rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Larven 19 aug 2013

Transkript

1 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Larven 19 aug 2013

2 Kommentar från Håll Sverge Rent :13: Vlken bra och nformatonsrk rapport! Tänk om alla rapporter var som er! Klappa er på axeln och säg åt er själva att n vart mljöhjältar allhop! Det verkar som om n har sktet nställt på en hållbar utvecklng. Vår värld behöver mljöhjältar som n! Det är bra att n jobbar så aktvt med barnens delaktghet nom Grön Flagg och att n försöker hålla en så stor flexbltet arbetet som möjlgt för att följa barnens ntressen och déer. Vlken kul dé med en vattenväska som barnen kan ta hem och expermentera tllsammans med sna föräldrar. Det är föräldraengagemang och barns forsknng på samma gång. N har all anlednng att vara nöjda med ert Grön Flagg- arbete. Det är v, fortsätt samma anda! Vänlgen/ Grön Flagg I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda förskolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd Lpfö a. Hur ofta har Grön Flagg-rådet träffats? Välj det alternatv som närmast avspeglar hur det har vart för er genom att klcka lstan nedan. För att ta bort ett redan valt alternatv; klcka på krysset längst tll höger. 1 gång/vecka Eventuella kommentarer eller övrgt att tllägga: b. Har n haft Grön Flagg-råd/samlngar med barnen? Svara ja eller nej genom att klcka och välja lstan nedan. Ja Om ja, hur har n lagt upp och arbetat Grön Flagg-rådet/samlngarna med barnen och hur har det upplevts? I Grön Flagg samlngarna uppmärksammar v barnens ntresse relaton tll vår handlngsplan. Utfrån barnens tankar och funderngar har v pedagoger utvecklat barnens ntressen, stmulerat och utmanat barnens kunnande krng tema Vattenresurser. Grön Flaggsamlngarna är ntressanta, gvande och rolga. Barnen vsar ett stor engagemang och nyfkenhet. V uppmärksammar att återkopplng och reflekton är vktgt för att befästa kunskap. Utvecklngsområde 1 med tema Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar n valt på era utvecklngsområden. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det en start och en rktlnje. Sedan har arbetet haft möjlghet att utvecklas beroende på barnens och personalens ntressen och déer. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Vattenresurser V vll skapa en medvetenhet om havet, sjön, floden, ån, dket. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Barn och pedagoger har undersökt olka typer av vattendrag sn närmljö, globalt genom att studerat världskartan samt med hjälp av ltteratur och

3 nternet. V har även uppmärksammat och befäst kunskap krng söt- & saltvatten. V uppmanade barnen att skcka vykort från sna semesterresmål, både och utanför Sverge. Många vykort har skckats tll förskolan under temats gång, därgenom har v tagt vara på barnens utflykter och semesterresor för att studera olka typer av vattendrag. V har studerat världskartan och Svergekarta för att lokalsera var barnen vart och vlken typ av vatten de träffat på. Tllsammans har v konstaterat att barnen badat både salt- och sötvatten, sjöar och hav, några Sverge och andra runt om Europa. Studerna av världskartan har konkret synlggjort hur vattentllgångarna ser ut världen och v resonerar dag krng områden med rka- och mndre rka vattentllgångar. Flera av barnen har mött saltvatten vd vår västkust under sommaren, dt gck även en av våra studeresor, nämlgen Havets Hus Lysekl.Läs mer om detta under Utvecklngsområde 3. Vd besöket Lysekl fyllde v en PET-flaska med saltvatten som v tog med tll förskolan. Saltvattnet användes ett experment för att påvsa surheten vattnet.barnen fck även "smaka" på saltvattnet och jämnföra med vårt kranvatten. V dskuterade krng skllnaderna mellan salt & sötvatten och sökte fakta va nternet. Under sommarmånaderna har v besökt en närlggande å där v undersökt åns storlek, mängden vatten under olka årstder, vattnets form enlghet med temperatur. Barnen har gjorts uppmärksamma på att ån rnner från en källa och mynnar ut en sjö eller ett hav vlket v får bekräftat va världskarta. Barnen har konstaterat att våra närlggande vattendrag nnehåller sötvatten. Inför ett av besöken vd ån hade barnen snckrat en flotte som de med stor spännng fck sjösätta. Tll stor förtjusnng flöt flotten mycket bra och v kunde följa den en lång bt utmed ån. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? V pedagoger är mycket lyhörda för barnens ntresse, tankar, déer och engagemang som utgångspunkt för temats utvecklng. För att stmulera, utmana, skapa nyfkenhet och befästa ny kunskap tllgodoser v barnen med nsprerande materal och arbetsmetoder. V lägger stor vkt vd barnens delaktghet och nflytande våra temaprocesser, barnen är daglgen delaktga dskussoner, samtal, får handla efter demokratska prncper samt delta samarbete och beslutsfattande processer. Därgenom skapar v goda förutsättnngar för barnen att ta ansvar och utöva nflytande förskolans verksamhet. Pedagogerna reflekterar, utvärderar, och planerar vd våra personalmöten 1 gång/ vecka utfrån barnens ntressen och delaktghet. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n gjort nom utvecklngsområdet. Lägg tll en bld taget genom att klcka på Välj fl och sedan Spara utkast-knappen. En stor bld tar lång td att ladda upp.

4 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2 med tema Tema Ttel Vattenresurser Vll vll skapa en medvetenhet krng vattnets kretslopp naturen och samhället. V vll skapa en medvetenhet krng vattnets kem/vattnets olka former. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? V vstas återkommande skog och mark, den senaste tden med stort fokus på vattnets kretslopp naturen. V har studerat stora och små växters rötter med vlka de suger upp stt vatten, vattnets förhållande under våra 4 årstder och hur det påverkar naturen och växterna, v knytet an med ltteratur och nternet. För att synlggöra vattnets kretslopp naturen planerade v tllsammans med barnen en kretsloppsburk, mnatyr av vattnets kretslopp. Barnen plockade med stor ver fram en glasburk, jord och den växt som v köpt. V planterade växten glasburk, vattnade och satte sedan på locket. Barnen vet sedan tdgare om växternas behov av solljus för att växa och må bra, därför var fönstret en självklar placerng för vår kretsloppsburk. Daglgen studerade barnen burken och efter några dagar synlggjordes processen. Ånga har stgt upp tll locket och bldat tunga vattendroppar som föll ner på växten och jorden, det regnar!! Barnens nyfkenhet var stor och v hörde hur de resonerade om hur växterna får stt vatten. Snart växtes naturlgt frågan vart tar vattnet vägen om v nte har något lock på burken? Detta måste undersökas! Barnen fck fylla två glas med vatten, ett utan lock och ett med. Under några dagar följde v med stort ntresse processen och resonerade oss fram tll resultatet. Utan lock dunstar vattnet ut luften och vad som sedan händer sedan vet v ju redan! Barnen har även planterat kärnor från melon, äpple, paprka och pumpa, vattnat och placerade krukorna fönstren på förskolan. Tagetes - och Solrosfrö sådde v blomlådor. Tll stor förtjusnng och glädje kunde v skymta lte grönt från några av krukorna efter bara ett par dagar och för varje dag växte det mer och mer. Några gånger hade vssa växter vuxt hela 4 cm under natten!

5 Så äntlgen kom värmen maj och det var dags att plantera ut de små plantorna våra pallkragar. När v lossade plantan från krukan upptäckte barnen plantans rotsystem. Med stort ntresse studerade barnen hur rötterna slngrar runt jorden, förvånades över att rötterna är vta trots att de växer svart jord och flera av barnen tyckte att rotsystemet lknade ett spndelnät. Härlga samtal förlöpte krng hur växten suger upp vatten med de små rötterna. Barn och pedagoger fyllde jord pallkragarna sedan grävdes små hål tll plantorna som barnen försktgt placerade jorden. Därefter var det dags att vattna, små vattenkannor fylldes och barnen vattnade med omsorg. Efter planterngen har barnen följt och studerat hur plantorna vuxt sg större. De har vattnat och pysslat om sna små plantor. Efter sommaren hoppas v få smaka på pumpa och paprka. V har även samtalat krng alla de små och stora djurens behov av vatten och hur deras förutsättnngar förändras relaton med årstd. En tdg vårdag då myrorna vaknat besökte barnen myrstacken och såg att lvet var full gång stacken. Under natten snöade det och barnen vlle dagen efter undersöka vad som hänt med myrorna. V gck tll myrstacken och såg att den var täckt med ett tunt lager snö, enbart några få myror kröp mycket långsamt omkrng stacken. Tankarna och déerna var många krng var de andra myrorna var och vad de gjorde! Tllsammans har v utvecklat vår kunskap krng vattnet vårt samhälle genom våra badresor tll Herrljunga smhall där v studerat och samtalat krng hur vattnet kommer tll bassängen, att bassängvattnet nnehåller klor och varför, hur vattnet renas. V har även resonerat krng hur vattnet kommer tll duschen och konstaterat att ur duschen kommer drcksvatten. På förskolan har v studerat och befäst kunskap krng vattenlednngar, ur vlka v får vatten våra kranar som oss möjlgheten att använda toaletten och dskmasknen. Spännande var att undersöka hur toaletten fungerar och naturlgt kom massor av frågor krng vart vårt kss och bajs tar vägen? Mer om detta under mål 3. V vår utvändga vattenpost får v under hela året vatten tll leken och undersökande aktvteter på vår gård samt tll vår llla pool sommartd. En brunn på gården gav upphov tll studer krng hur alla hushållen får vatten ett samhälle. Genom att studera och expermentera med vatten har v skapat förståelse krng att vatten fryser tll s vd mnusgrader och att det smälter gen då temperaturen blr varmare, plusgrader. Barnen har undersökt hur lång td det tar för s varerande storlek att smälta nomhus. V har undersökt hur tjock s vattenpölar kan ha. Tänk, vd ett tllfälle höll sen för 18 barn och 1 fröken! V har studerat och expermenterat med snö, vart den kommer från, hur den uppstår, materal och konsstens. Det var mycket spännande att ttta närmare på snöflngor och rmfrost. Här har v även befäst kunskap va skapande aktvteter t.ex. så har barnen skapat sn egen kvst med rmfrost med en pnne/gren som de doppat lm och sedan "flngor" av slkespapper. V har resonerat krng snöns kem vd olka temperatur. För att göra fna snögubbar behöver v plusgrader så snön blr tung men då går pulkan nte så fort backen. Pulkan går fort då v har mnusgrader och vår rutschbana går jättefort om den är belagd med frost. Då v haft töväder och sedan mnusgrader gen har v httat jättefna stappar vlka v har undersökt och skapat en förståelse krng deras uppkomst. Spår snön är också spännande att undersöka och följa samt att se hur de ändrar form efter temperatur.barnen är mycket aktva med undersökande vattenprocesser ute på vår gård under hela året. De blandar vatten med olka naturmateral och undersöker hur konsstensen förändras samt hur vkt och volym påverkas förhållande tll den varerande konsstensen byttor och hnkar. Intressant var också att undersöka vad som flyter och sjunker med varerande materal. Genom att studera och resonera krng sakernas former utvecklades förståelse krng varför vssa saker sjunker och andra flyter. V relaterade även tll stora båtar ute på havet och tll vårt besök vd ån då v sjösatte vår flotte. Barnen har tagt del av ett flertal vattenexperment, t.ex. har v gjort en lavalampa med hjälp av en PET-flaska som v fylled med vatten, matolja, karamellfärg och en brustablett. V har vkt pappersblommor som v sedan lagt en skål med vatten, efter en stund börjar blommorna att slå ut! Barnen har även vd några tllfällen fått var sn skål med vatten och ett sugrör för att undersöka hur bubblor uppstår vattnet. Efter en stund tllsatte v lte dskmedel och effekten var strålande. Barnen blåste med stor ver och v resonerade krng bubblornas uppkomst. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? V pedagoger är mycket lyhörda för barnens ntresse, tankar, déer och engagemang som utgångspunkt för temats utvecklng. För att stmulera, utmana, skapa nyfkenhet och befästa ny kunskap tllgodoser v barnen med nsprerande materal och arbetsmetoder. V lägger stor vkt vd barnens delaktghet och nflytande våra temaprocesser, barnen är daglgen delaktga dskussoner, samtal, får handla efter demokratska prncper samt delta samarbete och beslutsfattande processer. Därgenom skapar v goda förutsättnngar för barnen att ta ansvar och utöva nflytande förskolans verksamhet. Pedagogerna reflekterar, utvärderar, och planerar vd våra personalmöten 1 gång/ vecka utfrån barnens ntressen och delaktghet. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n gjort nom utvecklngsområdet. Lägg tll en bld taget genom att klcka på Välj fl och sedan Spara utkast-knappen. En stor bld tar lång td att ladda upp.

6

7 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3 med tema Tema Ttel Vattenresurser V vll skapa en medvetenhet krng vattenrenng. V vll skapa en medvetenhet om djuren och växter vatten. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? I samband med våra studer av vattenlednngar, vatten samhället och hushållen kom våra samtal även n på rent och smutsgt vatten och vdare vattenrenng. Barnen tyckte det var spännande att höra om renngsverk så v bestämde oss för att göra ett besök på Renngsverket Vara. Barnen

8 vsade stor nyfkenhet och ntresse under vårt gudade besök, de reflekterade och ställde en mängd frågor som utvecklade vårt kunnande. Tllbaka på förskolan vlle barnen själva försöka rena vatten. V begav oss tll vår å där v hämtade vatten en PET-flaska. Därefter startade många härlga dskussoner om hur v skulle göra för att rena vattnet. En klle fck en lysande dé som v provade; Först tar v vatten ur kranen och häller en kastrull som v kokar upp på spsen. Därefter häller v vattnet från ån kastrullen så blr det rent! Sagt och gjort vattnet blev ju faktskt mycket renare men barnen var nte rktgt nöjda. Efter dskussoner kom v fram tll att hälla vattnet genom ett kaffeflter. Efter detta konstaterar de en tydlg förbättrng men de ser att det fortfarande är smutsgare än kranvatten. Vlken tur att det fnns renngsverk! Genom ett gott samarbete har barnen nått önskat resultat och vdgat sn kunskap! Våra studer av globala vattenresurser har också resulterat samtal om rent och smutsgt vatten. Tllsammans har v samtalat krng hur männskorna gör för att rena stt vatten så de kan drcka. Ett barn delade med sg av sn kunskap; att koka smutsgt vatten är bra, för då försvnner bacllerna. Bacllerna var en ny utgångspunkt för samtal, vad händer om v drcker smutsgt vatten? I samband med detta arbete blev förskolan delaktga projektet Vatten ger vatten, genom Vara Kyrklga Samfällghet och Vara Köpmannaförenng. Projektet lanserades den 6 oktober 2012 vd höstmarknaden Vara och dess mål var att skänka pengar tll Nkwenda Prmary School Tanzana där elever och lärare dag saknar tllgång tll rent vatten. Genom försäljnng av en specellt framtagen flaska med vatten där 2-3 kr oavkortat går tll projektet kan v ge ett ekonomskt stöd tll den vattentank som ska byggas upp på skolan under våren Vårt arbete på förskolan startade upp med nformaton tll föräldrarna vd vårt föräldramötet. Därefter blev barnen delaktga genom foto från skolan och Tanzana, v studerar världskartan för att se vart landet lgger, samtalar krng vattenresurser, rent och smutsgt vatten, djur och mljö Tanzana. Förskolan har genom nsamlng av PET-flaskor som v pantat, vernssage/ vårfest, fka & lotterförsäljnng med skänkta vnster från närlggande butker överlämnat närmare totalt 3000 kr tll vattenprojektet. Efter avslutat projekt planerar v att hålla kvar kontakten med barnen på skolan genom ett fadderskap. V konkretsera vårt arbete/ kontakt va brev, foto, v kommer också att skckar paket någon gång/termn med t.ex. skrvmateral samt ett ekonomskt bdrag. Vår kyrkoherde har gjort ett flertal besök på Nkwenda Prmary School och har personlgen tllhanda hållt oss med foto och nformaton tll vårt arbete på förskolan. Ett stort ntresse för djur och växter vatten har vuxt fram under temaarbetets gång. Efter vårt besök på havets Hus ökade barnens ntresse och v började planera för en havs mljö. Tllsammans har v studerat och undersökt var och hur vattendjur på västkusten lever, vad de äter, utseende, storlek, vkt och längd. Barnen konstaterande snabbt att djurens storlek varerar mycket och därgenom blev även närngskedjan en naturlg del vårt tema. Va nternet och skapande verksamhet har v konkretserat närngskedjan och resultatet blev en stor vattenmljö på en av förskolans väggar med sjöstjärnor, sjöborrar, snäckor och fskar som lever vd västkusten. Även en fskebåt med ett stort fskenät kom på plats. Efter en td förändrades barnens ntresse då de studerade en världskarta med djur och växtlv. Intresset blev nu stort för hajar och havsormar. Med detta förändrade v vår vattenmljö tll ett tropskt hav med hajar och havsormar. Havsormen gjorde barnen tllsammans med hjälp av tomma pappersrullar som de målade och satte hop tll en lång orm. Barnen uppmärksammande också att färgen på vattnet skljer sg mellan olka vattendrag. Därför målade de det tropska havet blågrönt. Vd vårt besök vd ån har v träffat på smådjur som grodor och snglar. Med vår llla faktabok har v på plats läst om djuren v httat, tttat på blder och konstaterat djuren och nsekternas namn. V har även gjort ett spännande studebesök hos vår lokalvårdare som har ett jättestort akvarum med prayor och guldfskar! Innan besöket stftade v närmare bekantskap med prayor och guldfskar va nternet och vår lärplatta. V sökte fakta krng föda, utseende, storlek, ålder. Prayor är rovdjur vlket v såg på deras vassa tänder, extra spännande var att se då de fck mat. Vntertd har v även studerat och expermenterat krng hur fskarna har det under sen. Barnen har tagt del av ett experment där v lade några plastfskar en genomsknlg skål, fyllde med vatten och frös över natten. Dagen efter kunde v se att fskarna faktskt kan leva under sen för där nere fnns öppet vatten och tllgång tll mat. De yngsta barnen har vart extra förtjusta vår tygtavla som synlggör en mljö ovan och under vatten med mobla vattendjur och växter. Med den har v flyttat djuren runt om mljön och samtalat krng djurens lv ovan, och under vatten. V vll också berätta om vår mycket uppskattade Vattenväska som famljerna får låna under 1 vecka/tllfälle. I väskan fnns fskspel, ltteratur och cd med nrktnng på vatten och djur, aktvtet - och expermentförslag med vatten. Bl.a. fnns det spåsar och sfack där famljen kan frysa skuber med t.ex. en blomma, hallon, gltter, pärlor och karamellfärg. I väska fnns också ett badkort tll Vara smhall där alla famljer erbjuds att bada grats vd ett tllfälle! V har fått mycket fn respons på väskans nnehåll. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? V pedagoger är mycket lyhörda för barnens ntresse, tankar, déer och engagemang som utgångspunkt för temats utvecklng. För att stmulera, utmana, skapa nyfkenhet och befästa ny kunskap tllgodoser v barnen med nsprerande materal och arbetsmetoder. V lägger stor vkt vd barnens delaktghet och nflytande våra temaprocesser, barnen är daglgen delaktga dskussoner, samtal, får handla efter demokratska prncper samt delta samarbete och beslutsfattande processer. Därgenom skapar v goda förutsättnngar för barnen att ta ansvar och utöva nflytande förskolans verksamhet. Pedagogerna reflekterar, utvärderar, och planerar vd våra personalmöten 1 gång/ vecka utfrån barnens ntressen och delaktghet. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n gjort nom utvecklngsområdet. Lägg tll en bld taget genom att klcka på Välj fl och sedan Spara utkast-knappen. En stor bld tar lång td att ladda upp.

9

10 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Läroplanen (Lpfö98) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll barnens utvecklng, lärande och nflytande. Målen, som n ser cterade här, anger nrktnngen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvaltetsutvecklngen. De ctat n valde handlngsplanen är förfyllda redan, men det är möjlgt att lägga tll fler (eller ta bort befntlga). a. Normer och värden, kap 2.1 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? öppenhet, respekt, soldartet och ansvar, förmåga att ta hänsyn tll och leva sg n andra männskors stuaton samt vlja att hjälpa andra, respekt för allt levande och omsorg om sn närmljö. b. Utvecklng och lärande, kap 2.2 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn nyfkenhet och sn lust samt förmåga att leka och lära, känner delaktghet sn egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, tllägnar sg och nyanserar nnebörden begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sn omvärld, utvecklar sn förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattnngar och försöker förstå andras perspektv, utvecklar ntresse för skrftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunkatva funktoner, utvecklar sn förmåga att använda matematk för att undersöka, reflektera över och pröva olka lösnngar av egna och andras problemställnngar, utvecklar sn matematska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar ntresse och förståelse för naturens olka kretslopp och för hur männskor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sn förmåga att ursklja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sn förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olka teknker, materal och redskap, och c. Barns nflytande, kap 2.3 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn förmåga att uttrycka sna tankar och åskter och därmed få möjlghet att påverka sn stuaton, utvecklar sn förmåga att ta ansvar för sna egna handlngar och för förskolans mljö, och utvecklar sn förmåga att förstå och att handla efter demokratska prncper genom att få delta olka former av samarbete och beslutsfattande. d. Övrga mål, rktlnjer och skrvelser

11 Vlket/vlka övrga mål, rktlnjer och/eller skrvelser har Grön Flagg-arbetet nkluderat? Synlggörande och omvälden Lpfö En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet samt ha ett utbyte med omgvande samhälle. Att vända er ut mot samhället och vsa upp ert arbete kan nsprera er själva, föräldrar och omgvnng och ge rngar på vattnet. Vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? De val n gjorde handlngsplanen fnns förtryckta men går att ändra. Anslagstavla eller motsvarande på förskolan Dgtal fotoram Informaton på förskolans webbplats Nyhetsbrev tll föräldrar Informaton på föräldramöten Meda och/eller Internet (tdnng, rado, tv etc.) Studebesök Annan/andra aktvtet(er) Andra aktvteter/övrgt att tllägga: Vara Kyrklga Samfällghets tdnng "Kyrknytt" som delas ut Vara kommun 4 gånger/år. Uppföljnng, utvärderng och utvecklng För att ert Grön Flagg-arbete ska utvecklas kontnuerlgt följer n upp, analyserar och utvärderar ert arbete utfrån ett tydlgt barnperspektv. Samtala och reflektera bland barn och personal krng hur n har upplevt arbetet. Dskutera personalgruppen hur n kan använda er av tdgare erfarenheter och gärna ltteratur och forsknng för att analysera det n upplevt. Era reflektoner och analyser kan användas för att utveckla era arbetsprocesser och förbättra förutsättnngarna för barnen att lära, utvecklas och ha rolgt förskolan. Detta arbete kan användas förskolans kvaltetsarbete och hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden nom Grön Flagg. a. Uppföljnng Reflektoner från barnen, hur har de upplevt arbetet? Barnen är oerhört ntresserade och engagerade! V ser att vatten och djur är något som lgger barnen varmt om hjärtat. Barnen dskuterar, samtalar, kommer med déer, återkopplar och reflekterar under arbetets gång. I barnens samtal hör och förstår v att de befäster ny kunskap! Då v samtalar med barnen krng vårt vattentema och vad de tycker vart rolgast säger de bl.a: * Att göra vattenexperment. * Att rena vatten kaffeflter. *Att gå tll ån. * Att bygga den stora vattenormen. * Att åka på utflykt tll Havets Hus. * Att frysa vattnet med fskarna och att se vad som sjunker och flyter. * Att plantera kretsloppsburken och när v planterade kärnor och sådde blommor. Reflektoner från personal och eventuellt vårdnadshavare, hur har n upplevt arbetet? Personalen är mycket nöjda med temaarbetet. V känner att v väckt barnens ntresse och utmanat och stmulerat dem under arbetets gång. V är också stolta över våra varerade arbetsformer för att skapa delaktghet, nflytande och demokrat barngruppen som en grund för temats utvecklng. V har tllsammans med barnen reflekterat och återkopplat tll föregående tema, dett är mycket postvt då v förstår att barnen har befäst kunskap som de har användnng av sn vardag. Ett flertal föräldrar har kommenterat och reflekterat tll vårt goda Grön Flaggarbete. Uttrycker vkten av att barnen får en god start och grund gällande mljöarbete och allt det kan nnebära. Det är mycket rolgt och smulerande att arbeta med Grön Flagg! b. Utvärderng Hur tolkar eller analyserar n era reflektoner? Kan n koppla era reflektoner tll egna erfarenheter och gärna även tll utbldnng, forsknng eller ltteratur? V ser vkten av barnens delaktghet och nflytande för att skapa ntresse och en god utvecklng av temaarbetet, detta är något v vll fortsätta att utveckla nför kommande tema. V vll lägga än mera fokus på att nvolvera barnens föräldrar temaarbetet.

12 Vktgt att återkoppla tll föregående tema och att ta tll vara på barnens kunskap från alla tema. c. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån uppföljnngen och utvärderngen? Fortsätta att undersöka barnens ntresse nför vårt kommande temat. Planera flera arbetsmetoder för barnens delaktghet, nflytande, ansvar och demokratska arbetsprocesser. Lägga vkt vd att återkoppla tll våra föregående temaarbeten. Vktgt att nvolvera de nya barnen som börjar på förskolan vårt föregående arbete för att få en grund tll nuvarande tema. Ta vara på föräldrarnas ntressen och déer.