Grön Flagg-rapport Ängens förskola 16 apr 2015

Transkript

1 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Ängens förskola 16 apr 2015

2 Kommentar från Håll Sverge Rent :17: Vlken jättebra rapport n skckat n tll oss. Det är härlgt att läsa hur n utvecklat era aktvteter tll att få barnen nyfkna på ett så knepgt ämne som energ och klmat, och gjort det på ett lekfullt och nsprerande sätt. Eloge tll er! Er förskola verkar genomsyras av engagemang och nyfkenhet för att gå mot en Hållbar utvecklng. Bra jobbat! I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda förskolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd Lpfö a. Hur ofta har Grön Flagg-rådet träffats? Välj det alternatv som närmast avspeglar hur det har vart för er genom att klcka lstan nedan. För att ta bort ett redan valt alternatv; klcka på krysset längst tll höger. 1 gång/år Eventuella kommentarer eller övrgt att tllägga: b. Har n haft Grön Flagg-råd/samlngar med barnen? Svara ja eller nej genom att klcka och välja lstan nedan. Ja Om ja, hur har n lagt upp och arbetat Grön Flagg-rådet/samlngarna med barnen och hur har det upplevts? V jobbar mndre grupper med olka ansvarspersonal för att alla barn ska komma tll tals. Det är hela tden barnens ntresse som styr nnehet. Fast v kallar dem för klubbar, Sean Bananklubben, Pnguklubben, Prat och prnsess klubben och nte mnst Modga klubben. Det är barnen som tänkt ut namnen. Utvecklngsområde 1 Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar n valt på era utvecklngsområden. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det en start och en rktlnje. Sedan har arbetet haft möjlghet att utvecklas beroende på barnens och personalens ntressen och déer. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Energ & klmat 1. Vad är ström? Vad är energ? a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? V samtalar med barnen mndre grupper, dokumenterar det som kommer fram samtalen: Lnus och Emma funderar: Ström måste man ha tll spsen och tll lamporna. Om man nte har ström kan man nte sätta på lamporna och laga mat. Då får man vara hungrg eller äta knäckebröd. Man får ha en fcklampa. Lnus har en fcklampa som han har med tll förskolan bland. På natten lyser nte lamporna hos Emma. Om man nte har ström kan man nte sätta på ljusstaken. Man kan nte sätta på mkron. V har haft olka experment t.ex. med fcklampor. Barnen vet att fcklamporna lyser när det fnns batter. Batteret gör att det fnns ström lampan. V prövade på vlka sätt man kunde lysa med lamporna. V släckte och gjorde mörkt rummet och lyste överallt. Spännande! Någon provade att lysa sej munnen och ttta en spegel. Vctor lyste på stt öra så att det blev rött. Då vlle alla pröva. Sedan kom han på att man kan ta ett rött lock för ljuset. Då blev ljuset rött. De andra barnen vlle också prova och det blev många olka färger, beroende på vad man satte för ljuset, Barnen tog med sna fcklampor och letade efter andra apparater och maskner och platser där ström fnns. V letade hela huset. Barnen turades om att själva fotografera med kameran. Kontakter, lampor, TV, dator...här nedan fnns en bld på spsen med Marlenes nybakade frallor Vlka apparater fungerar när det är strömavbrott? Barnen är mycket ntresserade av sjörövare och prater. V har funderat på hur sjörövarna kan leva på skeppen när de nte har ström tll spsar och kylskp. Kan man elda när det är kallt utan att skeppet brnner upp? Hur gör man när man behöver gå på toaletten? Läs mera om detta nedan nästa utvecklngsområde. Några av de äldre barnen var väldgt ntresserade av rymden. Solen

3 är ju som en jättestor lampa. En fråga som de äldre barnen undersökte var: På vlka planeter kan man plantera? Man tttade på planeterna Ipad och kom fram tll att vssa planeter var för varma och andra för kalla. Jorden där v bor var bäst. Sedan gjorde man ett solsystem tllsammans. Se även nästa punkt. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? V jobbar mndre grupper med olka ansvarspersonal för att alla barn ska komma tll tals. Det är hela tden barnens ntresse som styr nnehållet. Te.x. fanns en fascnaton för fcklampor som v genast tog n temat. En pojke hade sn fcklampa med sej tll förskolan och detta vävdes n projektet. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

4 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2 Tema Ttel Energ & klmat 2.Vad händer vd strömavbrott? V undersöker olka energkällor a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Frågorna går lte n varandra. Därför koperar jag ett avsntt från förra området. Lnus och Emma funderar: Ström måste man ha tll spsen och tll lamporna. Om man nte har ström kan man nte sätta på lamporna och laga mat. Då får man vara hungrg eller äta knäckebröd. Man får ha en fcklampa. Lnus har en fcklampa som han har med tll förskolan bland. På natten lyser nte lamporna hos Emma. Om man nte har ström kan man

5 nte sätta på ljusstaken. Man kan nte sätta på mkron Barnen tog med sna fcklampor och letade efter andra apparater och maskner och platser där ström fnns. V letade hela huset. Barnen turades om att själva fotografera med kameran. Kontakter, lampor, TV, dator...ovan fnns en bld på spsen med Marlenes nybakade frallor Vlka apparater fungerar när det är strömavbrott? Det är då det är bra med batterer kom barnen på. Vulkaner och vulkansjöar Barnen är mycket ntresserade av olka energkällor. Tex fanns ett ntresse för vulkaner som v hållt på med flera veckor. V har skapat vulkaner lera, av lampskärmar, av äggkartong och byggt upp ett vulkanland vårt utställnngsskåp. Tagt reda på fakta om vulkanerna och tttat på utbrott på Ipad några av barnen har gjort en flm. Barnen kom på att nära vulkanerna kan fnnas varma sjöar, vars vatten man kan bada. Vattnet kan ledas n husen med rör och användas tll vattenkranarna. V kom nte på hur själva vulkanerna kan användas, men kanske framtden kan det fnnas någon teknk även för detta? V har naturlgtvs gjort egna vulkanutbrott med ättksprt, bkarbonat och karamellfärg... Om fordon Om man nte har någon bl......eller bensn tll blen kan man nte köra blen. Då får man åka häst och vagn. Man kan rda på hästen. Man kan gå eller cykla. Åka vagn barnvagn. Man kan åka rullskrdskor. Man kan åka rullskdor. V läste om Eml och Ida som nte hade någon bl. Eml kunde rda på hästen Lukas. De vuxna åkte häst och vagn stället för bl. Barnen har tllverkat egna fordon som drvs utan ström, bensn eller olja. Pratskepp, skatebords, luftballong...man kan ta sej fram på många olka sätt. Och...hur lever praterna på skeppen? De har ngen ström tll spsen eller kylskåp. Det har v funderat på. De får grlla och ha maten tunnor, säger barnen. Fska havet etc. Vndkraft - luft Det är spännande och lte konstgt med luft. V kan nte se luften, men när luften är rörelse kan v känna den! Barnens tankar om luft början av vårt projekt: -Vad är luft? -Hmlen, luft månen, en robot som flyger luften... barnen har många tankar. -Vad är det v andas n? -Vatten! är det någon som säger snabbt. V dskuterar vdare om vatten och hur v andas när v badar och barnen kommer ganska snabbt på att nej, v kan nte andas vatten för alla vet hur det känns när man får en kallsup. Sedan andas v tllsammans, djupa andetag och någon utropar - LUFT, det är luft v andas! V har arbetat med projekett LUFT/VIND ända sedan januar månad och barnen Pngugruppen har verklgen sett fram emot varje tllfälle! V har expermenterat mycket och här nedan kan n se ett urval av det... I Pratklubben nsprerades barnen av sjörövarskeppen tll att fortsätta att göra andra båtar- V avslutade med en tävlng. Hur skulle man få båtarna att röra sej? Man kan blåsa- göra vnd eller skapa vågor genom att skvalpa med händerna. KUL! En annan kollega lärde barnen att vka pappersflygplan och v hade tävlngar ute på gården. Ska man sprnga nnan man skckar väg planet eller stå stll? Plan mark eller nerför en kulle? Barnen testade många olka sätt. Solenerg Barnen samlade kärnor från äpplen hela vntern för att plantera tll våren. V köpte också ärtfrön och solfrosfrön för Mchaela hade läst på Ipad att de skulle vara lätta att plantera och gro fort. Men vad behöver fröna för att kunna växa? Barnen hade olka förslag jord, vatten, växthus etc. V prövade att göra experment och låta några frön vara frysfacke - kallt och mörktt, några på personaltoaletten - varmt och mörkt, några på fönsterkarmen, en del vattnade v andra nte. ALLA barn planterade frön och skötte om fröna. I fönstret växte de bra - och även på personaltoaletten???? (vlket v nte hade räknat med.) V såg att skogen växer saker utan jord-lavar och mossor växer drekt på träd och stena, v tttade på kaktusar på Ipadde klarar sej utan vatten och kan växa sand. Det fnns växter djungeln som hänger träden och suger n fuktg luft med sna rötter... Men det som behövdes mest var SOL och solens ENERGI! Sedan tdgare hade de äldre barnen gjort bett planetsysytem som hänger taket "Mysga rummet". En flcka undrade då vlka planeter man kan plantera på? En undersöknng på Ipad företogs och det dskuterades mycket vlka planeter som var varma och kalla, mörka eller solga. Kanske vår egen planet var bäst? Kanske ALLT levande behöver solens energ? Fast nte för mycket? Det är jobbgt när det blr för varmt. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? V jobbar mndre grupper med olka ansvarspersonal för att alla barn ska komma tll tals. Det är hela tden barnens ntresse som styr nnehållet. Te.x. fanns en fascnaton för vulkaner som v genast tog n temat. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

6

7 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3 Tema Ttel Energ & klmat 3. Kan man återvnna/ spara energ? a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Barnen har läst på mjölkpaketen att man kan återvnna en mjölkkartong 7 gånger. V tog n detta leken och byggde en återvnnngsstaton och en pappersfabrk kuddrummet. V samlade sju olka slags kartonger, choklad, glasskartong, huvudvärkstabletter etc. Barnen slängde återvnnngen och gula blen hämtade tll pappersfabrken där en ny kartong tllverkades. Denna slängdes återvnnngen, kördes väg av gula blen etc. Tll slut gjorde v ett kollage av alla kartongerna. Det går åt ström och energ när man tllverkar nya saker fabrkerna. Kan man återvnna och använda gen, sparar man ström och energ, Ett barn hade uppfattnngen att återvnnngen var placerad på förskolan, eftersom v sparar och återvnner hela tden! Några av barnen samlar hela tden toalettrullar och kartonger som de kommer med tll förskolan för att v ska använda vår skapande verksamhet. V arbetar mycket skräpmateral - se nedan bld från vårt tomtebord. Tomma kesellaburkar används tll färgpytsar, plastlock tll paletter etc. V ber ofta föräldrarna skänka saker tll oss stället för att slänga dem, kanske ett bord, vaxdukar, fönsterbelysnng tll jul etc.. V har en sopsorterngsstaton alldeles bakom förskolan. Barnen kan stå vd staketet och se när blen kommer och hämtar de sorterade soporna - mjölkkartonger, papper, batterer, plast etc. Ibland är barnen med och slänger. Fskdamm Barn och personal har samlat n gamla leksaker som man tröttnat på. På sommaravslutnngen har v haft fskdamm med dessa. En leksak som någon tröttnat på kan kännas ny och ntressant för någon annan. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? V jobbar mndre grupper med olka ansvarspersonal för att alla barn ska komma tll tals. Det är hela tden barnens ntresse som styr nnehållet. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

8 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Läroplanen (Lpfö98)

9 Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll barnens utvecklng, lärande och nflytande. Målen, som n ser cterade här, anger nrktnngen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvaltetsutvecklngen. De ctat n valde handlngsplanen är förfyllda redan, men det är möjlgt att lägga tll fler (eller ta bort befntlga). a. Normer och värden, kap 2.1 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? respekt för allt levande och omsorg om sn närmljö. b. Utvecklng och lärande, kap 2.2 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn nyfkenhet och sn lust samt förmåga att leka och lära, c. Barns nflytande, kap 2.3 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn förmåga att uttrycka sna tankar och åskter och därmed få möjlghet att påverka sn stuaton, d. Övrga mål, rktlnjer och skrvelser Vlket/vlka övrga mål, rktlnjer och/eller skrvelser har Grön Flagg-arbetet nkluderat? Synlggörande och omvärlden Lpfö En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet samt ha ett utbyte med omgvande samhälle. Att vända er ut mot samhället och vsa upp ert arbete kan nsprera er själva, föräldrar och omgvnng och ge rngar på vattnet. Vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? De val n gjorde handlngsplanen fnns förtryckta men går att ändra. Nyhetsbrev tll föräldrar Informaton på föräldramöten Annan/andra aktvtet(er) Andra aktvteter/övrgt att tllägga: Dokumentatonsväggar på avd Unkum - v lägger ut dokumentatonen på våra avdelnngsbloggar Unkum. Föräldrarna kan följa arbetet va mobl, Ipad eller Dator. Populärt. V får omedelbar respons från föräldrarna på detta sätt och detta att arbeta med mljöfrågor har vart uppskattat av många föräldrar. Utvärderng och utvecklng För att ert Grön Flagg-arbete ska utvecklas kontnuerlgt följer n upp och utvärderar ert arbete utfrån ett tydlgt barnperspektv. Samtala och reflektera bland barn och personal krng hur n har upplevt arbetet. Era reflektoner kan användas för att utveckla era arbetsprocesser och förbättra förutsättnngarna för barnen att lära, utvecklas och ha rolgt förskolan. Detta arbete kan användas förskolans kvaltetsarbete och hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden nom Grön Flagg. a. Utvärderng Reflektoner från barnen, hur har de upplevt arbetet? Barnen har tyckt det vart rolgt och haft mycket déer och synpunkter som v lått styra arbetet. Både barn och personal har längtat tll "grupperna". "V ska väl nte sluta nu?" har vart en stående kommentar. Därför har det nte känts så svårt, som v trodde att det skulle bl från början. Särsklt expermenten var rolga och barnen vll gärna göra om. En kollega kom på att v kunde göra en frågevägg där barnens funderngar skulle synlggäras. Sedan kunde man vsa tydlgt hur v fått svar på frågorna projektarbetets dokumentaton

10 Reflektoner från personal och eventuellt vårdnadshavare, hur har n upplevt arbetet? Svårt att få td tll dokumentatonen som är vktg. Postva kommentarer från föräldrarna på unkum- föräldrabloggen där v lagt ut så mycket dokumentaton v kunnat. De tycker att det är rolgt att se att v tar vara på deras barns ntressen och frågor - de kan följa med hemma. Alla famljer går nte n på bloggen, men de som vll följa verksamheten på detta sätt har ju möjlghet att göra det. V har fått mycket bdrag form av skänkt materal. b. Utvärderng Hur tolkar eller analyserar n era reflektoner? Kan n koppla era reflektoner tll egna erfarenheter och gärna även tll utbldnng, forsknng eller ltteratur? c. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån utvärderngen? V hade gärna velat fortsätta med experment på något sätt. Det fnns mycket materal på nätet - you tube, barnprogram etc. Några har vart på föreläsnng om naturvetenskap för små barn - v har köpt n en bok som använts, någon har vart på föreläsnng om utomhupedagogk och experment samband med detta. Hade vart rolgt att bygga vdare på.