Grön Flagg-rapport Fågelsångs förskola 23 jun 2015

Transkript

1 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Fågelsångs förskola 23 jun 2015

2 Kommentar från Håll Sverge Rent :27: "Möten med solen, möten med vnd, möten med vatten!" Er rapport är näst ntll en ltterär upplevelse, så välskrven och nsprerande. N på Fågelsångs förskola jobbar så engagerat både med de experment och undersöknngar n gör men även med barnens delaktghet och nflytande. V är mponerade av ert genomtänkta förhållnngssätt och den nyfkenhet och vlja att lära som verkar fnnas hos både personal och barn. N skrver "V är övertygade om att det är vktgt att v gör barnen medvetna och att de får med sg ett sunt mljötänk från början av lvet." Här tror v att n bdrar stort! Fortsätt samma anda! I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda förskolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd Lpfö a. Hur ofta har Grön Flagg-rådet träffats? Välj det alternatv som närmast avspeglar hur det har vart för er genom att klcka lstan nedan. För att ta bort ett redan valt alternatv; klcka på krysset längst tll höger. 1-2 gånger/månad Eventuella kommentarer eller övrgt att tllägga: V som är Grön Flagg-rådet har haft samtal varje vecka. Vd varje apt har v, alla pedagoger på förskolan, haft möjlghet att dskutera och fundera krng vårt Grön Flagg-arbete tllsammans. b. Har n haft Grön Flagg-råd/samlngar med barnen? Svara ja eller nej genom att klcka och välja lstan nedan. Ja Om ja, hur har n lagt upp och arbetat Grön Flagg-rådet/samlngarna med barnen och hur har det upplevts? I de olka undervsnngsgrupperna på förskolan har v pratat Grön Flagg våra samlngar. Ibland helgrupp och bland mndre grupper. V tror och upplever att det är vktgt att v är tllsammans grupp när v pratar om klmat och energ. Det är svåra och abstrakta ord och barnen har olka kunskaper och det känns vktgt att barnen får lyssna på varandra. V lär mycket av varandra! V tycker att det är mer naturlgt att samlas på detta sätt förskolan och av den anlednngen har v nte haft ett specfkt råd bestående av ett färre antal barn och vuxna. Utvecklngsområde 1 Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar n valt på era utvecklngsområden. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det en start och en rktlnje. Sedan har arbetet haft möjlghet att utvecklas beroende på barnens och personalens ntressen och déer. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Energ & klmat Möten med solen. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Med de äldre barnen på förskolan började v vårt tema, om klmat och energ, med att fråga barnen om de hade hört orden förut. Barnen berättade om sna förkunskaper. Mycket handlade om mat och att v får energ av mat. V började att arbeta utfrån barnens förkunskaper och solen fck vänta. V gjorde flera olka saker om mat tex ett stort collage. När barnen berättade om sna matblder kom v n på att det fnns mat som är mer eller mndre nyttg. V kom n på frukostvanor och v gjorde en lten undersöknng där alla fck rta eller skrva vad de åt tll frukost en morgon under helgen. V gck vdare med deras egna tankar om energ och det berättar v mer om under delmålet vnd. När solen och värmen kom och väckte nyckelpgorna på vår förskolegård började v ntroducera möten med solen. Utfrån den grund att solen hade väckt lv nyckelpgor och nsekter började v prata om solens

3 kraft och v började ntroducera ordet solenerg. Även de yngsta barnen har studerat uppvaknandet av nyckelpgor kopplat tll solens värme. Efter en gårdskväll då v bjöd n föräldrar att arbeta på vår gård sådde v fröer och planterade våra nya planterngslådor och kom n på solens betydelse för växterna. En grupp har studerat trädens knopp. Vad har solen för nverkan på knopparnas utvecklng? Eftersom v tdgare vart kontakt med ett energbolag som hade lovat att sponsra oss med en solpanel började v ntressera oss för solfångare och solpaneler.v gck på promenad området där barnen bor för att se om v kunde htta några. V httade två olka typer, solceller och solfångare. Detta ledde tll att barnen gjorde en ntervju med vår rektor som har solfångare på stt hustak. De författade sna frågor och skrev ner dem själva. De höll också ntervjun. V lärde oss många nya saker av ntervjun. Sen tllverkade v små solfångare form av foleklädda strutar som barnen satte på sna fngrar. De kunde känna värme och de upptäckte också att det blev reflekton från folen. Denna upptäckt ledde vdare tll speglar och solkatter. En av våra modersmålslärare som också fnns med vårt tema byggde en sps av en kartong. Svarta skvor och solerng av tdnngspapper och foleklädda sdor som reflekterade solens strålar ner lådan. Ett plastlock höll värmen kvar lådan. V satte en gryta "spsen" och la tunna skvor av ett äpple. Efter ett par tmmar stark sol tog v n spsen och tog av plastlocket. Det strålade värme mot oss och grytan var rktgt varm och äppelskvorna lagom ätvarma. Det var mumsgt att smaka på! V fck möjlghet att prata om reflekton eller som ett barn sa "solens strålar studsar från folen ner lådan så det blr varmt där" och ett annat barn sa att "svart drar tll sg värme". Spännande experment! På förskolans sommarfest då föräldrar bjöds n slutet av termnen, nvgde v vår solpanel som nu ger ljus vårt mörka uteförråd. Energbolaget var med vd nvgnngen och fck möjlghet att lyssna tll barnens presentaton och tankar om hur solpanelen fungerar. Energbolaget gjorde också ntervjuer med två av de äldsta barnen för att använda tll ett reportage sn nterna tdnng. För barnen på förskolan blr det tydlgt att det är solens energ som är källan tll ljus när det mörka molnga dagar nte kommer att lysa så starkt från lamporna. En av grupperna har under vt15 haft lte olka experment på gång. Då solen och värmen kom av sg, har vssa av expermenten fortfarande nte lyckats.v har t ex haft ett projekt om absorbton. Två pet-flaskor med vatten, som skulle hänga solen vars en plastpåse. En ljus påse och en svart. Första gången v gjorde expermentet kände v stor skllnad drekt på påsarna, men v tror att v hade lte för mycket vatten flaskorna då v nte kände någon drekt skllnad temperatur på vattnet flaskorna. V har gjort expermentet flera gånger, men vädret har vart emot oss. V har även haft energmätare, både för vnd- och solenerg, som barnen själva ha fått ställa n utfrån dagens väder. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? Eftersom vårt arbete med energ började med att v utgck från barnen och deras förkunskaper är de mycket delaktga arbetet. Under arbetets gång har de gjort nya upptäckter och kommuncerat sna tankar som v har fångat upp och arbetat vdare med. Det är deras tankar som mycket har fått styra processen framåt. Anlednngen tll att en pedagog tog kontakt med ett energbolag var dels för att vårt förråd var så mörkt och svårt att htta, både för barn och vuxna, och dels för att det är en fantastsk möjlghet och ett tydlgt sätt att vsa barnen hur solenerg fungerar och göra det känt för barnen att det är en mljövänlg förnybar energ. V är övertygade om att det är vktgt att v gör barnen medvetna och att de får med sg ett sunt mljötänk från början av lvet. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

4 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2 Tema Ttel Energ & klmat Möten med vnd. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? I vår första samlng med de äldre barnen tog de olka saker de vsste om ordet energ. De pratade dels om det v har skrvt om möten med solen men de tog också upp att det behövs energ för att en helkopter ska kunna lyfta och några barn pratade om att det handlar om luften och rotorbladen. Vd samma tllfälle tog de upp tankar om hur en luftballong kan stga och hur ett flygplan kan lyfta. V valde att arbeta med luft genom några experment. När det gäller helkoptern tttade v på hjärnkontoret som hade ett avsntt som handlade om just detta. V pratade om flygplan och om hur en flygplansvnge ser ut och jämförde med en fågelvnge. V läste om detta en bok och det fanns llustratoner som v tttade på tllsammans och v läste om ordet lyftkraft. Mycket avancerat men det ledde tll en önskan om att v skulle vka pappersflygplan vlket v gjorde flera dagar. Ett barn tog med en bok med avancerade nstruktoner som var en rktg utmanng för pedagogerna att tyda! En dag blev det väldgt tydlgt att det fnns kraft vnder när det var flera ytterdörrar som stod öppna. Plötslgt välte papperskorgen och ut flög alla pappersservetterna och vrvlade omkrng hela rummet! Kul och lärorkt! V gjorde ett experment där v la en tom plastpåse under en jättehög med tunga böcker och så frågade v barnen om de trodde att v skulle kunna lyfta böckerna med hjälp av påsen. Ganska snabbt kom de fram tll att det skulle gå om v blåste luft påsen. V testade och det var under stort ntresse de följde expermentet. Såklart hade de rätt!! När v skulle ta tu med deras tankar om hur en luftballong kan stga upp luften så sa något barn samlngen att det är för att man kastar ner sandsäckar från korgen medan ett annat barn menade att det handlar om varm luft. Detta vlle v undersöka. V valde att börja läsa en passande saga som heter "Den underbara pumpan" och som handlar om två björnar som planterade ett frö som efter hand växte så pass att de flyttade n det som blev en jättepumpa. Pumpan lossnade från sn stjälk och blåste sjön där björnarna flöt runt tlls det blr vnter och då började de elda spsen vlket ledde tll att pumpan steg upp luften. V gjorde också ett experment men en ballong som v trädde på en flaska och ställde hett vatten Ballongen började fyllas med luft och när v ställde flaskan kallt vatten så sjönk ballongen hop. V upplevde att det blev tydlgt för barnen orsaken tll att luftballongen kan stga uppåt. Med de yngsta barnen har v jobbat mycket med att uppleva vnden, att känna den med hela kroppen. V har fångat vnden plastpåsar. En grupp har jobbat mycket med vndkraftverk och vndsnurror. V har tttat på vndkraftverk, v har gjort vndkraftverk och gjort egna fungerande vndsnurror. Barnen använder begreppen av sg själva och v ser deras lek och hör deras samtal att de tllägnat sg nya kunskaper. Barnen har vart väldgt delaktga och v har provat och utforskat tllsammans längs vägen. När v gjorde vndsnurrorna fck v erfara vlka materal som var mer eller lämplga, hur själva snurran skulle kunna snurra både förhållande tll fastsättnngen men även hur den behöver hållas vnden för att få mest snurr. V har även gjort vmplar av tyg som hänger ute, det för att det blr vsuellt tydlgt hur mycket/lte vnd det är. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? På samma sätt som möten med solen har v vårt arbete med de äldre barnen utgått från deras egna funderngar när v har planerat vårt arbete med vnd. Eftersom barnen pratade med oss om luft valde v att arbeta vdare med det. Den lsta v skrev vd första samlngen då v branstormade om energ har hela tden suttt kvar på vår vägg och v har vd flera tllfällen återkommt tll den tllsammans med barnen och vsat dem att v vll uppmärksamma allt som de har sagt. V har bockat av punkt för punkt. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

5 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3 Tema Ttel Energ & klmat Möten med vatten. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Barn har alltd vart fascnerade av vatten. Att plaska och leka med vatten är en av den mest omtyckt syssla. V har följd barnens ntresse och väglett dem tll tankar krng vattens energ. Vår förskola lgger ett naturrkt område med tllgång tll både skog och vatten. En dag gck v tll en närlggande bäck och tttade på hur vattenström för olka saker. Då kom tanken upp om att att göra en "bäck" på förskolan. Föräldrar hjälpte oss med att bygga vattenbanor trä. Intresset för banorna var stor. Barn hällde vatten på banorna och observerade hur små föremål färdas med rnnande vatten. "Vattenbanor blev en motorväg" har barnen beskrvt fenomenet. Barnen konstruerade tllsammans nya banor och det var väldgt många som vlle vara med leken. När barnens ntresse för vattenkraft fortsatte byggde v vara egna vattenkraft. Det var enkla vattenhjul som barnen kunde göra själv. Tll hjulet har de använt äpple, tll turbner kartongbtar och en pnne tll axel. Pedagogen har vsat ett foto på vattenhjul och berättat hur den är byggd och hur det fungerar. För att synlggöra för barnen hur kan man utnyttja vattnets energ satte v fast en bt snöre med lten last på axel. Några barn sa: "Det var vatten som lyfte upp lasten". Fler grupper har gått tll bäcken, v har använt oss av bark som flyter för att få syn på energn vattnet. V har gjort det upprepade gånger för att få uppleva gen och utforska mer. V har gjort försök att göra egna vattenhjul, av konservburkslock. Under processen av detta experment gjorde barnen kopplngar tll lkheter med vndsnurrornas konstrukton. V har även sett en flm om en vattendroppes väg tll vattenenerg. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? Föruttom att det var många barn som tyckte att det var rolgt att delta möte med vatten har v också angagerat föräldrar som hjälpte oss att bygga vattenbanor. Att sprda engagemang tll föräldrar ökar automatskt barnens ntresse. När en förälder kom med rännor blev barnen med detsamma väldgt nyfkna och många av de vlle vara med "den nya leken". Vssa barn har tagt med experment v gjort på förskolan hem och provat och utforskat mer.

6 c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

7 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Läroplanen (Lpfö98) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll barnens utvecklng, lärande och nflytande. Målen, som n ser cterade här, anger nrktnngen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvaltetsutvecklngen. De ctat n valde handlngsplanen är förfyllda redan, men det är möjlgt att lägga tll fler (eller ta bort befntlga). a. Normer och värden, kap 2.1 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? sn förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställnng tll olka etska dlemman och lvsfrågor vardagen, respekt för allt levande och omsorg om sn närmljö. b. Utvecklng och lärande, kap 2.2 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn motork, koordnatonsförmåga och kroppsuppfattnng samt förståelse för vkten av att värna om sn hälsa och stt välbefnnande, tllägnar sg och nyanserar nnebörden begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sn omvärld, utvecklar ntresse och förståelse för naturens olka kretslopp och för hur männskor, natur och samhälle påverkar varandra,

8 utvecklar sn förståelse för naturvetenskap och samband naturen, lksom stt kunnande om växter, djur samt enkla kemska processer och fyskalska fenomen, utvecklar sn förmåga att ursklja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sn förmåga att ursklja teknk vardagen och utforska hur enkel teknk fungerar, utvecklar sn förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olka teknker, materal och redskap, och c. Barns nflytande, kap 2.3 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn förmåga att uttrycka sna tankar och åskter och därmed få möjlghet att påverka sn stuaton, d. Övrga mål, rktlnjer och skrvelser Vlket/vlka övrga mål, rktlnjer och/eller skrvelser har Grön Flagg-arbetet nkluderat? Att alla ska få en högre medvetenhet och en ökad kompetens om mljön som är ett av TSS mljömål för (TSS - Team Södra Sandby) Synlggörande och omvärlden Lpfö En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet samt ha ett utbyte med omgvande samhälle. Att vända er ut mot samhället och vsa upp ert arbete kan nsprera er själva, föräldrar och omgvnng och ge rngar på vattnet. Vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? De val n gjorde handlngsplanen fnns förtryckta men går att ändra. Informaton på förskolans webbplats Informaton på föräldramöten Kommunkaton med kontaktpoltker Meda och/eller Internet (tdnng, rado, tv etc.) Samarbete med lokala aktörer (t.ex. företag, förenngar) Andra aktvteter/övrgt att tllägga: Utvärderng och utvecklng För att ert Grön Flagg-arbete ska utvecklas kontnuerlgt följer n upp och utvärderar ert arbete utfrån ett tydlgt barnperspektv. Samtala och reflektera bland barn och personal krng hur n har upplevt arbetet. Era reflektoner kan användas för att utveckla era arbetsprocesser och förbättra förutsättnngarna för barnen att lära, utvecklas och ha rolgt förskolan. Detta arbete kan användas förskolans kvaltetsarbete och hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden nom Grön Flagg. a. Utvärderng Reflektoner från barnen, hur har de upplevt arbetet? Blandade reflektoner från våra barn på förskolan: Barnen har vsat att de tyckt expermenterandet och utforskandet av energer har vart rolgt då de frågat efter mer, velat göra fler gånger. Barnen själva har drvt projekten om energ vdare. De har vart vetgrga. De har gjort kopplngar mellan olka fenomen. Reflektoner från personal och eventuellt vårdnadshavare, hur har n upplevt arbetet? Några pedagoger känner att de kunde använt begreppen mer, både Grön flagg och energbegreppen, så barnen får en större medvetenhet krng varför v gör olka saker och vad v faktskt lär oss. Vssa pedagoger tycker att det är fascnerande och ntressant att se hur mycket v kan lära oss tllsammans. Det har verklgen gett kunskaper på djupet om ett ämne ngen av oss var så kunnga nom. Vårdnadshavare har gett feedback på hur konkret och verklghetsförankrat vårt arbete vart, och det är ju mycket tack vare Grön flagg. Utan Grön Flagg hade v kanske nte tagt oss an uppgften rktgt såhär. b. Utvärderng Hur tolkar eller analyserar n era reflektoner? Kan n koppla era reflektoner tll egna erfarenheter och gärna även tll utbldnng, forsknng eller ltteratur?

9 En vss osäkerhet fanns nför projektet kanske på grund av att v generellt känt att v har lte brstande ämneskunskaper (två pedagoger ska gå Naturvetenskap och Teknk, förskolelyftet höst på Malmö Högskola). Men känslan av att lära tllsammans och vkten av att använda rätt begrepp, att göra det "på rktgt" bär v med oss som något postvt! c. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån utvärderngen? Det pågår ett arbete krng hur v på förskolan vll arbeta med Grön Flagg nför nästa läsår. Vad vll v att barnen ska lära sg? Hur dokumenterar v så rapporten blr tydlgare?