskolegården. Mål 5: V ska ta reda på mer om hur man levde på Gunnesbo gård, vår förskola, förr tden. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Aktvteter för att uppnå mål 4: Detta målet bestämde v för att det fnns platser v ofta pratar om på förskolan och som kanske nte alla barnen har en bld av t.ex. bbloteket, Uroxen (en annan förskola där v hämtar vår lunch varje dag), olka lekplatser området som "tåglekplatsen" eller "spndelnätet", skolan. V har vart på bbloteket regelbundet, ca 1 gång månaden, både för att låna böcker och för att se på teater. Alla barnen har vart med flera gånger, några taget. Alla barnen, några taget, har fått följa med och hämta maten och hälsa på Bosse som är vår kock. Då har v också passat på att leka en stund på Uroxens förskolegård. V har besökt dom olka lekplatserna som fnns området. När v nu ska gå tll en lekplats känner barnen, även de som nte bor området, tll alla och kan vara med och bestämma vlken de vll gå tll just den dagen. Alla barnen vet var skolan är men det är nte alla som har vart nne skolan eller på skolgården. Bussen passerar utanför förskolegården. Men vart tar då bussen vägen? Alla barnen var övertygade om att bussen körde hem tll dem. V bestämde oss för att ta reda på vart bussen gck och satte oss på den och åkte med. Efter ca 1 tmme var v tllbaka där v startade, vd busshållplatsen utanför förskolan. Men oj vad v såg mycket på vägen. V såg flera barns hus, föräldrars och andra släktngars arbetsplatser, affären där nästan alla handlar lördagsgods, järnvägsstatonen och framförallt domkyrkan. Domkyrkan åkte v förb fyra gånger! Några barn vsste att domkyrkan står Jätten Fnn. Detta ntresserade barnen så mycket så närmljön fck sträckas ut lte mer än v hade tänkt från början. V fck helt enkelt åka buss en gång tll, men denna gången hoppade v av vd domkyrkan för att ttta på Jätten Fnn. Innan v gjorde det läste v boken om hur Jätten byggde Lunds domkyrka. De yngsta barnen har också åkt buss tll centrum från "vår" busshållplats I vårt område fnns också en järnvägsstaton. De yngre barnen har tttat på tågen när de besökt bbloteket. De äldsta barnen har tllsammans med de äldre barnen på andra förskolor området åkt på en längre utflykt men bl.a. tåg. Aktvteter för att uppnå mål 5: V började med att göra rtnngar och bygga en modell över Gunnesbo gård, som vår förskola är en del av. Modellen blev ett populärt lekbord för de yngsta barnen. Där leker de med bl.a.bondgårdsdjur. V fck låna en pärm med gamla rtnngar på hur vår trädgård har sett ut "förr tden", när gården var bebodd. När v jämförde de gamla rtnngarna med vår trädgård dag kunde v se att flera av de stora träden och bl.a. buxbomshäckarna, som dag är manshöga, fanns redan för länge sedan. Detta vsade sg vara ett mål mer för de vuxna än för barnen. Det var alldeles för abstrakt för barnen att föreställa sg lvet på vår gård förr tden. V fck tänka om! V började med att läsa Eml Lönneberga. Eftersom många av barnen har sett flmerna om Eml blev det lättare att dra paralleller mellan Eml och och "vår" gård. V gjorde också ett mycket uppskattat studebesök på Kulturen (ett frluftsmuseum Lund) Där v de gamla husen kunde leka "förr tden". Lekarna fortsatte på förskolan och "förr tden" blev ett begrepp för allt som hänt nnan v flyttade n på gården. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? Eftersom v är en lten förskola är det lätt att göra alla barn och all personal delaktga arbetet. Det är lätt att förändra och att följa spontana deer, som t.ex. när barnen under bussturen blev ntresserade av domkyrkan. Då utökades närområdet drekt tll att omfatta även den. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n gjort nom utvecklngsområdet. Lägg tll en bld taget genom att klcka på Välj fl och sedan Spara utkast-knappen. En stor bld tar lång td att ladda upp.

7

8 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Läroplanen (Lpfö98) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll barnens utvecklng, lärande och nflytande. Målen, som n ser cterade här, anger nrktnngen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvaltetsutvecklngen. De ctat n valde handlngsplanen är förfyllda redan, men det är möjlgt att lägga tll fler (eller ta bort befntlga). a. Normer och värden, kap 2.1 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? respekt för allt levande och omsorg om sn närmljö. b. Utvecklng och lärande, kap 2.2 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn nyfkenhet och sn lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar sn förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattnngar och försöker förstå andras perspektv, utvecklar ntresse och förståelse för naturens olka kretslopp och för hur männskor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sn förmåga att ursklja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,

9 c. Barns nflytande, kap 2.3 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn förmåga att uttrycka sna tankar och åskter och därmed få möjlghet att påverka sn stuaton, utvecklar sn förmåga att förstå och att handla efter demokratska prncper genom att få delta olka former av samarbete och beslutsfattande. d. Övrga mål, rktlnjer och skrvelser Vlket/vlka övrga mål, rktlnjer och/eller skrvelser har Grön Flagg-arbetet nkluderat? Synlggörande och omvälden Lpfö En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet samt ha ett utbyte med omgvande samhälle. Att vända er ut mot samhället och vsa upp ert arbete kan nsprera er själva, föräldrar och omgvnng och ge rngar på vattnet. Vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? De val n gjorde handlngsplanen fnns förtryckta men går att ändra. Anslagstavla eller motsvarande på förskolan Dgtal fotoram Informaton på föräldramöten Studebesök Andra aktvteter/övrgt att tllägga: Uppföljnng, utvärderng och utvecklng För att ert Grön Flagg-arbete ska utvecklas kontnuerlgt följer n upp, analyserar och utvärderar ert arbete utfrån ett tydlgt barnperspektv. Samtala och reflektera bland barn och personal krng hur n har upplevt arbetet. Dskutera personalgruppen hur n kan använda er av tdgare erfarenheter och gärna ltteratur och forsknng för att analysera det n upplevt. Era reflektoner och analyser kan användas för att utveckla era arbetsprocesser och förbättra förutsättnngarna för barnen att lära, utvecklas och ha rolgt förskolan. Detta arbete kan användas förskolans kvaltetsarbete och hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden nom Grön Flagg. a. Uppföljnng Reflektoner från barnen, hur har de upplevt arbetet? V upplever att arbetet har engagerat barnen. De har vart (och är fortfarande) mycket ntresserade och kommt med mycket deer tll allt v gjort. Att arbeta med vår gård förr tden var däremot ett "vuxenprojekt". det var tll att börja med alldeles för abstrakt för barnen. När v kunde knyta det tll Eml Lönneberga och tll Kulturen blev det mer ntressant men det tog aldrg rktgt fart. Arbetet med träden, nsekterna och djuren har däremot aldrg stannat av och pågår fortfarande. Reflektoner från personal och eventuellt vårdnadshavare, hur har n upplevt arbetet? V tycker att Grön Flaggmålen är mycket bra att ha som basen vårt arbete. Den här gången har v dock haft svårt att bestämma när ett mål är slutfört och därmed ska redovsas. Detta eftersom det nte fnns ett tydlgt avslut. V bara fortsätter och eftersom årstderna kommer tllbaka hela tden så börjar v om gen med lka stort ntresse. b. Utvärderng Hur tolkar eller analyserar n era reflektoner? Kan n koppla era reflektoner tll egna erfarenheter och gärna även tll utbldnng, forsknng eller ltteratur?

10 c. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån uppföljnngen och utvärderngen? Precs som med våra tdgare Grön Flagg-mål kommer dessa erfarenheter att fnnas med den daglga verksamheten även fortsättnngen. Årstderna växlar, barnen växer och växlar. Intresset för det som händer naturen fnns kvar och det fnns mycket kvar att upptäcka och lära sg mer om, både för oss personal och för barnen.