Grön Flagg-rapport Sagomossens förskola 12 feb 2015

Transkript

1 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Sagomossens förskola 12 feb 2015

2 Kommentar från Håll Sverge Rent :50: Er handlngsplan blev godkänd den 14/8-13, så n kan nte skcka n er rapport ännu. Er rapport ska skckas n senast den 14/2-15. N har en lång td att arbeta med era utvecklngsområden. I rapporten skrver n vad som hände, tex vad sådde n och hur växte det upp? Vattnade barnen och förstod de fröets och potatsens kretslopp? Berätta hur barnen upplevde era aktvteter. Detsamma med de andra två utvecklngsområdena. Om n undrar över någontng så hör av er på tel Nu kommer datumet på er Grön Flagg-sda att vsa fel, men det rättar tll sg efter 2 månader. Vänlgen Ank Björnfot :11: Vlken mponerande rapport n skckat tll oss, det har vart så rolgt att läsa den. Dessutom är det er första, mycket bra jobbat! N har fna, tydlga utvecklngsområden och bra aktvteter med tllhörande blder som passar tll. Vlket engagemang n verkar haft för ert grön Flagg-arbete. Jättekul att n fck vara med på ett reportage tdnngen, och vlka duktga barn som vsste allt om bogas. Det verkar som om detta tema passat er förskola bra och att det skapat ett engagemang utöver gränserna. Bra jobbat! V ser fram mot fortsatt samarbete. Tps: V vll nu passa på att tpsa er om vår nya exempelsamlng på vår hemsda där n kan söka efter aktvteter, lekar och experment för förskolan. Här httar n den: I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda förskolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd Lpfö a. Hur ofta har Grön Flagg-rådet träffats? Välj det alternatv som närmast avspeglar hur det har vart för er genom att klcka lstan nedan. För att ta bort ett redan valt alternatv; klcka på krysset längst tll höger. 1-2 gånger/månad Eventuella kommentarer eller övrgt att tllägga: V har enheten, där också Fsk. Trollsländan ngår, en arbetsgrupp nnehållande pedagoger, vaktmästare och vd vss tllfällen,kökspersonal. V träffas ca. 3 tllfällen/termn och dskuterar vårt uppdrag, resultat htlls och hur v ska gå vdare vårt arbete. V har Grön Flagg som en stående punkt på våra APT-träffar där pedagogerna förmedlar tankar och deér från arbetsgruppen ut sna resp. arbetslag och kan på så sätt hålla ämnet aktuellt. V har även ett mljöråd som arbetar paralellt med förskolerådet och träffas 2 ggr/termn. Mljörådet består av pedagoger och föräldrar från båda fsk enheten samt vår kontaktpoltker. V har en engagerad föräldragrupp vlket leder tll utvecklande dskussoner. Ett stort ämne under arbetsåret har vart kosten på våra förskolor. V har bjudt n kökspersonal och enhetschefen från kostenheten som har presenterat kommunens kostpolcy och vsat på möjlgheter att utöka de ekologska lvsmedlen förskolans kök. I övrgt är det förskolans mljöarbete som dskuteras samt förskolans sätt att förmedla vårt arbete med föräldrarna. b. Har n haft Grön Flagg-råd/samlngar med barnen? Svara ja eller nej genom att klcka och välja lstan nedan. Om ja, hur har n lagt upp och arbetat Grön Flagg-rådet/samlngarna med barnen och hur har det upplevts? V har regelbundna samlngar med barnen under resp. Tema. V reflekterar över de resultat v sett vårt arbete och planerar och dskuterar hur v ska gå vdare. Vad kan v förvänta oss- vad beror det på - osv. Barnens tankar och reflektoner har v sedan sparat som dokumentaton och satt deras personlga pärm.

3 Utvecklngsområde 1 Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar n valt på era utvecklngsområden. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det en start och en rktlnje. Sedan har arbetet haft möjlghet att utvecklas beroende på barnens och personalens ntressen och déer. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Kretslopp Från läroplanen för förskolan revderad 2010 Förskolan ska lägga stor vkt vd mljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologskt förhållnngssätt och en postv framtdstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka tll att barnen tllägnar sg ett varsamt förhållnngssätt tll natur och mljö och förstår sn delaktghet naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagslv och arbete kan utformas så att det bdrar tll en bättre mljö både nutd och framtd. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sn förståelse för naturvetenskap och samband naturen, lksom stt kunnande om växter, djur samt enkla kemska processer och fyskalska fenomen. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Arbetet startade hösten -13 med att en pedagog tog barnen hem tll sn trädgård för att samla de frön som barnen vlle odla nästa år. V tttade runt, jämförde och klppte de fröställnngar som var ntressanta. Grävde även upp potats som skulle sparas tll våren för att sättas tllbaka jorden för att få nya potatsar. Tllbaka på förskolan hängdes frökapslarna upp på tork och potatsen tvättades ren och fck lgga och torka tll. Torra lades de sedan kylskåpet för förvarng och frökapslarna lades kaffeflterpåsar för att sparas tll våren. Under vntern-tdg vår tllverkades 2 växtlådor av vrke en förälder skänkt för att v skulle kunna så våra frön när vädret tllät. Barnen deltog med stor nlevelse och v hade många dskussoner om hur det skulle göras och v ändrade oss under arbetets gång. Tllslut var v färdga och vädret nbjöd tll trädgårdsarbete. V fyllde lådorna med ekologsk plantjord v köpt och planterade våra frön. En låda med blommor och en med ätbart. Potatsen satte v svarta papperskorgar efter att de legat framme ett par veckor och fått ögon. V hade också fått en körsbärstomat från köket som v delat och tagt ut frön från. De hade legat och torkat på ett hushållspapper och nu planterade v HELA pappret jord! Barnen var väldgt förundrade och skrattade och tyckte det var tokgt. Efter vattnng regelbundet så började de första små plantorna ttta upp. Rngblommor och dll. Allt var så häftgt och de små plantorna kunde ha fått vatten hur ofta som helst om v nte nsett att även frön kan drunkna! Våra tomatfrön hade också en kraftg grobarhet. Alla 72 frön grodde! V ägnade flera dagar åt att skola om de små plantorna en-och en mjölkförpacknngar, skrva KÖRSBÄRSTOMAT på glasspnnar och sätta kartongen. Och vattna förstås! Potatsen växte fort och v fyllde på med jord flera gånger. Nu var plantan stor och hade blommat. Samtdgt var sallad och dll färdga för skörd och de första rngblommorna slog ut. V planerade vår fest. Potatsen skördades, tvättades och kokade nne på avd. V dukade fnt och hade rngblommor på bordet. Salladen sköljdes och dllen kokade med potatsen och garnerade kasslern som v skulle äta tll.. Barnen gck ofta och tttade på solrosplantorna när de växte upp och var glada över att få ta med sg ett exemplar hem. Några barn pratade om solrosorna när de kom tllbaka efter semestern och sa att deras blomma hade gått av. Tror att de kom på det när de såg hur hög Trollskogens solros var ute på gården. Den dll som blev över packades plastpåsar och lämnads tll köket för nfrysnng. Det blev en härlg fest med glada,stolta mner bland barnen. V hade lyckats med vårt arbete som hade tagt oss nästan 1 år att genomföra. V lämnade några fröplantor kvar lådorna på altanen för att få frön tll nästa år. V har också gjort en lten kryddplanterng drekt anslutnng tll köket som kan skördas och användas den daglga matlagnngen av vår kökspersonal. Vår målsättnng är att barnen på förskolan ska få veta att maten är kryddad med våra egna örter va personal och matsedel. På hösten-14 hade de fröplantor v sparat mognat och det var dags att ta hand om dessa. V klppte och hängde på tork, precs som förra hösten. I lådorna planterade v blomlökar som v hoppas ska blomma tdg vår nnan v ska så våra frön gen. V satte även några lökar en kruka för att ta n när vntern kommer. Vad händer med dom lökarna?! Det fanns dock pallkragar med odlngar som nte blev nå t av! Det var också en erfarenhet som dskuterades. V kom fram tll att de förmodlgen stod lte fel och kanske bör flyttas tll nästa år!. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? Barnen fck vara med och reflektera över vad som händer när man planterar frön och hur man ska sköta om dem. De får se vad det blr när det kommer upp och de får samtdgt ta ansvar för levande växter. V bestämde på en samlng vlka barn som hade ntresse att följa med och samla n frö och sedan ta hand om dessa. V har utsett en pedagog /arb.lag som ska följa arbetet lte "extra". Dokumentera och observera barnens tankar och se tll att "hålla hop" det hela. Det kontnuerlga arbetet delas av alla pedagoger. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

4 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2

5 Tema Ttel Kretslopp Konsumton a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? I vårt arbete Skapa med Skräp har v tagt tllvara på det materal som dels blvt över på förskolan (t.ex. mjölk- och äggkartonger, korkar, plastlock, plåtburkar, hushålls- och toarullar).. V har även bett vårdnadshavare att ta med lknande saker hemfrån. Ett projekt v hade samarbete med hemmet var att göra eget mosakströssel av äggskal. Föräldrarna tog med äggskal som barnen målade och sedan krossades de och används skapandet. Av äggkartonger från köket har v gjort olka höstsvampar. På vår enhet har v så kallade estetveckor en gång månaden. Då är en avdelnng ansvarg för ett projekt som de övrga avdelnngarna har en vecka på sg att genomföra. Under 2014 har det bland annat tllverkats fgurer av särmonterade elektronkprodukter, dekorerade konservburkar, utsmyckade skor och dekoratva prydnader av plastlock och sugrör. Vd skogsutflykter och promenader får barnen ta med sej "hem" det de tycker verkar spännande att skapa med. Det är allt från stenar, pnnar, växter tll plastbtar och metallföremål. Barnen ser nu det mesta sn vardag som en del av skapandet och är väl medvetna om att v gör det för att spara på naturen. Skapandet och det övrga mljöarbetet vävs samman med leken med det de skapat tex sjörövarkkare av pappersrullar dekorerade med löv och annat naturmateral, blar av mjölkkartonger etc. Eller som när några barn gjorde egna fskespön av pnnar och tråd vlket ledde tll en fskar-lek en stor dela av dagen. Som tur var serverades det fsk tll lunch just den dagen vlket ledde tll ntressanta dskussoner angående naturens tllgångar, var vår mat kommer från etc. Inför julen har flera avd. skapat Tomtar av de "pnnar" v haft med hem VARJE gång v vart skogen! b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? V har en arbetsgrupp från de båda förskolorna som ngår vår grupp "estetska uttrycksformer" I den gruppen dskuteras vlka estetaktvteter som v ska jobba med under termnen och, utfrån de beslut som tas, formar v vårt arbete. Under vårt Grön flagg arbete har v httlls arbetat med "Skapa med skräp" olka former. I barngruppen har v regelbundna samlngar under Temarubrken. V bestämer samlngen utfrån ntresse vlka barn som ska vara med vd de olka momenten. Att engagera föräldrar vårt arbete har också lett tll samtal barnens egna famljer om hur man kan använda "skräp" tll andra saker än som var tänkt från början. Pedagogernas och barnens fantas har satt fart och man har sett möjlgheter allt! c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

6 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3 Tema Ttel Konsumton a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? V pedagoger har vart vd Tuddarp (återvnnngscentral) på studebesök. Tyvärr så kan v nte åka dt med barngruppen då de har en åldersgräns på 10 år. För att förbättra sopsorterngen från vårt tllagnngskök kontaktade v fastghetsägaren för att få sorterngskärl för plast/metall/pappersförpacknngar, de är nu placerade vårt soprum och töms regelbundet av Bg Bag och går numera tll återvnnng och v har med den åtgärden kunnat mnska vårt hushållsavfall med en 1/5 del. Källsorterngen på avdelnngarna fortsätter och v besöker regelbundet den närlggande mljöstatonen. V vll öka förståelsen för vad som händer med förpacknngar och burkar som lämnas på mljöstatonen V källsorterar det v kan (Tex gröna påsen, förpacknngar, kartonger, metall, glas m.m). Tllsammans med barnen sorterar v skräpet för att v på det sättet skapar en mljömedvetenhet hos varje barn. V gör regelbundna besök tll återvnnngsstatonen som lgger vd vår förskola samt förklarar v vad som kommer hända med det sorterade skräpet och var det tar vägen. Genom dessa besök tll återvnnngsstatonen uppmuntrar v barnen tll att återvnna och återanvända samt förmedla vkten av att ha en skräpfr närmljö. De har lärt sg var de olka sakerna ska vara och fått mer kunskap om att av papper kan det bl nytt papper. Barnen har uppskattat att gå på tll återvnnngsstatonen och att få vara delaktga att källsortera. V har också tllsammans med barnen tttat på flmer om te.x återvnnng och kretslopp. V har deltagt Skräpplockardagarna under flera år och kan med glädje konstatera att skräpet runt vår närmljö har mnskat! I år hade v 9.4kg skräp mot tdgare betydlgt fler klon! Vårt deltagande denna aktvtet har resulterat att v alltd har påsar med packnngen när v rör oss omkrng omgvnngarna och barnen är mycke noga med att allt ska plockas upp. Plankan: Under våren 2014 startade v med att gräva ner en planka med olka materal äpple, barnanskal, metallock, värmeljushållare och ett plastlock/plastbt. Barnen trodde att fler saker skulle förmultna än vad v förväntade oss att de skulle svara. De trodde att bara plastbten skulle vara kvar. De äldsta barnen var med och grävde ner plankan. Under september grävdes denna planka upp med 7 barn (födda 2009 och 2010) för att se hur en förmultnngsprocess fungerat. De såg stolta ut när de gck ut genom grnden med var sn spade. När v skulle gräva upp plankan kom de håg vart v hade grävt ner den. Det hade växt upp långt gräs och jorden var mkt hård så det krävdes mkt hjälp från pedagogen för att barnen skulle klara av att gräva upp plankan med sna spadar. Det hade vart bättre att gräva ner plankan där det redan är jord från början, barnen hade då kunnat gräva mer själva och det hade vart lättare att märka ut exakt plats med. Barnen såg drekt att det var äpplet och bananskalet som var borta från plankan och hade försvunnt. Ett barn sa v ska htta de och så började de gräva gen och leta för de var ju säkert under jorden. De httade nget under den korta stunden de grävde. Barnen tyckte att det var kul att gräva ner och gräva upp plankan. V är osäkra på om de förstått att äpplet och bananskalet förmultnat och blvt jord. De konstaterade bara att de hade försvunnt under jorden. Vd dessa två aktvteter har v dokumenterat/lyssnat/skrvt och spelat n barnens tankar, funderngar och reflektoner. V har även tagt hjälp av nternet, dator/lärplatta för att fånga och ta reda på eventuella frågor barnen har för att på så sätt tydlggöra deras tankar och funderngar. V blev kontaktade av avfallsngenjören på Motala kommun som undrade om v vll delta ett reportage om "Gröna Påsen" ett totalutlägg av länstdnngen. V sa ja och fck besök av reporter och fotograf som dokumenterade vårt arbete under en förmddag.v vsade vår saga om gröna och vta påsen som är olka men behövs båda två för att mljön ska må bra. V kopplar den med vårt lkabehandlngsarbete-lka-olka och vårt mljöarb. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen?

7 V bestämmer samlngen vlka barn och pedagoger som tar ansvar för att det v sorterar kommer tll mljöstatonen. En pedagog/arb.lag har tagt mer ansvar för att hålla hop arbetet och dokumenterat reflektoner och tankar från barnen. V övrga har sedan på följande samlng fått ta del av processen och kunnat delta dskussonen om vad som hänt nere jorden och varför. Dskussonen om vad som försvann och vad som fanns kvar var gvande. Många förstod att vsst materel satt kvar och kunde koppla det tll att vssa saker ska slängas papperskorgar eller soptunnor! c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

8 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Läroplanen (Lpfö98) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll barnens utvecklng, lärande och nflytande. Målen, som n ser cterade här, anger nrktnngen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvaltetsutvecklngen. De ctat n valde handlngsplanen är förfyllda redan, men det är möjlgt att lägga tll fler (eller ta bort befntlga). a. Normer och värden, kap 2.1 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? öppenhet, respekt, soldartet och ansvar, sn förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställnng tll olka etska dlemman och lvsfrågor vardagen, respekt för allt levande och omsorg om sn närmljö. b. Utvecklng och lärande, kap 2.2 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn denttet och känner trygghet den, utvecklar sn nyfkenhet och sn lust samt förmåga att leka och lära,

9 utvecklar självständghet och tllt tll sn egen förmåga, utvecklar sn motork, koordnatonsförmåga och kroppsuppfattnng samt förståelse för vkten av att värna om sn hälsa och stt välbefnnande, utvecklar sn förståelse för rum, form, läge och rktnng och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordnng och talbegrepp samt för mätnng, td och förändrng, utvecklar sn förmåga att använda matematk för att undersöka, reflektera över och pröva olka lösnngar av egna och andras problemställnngar, utvecklar sn förmåga att ursklja, uttrycka, undersöka och använda matematska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar ntresse och förståelse för naturens olka kretslopp och för hur männskor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sn förståelse för naturvetenskap och samband naturen, lksom stt kunnande om växter, djur samt enkla kemska processer och fyskalska fenomen, c. Barns nflytande, kap 2.3 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn förmåga att uttrycka sna tankar och åskter och därmed få möjlghet att påverka sn stuaton, utvecklar sn förmåga att ta ansvar för sna egna handlngar och för förskolans mljö, och utvecklar sn förmåga att förstå och att handla efter demokratska prncper genom att få delta olka former av samarbete och beslutsfattande. d. Övrga mål, rktlnjer och skrvelser Vlket/vlka övrga mål, rktlnjer och/eller skrvelser har Grön Flagg-arbetet nkluderat? Synlggörande och omvärlden Lpfö En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet samt ha ett utbyte med omgvande samhälle. Att vända er ut mot samhället och vsa upp ert arbete kan nsprera er själva, föräldrar och omgvnng och ge rngar på vattnet. Vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? De val n gjorde handlngsplanen fnns förtryckta men går att ändra. Anslagstavla eller motsvarande på förskolan Dgtal fotoram Informaton på förskolans webbplats Nyhetsbrev tll föräldrar Informaton på föräldramöten Meda och/eller Internet (tdnng, rado, tv etc.) Studebesök Andra aktvteter/övrgt att tllägga: Beslut om att blda en Facebookgrupp för föräldrar nom förskolorna för att köpa och sälja barnkläder och öv. barnsaker. Deltgt ett reportage medskcket tll länstdnngarna Gröna Påsen- tllsammans gör v skllnad. V har samarbete med Teknska förvaltnngen deltagt ett projekt att förändra föräldrar och personals sätt att transportera sej tll Förskolan. V fck tre elcyklar att dsponera pedagogskt samt att låna ut tll föräldrarna. V har egenskap av deltagare detta projekt medverkat "E-Week" på Lnköpngs unverstet där v höll en kort presentaton över vårt pedagogska användande av cyklarna verksamheten samt de er om fortsatt utveklng av användandet av dessa.mycke t uppskattat av deltagarna. V fck deér och de blev ntresserade av vårt arbete. Utvärderng och utvecklng För att ert Grön Flagg-arbete ska utvecklas kontnuerlgt följer n upp och utvärderar ert arbete utfrån ett tydlgt barnperspektv. Samtala och reflektera bland barn och personal krng hur n har upplevt arbetet. Era reflektoner kan användas för att utveckla era arbetsprocesser och förbättra förutsättnngarna för barnen att lära, utvecklas och ha rolgt förskolan. Detta arbete kan användas förskolans kvaltetsarbete och hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden nom Grön Flagg. a. Utvärderng Reflektoner från barnen, hur har de upplevt arbetet? Barn är ju underbara! Bara se deras skepts tll ex. att plantera tomatfrön som torkat på ett papper tll deras entusasm när de första små tomatstråna tttar upp är obetalbart! De samlar helt plötslgt frön från allt! Httar gamla kastanjer från förra året som lgger kvar vd vägkantenplanterar och de gror! Vattnar och dskuterar. Lvet får en ny dmeton från nu. Att ta "skräpmaterel" och få skapa nytt att använda är också lustfyllt. Vndspel av plåtburk och skogspnnar som ljuder fnt när de små ska sova eller fågelmatare av mjölkkartong eller petflaskor som gör

10 att v kan följa småfåglarna utanför fönstret under dagarna. Vetskap och kunskap om vart saker tar vägen när v nte behöver dom längre är också flosofska funderngar som barnen haft under vårt arbete. Ofta kopplat tll övrga lvet. Motala är en bra kommun att bo - det fnns förutsättnngar tll källsorterng bostadsområden runt kommunen samt en återvnnngsstaton.många barn är delaktga det arbetet även hemma. Reflektoner från personal och eventuellt vårdnadshavare, hur har n upplevt arbetet? Vårdnadshavare är postva tll vårt arbete och ger många tänkvärda deér tll vårt mljöråd. Även nfo på resp avd har fått postv respons. Personalen har tagt vårt arb.på olka sätt. Vssa pedagoger har tagt mer ansvar för att arbetet ska hållas hop och att reflektonerna ska leda tll utvecklng. b. Utvärderng Hur tolkar eller analyserar n era reflektoner? Kan n koppla era reflektoner tll egna erfarenheter och gärna även tll utbldnng, forsknng eller ltteratur? Det har vart väldgt kul att föräldrarna har vart så engagerade och av vårt arbete. Det kommer v att dra nytta av vårt fortsatta arbete och både ta hjälp av föräldrar samt få ännu fler engagerade framtden. I pedagoggruppen har ntresset ökat för att veta mer om möjlgheterna tll ett hållbart arbete. V har redan dag pedagoger på fortbldnng Hållbart arbete -ute.det ger ytterlgare möjlgheter tll att utveckla arbetet nom förskolan. Se nedan länk. V hämtar nspraton från andras rapporter och forsknng som fnns tllgänglgt på nätet. Ex. c. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån utvärderngen? Vårt arbete med hållbarhet och klmat kommer att fnnas vårt daglga arbete. V har httlls jobbat mest med den bologska hållbarheten men nsett att vårt lkabehandlngsarb. berör v ofta hållbarhetsfrågor som är värdefulla att utveckla. Vssa avd. har redan nya temaarbeten på gång och hela enheten kommer att fortsätta att dskutera hållbarhetsfrågor,både socalt,ekonomskt och ekologskt.