Grön Flagg-rapport Björkö skola 9 sep 2014

Transkript

1 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Björkö skola 9 sep 2014

2 Kommentar från Håll Sverge Rent :44: Vad rolgt att det blev ett enhällgt ja från eleverna att fortsätta med Grön Flagg, annars hade v nte fått läsa er mycket bra rapport! N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör dem mer spännande för eleverna. När pedagogerna är engagerade väcks nyfkenheten eleverna och nlärnngen går mycket lättare. Det är fnt att få läsa om hur n har arbetat aktvt med nflytande och delaktghet er verksamhet. N har haft ett varerat och upplevelsenrktat arbete som verkar ha nsprerat er alla verksamheten - bra jobbat! I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda skolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd eller elevråd Lgr11. Hur ofta har Grön Flagg-rådet/elevrådet träffats? 1-2 gånger/termn Övrgt att tllägga: Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och vart organserat? Hur har rådet nått ut tll resten av skolan? Mljörådet har träffats två gånger per termn. V har fortfarande elevrådet som mljöråd. Det består av en representant från varje år, alltså två representanter från varje klass eftersom vår skola har B-form. Även förskoleklassen har vart representerad samt en lärarrepresentant. Det väljs nya representanter varje läsår. På det sättet hnner de flesta vara med någon gång under sna år hos oss. Under vårtermnen 2013 dskuterade v klasserna om v skulle fortsätta arbeta med Grön Flagg och det blev ett enhällgt ja från klasserna. Björkö skola ska vara en Gröna Flaggskola ansåg de. Sedan tog v upp vlket område v skulle fortsätta med. Personalen föreslog Energ och klmat och det tyckte eleverna var okey. När höst-termnen sedan startade august 2014 tog v upp på Mljörådet vlket område v skulle fortsätta med. Därefter arbetades målen fram och dessa lades fram som nformaton elevrådet. Därefter nformerades alla klasserna och även föräldrar på gemensamt föräldramöte om de nya målen. Under hösten 2013 fortsatte Mljörådet att pratat genom de olka målen fortlöpande och dskuterat vlken ordnng målen skulle kan tas upp och när v skulle tdsmässgt lägga arbetet. Efter varje mål har klasserna sedan haft en utvärderng av målen som v tagt med oss tll arbetslaget för att dskutera och följa upp. Utvecklngsområde 1 Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar på era utvecklngsområden. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och med arbetet med utvecklngsområdena. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det tänkt som en start och en rktlnje som sedan kan utvecklas och förändras under arbetets gång beroende på elevernas och personalens ntressen, frågor och déer. Beskrv hur detta har skett och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Energ & klmat Energformer Få förståelse för energ och kunskap om alternatva energkällor. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? V har gjort experment klasserna där v omvandlat energ änglaspel och vndsnurror. Eleverna gjorde var sn vndsnurra med en tyngd som med hjälp av rörelseenerg kunde snurras upp på pnnen.se foto.v har pratat om vndkraftverk och vattenkraft. V har studerat några kartor för att se var någonstans fnns vndkraftverk, vattenkraftverk och även våra kärnkraftverk och varför är de placerade på dessa ställen. Barnen har skrvt om sna kunskaper och detta sättas n Klassens energbok. V har även pratat och dskuterat krng växthuseffekt och hur klmatet påverkats av den.v gjorde ett experment där man skulle känna växthuseffekten.varje barn tog en strumpa på ena handen och en plastpåse på andra.sen slöt v tätt med en gummsnodd och väntade några mnuter. Det kändes bra med strumpan, sa eleverna dskussonen efteråt, eftersom lagom mycket värme försvann. Handen med plastpåsen blev däremot snabbt för varm eftersom värmen hölls kvar. På samma vs är jorden lagom varm med lagom mycket växthusgaser atmosfären, men alltför varm när halterna av växthusgaser stger. Här fck v en bra dskusson med eleverna och de kände tydlgt växthuseffekten och förstod betydelsen av att ha lagom mycket växthusgaser atmosfären. V har haft besök av Agnes Vung från Naturskyddsförenngen, som har utarbetat det materal v använt oss av vårt arbete. Hon var mponerad av vårt arbete! Hon har också gjort ett bloggnlägg om skolans arbete på naturskyddsförenngen blogg. Hur har n gjort eleverna och personalen delaktga detta arbete och hur har de haft nflytande processen? Eleverna har vart delaktga genom expermenten och efterföljande samtal som har blvt gvande.de hade även möjlghet att påverka under tden om det vart något de vll ändra på. V har även arbetat flera ämnen med energformer eftersom personalen har engagerats av temat. Personalen engagerades genom samtal om energfallet personalrummet. Föräldrarna har fått hem veckobrev där de kunnat följa vårt arbete. Eleverna var delaktga arbetet med

3 att skrva energboken som v sedan lade ut på nätet. a. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

4 Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2 Tema Ttel Energ & klmat Energslöseret Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Så har såg ett veckobrev tll föräldrarna ut F-1-2 när v startade upp området: Just nu sker ett enormt energslöser! Varje tmma, varje mnut och varje sekund slukas ggantska mängder energ Sverge. Detta trots att energn kostar massor av pengar och påverkar både klmatet och mljön. Dessutom går energn ofta åt helt onödan, utan att någon får någon nytta av den. Varför är det så? Det tycker v är ett mysterum. Det fnns så mycket v kan göra åt saken! Dags att lösa ENERGIFALLET! I veckan har v startat upp läsårets arbete med Grön Flagg. Som n förstår av nlednngen så handlar det om energ och vad v kan göra för att påverka vår framtd. Vlka energkällor fnns och hur funkar de? Vlka fördelar respektve nackdelar har dessa? V kommer använda oss mycket av ett materal som Naturskyddsförenngen har tagt fram och som heter just Energfallet. V kommer arbeta med detta under några veckor och det är ett tema som tas upp flera olka ämnen. Under arbetets gång kommer v att dokumentera vad v gör klassens energbok, det är ett dgtalt verktyg där v använder både text och bld. Den här boken kommer n att få ta del av efter arbetsområdets slut. V kommer att göra en mnutställnng med energsmarta tps efteråt som fler kan se. Vad kan v göra för att mnska energslöseret. I klasserna har satt ut energtjuvar på skolan och V pratade om hur v kan få de stora energtjuvarna att bl mndre. Tll exempel att skruva ner elementet. V fck lära oss att det är bra att stänga av tv:n helt. Eleverna har haft energuppdrag hemma och räknat hur många gånger man öppnade kylskåpet, åkte bl, cyklat och slängt mat. Hur många tmmar man duschat och haft datorn/tv på. Sen gjorde v ett stapeldagram klassen som n ser nedan på blden. Elevernas resultat: Kylskåpet öppnades många gånger och då ska man öppna snabbt och nte släppa ut kylan. Tv och dator ska man nte ha på standby läge utan slå av.inte ha tv på när man går ut ur rummet. Klasserna gjorde också fna Energspartps på affscher som sattes upp bbloteket. Dessa övnngar ledde tll många ntressanta samtal där de förstod att alla kan bdraga med lte för att spara energ. Så här såg ett experment ut F-1-2 V skulle se

5 vlken lampa som drog mest ström. V hade två energmätare tll lamporna. V hade en vanlg glödlampa och en lågenerglampa. De fck lysa ett dygn. När de hade lyst ett dygn pratade v om lamporna. V tttade på mätarna och fck veta att den vanlga glödlampan drog mest ström. V fck läras oss att en vanlg lampa drar mest ström och att en lågenerglampa drog mndre ström. V kan vara energsmarta om v använder lågenerglampor. Hur har n gjort eleverna och personalen delaktga detta arbete och hur har de haft nflytande processen? Eleverna har vart delaktga genom experment och genom att göra undersöknngar om energförbruknngen hemma om vad som slukar mest el och hur man själv kan påverka detta och vara energsnål. Eleverna har även deltagt samtal och dskussoner som vart gvande.föräldrarna har vart delaktga hemmet med en del undersöknngar av energförbruknngen. a. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

6 Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3 Tema Ttel Närmljö Arbetslv och yrken a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Veckan nnan vår yrkesdag hade v besök av skolans SYV Carna Rudefors som berättade om vlka val man kan göra nför högstadet och nför gymnaset. Hon undrade om v vsste hur många yrken som fnns Sverge. Det var flera som gssade, men det var ngen som trodde att det fanns stycken. Hon gav alla eleverna på skolan uppgft att komma på så många yrken som möjlgt. Vårt mål är att komma på 150 stycken. V ska göra en gemensam lsta på skolan. Eleverna blev väldgt sugna och F-2 kom upp tll 78 stycken yrken. På vår yrkesdag hade v besök av en snckare, en florst, en blmekanker, en admnstratör, en mljönspektor och en pols som berättade om sna yrken för eleverna. V började yrkesdagen med att v hade workshops och eleverna var ndelade sex stycken tvärgrupper. Innan den här dagen hade eleverna genom Mljörådet själva fått ge förslag på frågor om vad de vlle veta om de olka yrkena. Det de bland annat undrade var: Vad gllar du med dtt jobb? Är det stort på dtt jobb? Vad gör man en vanlg arbetsdag? Vad fnns det för maskner och materal? Är det jobbgt? Varför började du jobba på dtt jobb? Kan v få testa något? Hos polsen fck eleverna veta att det fnns både rolga och tråkga saker som man får göra som pols och sedan fck de testa både handbojor och skyddsväst. Hos mljönspektören fck de prova flera olka mätnstrument och veta att en mljönspektor gör många olka saker. Snckarens yrke är ett varerat arbete och att man har väldgt många olka verktyg som man använder. Hos florsten fck eleverna veta att det nte behövs så många olka verktyg utan med en knv och en sekatör klarar man sg bra. De fck bnda hop en fn ros som de flesta satte på sna kläder. När de kom tll blmekanker fck de veta att man arbeta nte bara med att meka med blar utan man måste också vara elektrker, datangenjör och kontorst. En admnstratör på en arbetsplats för barn med funktonshnder nnebär att skcka ut kallelser, ta emot patenter och svara telefon och på mal. På den arbetsplatsen fanns det många olka hjälpmedel som v fck se närmare på. I utvärderngen med eleverna så talade de om att de var supernöjda med vad de hade fått veta och göra praktskt hos de olka yrkespersonerna och att de hade lärt sg saker, att de berättade bra och att det var rolgt. Det v skulle ändra på tll nästa gång var ljudet drottshallen och ha andra yrken nästa gång. Efter lunchen samlades hela skolan och då berättade Carna Ruderfors,, om hur vägen kan se ut och vlka utbldnngar som krävs för de olka yrkena som var med under yrkesdagen. Hon fck också ta del av skolans sammanställnng av de yrken som eleverna kom och hon var mycket mponerad. Skolans elever kom på 254 stycken olka sorters yrken och detta var ett nytt rekord. Hur har n gjort eleverna och personalen delaktga detta arbete och hur har de haft nflytande processen? Eleverna var delaktga Mljörådet februar genom att de fck ställa frågor om yrkena och vad de vlle veta om dessa. Eleverna hade önskemål om yrken som skulle tas upp. Dessa frågor har sedan skckats ut tll deltagarna som under dagen besvarade dessa frågor. Personalen har ordnat fram yrkespersonalen. b. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

7

8 c. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Läroplanen (Lgr11) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll elevernas utvecklande av värden och kunskaper. Det synlggör också elevernas möjlghet tll ansvar och nflytande över utbldnngen. Utdragen är ctat från skolans uppdrag samt mål som anger nrktnngen på skolans arbete. De ctat n valde handlngsplanen är förtryckta med möjlghet för er att lägga tll och ta bort. a. Ämnesövergrpande arbete Enlgt läroplanen ska läraren organsera och genomföra arbetet så att eleven får möjlgheter tll ämnesfördjupnng, överblck och sammanhang, samt får möjlghet att arbeta ämnesövergrpande. Vlket/vlka skolämne(n) har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? Bld Bolog Fysk Geograf Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Kem Samhällskunskap Svenska Teknk Övrga/andra ämnen: b. Kap 1. Skolans värdegrund och uppdrag Läroplanen understryker vkten av att all undervsnng ska anlägga fyra övergrpande perspektv samt bdra tll att eleverna utvecklar ett förhållnngssätt som främjar entreprenörskap. Vlket/vlka övergrpande perspektv och/eller förhållnngssätt har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? Ett hstorskt perspektv Ett mljöperspektv Ett nternatonellt perspektv

9 Ett etskt perspektv Ett förhållnngssätt som främjar entreprenörskap c. Kap 2. Övergrpande mål och rktlnjer Vlket/vlka mål har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? Normer och värden, kap 2.1: Skolans mål är att varje elev; vsar respekt för och omsorg om såväl närmljön som mljön ett vdare perspektv. Kunskaper, kap 2.2: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola; har fått kunskaper om förutsättnngarna för en god mljö och en hållbar utvecklng, Elevernas ansvar och nflytande, kap 2.3: Skolans mål är att varje elev; tar ett personlgt ansvar för sna studer och sn arbetsmljö, Övrga mål, rktlnjer, förmågor och/eller centralt nnehåll som Grön Flagg-arbetet har nkluderat: Övergrpande mål enl LGR 11 Det ska ge eleverna en överblck och sammanhang och att det all undervsnng är angeläget att anlägga vssa övergrpande perspektv. Genom ett mljöperspektv får eleverna möjlgheter både tll att ta ansvar för den mljö de själva drekt kan påverka och att skaffa sg ett personlgt förhållnngssätt tll övergrpande och globala mljöfrågor. Undervsnngen ska belysa hur samhällets funktoner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utvecklng. Vsar respekt för och omsorg om såväl närmljön som mljön ett vdare perspektv. Ur kursplanerna för årskurserna 4-6 anges bland annat att undervsnngen ska behandla följande centrala nnehåll: Männskans beroende av och påverkan på naturen och vad detta nnebär för en hållbar utvecklng (bolog). Energns oförstörbarhet och flöde, olka typer av energkällor och deras påverkan på mljön samt energanvändnngen samhället (fysk). Hur val och prorterngar vardagen kan påverka mljön och bdra tll en hållbar utvecklng (geograf). Val och användnng av varor och tjänster som används hemmet och hur de påverkar mljö och hälsa (hem och konsumentkunskap). Lekar och rörelse natur- och utemljö (drott). Fossla och förnybara bränslen. Deras betydelse för energanvändnng och påverkan på klmatet (kem). Olka sätt att hushålla med energ hemmet (teknk). De centrala nnehållen Lgr11 kretsar krng att undervsnngen ska behandla bland annat centrala samhällsfunktoner, demograf, yrken och verksamheter närområdet och desgn det offentlga rummet. Alla som verkar skolan ska verka för att utveckla kontakter med verksamheter utanför skolan som berkar lärande mljön. Skolan och omvärlden Lgr11 Att arbeta med Grön Flagg nnebär att samverka med omvärlden. Arbetet med hållbar utvecklng kan bdra tll att skolor utbyter erfarenheter med andra aktörer nom närngslv, organsatoner och kommun. Enlgt läroplanen ska verksamheten samverka med arbetslvet och närsamhället och eleverna ska utveckla ett förhållnngssätt som främjar entreprenörskap. Har n genom ert Grön Flagg-arbete samverkat med någon av följande aktörer? Kommunen Närngslv Annan/andra aktör(er) Annan/andra aktör(er) och/eller övrgt att tllägga: Berätta gärna hur n samverkat med aktören/aktörerna: V har samarbetat med kommunens mljönspektör och lokala företagare Björkö och barnens föräldrar. V har även haft kontakt med naturskyddsförenngen. Synlggörande Lgr11 En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet. Detta kan göras genom en anslagstavla på skolan, nformaton ett nyhetsbrev eller genom att nformera allmänheten. Vad har n gjort på er skola för att vsa upp ert Grön Flaggarbete? Vlken/vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? Anslagstavla eller motsvarande på skolan Informaton på skolans webbplats Nyhetsbrev Informaton på föräldramöten Samarbete med lokala aktörer eller kommunen (utställnngar, gestaltnng, påverkansarbete osv.) Andra aktvteter och/eller övrgt att tllägga: Uppföljnng, utvärderng och utvecklng Lgr11

10 Uppföljnng, utvärderng och utvecklng Lgr11 För att Grön Flagg ska utveckla er verksamhet behöver n följa upp, analysera och utvärdera ert arbete förhållande tll de natonella målen och kunskapskraven. Samtala och reflektera Grön Flagg-rådet, personalgruppen och klasserna hur n har upplevt arbetet. Dskutera och analysera resultaten, gärna med hjälp av tdgare erfarenheter, ltteratur och forsknng för att utveckla lärandet för hållbar utvecklng på er skola. Utvärderngen hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden Grön Flagg samt kan användas skolans kvaltetsarbete. a. Uppföljnng Reflektoner från eleverna, hur har de upplevt arbetet? V har kontnuerlgt utvärderat vårt Grön Flaggarbete och vd höstens mljörådsmöte var eleverna enga om att de vlle fortsätta arbeta med Grön Flagg målen. De tyckte att de fått lära sg mycket under hösten och hade många kloka synpunkter och kom med flera förslag på förbättrngar vårt arbete och saker att tänka på nför kommande arbete. Arbetet som v genomfört har vart bra arbetssätt och omväxlande.alla tyckte att de praktska momenten var lärorka och vktga. De äldre framförde dock att v kunde kortat av temat lte. Vd vårens utvärderng hos eleverna av yrkesdagen framkom det att v valt ett bra ämne att fördjupa oss. Eleverna talade om att de var supernöjda med dagen och vad de fått veta och de praktska övnngar hos de olka yrkespersonerna. De lärde sg saker, att deltagarna berättade bra och att det var rolgt. Det v ska ändra på tll nästa gång är ljudet drottshallen ha andra lokaler, samt ha andra yrken. Reflektoner från personalen, hur tolkar n det n sett och upplevt? Personalen upplevde att eleverna har fått träna sg att vara delaktga och att elevnflytande ger engagerade och ntresserade elever. Lärarna har upplevt att det kommt spontana kommentarer överallt. Barnen har reflekterat mycket övrg undervsnng, matsal, och klasssrum teman och leken. Särsklt ha energtjuvarna engagerat. Personalen tyckte att det tematska arbetssättet skapar ett sammanhang och helhet samt ökar förståelsen hos eleverna. V tyckte att yrkesdagen ger eleverna en tankeställare om framtda yrken och v kan lättare motvera dem tll studer b. Utvärderng Kan n koppla era reflektoner tll egna erfarenheter och gärna även tll utbldnng, forsknng eller ltteratur? Kopplad tll samverkan skola arbetslv, Lgr 11 med allt ska ha stt sammanhang och sn hållbara utvecklng. V har även tagt del av ny forsknng gällande energkällor. c. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån elevernas och personalens reflektoner? V kommer kontnuerlgt ha yrkesdagar, v kommer att fortsätta arbeta med energ och då har v ett bra materal att arbeta efter. d. Frvllg återkopplng tll Håll Sverge Rent Hur har n upplevt arbetet med de olka delarna Grön Flagg? Betygsätt från 1 tll 6, där 1 är betyget "nte bra" och 6 är betyget "mycket bra" Arbetet med de hållbara nyckeltalen Arbetet med Grön Flagg-rådet/elevrådet Att arbeta med teman Att arbeta med utvecklngsområden Att koppla Grön Flagg-arbetet tll läroplanen Arbetet med att få alla på skolan delaktga Arbetet med dokumentatonen tll Grön Flagg

11 Vårdnadshavarnas delaktghet och engagemang 4 Egna kommentarer eller övrgt att tllägga: