Hur ofta har Grön Flagg-rådet/elevrådet träffats? 1-2 gånger/månad

Transkript

1 I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda skolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd eller elevråd Lgr11 Hur ofta har Grön Flagg-rådet/elevrådet träffats? 1-2 gånger/månad Övrgt att tllägga: Mljörådsrepresentanter: F A. Jessca Bång, Wllam Carlsson FC Hugo Leydner, Joel Brsman Holm 1A Gustav Nylund, Stella Erksson 1B Nora Wagner Nottberg, Vlde Sandgren 1C Jakob Dalenus, Måns Orrbeck 2A Tlde Svanlnd, Moa Lagh 2B Lucas Hammar, Lnus Walln 3A Lna Aldurén, Isabell Hjertström 3B Alca From, Alexander Westergren 3C Marcus Ramberg, Ella Gerdes 4A Alma Flygt, Arvd Rossby 4B Agnes Qvnnström, Ivar Lövefors 5A Emma Nordström, Emma Råvk 5B Anton Thebo Hortlund, Olva Pettersson 6B Isak Dalenus 7A Ludvg Nlsson, Nusha Karman 7B Danel Wegn, Gustaf Wennerberg 8C Chrstoffer Udrup, Clara Knautz 9A Oscar Skullman, Lukas Sunesson 9B Phum Kwasungnoen, Rasmus Nystedt Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och vart organserat? Hur har rådet nått ut tll resten av skolan? V har haft grupper för F-2, 3-5 och 6-9. Vssa gånger har v slagt hop två av grupperna. När v nformerade om Grön Flagg samlade v F-5 och när vår kontaktpoltker Maln Karlsson var på besök samlade v 3-9. Maln nformerade om hur kommunen arbetar med mljöfrågor och berättade om olka mljöproblem, t. ex kemkaler. Eleverna ställde många frågor som hon svarade på. Utvecklngsområde 1 med tema Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar på era utvecklngsområden. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och med arbetet med utvecklngsområdena. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det tänkt som en start och en rktlnje som sedan kan utvecklas och förändras under arbetets gång beroende på elevernas och personalens ntressen, frågor och déer. Beskrv hur detta har skett och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Energ & klmat Mljö och energ hemmet och närsamhället Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? F - Förskoleklassen hade ett temaarbete om batterer. I allt som rör sg lyser eller låter, fnns ett batter som ska lämnas åter. Med hjälp av den rörelsesången fck de lära sg om vlka föremål som nnehåller batterer. De tttade på flmen Trazan och Barnane och de gömda battererna. I flmen fck de lära sg om var v kan htta nbyggda batterer och hur vktgt det är att v alla hjälps åt att återvnna dem. Efter flm och sång gjorde F-klasserna en gemensam bld, där de också skrev var någonstans v kan htta batterer. Alla elever har fått nya batterkunskaper! År 1 har under termnen arbetat med återvnnng som ngått vårt temaområde Mljö och teknk. Eleverna har sett flmer och dskuterat. De har också fått mljöuppdrag att utföra hemmet, med fokus på sopsorterng. De har dessutom vart och sopsorterat vd sopstatonen och komposterat på skolans kompost. De har pratat om batteranvändnng och återvnnng av dessa, samt de gfter som kommer ut naturen om v nte återvnner så mycket som möjlgt. Krng temat har eleverna skapat dgtala mljöböcker och mljöcollage. Dessa har sedan redovsats ensklt och grupp. År 2 har undersökt sn närmljö ur ett mljöperspektv. De har lärt sg hur, och varför, man källsorterar och hur man tar hand om batterer. De har fått även möjlghet att utveckla sn förståelse för hur, och varför, vardaglga teknska lösnngar förändrats över td. Klasserna byggde ekologska pepparkakshus. De rtade en skss, dskuterade hållfasthet, samt gjorde enkla elkopplngar. Hur har n gjort eleverna och personalen delaktga detta arbete och hur har de haft nflytande processen? Eftersom det är schemalagda aktvteter är både elever och lärare nvolverade. Eleverna har valt arbetsområden nom temat. a. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

2

3 Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2 med tema Tema Ttel Energ & klmat Mljö och energ hemmet och världen Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? År 3 har arbetat med "Snlleblxtar". Eleverna tog med sg elektrska apparater hemfrån. Det kunde vara tangentbord, modem, bandspelare, vdeospelare och elektrska väckarklockor. Föräldrarna ombads att nte skcka med apparater som kunde nnehålla mljöskadlga ämnen och nte heller färgpatroner. De fck också skcka med lämplga verktyg för demonterngen, t.ex. skruvmejsel och avbtartång. För säkerhets skull fck de klppa av sladden först. Eleverna arbetade parvs med att plocka sär, undersöka apparaterna och slutlgen konstruera något nytt. Det kunde t.ex. bl en leksaksbl, ett larm, en rado eller någon odefnerbar mojäng. Populärast var dock att bygga en robot. När de byggt klart fck de måla sn konstrukton, skrva en beskrvnng av hur den fungerade och redovsa detta nför klassen. Ssta momentet var att sortera olka materal som skulle återvnnas. År 4 har arbetat med "De sex enkla masknerna". Temaområdet nleddes med en gemensam presentaton och man såg en flm om de sex enkla masknerna. Därefter fck eleverna bygga/konstruera en egen rörlg djurmodell. De läste faktatexter och tränade då både läs- och ordförståelse. När djurmodellen var färdg fck de vsa upp hur konstruktonen fungerade och berätta om den för klassen. År 5 har arbetat med "Byggnader och konstruktoner". Detta temaområde var ett samarbete mellan bld, teknk och svenska. När området presenterats av lärarna fck eleverna välja en känd byggnad. De rtade av den och tog reda på fakta om byggnaden och presenterade sedan sn byggnad för klassen. Nästa moment nnebar att eleverna skulle bygga torn. De blev nstruerade om hur man bygger stablt och fck sedan gruppvs bygga torn med hjälp av tdnngspapper och tejp. Därefter byggde man torn av ärtor och tandpetare. Tll sst lärde man sg om brokonstruktoner: balk- valv - och hängbroar. Man studerade blder av olka typer av broar och byggde sedan broar enlgt nstruktoner. Den första bron skulle byggas av sugrör och tejp och vara mnst 60 cm lång. Man testade hur hög belastnng broarna tålde, och vlken av dem som tålde högst belastnng. Därefter fck eleverna bygga en fantasfull och vacker bro med hjälp av glasspnnar. Temat avslutades med en gemensam lekton om olka typer av Mljöhus : klmatsmarta hus, passvhus, nollenerghus, lågenerghus och ekologska hus. V pratade om skllnader mellan dessa olka typer av hus och om skllnaden mellan solfångare och solpaneler. V pratade också om Täby kommuns planer för hållbart byggande området Västra Roslags Näsby. År 6 har arbetat med "Mljö och energ hemmet". Eleverna har övat förmågan att själv och tllsammans med andra resonera om energprodukton och energanvändnng för att öka förståelsen för vlka val man bör göra vd produkton och konsumton av energ. Eleverna fck läxa att ta reda på hur mycket energ som användes deras hem. Dessa uppgfter användes senare som utgångspunkt för dskussoner klassen. Man har jämfört kostnader och dskuterat olka energkällor, solerng osv. År 7-8 har arbetat med "Energ och teknk" Eleverna har arbetat med delområdena: Teknkhstora - drvkrafter för teknsk utvecklng, Energ hållbar utvecklng, Teknska system - transporter och Produktframtagnngskedjan. "Teknkhstora - drvkrafter för teknsk utvecklng" De har arbetat med texterna teknkboken och på nternet. De har haft olka föreläsnngar. De har skapat en tdslnje med teknsk utvecklng. Hållbar utvecklng ngår som en naturlg del av ämnet, t. ex vlka konsekvenser fck utvecklngen av ångmaskner Storbrtannen för landets skogar? "Energ hållbar utvecklng" Eleverna har byggt en modell av ett system för energomvandlng. De har övat sn förmåga att själva, och tllsammans med andra, resonera om energprodukton och energanvändnng och fått ökad förståelse för vlka val man bör göra vd produkton och konsumton av energ. "Teknska system nom transporter" De har övat sn förmåga att själva, och tllsammans med andra, resonera krng transporter och teknska system för att öka förståelsen för vlka val man bör göra vd transporter av olka slag. Man har dskuterat land- vatten- och luftburna transportmedel och även dskuterat framtda nnovatoner och materal. Arbetet nnehåller lkhet

4 med övrga ämnen nom teknk även hållbar utvecklng. Arbetet avslutades med bygget av Llla Lunsen ett modellflygplan balsaträ. "Produktframtagnngskedjan" Eleverna har studerat produktframtagnngskedjan av en stol enlgt följande: V tttade närmare på IKEAs matplatsstol Stefan. De gck genom vlka materal som använts vd tllverknngen av stolen och tttade närmare på konstruktonen. Det fanns en köpt stol som eleverna kan ttta närmare på. Dels hur den var förpackad vd hämtnng på IKEA och dels på hur man själv skulle sätta hop stolen. Efter detta fck eleverna en genomgång av produktframtagnngs- och desgnprocessen. - Eleverna desgnar grupper en stol tll klassrummet och de skapade en kravspecfkaton. De tllverkade sedan en modell med hjälp av trästckor, ståltråd, papp, sugrör och lmpstoler. Sedan gjorde v en utställnng av modellerna och röstade om vlken stol som är bäst. Sedan vdtog produktonsprocessen vdtar. Hur ska v tllverka stolen? Eleverna gjorde en plan gruppen för hur deras stol skulle tllverkas. Planen publcerades på en wk och redovsades helklass där eleverna kunde dskutera hållbarheten produktonsplanen. Här måste eleverna ta särskld hänsyn tll hur spllmateral och kassatoner hanteras hållbar utvecklng. När det arbetet var klart började man jobba med egna projekt och har deltagt tävlngen "Problemlösarna". Elever årskurs 8-9 har fått möjlghet att jobba med verklghetsbaserade uppgfter redan grundskolan. Så tdgt som planerngsstadet måste eleverna se tll återvnnngen av produkten. Allt detta kreatva arbete är vktgt för motvatonen och ntresset för teknk och naturvetenskap. Hur har n gjort eleverna och personalen delaktga detta arbete och hur har de haft nflytande processen? Eftersom det är schemalagda aktvteter är både elever och lärare nvolverade. Eleverna har själva valt delmoment nom temat, t ex. djurmodell,brokonstruktoner och vlka produkter de vll utveckla. Eleverna får utvärdera arbetet när det är slutfört, så deras synpunkter kan påverka upplägget för den klass som ska arbeta med momentet kommande år. a. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

5 Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3 med tema Tema Ttel Energ & klmat Alternatva energkällor a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Vallatorpsskolans alla 9:or har deltagt tävlngen Frst Lego League som omfattar: robotbygge LEGO, programmerng av robot, forsknng årets tema samt marknadsförng av det tävlande laget samt forsknngsresultatet. Alla 9:or gjorde mycket bra uppvsnngar på tävlngen som hölls på KTH Ksta. 9B lyckades tll och med att ta sg tll fnalen robotkörnng! De förlorade dock kampen med knappa 481 mot 483, men fck en hedersvärd slvermedalj. Dessutom vann våra lag slver teknktävlngen och guld marknadsförng års tema var "Nature's Fury" / naturens vrede. Eleverna har undersökt vad som kan göras när väldga naturkrafter påverkar de platser där männskor bor, arbetar och går skolan. I forsknngsprojektet fck lagen välja ett problem för att sedan htta en lösnng. Det kunde röra sg om översvämnngar, jordbävnngar, tsunams eller tornados. FLL utmanar eleverna att tänka som forskare och ngenjörer. 9:ans forsknngsgrupp har under en lång td forskat om tornados och försökt htta en lösnng. De kom fram tll ett förslag tll hur följderna av detta naturfenomen kan mldras. Ett förslagsom även kan användas vd andra naturkatastrofer. En naturkatastrof leder tll många konsekvenser, bland annat att hus förstörs. Det område som är mest drabbat av tornados är Tornado Alley USA. Klassen httade på en så kallad "rescuekassa", "IFT" Insurance for tornados. I USA betalar 53 % av nvånarna skatt. Klassens lösnng är att 1 dollar av skatten månaden går tll naturkatastrofer. Det blr sammanlagt 1 mljard dollar vlket motsvarar ungefär 83 mljarder kronor månaden. De pengarna går tll att återuppbygga och hjälpa männskor som blvt skadade av naturkatastrofen. För att denna skatt ska bl verklg måste kongressen rösta om det. Om de flesta tycker om förslaget kan man höja skatten. Klassen tycker att det bästa med lösnngen är att den nte bara hjälper vd en specell naturkatastrof, utan pengarna kan gå tll alla slags naturkatastrofer USA. Hur har n gjort eleverna och personalen delaktga detta arbete och hur har de haft nflytande processen? Läraren berättade om FLL men eleverna fck själva välja om de vlle delta eller ej. Det vlle de. Temat var gvet. Det skulle röra sg om naturkatastrofer men vlken typ av katastrof fck eleverna själva bestämma. Hur uppgften skulle lösas var också helt upp tll eleverna. De arbetade grupper och valde själva arbetsmetod. En del elever var med flera grupper. b. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

6 c. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Läroplanen (Lgr11) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll elevernas utvecklande av värden och kunskaper. Det synlggör också elevernas möjlghet tll ansvar och nflytande över utbldnngen. Utdragen är ctat från skolans uppdrag samt mål som anger nrktnngen på skolans arbete. De ctat n valde handlngsplanen är förtryckta med möjlghet för er att lägga tll och ta bort. a. Ämnesövergrpande arbete Enlgt läroplanen ska läraren organsera och genomföra arbetet så att eleven får möjlgheter tll ämnesfördjupnng, överblck och sammanhang, samt får möjlghet att arbeta ämnesövergrpande. Vlket/vlka skolämne(n) har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? Bld Fysk Geograf Hstora Kem Matematk Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska som andraspråk Teknk Övrga/andra ämnen: b. Kap 1. Skolans värdegrund och uppdrag Läroplanen understryker vkten av att all undervsnng ska anlägga fyra övergrpande perspektv samt bdra tll att eleverna utvecklar ett förhållnngssätt som främjar entreprenörskap. Vlket/vlka övergrpande perspektv och/eller förhållnngssätt har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? Ett hstorskt perspektv Ett mljöperspektv Ett nternatonellt perspektv Ett etskt perspektv Ett förhållnngssätt som främjar entreprenörskap c. Kap 2. Övergrpande mål och rktlnjer

7 Vlket/vlka mål har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? Normer och värden, kap 2.1: Skolans mål är att varje elev; kan göra och uttrycka medvetna etska ställnngstaganden grundade på kunskaper om mänsklga rättgheter och grundläggande demokratska värderngar samt personlga erfarenheter, kan leva sg n och förstå andra männskors stuaton och utvecklar en vlja att handla också med deras bästa för ögonen, och vsar respekt för och omsorg om såväl närmljön som mljön ett vdare perspektv. Kunskaper, kap 2.2: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola; kan använda det svenska språket tal och skrft på ett rkt och nyanserat sätt, kan använda sg av matematskt tänkande för vdare studer och vardagslvet, kan använda kunskaper från de naturvetenskaplga, teknska, samhällsvetenskaplga, humanstska och estetska kunskapsområdena för vdare studer, samhällslv och vardagslv, kan lösa problem och omsätta déer handlng på ett kreatvt sätt, kan lära, utforska och arbeta både självständgt och tllsammans med andra och känna tllt tll sn egen förmåga, kan använda sg av ett krtskt tänkande och självständgt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etska överväganden, har fått kunskaper om förutsättnngarna för en god mljö och en hållbar utvecklng, har fått kunskaper om och förståelse för den egna lvsstlens betydelse för hälsan, mljön och samhället, kan använda modern teknk som ett verktyg för kunskapssökande, kommunkaton, skapande och lärande, och kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbldnng och yrkesnrktnng. Elevernas ansvar och nflytande, kap 2.3: Skolans mål är att varje elev; tar ett personlgt ansvar för sna studer och sn arbetsmljö, successvt utövar ett allt större nflytande över sn utbldnng och det nre arbetet skolan, och har kunskap om demokratns prncper och utvecklar sn förmåga att arbeta demokratska former. Övrga mål, rktlnjer, förmågor och/eller centralt nnehåll som Grön Flagg-arbetet har nkluderat: Skolan och omvärlden Lgr11 Att arbeta med Grön Flagg nnebär att samverka med omvärlden. Arbetet med hållbar utvecklng kan bdra tll att skolor utbyter erfarenheter med andra aktörer nom närngslv, organsatoner och kommun. Enlgt läroplanen ska verksamheten samverka med arbetslvet och närsamhället och eleverna ska utveckla ett förhållnngssätt som främjar entreprenörskap. Har n genom ert Grön Flagg-arbete samverkat med någon av följande aktörer? Poltker Närngslv Förenngslv/organsatoner Unverstet/högskolor/forsknng Andra för-, grund- och/eller gymnaseskolor som också har Grön Flagg Annan/andra aktör(er) och/eller övrgt att tllägga: Berätta gärna hur n samverkat med aktören/aktörerna: Deltagt : PROBLEMLÖSARNA - SVERIGES STÖRIGASTE KLASS Ett projekt från arbetsgvarorgansatonen Teknkföretagen. Träff med andra Grön Flagg skolor på Naturskolan Solna. Synlggörande Lgr11 En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet. Detta kan göras genom en anslagstavla på skolan, nformaton ett nyhetsbrev eller genom att nformera allmänheten. Vad har n gjort på er skola för att vsa upp ert Grön Flaggarbete? Vlken/vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? Anslagstavla eller motsvarande på skolan Informaton på skolans webbplats Informaton på föräldramöten Kommunkaton med kontaktpoltker Samarbete med lokala aktörer eller kommunen (utställnngar, gestaltnng, påverkansarbete osv.) Andra aktvteter och/eller övrgt att tllägga: Uppföljnng, utvärderng och utvecklng Lgr11

8 För att Grön Flagg ska utveckla er verksamhet behöver n följa upp, analysera och utvärdera ert arbete förhållande tll de natonella målen och kunskapskraven. Samtala och reflektera Grön Flagg-rådet, personalgruppen och klasserna hur n har upplevt arbetet. Dskutera och analysera resultaten, gärna med hjälp av tdgare erfarenheter, ltteratur och forsknng för att utveckla lärandet för hållbar utvecklng på er skola. Utvärderngen hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden Grön Flagg samt kan användas skolans kvaltetsarbete. a. Uppföljnng Reflektoner från eleverna, hur har de upplevt arbetet? Överlag har eleverna vart mycket postva tll arbetsuppgfterna handlngsplanen. Specellt rolgt och lärorkt har det vart med de arbetsområden där eleverna har fått konstruera egna saker och kommt på egna lösnnger tll arbetsuppgfter och problemställnngar. Några av mljörådsrepresentanterna, framförallt år 5 och yngre, tyckte att v hade för få träffar. Reflektoner från personalen, hur tolkar n det n sett och upplevt? Även personalen har vart postv tll arbetet. Den handlngsplan v utgck från var ganska "färdg", eftersom v vdareutvecklade skolans teknkplanerng, så möjlgheten att påverka utvecklngsområdena var nte så stor. Men skolans pedagoger var postva tll handlngsplanen redan från början. Våra utvecklngsområden var väl förankrade Lgr 11. I F-2 klasserna har man utökat utvecklngsområdet, så att man nte enbart arbetat med batterer och el, utan även med sopsorterng och återvnnng. Grön Flagg- arbetet har också nsprerat oss tll att komma gång med komposterng gen. Den har legat nere under många år. Det har under året kommt upp många déer som v skulle kunna arbeta vdare med. V har även blvt uppmärksamma på hur mycket v redan gör, som skulle kunna vara en del av kommande handlngsplaner. V har nte lyckats så bra med att föra ut nformaton om vårt mljöarbete tll föräldrar och allmänhet. Det fanns nformaton på hemsdan vd ett tllfälle, men den försvann tyvärr när någon annat nformaton skulle läggas ut. V har även under läsåret fått Skolverkets utmärkelse "Skola för hållbar utvecklng" men nte heller det syns på hemsdan. b. Utvärderng Kan n koppla era reflektoner tll egna erfarenheter och gärna även tll utbldnng, forsknng eller ltteratur? Om denna rapport leder tll att skolan får utmärkelsen Grön Flagg, så kommer v att få god td att utarbeta nästa handlngsplan. Då kan elever och personal få större möjlghet att påverka redan från början. V har under arbetets gång, tagt tll oss aktuell mljönformaton och fört n det, som berört vårt utvecklngsområde, undervsnngen. V har httat fakta t.ex dagstdnngar, vetenskapsradon Klotet, Naturskyddsförenngen, olka hemsdor om återvnnng, etc. V måste bl bättre på att vsa upp vårt mljöarbete, så att den som tttar på vår hemsda på en gång ser att v arbetar kontnuerlgt med hållbar utvecklng! c. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån elevernas och personalens reflektoner? Inför nästa handlngsplan kommer all personal och alla elever att få lämna sna synpunkter, nnan v beslutar om vad planen ska nnehålla. V måste få en bättre fungerande hemsda. V behöver utarbeta ett bättre fungerande mötesschema för mljögrupperna. d. Frvllg återkopplng tll Håll Sverge Rent Hur har n upplevt arbetet med de olka delarna Grön Flagg? Betygsätt från 1 tll 6, där 1 är betyget "nte bra" och 6 är betyget "mycket bra" Arbetet med de hållbara nyckeltalen Arbetet med Grön Flagg-rådet/elevrådet Att arbeta med teman Att arbeta med utvecklngsområden Att koppla Grön Flagg-arbetet tll läroplanen Arbetet med att få alla på skolan delaktga Arbetet med dokumentatonen tll Grön Flagg

9 4 3 Vårdnadshavarnas delaktghet och engagemang Egna kommentarer eller övrgt att tllägga: