rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Måsen 12 jun 2014

Transkript

1 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Måsen 12 jun 2014

2 Kommentar från Håll Sverge Rent :50: Hej, I enlghet med mal från er råkade n skcka n er rapport tll oss stället för att klcka på Spara utkast-knappen. Därför får n tllbaka den nu (vlket kallas för att v begär kompletterng), och n kan fortsätta jobba med er rapport som n tänkt. Er handlngsplan blev godkänd 11 januar 2013, och därefter får n jobba med era utvecklngsområden mnst 6 och maxmalt 18 månader. Därmed kan n skcka n er rapport tll oss tdgast 11 jul 2013, och senast 11 jul :08: N har en jättefn och nsprerande rapport. Det ser ut som om barnens fantas och kreatvtet har flödat ert Grön Flagg-arbete. Det är fantastskt att n jobbar så aktvt med barnens delaktghet nom Grön Flagg och att n försöker hålla en så stor flexbltet arbetet som möjlgt för att följa barnens ntressen och déer. När barnens ntresse är fångat, så kommer lärandeprocessen av sg självt. Bra jobbat! Kul att n även vll nsprera andra förskolor att jobba grönt. I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda förskolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd Lpfö a. Hur ofta har Grön Flagg-rådet träffats? Välj det alternatv som närmast avspeglar hur det har vart för er genom att klcka lstan nedan. För att ta bort ett redan valt alternatv; klcka på krysset längst tll höger. 1-2 gånger/månad Eventuella kommentarer eller övrgt att tllägga: b. Har n haft Grön Flagg-råd/samlngar med barnen? Svara ja eller nej genom att klcka och välja lstan nedan. Nej Om ja, hur har n lagt upp och arbetat Grön Flagg-rådet/samlngarna med barnen och hur har det upplevts? -Nej nte drekt, nte samlngar som enbart handlar om Grön Flagg. Däremot dskuterar v och tar upp olka ämnen som rör Grön Flagg både mndre och större grupper. Bl.a. har v pratat mycket om vänskap, källsorterng och naturen. Utvecklngsområde 1 med tema Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar n valt på era utvecklngsområden. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det en start och en rktlnje. Sedan har arbetet haft möjlghet att utvecklas beroende på barnens och personalens ntressen och déer. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Kretslopp SOPOR ÄR INTE BARA SOPOR, DE KAN BLI TILL NÅGOT ANNAT! a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? -På en av småbarns avdelnngar har v gjort en orm av hushållspappersrullar. Det har vart åtekommande aktvtet och barnen kände sg delaktga. Nu tttar de och pratar ofta om ormen.stora barnen har skapande med dverse retro materal, allt från flmjölkskorkar tll glasspnnar. -Tll Påsk planterade v gräs på alla avdelnngarna. På avdelnngarna med äldre barn planterade v tllsammans med barnen mjölkförpacknngar/plastbyttor tll var och ett av barnen medan de yngsta hjälptes åt att plantera två stora fat. Barnen var med under hela processen och v pratade om varför gräset växer och vad det

3 behöver för att växa. Några av byttorna glömde v att vattna och då dog gräset. Då kom det upp varför detta hände. - V har tagt använda kartongförpacknngarna tll vara och gjort olka djur-och fantasfgurer, såsom grodor, robottar och katter. Barnen har satt hop dem, målat och klstrat på små pappersdetaljer. Tomma förpacknngar har v använt för skapande. V har nkommt med några förslag men sedan har barnen tagt över det helt och hållet och drvt vdare. Mjölkkartonger har blvt bussar, blar, raketer, robotar osv. Sedan har barnen tagt tomma förpacknngar hemfrån då dem v hade på förskolan hade tagt slut. Då kom de på att man kunde ha en affär och sälja dem. Där har de fått stöttnng genom att v har ordnat hyllor och pengar. - Även pappersbtar som har blvt över och kastats har v använt tll att skapa andra små fgurer och dekoratoner. Barnen är numera vana vd att gå tll papperskorgen och hämta papper som man kan göra något av. Det är rolgt också - att leta och htta pappersbtar rolga former som man kan fortsätta skapa av. - V har planterat tomater, äpple, melon och paprka använda mjölkkartonger. På våren planterade v potats pallkragarna på gården. - V har plockat skräp Folkparken. Detta är årlgen återkommande nslag vår verksamhet. Barnen är äldre nu så de de förstår på annat sätt vkten av att nte skräpa naturen. V dskuterade även vad som kan hända med djuren om det lgger skräp naturen. Några av de yngre barnen fck också vara med. När de kom tllbaka berättade de vrgt för sna kompsar vad de hade gjort. - V har gjort ordnng kompost. Barnen var med och hjälpte tll under tden. Då pratade v om vad komposten har för syfte. - V har fått två flaskor med saft på Busloppet som v sedan lämnade tllbaka tll de ungdomarna då det var pant på dem. Det satte gång dskussonen för några barn vlle hellre behålla dem för att få pengar sedan. V har pratat om det och kommt fram tll att v kan samla burkar v httar naturen och sedan panta tllsammans. Så nu har v en stor säck skåpet där v samlar burkar. - V har ställt upp på en ntervju om en lten skogsdunge med en studerande och framfört våra önskemål krng det. Det fanns väldgt mycket skräp där och det enklaste och bästa åtgärden var att bara städa. Det har studenten lyckats ordna med kommunen och v har äntlgen kunnat gå dt gen, vlket har barnen vart glada för. Det är ett fnt område med många träd och små kullar att sprnga upp. Där har v vart flera gånger. - b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? -På våra småbarns avdelnngar har v "Val" en tll två gånger veckan. Då erbjuds det tre alternatv som man kan jobba med under en stund på f.m. Barnen får var stt kort som de lägger på just den aktvteten de vll göra. Alla kan nte välja, de ssta kanske tar det som blr över. Men nästa gång är det deras tur att börja kanske. På så sätt lär sg barnen demokratns grunder från början. Även olka personalen turas om att hålla de olka aktvteterna. - Barnen fck komma tll bordet med planterngs materal och lägga gräs, sätta frön, skrva sna namn samt vattna. - Barnen hämtar själva papper ur korgen. - Barnen har själva valt vlka fgurer de vlle göra av kartonger. - Alla barnen fck en handske var samt en plastpåse att dela med kompsen. Glädjen var stor varje gång man htattade skräp. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

4 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2 med tema Tema Ttel Lvsstl & hälsa HÄLSA OCH VÄNSKAP a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? - Vd måltderna pratar v om varför det är vktgt att äta olka mat. Att man blr frsk och växer. En dag veckan har v gympa. V lyssnar på gympaskva, lyssnar på nstruktoner och gör därefter. - V ställde upp på Västervaret och vsade barnen moton genom löpnng. Upplevelsen v alla delade främjar vänskap nom gruppen och gav barnen möjlghet att träffa barn från andra förskolor. - På småbarnsavdelnngen bygger v ett "lekland" några gånger veckan. Där får barnen klättra på madrasser, krypa rör, kasta bollar etc. Att vänta på sn tur, leka snällt med kompsen och moton flätas naturlgt n aktvteten. - De äldre barnen är med och bakar tll mellanmål med vår kokerska. Då blr det bullar eller bröd. - V har treårngar på alla tre avdelnngar. Både vårtermnen samt hösttermnen har v jobbat över avdelngarna, haft treårsgrupp. De har barnen möjlghet att lära känna varandra mndre grupper och nya konstlatoner, vlket utvecklar deras socala förmåga. - Vårtermnen valde v att ha Hälsa och Vänskap som tema huset. Då självklart anpassar pedagogerna nnehållet efter barnens ålder och mognad. - De äldsta barnen har haft samarbetsövnngar form av olka lekar och uppgfter att utföra för att därgenom träna upp samarbetsförmåga och empat. - När v går på promenad precs som på våra utedagar, har v alltd olka planerade aktvteter för att främja barnens samspel, lyssna på nstruktoner samt för att få dem att känna samhörghet med naturen. V vsar att v bryr oss om varandra, om djur och natur. V går ofta tll olka parker, som nte är gvna lekplatser, där de får använda sn fantas och se naturen som en tllgång där man kan ha mnst lka rolgt som på en lekplats.. - För att erbjuda barnen ännu fler utmanngar och öka deras möjlghet tll nflytande har v början på termnen delat upp barnen hela huset olka grupper. Nu har v fyra grupper med personal från olka avdelnngar för att ta tllvara på våra kompetenser. De grupperna träffas två gånger veckan. - V har haft teater på tema vänskap och att vara snäll komps. Sedan har v pratat om det och sett på flm om mobbnng.

5 b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? - Det är frvllgt att vara med på gympa men vår strävan är att alla ska - De äldsta barnen har haft gympa skolans gympasal. - Västervarvet var för alla barn över tre års ålder. Det var dock barnens val om de vlle vara med eller nte - "Leklandet" på småbarnsavdelnngen är helt valfrtt. V vll att det ska vara lustfyllt att uppleva. - V skrver upp/sätter en bld på de barnen som har bakat. Det är frvllgt, men de flesta barnen vll vara med och känner sg vktga just då. - När barnen är med och bakar är de med hela processen, från ngredenser tll färdga bullar. Förutom det lär de sg matte, att mära och räkna. Nya ord kommer det upp också. Samt samarbete och turtagnng. V har en skyllt hallen där det står vlka har bakat. - Treårs- gruppen: Barnen fck rösta vlket namn gruppen ska ha. Då fck de var sn knapp som de fck lägga på ett förslag. Det namnet med flest knappar vann. Förutom nflytande och demokrat blr det matte och språk. det är två pedagoger från två avdelnngar som håller detta. De får en halvtmmes planerng för den gruppen. - V planerar våra utedagar på våra planerngar/reflektonstd. V har åtanke barnens behov, ntressen och möjlgheter. Vll de nte vara med någon aktvtet eller har kommentarer krng något så lyssnar v gärna vad de har att berätta. V förklarar då hur v vuxna ser på det och ger förslag på hur v kan göra. På så vs kommer v gemensamt fram tll något beslut som alla kan vara nöjda med. - V har åkt buss men oftast promenerar v tll olka evenemang som anordnas kommunen så att barnen ska få möjlghet att uppleva kultur. - På våra arbetsplatsträffar dskuterar v på vlket sätt v kan ge barnen det mesta av tden på förskolan. Då tas tllvara allas åskter. Inom de olka grupperna kan barnen välja vad de vll göra. Det gynnar både barnen och pedagogerna att delta olka konstellatoner. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

6 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3 med tema Tema Ttel Kretslopp EKOLOGISK BURK a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? -I en tvärgrupp för treårngar dskuterar v nu maskar och deras uppgft kretsloppet. V letar mask utomhus, läser sagor, sjunger sånger och skapar maskar av lera. - På småbarnsavdlenngen gjorde v ordnng en maskburk. VI hjälptes åt att fylla hnken med jord, lägga maskarna, som v httade ute, samt lte äppelskrott. V täckte hnken med plastfole, som v gjorde några hål. - Innan sommaren grävde v ner olka materal, såsom hamburgerbröd, äppelskrutt, bananskal, en plastpåse, en fruktkorg av bambu, en kavartub, ett burklock osv. I början av september grävde v upp alla dessa för att se hur det har gått. -V har gjort ordnng en ekologsk burk som v regelbundet tttar på för att följa utvecklngen. - Under en av våra utflykter tll Folkets park httade ett av barnen en kastanj med rot. V dskuterade vad detta kunde vara för något. Ett av barnen sa: "Det blr ett träd". V tog med oss kastanjen och på samlngen nästa dag pratade v om vad som behövs att det ska växa. Barnen var överens om att det behövs jord, vatten och sol. Sagt och gjort. V planterade kastanjen och brukar ttta tll den för att se vad som händer. Redan efter några dagar kunde v se att det hade börjat växa. - En dag under de få dagarna v haft snö och s satt v och åt mellanmål. Barnen började prata om s, varför det bldas. V hällde en spann med vatten som v färgade med blå flaskfärg, satte på locket och satte spannen ute på en lämplg plats. Dagen efter var barnen förvänansfulla när v tog n spannen. Men det hade nte stelnat tll s helt, utan bara på kanterna. Då dskuterade v varför och då sa ett barn att det ska vara ute mera, Sagt och gjort. Nästa dag hade det frust helt. - V besökte Botanska trädgården för att vdga barnens kunnande och erfarenheter. Där får barnen uppleva en annan klmat nomhus och se många olka växter utomhus. - V har lagt snöbollar en burk och utvärderat senare vd flera tllfällen vad som har hänt med den och varför. - Barnen har fyllt plasthandskar med vatten och målat dem och lagt frysen. Dem har v använt vd flera tllfällen tll olka ändamål. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? - I tvärgruppen görs alla barn delaktga. V arbetar en lten grupp just för att alla ska ses och få komma tll tals. - V hade maskburken framme så barnen kunde ttta på den. Någon gång tömde v spannen på samlngen och kontrolerade att masakarna lever. Tll slut la v tllbaka dem där de hör hemma, naturen. - Barnen fck gssa vad som kan ha hänt med de sakerna som v hade grävt ned nnan sommaren. Sedan grävde v upp dem för att se om v har gssat rätt. Det blev ntressanta dskussoner och barnen tyckte det var rolgt och spännande. - Vår eko burk gjorde v ordnng tllsammans med barnen. V la n jord och leca kulor, och sedan planterade v n olka växter. På samlngarna tar v vår eko burk och tttar på den och dskuterar det v ser. Burken står fram, synlg så barnen själva kan ttta på den när de vll. De har själva kommt tll oss vuxna med kommentarer om vad som har hänt nne burken. - V tog barnens åkter och tankar tll oss när v tog med kastanjen tll förskolan. I och med att v planterade och dskuterade på samlngen nkluderade v alla barnen. - Det var bara en personal och en del barn, dem som var ntresserade av vatten och s. Det var samma grupp som följde upp processen. - V pratade med barnen vad som gäller när man är olka mljöer, att man nte får plocka några blommor och uppföra sg allmänt väl. Barnen ska kunna vstas olka ambent och veta vad som gäller. Sedan fck de gå runt och se och uppleva olka dofter, färger och se många olka växter. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

7 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Läroplanen (Lpfö98)

8 Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll barnens utvecklng, lärande och nflytande. Målen, som n ser cterade här, anger nrktnngen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvaltetsutvecklngen. De ctat n valde handlngsplanen är förfyllda redan, men det är möjlgt att lägga tll fler (eller ta bort befntlga). a. Normer och värden, kap 2.1 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? öppenhet, respekt, soldartet och ansvar, förmåga att ta hänsyn tll och leva sg n andra männskors stuaton samt vlja att hjälpa andra, respekt för allt levande och omsorg om sn närmljö. b. Utvecklng och lärande, kap 2.2 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar självständghet och tllt tll sn egen förmåga, utvecklar sn förmåga att fungera ensklt och grupp, att hantera konflkter och förstå rättgheter och skyldgheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sn motork, koordnatonsförmåga och kroppsuppfattnng samt förståelse för vkten av att värna om sn hälsa och stt välbefnnande, c. Barns nflytande, kap 2.3 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn förmåga att uttrycka sna tankar och åskter och därmed få möjlghet att påverka sn stuaton, utvecklar sn förmåga att ta ansvar för sna egna handlngar och för förskolans mljö, och utvecklar sn förmåga att förstå och att handla efter demokratska prncper genom att få delta olka former av samarbete och beslutsfattande. d. Övrga mål, rktlnjer och skrvelser Vlket/vlka övrga mål, rktlnjer och/eller skrvelser har Grön Flagg-arbetet nkluderat? Genom att jobba med Grön Flagg jobbar man med Lkabehandlngsplanen. V jobbar med Tema kropp och hälsa vlket nkluderar hur man är mot sg själv och mot andra. Synlggörande och omvärlden Lpfö En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet samt ha ett utbyte med omgvande samhälle. Att vända er ut mot samhället och vsa upp ert arbete kan nsprera er själva, föräldrar och omgvnng och ge rngar på vattnet. Vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? De val n gjorde handlngsplanen fnns förtryckta men går att ändra. Anslagstavla eller motsvarande på förskolan Dgtal fotoram Informaton på förskolans webbplats Kommunkaton med kontaktpoltker Meda och/eller Internet (tdnng, rado, tv etc.) Samarbete med kommunen (t.ex. bblotek) Samarbete med andra för-, grund- och/eller gymnaseskolor som också har Grön Flagg Andra aktvteter/övrgt att tllägga: En dag under våren kom vår kontaktpoltker oanmäld förb. Han var närheten och vlle ttta n och se vad v gör och hur det går för oss. Trevlg ncatv. V är alltd med på Nätverksträffar för Grön Flagg som Naturskolan annordnar. V har även presenterat vårt arbete med Grön Flagg för de övrga förskolorna vårt område, allt hopp om att fler ska ansluta sg. Uppföljnng, utvärderng och utvecklng

9 För att ert Grön Flagg-arbete ska utvecklas kontnuerlgt följer n upp, analyserar och utvärderar ert arbete utfrån ett tydlgt barnperspektv. Samtala och reflektera bland barn och personal krng hur n har upplevt arbetet. Dskutera personalgruppen hur n kan använda er av tdgare erfarenheter och gärna ltteratur och forsknng för att analysera det n upplevt. Era reflektoner och analyser kan användas för att utveckla era arbetsprocesser och förbättra förutsättnngarna för barnen att lära, utvecklas och ha rolgt förskolan. Detta arbete kan användas förskolans kvaltetsarbete och hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden nom Grön Flagg. a. Uppföljnng Reflektoner från barnen, hur har de upplevt arbetet? Barnen är nog nte medvetna om att v jobbar med Grön Flagg men de gllar ju att lära sg nya saker. Det har kommt en del kommentarer från dem. Ex. vatten, sol och jord behövs för att något ska växa. Det är en del också: -Kommer du håg när v... Reflektoner från personal och eventuellt vårdnadshavare, hur har n upplevt arbetet? V har två pedagoger som ansvarar för själva dokumentatonen och rapporterngen, vlket underlättar. V gör/försöker göra våra uppdaterngar regelbundet, när v har genomfört aktvteter. De övrga personalen vet att v stter med detta eftersom det kan vara svårt att htta td. Själva arbete med detta är nte så krävande, v jobbar ju ändå med många olka projekt och för lvslångt lärande. V har nte fått så mycket gehör från föräldrarna, fast v har nformerat på olka sett. Men barnen pratar hemma om vad v gör på förskolan. b. Utvärderng Hur tolkar eller analyserar n era reflektoner? Kan n koppla era reflektoner tll egna erfarenheter och gärna även tll utbldnng, forsknng eller ltteratur? Våra reflektoner bygger på föregående handlngsplan. V har tagt tll oss det andra pedagoger har pratat om/delat med sg på våra Nätverksträffar. Lka väl som v har gått n på Håll Sverge Rent s hemsda. V har delat med oss av ntressanta tdnngsartklar. c. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån uppföljnngen och utvärderngen? V måste bl bättre på att engagera barnen/ ha samlngar som har med Grön Flagg att göra. Prata om detta arbete och benämna Grön Flagg, hållbar utvecklng och nte vara rädda att använda nya begrepp.