Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 11 mar 2015

Transkript

1 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 11 mar 2015

2 Kommentar från Håll Sverge Rent :36: Vlken mponerande rapport n skckat tll oss. N har fna, tydlga utvecklngsområden och bra aktvteter som passar tll. Det är fantastskt att barnen vart så vetgrga om tema kroppen och lärt sg så mycket och det måste ha vart spännande att hälsa på ett skelett. Vlket engagemang n verkar haft för detta tema. Det verkar som om detta tema passat er förskola bra och att det skapat ett engagemang utöver gränserna. Bra jobbat! Nu ser v fram mot att få ta del av ert kommande arbete. I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda förskolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd Lpfö a. Hur ofta har Grön Flagg-rådet träffats? Välj det alternatv som närmast avspeglar hur det har vart för er genom att klcka lstan nedan. För att ta bort ett redan valt alternatv; klcka på krysset längst tll höger. 1-2 gånger/termn Eventuella kommentarer eller övrgt att tllägga: V har träffats tllsammans föräldrarådet där föräldrarna fck komma med déer tll arbetet och v har berättat vad v gjort. b. Har n haft Grön Flagg-råd/samlngar med barnen? Svara ja eller nej genom att klcka och välja lstan nedan. Ja Om ja, hur har n lagt upp och arbetat Grön Flagg-rådet/samlngarna med barnen och hur har det upplevts? V har pratat om det samlngen efter maten tllsammans med barnen. V har pratat om vad v gjort för att behålla vår Grön Flagg. Detta blr tydlgast för barnen genom vårt tema kroppen. Detta har v arbetat med under hela året. V har även haft ett barnråd där barnen önskat olka saker att göra tll exempel att baka och bada. V har även deltagt Skräpplockardagarna. Barnen var vrga att plocka skräp och vlle gärna vara med och sortera. Efteråt hade v en samlng som slutade med att v gck tll återvnnngen och sorterade rätt kärl. Barnen hade lte svårt för förståelsen att nte blanda färgat och ofärgat glas. Möjlgtvs att man både hemma och på förskolan förvarar allt glas tllsammans för att sedan dela på det på återvnnngen, något som v pedagoger reflekterat över. Utvecklngsområde 1 Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar n valt på era utvecklngsområden. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det en start och en rktlnje. Sedan har arbetet haft möjlghet att utvecklas beroende på barnens och personalens ntressen och déer. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Lvsstl & hälsa Rörelse och moton a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? V har regelbundet gått tll skogen på måndagar. Barnen httar snabbt spännande platser att vara och leka på. En stor grupp av barnen har httat de platser som kräver extra utmanng. De har klättrat upp och nerför branter och över stockar och stenar. Det har blvt många naturlga hnderbanor. De har lekt många rollekar tll exempel om goda och onda som bor en grandunge och på en stor stock. - För dom onda kom och jagade. - Där var vårat hem. - Att Veronka satt fast fängelse och det var nycklarna som man kunde låsa upp med (några av barnens kommentarer). V har även börjat med att träna matematk på olka sätt samband med att v går tll skogen. Tll exempel brukar v gå en marsch där var och en som blr först ledet räknar tll en sffra och sedan ställer sg vd sdan. Nästa som kommer först räknar tll exempel tll fem och ställer sg sedan. Så går v tlls v kommer fram. V har

3 även stått rng och varje barn har fått önska vad de vll göra med kroppen och hur många gånger. Tll exempel hoppa to gånger. Sedan gör alla det samtdgt. V har även gjort så att v slår med en tärnng och det blr kanske en fyra. Då ska alla hämta fyra kottar eller något annat föremål skogen. V har även regelbundet gått tll en specell plats där v har tttat på ett träd för att se naturens olka skftnngar. Av detta har v gjort ett årshjul för att barnen ska förstå att ett år består av olka årstder och månader. På så sätt blr det tydlgt för barnen att de fyller år på olka månader då v satt upp ett ltet foto på dem bredvd den månad de fyller. - Det har hänt någontng. - Vnden har blåst ner löven. - Det är kallast för det är snö (några av barnens kommentarer). V har gått på gymnastk under oktober, november, februar och mars. I början av gymnastken har barnen fått önska vad de vll göra. Det brukar bl mycket hnderbana. De har önskat saker såsom rngar, rep, hoppa från plnt tll tjockmatta, nnebandy och bollar. Bollarna använde de på olka sätt. En del av barnen försöker kasta bollen basketkorgarna, en del sprnger runt och håller bollen och några kastar bollen mellan varandra. De har sprungt tll musk och gjort olka rörelser. V har också använt oss av "Mnrörs". V leker också lekar under gymnastken. V avslutade vårt tema kroppen med ett sprnglopp "Lyckoruset". V har också använt oss av olka rörelsesånger och ramsor såsom "Huvud, axlar knä och tå" och "Kroppen är toppen". b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? V har vart medforskande pedagoger. Tll exempel upptäckte ett barn en mossa som han frågar en av pedagogerna vad den heter. Hon säger att hon tror att den heter stjärnmossa. Efter en stund såg han en lten tall. - Ttta ett stjärnträd! säger han då. Personalen har lyssnat på barnen som på gymnastken då de önskat aktvteter och när de sagt vlken skog de vll gå tll. De får också hjälpa tll att plocka fram och tllbaka de olka redskapen på gymnastken. Barnen har fått vara med och påverka vad de vll göra och leka skogen. De yngre barnen har gått på gymnastk några gånger men v har sett att de har utvecklats så mycket och tycker att det är så rolgt. V ska försöka tll hösten att de får gå oftare för de behöver göra samma saker flera gånger för att alla ska våga testa. Barnen vlle att v pedagoger också skulle sprnga ett eget lopp vlket v gjorde. Barnen hejade på och tyckte det var jätterolgt. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

4

5 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2 Tema Ttel Kost Lvsstl & hälsa a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Barnen har önskat mat när de fyller år och även vlka grönsaker de vll ha tll. V har pratat om att en måltd måste bestå av flera delar för att vara komplett. Barnen får välja mellan flera olka grönsaker varje dag. När v pratade om muskler så fck barnen fundera på vad som är bra att äta och drcka. Barnen sa mjölk, spenat och grönsaker. Sedan fck de gssa vad som var bra eller nte och de vsste precs att tll exempel gods och läsk nte är bra för musklerna. V har bakat scones. V pratade om vad de olka måtten heter: declter och tesked. V pratade om antal och mängd. Sedan åt v våra scones med krasse på som v odlat själva. Under tema kroppen så pratade v om tungan eftersom barnen önskat det. De fck fundera på vad man har tungan tll. Det var flera förslag. Sedan berättade v om tungan nnan barnen fck smaka på surt, sött och salt och gssa vad det var. V har också pratat om "en mumsande maskn", hur det går tll när v tuggar maten. Alla fck varsn bt äpple och så kände v rktgt efter hur v gjorde då v tuggade. När v pratade om snnena och snnet lukt så luktade alla på olka saker som tll exempel kanel, kaffe, peppar, curry och oregano. Vår kokerska köper numera bara svenskt kött och använder sg av fler ekologska produkter såsom kaffe, bananer med mera. Hon köper mer närproducerat som tll exempel korv från Vaggeryds chark. V har börjat att tänka tll och använda mer mljövänlga produkter både kök och städ tll exempel tvätt- och dskmedel. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? I och med att förskolan har egen kokerska blr det lättare för barnen att vara delaktga genom sna önsknngar. Barnen har fått hjälpa tll att skära grönsaker. Genom att v nvolverat både köks- och städpersonal har de blvt mer delaktga vårt arbete med Grön Flagg. När v sådde krasse lovade alla barnen att de skulle smaka. Alla smakade, vlle ha mer och tyckte det var gott. V har delat barnen mndre grupper och på så vs har barnen blvt mer delaktga och kommt tll tals vlket har gjort att v pedagoger lättare har kunnat lyssna n varje barns tankar. V lät barnen baka scones och så krasse för att de skulle förstå att v kan äta det v själva har bakat och odlat. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

6

7 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3 Tema Ttel Lvsstl & hälsa Männskokroppen a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? V började med att fråga barnen vad de vlle lära sg om kroppen. De sa flera olka saker tll exempel handen, lungorna, hjärnan, tungan, vad det fnns för sjukdomar och hur man växer. V började med händerna. Barnen fck fundera på vad de använder sna händer tll. De sa många olka saker såsom klappa händerna, hjula, stå på händerna, gå skottkärra och spela spel. Sedan rtade barnen av sna händer för att sedan klppa ut dem. V gjorde lkadant med fötterna. På händerna och fötterna skrev v ner vad barnen sa att man kunde göra med dem. V fortsatte att prata om alla våra kroppsdelar. V rtade av ett av barnen på ett stort pappark och sedan hjälptes v åt att namnge kroppsdelarna. När v pratade om tungan sa barnen såhär om vad man har den tll: slcka på en klubba, sjunga, äta, räcka ut tungan och drcka medcn ur sked. Alla barnen smakade på surt, sött och salt och gssade vad det var för något. Om hjärnan sa barnen: tänka, böja huvudet, styra huvudet, göra kullerbytta och knuffa huvudet på dörren. V tttade på appen 3D Bran på Ipaden. Barnen tyckte det var rolgt att kunna snurra på hjärnan för att se den från alla håll. Eftersom hjärnan kontrollerar bland annat hörseln testade v sedan vår hörsel och förmåga att komma håg saker. Jag spelade låtar som barnen känner gen. När de vsste vlken sång det var räckte de upp handen. Om lungorna sa barnen: tll att andas, tll att styra kroppen och andas ut. Jag berättade lte om lungorna. Sedan fck barnen blåsa upp varsn ballong för att vsa hur mycket luft de har sna lungor. - Jag fck blåsa upp en ballong. Jag fck så mycket. Jag hade starka lungor. De blåste även ut luft de hade lungorna varstt sugrör och kände på luften som kom ut på andra sdan. - Kall och varm. V har vart på studebesök på Hjortsjöskolan. De berättade för oss om skelettet och hur en kropp ser ut nut. V fck se och känna på ett skelett och v fck se på en fgur tll exempel hjärtat, lungorna och levern. - Jag kände på skelettet, hårt fast lte kladdgt på tänderna. V fck också undersöka ett hjärta. - Jag kollar där, ett hjärta. Jag stcker fngret där för jag ser något vtt. En rund boll. Barnen målade därefter egna skelett med vta krtor på svart papper. V har arbetat med musklerna. Barnen fck testa att lyfta olka tunga saker såsom låda med kaplastavar och hantlar. V pratade om att det fnns många muskler ansktet och barnen gjorde många olka grmaser. När v pratade om ögonen och synen målade barnen ett öga. När det handlade om öronen och hörseln lyssnade v på olka saker utan att se dem och gssade vad det var. V lyssnade även på djurläten och gssade vlket djur det var. V har pratat om vlka sjukdomar som fnns. V läste boken "Vet du vad vrus och bakterer är?" V lärde oss om röda och vta blodkroppar, bakterer, vrus och blodplättar. Barnen målade hur de tror de ser ut och hur vta blodkroppar dödar vrus och bakterer. När v pratade om hur man växer började v med att fråga barnen: hur växer man? - växtvärk - sov bra - på natten så blr man större - vla - mat - nyttgt - drcka vatten/mjölk - grönsaker. V läste sedan boken "Vet du varför du växer?" Efteråt målade v olka slags celler: muskel, hud eller benceller. V har pratat om att v har fem snnen, det var något nytt för barnen. Men de kom håg dem tll veckan efteråt. V har arbetat med flera av snnena under året men nte luktsnnet. Därför fck barnen lukta på olka saker såsom kanel, kaffe och curry och gssa vad det var. V avslutade med känseln då v målade med fngerfärg. - Det kändes hårt och kladdgt. Rolgt med blåa händer. V har även tttat på avsntt ur flmen "Kött på benen" och tv- programmet "Doktor Karns stetoskop". De yngre började prata om olka kroppsdelar såsom knd, haka, ben och armar. V fortsatte med att rta av barnen på kartong och sedan har barnen under arbetets gång fått rta på ögon, näsa och mun för att slutlgen klä sn docka med olka materal som v har hämtat på Remdan. V har pratat om barnens ögonfärg, att v har olka färg. Barnen tttade en spegel hur deras ögon ser ut och vlken färg ögonen har. V tttade på varandras. De som var blåögda fck blå legobtar och de brunögda svarta. V byggde hop btarna och såg att det var mest blå legobtar alltså flest barn med blå ögon. V fotograferade barnens ögon och satte upp dem på väggen. Barnen gllar att säga vems ögon det är. De fck också rta dt sn ögonfärg på sn pappdocka. V har pratat om hur det blr när man blundar. - Svart, tttar ljust (barnens kommentar). När v pratade om våra händer fryste v vatten två dskhandskar som v sedan lade frysen. Barnen fck känna på dem. - Det är jättekallt - Vatten vanten - To fngrar - V har två händer. Barnen klädde dem med gps. V frågade dem vad gps är. - Mn mamma har haft det på armen (barnens kommentarer). En dag pratade v om fötterna och rtade av barnens fötter. Det blev fottulpaner som v satte upp vår gren hallen. V doppade också fötterna färg och gck på en stor kartong. - Kallt - Mjukt - Jag vll göra mer. - Kladdgt där under foten (barnens kommentarer). V har mätt barnen och klppt ett snöre efter deras längd. De har sedan fått trä pärlor på stt snöre. Vad är det här? (måttband). - Ett band - Sffror - Man kan mäta sg - Jag är högre än hyllan. Barnen fck sedan mäta olka saker med stt band. - Jag är lång, fem böcker och fyra blar lång. Fjorton blar, så lång är jag. När v pratade om lungorna blåste v fjädrar och bubblor. Om hjärtat så knöt v händerna och tttade hur stort hjärtat är. V kände på hjärtat om det kändes mer när v sjungt rörelsesången "Huvud, axlar, knä och tå". Hur känns hjärtat? - Jag känner mtt hjärta - Det slår fort på mn mage. V gjorde sedan hjärtan av slkespapper som v satte hop tll en stor mask. V har sjungt sånger tll exempel "Vnka med tårna" och även läst ramsor som "Se, jag har fått fngrar". b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen?

8 V började med att fråga barnen vad de vlle lära sg om kroppen. Det som barnen sa har v sedan utgått från all planerng för temat. När v pratat om olka saker som barnen önskat har de gärna velat berätta om egna erfarenheter samlngen. De räcker gärna upp handen och berättar. Personalen de två arbetslagen har varje vecka suttt och planerat en tmme nför kommande veckas temasamlng. Efter varje temasamlng har v gjort en dokumentaton där v skrvt ner barnens reflektoner tllsammans med blder som v tagt. V börjar varje temasamlng med att fråga barnen vad v gjorde förra gången och tttar samtdgt på dokumentatonen, barnen reflekterar över vad v gjort. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

9

10 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Läroplanen (Lpfö98) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll barnens utvecklng, lärande och nflytande. Målen, som n ser cterade här, anger nrktnngen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvaltetsutvecklngen. De ctat n valde handlngsplanen är förfyllda redan, men det är möjlgt att lägga tll fler (eller ta bort befntlga). a. Normer och värden, kap 2.1 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? respekt för allt levande och omsorg om sn närmljö. b. Utvecklng och lärande, kap 2.2 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn denttet och känner trygghet den, utvecklar sn nyfkenhet och sn lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständghet och tllt tll sn egen förmåga, utvecklar sn motork, koordnatonsförmåga och kroppsuppfattnng samt förståelse för vkten av att värna om sn hälsa och stt välbefnnande, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sn förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommuncera med andra, utvecklar sn skapande förmåga och sn förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter många uttrycksformer som lek, bld, rörelse, sång och musk, dans och drama, c. Barns nflytande, kap 2.3 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn förmåga att uttrycka sna tankar och åskter och därmed få möjlghet att påverka sn stuaton, d. Övrga mål, rktlnjer och skrvelser

11 d. Övrga mål, rktlnjer och skrvelser Vlket/vlka övrga mål, rktlnjer och/eller skrvelser har Grön Flagg-arbetet nkluderat? Synlggörande och omvärlden Lpfö En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet samt ha ett utbyte med omgvande samhälle. Att vända er ut mot samhället och vsa upp ert arbete kan nsprera er själva, föräldrar och omgvnng och ge rngar på vattnet. Vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? De val n gjorde handlngsplanen fnns förtryckta men går att ändra. Anslagstavla eller motsvarande på förskolan Informaton på förskolans webbplats Nyhetsbrev tll föräldrar Kommunkaton med kontaktpoltker Andra aktvteter/övrgt att tllägga: När v frade att v fått vår Grön Flagg så bjöd v n två tdnngar som skrev reportage om oss. Utvärderng och utvecklng För att ert Grön Flagg-arbete ska utvecklas kontnuerlgt följer n upp och utvärderar ert arbete utfrån ett tydlgt barnperspektv. Samtala och reflektera bland barn och personal krng hur n har upplevt arbetet. Era reflektoner kan användas för att utveckla era arbetsprocesser och förbättra förutsättnngarna för barnen att lära, utvecklas och ha rolgt förskolan. Detta arbete kan användas förskolans kvaltetsarbete och hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden nom Grön Flagg. a. Utvärderng Reflektoner från barnen, hur har de upplevt arbetet? Några av barnen har tyckt att samlngen vart lte lång. De tycker att det är rolgare att prata själva än att lyssna på en komps. Men ska alla berätta något så tar det td. Flera av dem tycker att skelettet var det rolgaste. Det var spännande att få se och känna på ett skelett på rktgt. Men nu efter att temat är avslutat pratar de också om hjärtat och lungorna. De pratar om när v blåste upp ballonger och blåste sugrör. De tycker att det har vart rolgt att sjunga olka sånger om kroppen. Gymnastken har vart mycket uppskattad av barnen, de har gllat att få vara med och bestämma vad v ska göra. Hnderbana med olka statoner önskar de så gott som alltd. Så gott som alla barn tycker det är rolgt att gå tll skogen. Reflektoner från personal och eventuellt vårdnadshavare, hur har n upplevt arbetet? Tema kroppen har vart ett bra tema där v har haft med oss barnen och de har vart delaktga. En sak som är bra med tema kroppen är att det är ett ntressant och spännande ämne både för barn och personal. Barnen känner själva att de tll exempel andas och förstår därför att de har lungor. När v pratade om hjärtat kände de först nte stt hjärta men när v gjort rörelsesånger kände de det. Ett av de yngre barnen trodde att han skulle kunna se hjärtat då han drog upp tröjan. Tllsammans med barnen så har även v personal lärt oss mycket om kroppen. Det har vart lätt att kombnera vårt Grön Flagg arbete med vårt temaarbete och även att få med alla delar ur läroplanen. Det har vart rolgt och v har gjort en massa olka saker. V har förvånats över hur mycket barnen redan kunde tll exempel vsste de yngsta barnen var ögonen stter och hur de ser ut. När barnen klädde sna dockor med olka materal från Remdan valde de mycket enfärgade btar vlket v nte hade trott. Vssa barn lade medvetet ett vsst mönster medan andra bara tryckte dt dem. V märker att de barn som nte kunnat kroppsdelarna har utvecklats mycket. V ser också att barnen har lärt sg saker då de haft mycket att berätta då v frågat vd samlngens början vad v pratade om gången nnan. När v varje samlng frågade de äldre barnen vad v har ett vsst organ tll var de alltd påhttga och kom med bra förslag. Det har vart bra att dela upp barnen mndre grupper eftersom det är lättare att fånga barnens ntresse då. Ibland gjorde v för mycket på samlngen, v kunde delat upp det på fler gånger eftersom det blr många ntryck för barnen.personalen på avdelnngen med de äldre barnen tycker att det har vart svårare att planera aktvteter tll tema kroppen. Det är vktgt att arbeta med kroppen så att det blr konkret för barnen. Barnen har fått turas om att berätta vad det är för mat tll lunch. Detta har stärkt barnen och de har lärt sg vad maträtterna heter. b. Utvärderng Hur tolkar eller analyserar n era reflektoner? Kan n koppla era reflektoner tll egna erfarenheter och gärna även tll utbldnng, forsknng eller ltteratur? I och med att några av barnen tyckte att samlngen var lång skulle v kunna bl ännu bättre på att dela upp oss mndre grupper eftersom barnen har velat berätta mycket. Skelettet var en favort hos barnen vlket kanske nte är så konstgt. Det är nte så ofta man får tllfälle att se och känna på det. Det är bra att arbeta så konkret som möjlgt tllsammans med barnen. Det är då de lär sg och lättare kommer håg saker. Något som v kan tänka på och bl ännu bättre på att göra. Att barnen gllar att gå tll skogen beror trolgtvs på att de får byta mljö och får stora ytor att leka på. Det är ntressant att se hur barnen tänker och gör, de gör nte alltd så som v har tänkt vlket naturlgtvs är mycket bra. Att v bland gjorde för mycket vd ett och samma tllfälle har nog berott på att det är mycket som man vll hnna med att göra. V personalen som tyckte att det var svårt att komma på bra aktvteter tänker att det beror på att allt kroppen nte är synlgt för barnen. Det gäller att göra

12 det så konkret för barnen som möjlgt som tll exempel med lungorna och hjärtat. Det tror v också att v lyckades med tll stor del men att v upplevde det svårare jämfört med tll exempel tema vatten. I boken "Alla talar om matte" som v har läst och reflekterat över på våra personalkonferenser menar Krstn Dahl att det fnns många och olka sätt att få n matematk genom att använda kroppen. Tll exempel som v gjort genom att mäta med ett snöre lka långt som barnet. De fck trä pärlor på det och mäta andra saker med det. c. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån utvärderngen? V lyssnar n barnens tankar och déer nför hur v ska gå vdare.fortsätta arbeta med Grön Flagg. V arbetar mer med att göra barnen uppmärksamma på att sortera vårt skräp och med hur vktgt det är att v rör på oss för att v ska må bra. V vll arbeta med hur v ska vara mot varandra och även att v ska vara rädda om vår förskola. Tyvärr har v nte skaffat kompost, något som v vll arbeta mer med och lära oss om. Arbetslaget kommer fortsätta att läsa och reflektera över en bok.