rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 19 aug 2013

Transkript

1 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 19 aug 2013

2 Kommentar från Håll Sverge Rent :55: Vlken toppenrapport! N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era utvecklngsområden. Det är jätterolgt och nsprerande att läsa er rapport och se hur n har ntegrerat hållbar utvecklng er verksamhet! Härlgt med ert vattenprojekt Tanzana och att n fortfarande har dem som en fadderskola.. Kul med er solskenshstora, då vet n att n har lyckats när barnen berättar fakta för sna föräldrar. Bra jobbat! N har blder som avspeglar er verksamhet väl och v är mponerade av ert genomtänkta förhållnngssätt och den nyfkenhet och vlja att lära som verkar fnnas hos alla på förskolan. Kul att n är nöjda med arbetet med Grön Flagg! V ser fram mot ett fortsatt samarbete! I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda förskolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd Lpfö a. Hur ofta har Grön Flagg-rådet träffats? Välj det alternatv som närmast avspeglar hur det har vart för er genom att klcka lstan nedan. För att ta bort ett redan valt alternatv; klcka på krysset längst tll höger. 1 gång/vecka Eventuella kommentarer eller övrgt att tllägga: b. Har n haft Grön Flagg-råd/samlngar med barnen? Svara ja eller nej genom att klcka och välja lstan nedan. Ja Om ja, hur har n lagt upp och arbetat Grön Flagg-rådet/samlngarna med barnen och hur har det upplevts? I Grön Flagg samlngarna uppmärksammar v barnens ntresse relaton tll vår handlngsplan. Utfrån barnens tankar och déer utvecklar v tllsammans temats utvecklng och därgenom barnens ntresse och kunnande. Grön Flaggsamlngarna är ntressanta, gvande och rolga. Barnen vsar ett stor engagemang och nyfkenhet. V uppmärksammar att återkopplng och reflekton är vktgt för att befästa kunskap. Utvecklngsområde 1 med tema Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar n valt på era utvecklngsområden. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det en start och en rktlnje. Sedan har arbetet haft möjlghet att utvecklas beroende på barnens och personalens ntressen och déer. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Vattenresurser V vll skapa en medvetenhet om havet, sjön, floden, ån, dket. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Barn och pedagoger har undersökt olka typer av vattendrag genom att studera sn närmljö, jordgloben, och söka fakta va ltteratur och nternet.

3 Tllsammans har v uppmärksammat och befäst kunskap krng vattendragens varerande storlek samt söt- & saltvatten runt om världen. V har tagt vara på barnens utflykter och semesterresor som gett upphov tll samtalat och studer om olka typer av vatten. Tllsammans har v studerat olka kartor och jordgloben för att lokalsera var barnen har vart och vlken typ av vatten de träffat på. V har tllsammans konstaterat att barnen badat både salt- och sötvatten, sjöar och hav, några Sverge och andra runt om Europa. Studerna av jordgloben har konkret synlggjort hur vattentllgångarna ser ut världen. Barnen har lärt sg att tyda kartan och resonerar dag tllsammans med oss pedagoger vlka delar världen som har rka vattentllgångar och områden där det nte fnns så mycket vatten. Flera av barnen har mött saltvatten vd vår västkust under sommaren, dt gck även en av våra studeresor, nämlgen Havets Hus Lysekl.Läs mer om detta under Utvecklngsområde 3. Vd besöket Lysekl fyllde v en PET-flaska med saltvatten som v tog med tll förskolan. Saltvattnet användes ett experment, v fyllde ett glas med saltvatten och lät det stå och dunsta under en td. Barnen upptäckte då ett tunt lager med något vtt på glasets botten. Efter samtal och reflekton konstaterade v att det vta var salt som sjunkgt tll botten! Barnen fck "smaka" på saltet och saltvattnet och jämnföra med vårt kranvatten. V dskuterade krng skllnaderna mellan salt & sötvatten och sökte kunskap och förklarng va nternet. Under sommarmånaderna har v besökt våra närlggande vattendrag, en å och en sjö/dam. Barnen har gjorts uppmärksamma på att ån rnner från en källa och mynnar ut en sjö eller ett hav vlket v också ser på kartor och jordgloben. Barnen har konstaterat att våra närlggande vattendrag nnehåller sötvatten. V besöket byggde v barkbåtar som v sjösatte. Tll barnens stora förtjusnng flöt många av dem fnt och v kunde följa dem en bt utmed ån.mer om vårt arbete vd närlggande vattendrag mål 3. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? V pedagoger är mycket lyhörda för barnens ntresse, tankar, déer och engagemang som utgångspunkt för temats utvecklng. För att stmulera, utmana, skapa nyfkenhet och befästa ny kunskap tllgodoser v barnen med nsprerande materal och arbetsmetoder. V lägger stor vkt vd barnens delaktghet och nflytande våra temaprocesser, barnen är daglgen delaktga dskussoner, samtal, att få handla efter demokratska prncper samt att delta samarbete och beslutsfattande. Därgenom skapar v goda förutsättnngar för barnen att ta ansvar och utöva nflytande förskolans verksamhet. Pedagogerna utvärderar, reflekterar och planerar vd våra personalmöte 1 gång/ vecka utfrån barnens ntressen och delaktghet. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n gjort nom utvecklngsområdet. Lägg tll en bld taget genom att klcka på Välj fl och sedan Spara utkast-knappen. En stor bld tar lång td att ladda upp.

4 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2 med tema Tema Ttel Vattenresurser Vll vll skapa en medvetenhet krng vattnets kretslopp naturen och samhället. V vll skapa en medvetenhet krng vattnets kem/vattnets olka former. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? V besöker återkommande skog och mark och under den ssta tden med fokus på vattnets kretslopp naturen. I skogen har v studerat olka växter och

5 hur rotsystemet ser ut och samtalat om växternas förmåga att suga upp vatten. V har också studerat enlghet med våra årstder vad som händer med vattnet och hur det påverkar växter och djur. Barnen har vd ett flertal tllfällen träffat Vattenmolekylen Plopp va datorn sagan om Vattnets Kretslopp. V får följa Plopps väg från havet tll molnen ner tll jorden där Plopp sugs upp av trädet och från bladen vandrar Plopp ut tll luften, molnen och slutlgen faller Plopp tllbaka tll havet gen, där börjar vattenmolekylens resa om gen. För att synlggöra Plopps resa (vattnets kretslopp) har v tllverkat en kretsloppsburk. V planterade en växt en glasburk, vattnade och satte sedan på locket. Barnen studerar med stor nyfkenhet processen som sker burken vlket skapar en förståelse för vattnets kretslopp, hur växterna får stt vatten. Barnen har sedan tdgare kunskap om växternas behov av solljus för att växa och må bra, därför var fönstret en självklar placerng för vår kretsloppsburk. Då v studerat processen burken för en td växtes naturlgt frågan vart tar vattnet vägen om v nte har något lock på burken? Detta måste undersökas! Barnen fck fylla två glas med vatten, ett utan lock och ett med. Under några dagar följde v med stort ntresse processen och kunde därefter konstatera att utan lock dunstar vattnet ut luften och vad som sedan händer med vattnet vet v ju redan! Tllsammans har v utvecklat vår kunskap krng vattnet vårt samhälle genom att vd våra badresor tll Herrljunga smhall studera och samtala krng hur vattnet kommer tll bassängen, att bassängvattnet nnehåller klor och varför samt hur vattnet renas. V har även resonerat krng hur vattnet kommer tll duschen och konstaterat att ur duschen kommer drcksvatten. På förskolan har v studerat och befäst kunskap krng vattenlednngar, ur vlka v får vatten våra kranar, som ger oss möjlgheten att använda toaletten och dskmasknen. Spännande var att undersöka hur toaletten fungerar och naturlgt kom massor av frågor krng vart vårt kss och bajs tar vägen? Mer om detta under mål 3. På sommaren kan v även, genom att koppla en lång slang från en kran nne på förskolan få vatten vår llla pool ute på gården och våra byttor och hnkar. Barnen är mycket aktva med undersökande vattenprocesser ute på vår gård under hela året. De blandar vatten med olka naturmateral och undersöker hur konsstensen förändras samt hur vkt och volym påverkas förhållande tll den varerande konsstensen byttor och hnkar. V har gått på flera spännande vattenpromenader samhället där v studerat vart allt regnvatten tar vägen och resonerat krng vad som händer med vattnet när det försvnner ner gatubrunnarna. Barnen har skapat och målat för att llustrera vattnets väg under mark samhället. Genom att studera och expermentera med vattnet under våra årstder har v skapat kännedom krng att vatten fryser tll s vd mnusgrader och att det smälter gen då temperaturen blr varmare, plusgrader. V har studerat och expermenterat med snö, vart den kommer från, hur den uppstår, materal och konsstens. Det var mycket spännande att ttta närmare på snöflngorna. Efter samtal, reflekton och återkopplng kunde v konstatera att snöflngor är 6 kantga eftersom de är uppbyggda av vattenmolekyler och att de alla har olka form beror på växlande temperatur! Under samtalen återkopplade barnen tll vattenmolekylen Plopp och v konstruerade snöflngor med hjälp av pprensare och pärlor. En solskens hstora kommer från en pappa tll ett av barnen på Arken. Han berättade hur hans son en fn vnterdag förklarat hur snöflngorna är uppbyggda av vattenmolekyler och är 6-kantga. Detta vsste jag nte själv!! V har resonerat krng snöns kem vd olka temperatur. För att göra fna snögubbar behöver v plusgrader så snön blr tung men då går pulkan nte så fort backen. Pulkan går fort då v har mnusgrader och vårt rutchbana går jättefort om den är belagd med frost. Då v haft töväder och sedan mnusgrader gen har v httat jättefna stappar vlka v har undersökt och skapat en förståelse krng deras uppkomst. Intressant var också att undersöka vad som flyter och sjunker med en mängd olka materal som barnen hämtade. Genom att studera och resonera krng sakernas former utvecklades kunskap krng varför vssa saker sjunker och andra flyter. V relaterade även tll stora båtar ute på havet och tll vårt besök vd ån då v gjorde barkbåtar som v sjösatte. Det är mycket rolgt och nsprerande att tllsammans med barnen utveckla och befästa kunskap krng vattentemat. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? V pedagoger är mycket lyhörda för barnens ntresse, tankar, déer och engagemang som utgångspunkt för temats utvecklng. För att stmulera, utmana, skapa nyfkenhet och befästa ny kunskap tllgodoser v barnen med nsprerande materal och arbetsmetoder. V lägger stor vkt vd barnens delaktghet och nflytande våra temaprocesser, barnen är daglgen delaktga dskussoner, samtal, att få handla efter demokratska prncper samt att delta samarbete och beslutsfattande. Därgenom skapar v goda förutsättnngar för barnen att ta ansvar och utöva nflytande förskolans verksamhet. Pedagogerna utvärderar, reflekterar och planerar vd våra personalmöte 1 gång/ vecka utfrån barnens ntressen och delaktghet. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n gjort nom utvecklngsområdet. Lägg tll en bld taget genom att klcka på Välj fl och sedan Spara utkast-knappen. En stor bld tar lång td att ladda upp.

6

7 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3 med tema Tema Ttel Vattenresurser V vll skapa en medvetenhet krng vattenrenng. V vll skapa en medvetenhet om djuren och växter vatten. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? I samband med våra studer av vattenlednngar, vatten samhället och hushållen kom våra samtal även n på rent och smutsgt vatten och vdare vattenrenng. Barnen tyckte det var spännande att höra om renngsverk så v bestämde oss för att göra ett besök på Renngsverket Vara. Barnen vsade stor nyfkenhet och ntresse under vårt gudade besök, de reflekterade och ställde en mängd frågor som utvecklade vårt kunnande. Tllbaka på förskolan väcktes dén att rena vatten på förskolan. V begav oss tll en närlggande damm där v hämtade vatten en PET-flaska. Med vattnet på förskolan startade många härlga dskussoner om hur v skulle göra för att rena vattnet. Barnen bestämde sg för att först försöka rena vattnet genom att sla det mellan sna fngrarna. De blev nte så nöjda med resultatet, de såg att vss synlg smuts stannande kvar händerna men vattnet var fortfarande smutsgt så dskussonerna fortsatte. Idén kläcktes att rena vattnet genom en sl klädd med hushållspapper. Vd detta försök såg barnen tydlgt att smuts fastnade pappret men vattnet var ännu nte så rent som de önskade. Ett barn fck då en lysande dé, v tar ett kaffeflter! Efter detta försök var barnen mycket nöjda. Glaset v fyllde med vårt renade vatten var mycket klarare än vattnet från ån. Genom ett gott samarbete har barnen nått önskat resultat och vdgat sn kunskap! Våra studer av vattentllgångar runt om världen har också resulterat samtal om rent och smutsgt vatten. V har va ltteratur och nternet studerat vattendrag t.ex. Afrka där v ser att vattnet kan vara alldeles brunt. Tllsammans har v samtalat om hur männskorna gör för att rena stt vatten så de kan drcka. Ett barn delade med sg av sn kunskap; att koka smutsgt vatten är bra, för då försvnner bacllerna. Bacllerna var en ny utgångspunkt för samtal, vad händer om v drcker smutsgt vatten? I samband med detta arbete blev förskolan delaktga projektet Vatten ger vatten, med Vara Kyrklga Samfällghet och Vara Köpmannaförenng. Projektet lanserades den 6 oktober 2012 vd höstmarknaden Vara och dess mål var att skänka pengar tll Nkwenda Prmary School Tanzana där elever och lärare dag saknar tllgång tll rent vatten. Genom försäljnng av en specellt framtagen flaska med vatten där 2-3 kr oavkortat går tll projektet kan v ge ett ekonomskt stöd tll den vattentank som ska byggas upp på skolan under våren Vårt arbete på förskolan startade upp med nformaton tll föräldrarna va vårt föräldramötet. Därefter blev barnen delaktga genom foto från skolan och Tanzana, v studerar världskartan för att se vart landet lgger, samtalar krng vattenresurser, rent och smutsgt vatten, djur och mljö Tanzana. Förskolan har genom nsamlng av PET-flaskor som v pantat, vernssage/ vårfest, fka & lotterförsäljnng med skänkta vnster från närlggande butker överlämnat 3000 kr tll vattenprojektet. Efter avslutat projekt planerar v att hålla kvar kontakten med barnen på skolan genom ett fadderskap. V konkretsera vårt arbete/ kontakt va brev, foto, v kommer också att skcka paket någon gång/termn med t.ex. skrvmateral samt ett ekonomskt bdrag/termn. Vår kyrkoherde har gjort ett flertal besök på Nkwenda Prmary School och har personlgen tllhanda hållt oss med foto och nformaton vd vårt arbete på förskolan, vernssage och andra tllställnngar.

8 Ett stort ntresse för djur och växter vatten har vuxt fram under temaarbetets gång. Störst ntresse har barnen vsat för hajar, valar och svärdfskar. Tllsammans har v studerat och undersökt var och hur djuren lever, vad de äter, utseende, storlek, vkt och längd. Barnen konstaterande snabbt att djurens storlek varerar mycket och därgenom blev även närngskedjan en naturlg del vårt tema. Genom nternet och skapande verksamhet har v konkretserat närngskedjan och med världskartan kartlagt vlka vatten de olka djuren lever. Spännande var att mäta upp djurets längd med hjälp av våra kroppar samt att jämnföra vkten mjölkpaket. Barnen har med foto, blder och text tllverkat kollage om valar, hajar och svärdfskar. De har också tllverkat ett pussel med bld på stt favortvattendjur. Vd vårt besök vd ån med den llla bron undersökte v även åns vattenlv. Barnen håvade fltgt, studerade med lupp och förstorngsglas de små nsekter som v fck upp, vår llla djurbok kunde v se nsekternas namn. Intressant är att undersöka skllnaderna på djur och växtlv söt rep. saltvatten. Under en längre perod studerade v och undersökte med varerande metoder de varerande lvet hav och sjö. Avslutnngsvs gjorde v en studeresa tll Havtes Hus Lysekl tllsammans med föräldrar, mor -& farföräldrar där v konkret fck ta del av lvet saltvatten. En mycket uppskattad resa av lten som stor. Barnen kände gen ett flertal djur och växter v tdgare studerat hemma på förskolan. Utfrån studebesöket växte déen fram med ett akvarum på förskolan där barn och pedagoger genom skapande verksamhet byggt upp mljöer av både salt och sötvatten allt från clownfskar, bläckfskar, valar och hajar tll anemoner och sjögräs. V söker nformaton va nternet, faktaböcker och foto. V återkopplar och resonerar krng vår upplevelse från besöket på Havets Hus Lysekl våren Barnens forsknng utvecklar och omsätter v va skapande verksamhet samt skrftspråklga aktvteter. V har dokumenterat ntressant fakta om djur och växter våra hav som de äldre barnen presenterat för de yngre. En dag maj gjorde v ett spännande studebesök hos vår lokalvårdare som har ett jättestort akvarum med prayor och guldfskar! Innan besöket stftade v närmare bekantskap med prayor och guldfskar va nternet och vår lärplatta. V sökte fakta krng föda, utseende, storlek, ålder. Prayor är rovdjur vlket v såg på deras vassa tänder, extra spännande var att se då de fck mat. Vår nya kompsbläckfsk är på plats på Arken. Tllsammans har v pratat om vad barnen anser vara vktgt att tänka på för att v ska trvas, ha goda vänner och att vara en god vän. Barnen tycker att v ska lyssna på varandra, hjälpas åt, leka tllsammans, trösta varandra, säga snälla saker och vänta på varandra. På bläckfskens armar skrev barnen ner sna tankar och därefter satt v upp på väggen. V återkopplar och fortsätter och prata krng bläckfskens budskap, kanske växer det ut fler armar eller så kanske bläckfsken får små ungar med nya budskap? Vntertd har v även studerat och expermenterat krng hur fskarna har det under sen. Barnen har tagt del av ett experment där v lade några plastfskar en genomsknlg skål, fyllde med vatten och frös över natten. Dagen efter kunde v se att fskarna faktskt kan leva under sen för där nere fnns öppet vatten och tllgång tll mat. De yngsta barnen har vart extra förtjusta vår tygtavla som synlggör en mljö ovan och under vatten med mobla vattendjur och växter. Med den har v flyttat djuren runt om mljön och samtalat krng djurens lv ovan och /under vatten. V har använt oss av nternet, fackltteratur, sagor, sång, musk, skapande verksamhet och experment för att ta tll vara på och utvecklat barnens ntresse samt befäst kunskap. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? V pedagoger är mycket lyhörda för barnens ntresse, tankar, déer och engagemang som utgångspunkt för temats utvecklng. För att stmulera, utmana, skapa nyfkenhet och befästa ny kunskap tllgodoser v barnen med nsprerande materal och arbetsmetoder. V lägger stor vkt vd barnens delaktghet och nflytande våra temaprocesser, barnen är daglgen delaktga dskussoner, samtal, att få handla efter demokratska prncper samt att delta samarbete och beslutsfattande. Därgenom skapar v goda förutsättnngar för barnen att ta ansvar och utöva nflytande förskolans verksamhet. Pedagogerna utvärderar, reflekterar och planerar vd våra personalmöte 1 gång/ vecka utfrån barnens ntressen och delaktghet. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n gjort nom utvecklngsområdet. Lägg tll en bld taget genom att klcka på Välj fl och sedan Spara utkast-knappen. En stor bld tar lång td att ladda upp.

9 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Läroplanen (Lpfö98)

10 Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll barnens utvecklng, lärande och nflytande. Målen, som n ser cterade här, anger nrktnngen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvaltetsutvecklngen. De ctat n valde handlngsplanen är förfyllda redan, men det är möjlgt att lägga tll fler (eller ta bort befntlga). a. Normer och värden, kap 2.1 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? öppenhet, respekt, soldartet och ansvar, förmåga att ta hänsyn tll och leva sg n andra männskors stuaton samt vlja att hjälpa andra, sn förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställnng tll olka etska dlemman och lvsfrågor vardagen, respekt för allt levande och omsorg om sn närmljö. b. Utvecklng och lärande, kap 2.2 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn nyfkenhet och sn lust samt förmåga att leka och lära, känner delaktghet sn egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sn förmåga att fungera ensklt och grupp, att hantera konflkter och förstå rättgheter och skyldgheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sn motork, koordnatonsförmåga och kroppsuppfattnng samt förståelse för vkten av att värna om sn hälsa och stt välbefnnande, utvecklar sn förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattnngar och försöker förstå andras perspektv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sn förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommuncera med andra, utvecklar ntresse för skrftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunkatva funktoner, utvecklar sn skapande förmåga och sn förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter många uttrycksformer som lek, bld, rörelse, sång och musk, dans och drama, utvecklar sn förmåga att använda matematk för att undersöka, reflektera över och pröva olka lösnngar av egna och andras problemställnngar, utvecklar ntresse och förståelse för naturens olka kretslopp och för hur männskor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sn förståelse för naturvetenskap och samband naturen, lksom stt kunnande om växter, djur samt enkla kemska processer och fyskalska fenomen, c. Barns nflytande, kap 2.3 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn förmåga att uttrycka sna tankar och åskter och därmed få möjlghet att påverka sn stuaton, utvecklar sn förmåga att ta ansvar för sna egna handlngar och för förskolans mljö, och utvecklar sn förmåga att förstå och att handla efter demokratska prncper genom att få delta olka former av samarbete och beslutsfattande. d. Övrga mål, rktlnjer och skrvelser Vlket/vlka övrga mål, rktlnjer och/eller skrvelser har Grön Flagg-arbetet nkluderat? Synlggörande och omvälden Lpfö En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet samt ha ett utbyte med omgvande samhälle. Att vända er ut mot samhället och vsa upp ert arbete kan nsprera er själva, föräldrar och omgvnng och ge rngar på vattnet. Vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? De val n gjorde handlngsplanen fnns förtryckta men går att ändra. Anslagstavla eller motsvarande på förskolan Dgtal fotoram Informaton på förskolans webbplats Nyhetsbrev tll föräldrar Informaton på föräldramöten Meda och/eller Internet (tdnng, rado, tv etc.) Samarbete med lokala aktörer (t.ex. företag, förenngar) Studebesök

11 Samarbete med andra för-, grund- och/eller gymnaseskolor som också har Grön Flagg Andra aktvteter/övrgt att tllägga: Informaton om förskolans Grön Flaggarbete fnns med Vara Kyrklga Samfällghets tdnng som går ut tll alla hushåll Vara kommun 4 gånger/år. Uppföljnng, utvärderng och utvecklng För att ert Grön Flagg-arbete ska utvecklas kontnuerlgt följer n upp, analyserar och utvärderar ert arbete utfrån ett tydlgt barnperspektv. Samtala och reflektera bland barn och personal krng hur n har upplevt arbetet. Dskutera personalgruppen hur n kan använda er av tdgare erfarenheter och gärna ltteratur och forsknng för att analysera det n upplevt. Era reflektoner och analyser kan användas för att utveckla era arbetsprocesser och förbättra förutsättnngarna för barnen att lära, utvecklas och ha rolgt förskolan. Detta arbete kan användas förskolans kvaltetsarbete och hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden nom Grön Flagg. a. Uppföljnng Reflektoner från barnen, hur har de upplevt arbetet? Barnen är oerhört ntresserade och engagerade! V ser att vatten och djur är något som lgger barnen varmt om hjärtat. Barnen dskuterar, samtalar, kommer med déer, återkopplar och reflekterar under arbetets gång. I barnens samtal hör och förstår v att de befäst ny kunskap! Då v samtalar med barnen krng vårt vattentema och vad de tycker vart rolgast säger de bl.a: * Att göra vattenexperment. * Att rena vatten kaffeflter. * Att bygga fskar, Nemo. * Att åka på utflykt tll bron, ån och Havets Hus. * Att frysa vattnet med fskarna och att se vad som sjunker och flyter. * Att plantera kretsloppsburken. Reflektoner från personal och eventuellt vårdnadshavare, hur har n upplevt arbetet? Personalen är mycket nöjda med temaarbetet. V känner att v väckt barnens ntresse och utmanat och stmulerat dem under arbetets gång. V är också stolta över våra varerade arbetsformer för att skapa delaktghet, nflytande och demokratska arbetsprocesser barngruppen som en grund för temats utvecklng. V har tllsammans med barnen reflekterat och återkopplat tll föregående tema, dett är mycket postvt då v förstår att barnen har befäst kunskap som de har användnng av sn vardag. Ett flertal föräldrar har kommenterat och reflekterat tll vårt goda Grön Flaggarbete. Uttrycker vkten av att barnen får en god start och grund gällande mljöarbete och allt det kan nnebära. Det är mycket rolgt och smulerande att arbeta med Grön Flagg! b. Utvärderng Hur tolkar eller analyserar n era reflektoner? Kan n koppla era reflektoner tll egna erfarenheter och gärna även tll utbldnng, forsknng eller ltteratur? V ser vkten av barnens delaktghet och nflytande för att skapa ntresse och en god utvecklng av temaarbetet, detta är något v vll fortsätta att utveckla nför kommande tema. V vll lägga än mera fokus på att nvolvera barnens föräldrar temaarbetet. Vktgt att återkoppla tll föregående tema och att ta tll vara på barnens kunskap från alla tema. c. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån uppföljnngen och utvärderngen? Fortsätta att undersöka barnens ntresse nför vårt kommande temat. Planera flera arbetsmetoder för barnens delaktghet, nflytande, ansvar och demokratska arbetsprocesser. Lägga vkt vd att återkoppla tll våra föregående temaarbeten. Vktgt att nvolvera de nya barnen som börjar på förskolan vårt föregående arbete för att få en grund tll nuvarande tema. Ta vara på föräldrarnas ntressen och déer.