Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

Transkript

1 I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda skolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd eller elevråd Lgr11 Hur ofta har Grön Flagg-rådet/elevrådet träffats? 1-2 gånger/månad Övrgt att tllägga: Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och vart organserat? Hur har rådet nått ut tll resten av skolan? V har vart 2 elever från varje årskurs fr om åk 1-5 samt 2 personal. Eleverna har fått ansöka om att få vara med mljörådet. Rådet har nått ut tll skolan genom att representanterna har berättat sna resp klasser. Sekreteraren har följd med de yngre eleverna och hjälpt tll att återberätta. punkten grön flagg har funnts med på personalkonferens varje vecka. Utvecklngsområde 1 Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar på era utvecklngsområden. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och med arbetet med utvecklngsområdena. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det tänkt som en start och en rktlnje som sedan kan utvecklas och förändras under arbetets gång beroende på elevernas och personalens ntressen, frågor och déer. Beskrv hur detta har skett och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Kläder Konsumton Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? V har pratat om köphyster, dskuterat om man kan köpa eller ärva secondhand. V har spelat teater om återanvändnng, sälja på blocket, ärva osv. Det har utmynnat en berättelse om teatern. V har undersökt var och hur kläder tllverkas och om olka materal. De fck tex hemläxa att undersöka 10 olka klädesplagg. Hur mkt på en hundralapp går tll arbetaren och hur mkt går tll butken. V har pratat om att vårda våra egna kläder. Upphttarbacken blev en succe. Både elever och föräldrar har fått chansen att htta kvarglömt. V har skänkt upphttade kläder tll myrorna. Vssa kläder har v tvättat upp på skolan för att ha kvar tll reservkläder. V har "pmpat" gamla kläder, dvs gjort om kläder med gltter mm. I textlslöjden syr v nytt av gamla gardner och fltar, tex mössor av fleeceflt. På frtds sydde v små "gosedjur" av flt. V har också gjort handdockor av strumpor under arbetet med Mofflor och männskor. Hösttermnen arbetade v med Mofflor och männskor och avslutade arbetet med en utställnng av Moffelskogarna och de omgjorda sakerna. Under vårtermnen har v fördjupat oss ämnet konsumton genom dv undersöknngar t ex kläder, flm, mljömärknngar osv. Hur har n gjort eleverna och personalen delaktga detta arbete och hur har de haft nflytande processen? V har bjudt n hela skolan tll våra redovsnngar. Eleverna har fått vara delaktga hela utformandet. Alla fck göra sna egna Moffor. V har redovsat för varandra åldersblandade redovsnngsgrupper med en personal varje grupp. Barnen har fortsatt Moffelarbetet genom att skapa små hus på frtdshemmet. Under drotten skapades t ex moffelkull, som sen har fortsatt ända n på rastverksamheten, med gemensamma regler skapade av barnen. V började våren med att göra en nventerng om vad eleverna vlle lära sg mer nom området. Eleverna har sedan själva undersökt vssa punkter så som kläders tllverknngsland och mljömärknngars betydelse. En klass fck utgå från att återvnna någon gammal produkt som redovsades genom en teater och som senare blev berättelser. a. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

2

3 Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2 Tema Ttel Konsumton Köphyster Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Mofflor och männskor. V har pratat om vlka prylar man behöver och vlket som är ett begär. V har pratat om lopps, reklam, kollat på UR, en sere om hur man påverkas av reklam. Eleverna skrev ner vlken sorts reklam de såg under en vecka De tttade på olka reklamknep osv. V pratade om återanvändnng med många exempel. T ex mobltelefonen som återbrukades av farmor. Gjort nya saker av glasburkar, stjärnor tll granen av ljushållare. Gjorde rktga komposter glassburkar, Grlanger av gamla torkade apelsnskal. V sparade äppelkärnor för att plantera skolans växthus. En klass har vart med Batterjakten och en energspartävlng hos Mljöverkstan Jordbro. Istället för att köpa lådblar tll skolgården har eleverna tllverkad två egna, under skolans teknk-temavecka. En klass tllverkade egna småblar av mjölkpaket och cd skvor. V gjorde lngonrskransar tll luca stället för gltter som sen användes tll dörrkransar. Hur har n gjort eleverna och personalen delaktga detta arbete och hur har de haft nflytande processen?

4 V har bjudt n hela skolan tll våra redovsnngar. Eleverna har fått vara delaktga hela utformandet. Alla fck göra sna egna Moffor. V har redovsat för varandra åldersblandade redovsnngsgrupper med en personal varje grupp. Barnen har fortsatt Moffelarbetet genom att skapa små hus på frtdshemmet. Barnen har med egna deer kommt på att återanvända glasburkar och göra julgranspynt mm. V började våren med att göra en nventerng om vad eleverna vlle lära sg mer nom området. Eleverna har sedan själva undersökt vssa punkter så som kläders tllverknngsland och mljömärknngars betydelse. En klass fck utgå från att återvnna någon gammal produkt som redovsades genom en teater och som senare blev berättelser. a. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

5 Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3 Tema Ttel Konsumton Mat på hållbar väg a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? V dskuterade om v skulle köpa egna lussebullar och pepparkakor tll jul. Det utmynnade att hela skolan bakade egna kakor och bullar. I växthuset och skolans land har v planterat en massa olka grönsaker och blommor. V planterade en örtträdgård som v ska skörda och skapa vår egen örtblandnng för att spara på salt och att krydda maten. V har fått jordgubbsplantor och planterat. V har gjort en "snnenas trädgård" V började med att köpa n tomatplantor som eleverna vårdade klassrummet. Sen när de var lagom stora och frostfrtt planterades de ut växthuset. Sen har de gjort en tomatresa. Den har dels handlat om en närodlande bonde och sen mporterade v från Spanen/Hollande och kollade vlken väg de åkt, det var både båt och lastbl. En klass har kollat på hur man odlar grönsaker mtt vntern Holland. En klass har gjort powerpont-presentatoner om olka mljömärknngar som de sedan presenterat för varandra. Hur har n gjort eleverna och personalen delaktga detta arbete och hur har de haft nflytande processen? V har bjudt n hela skolan tll våra redovsnngar. Eleverna har fått vara delaktga hela utformandet. V har redovsat för varandra åldersblandade redovsnngsgrupper med en personal varje grupp. Eleverna har fått vara med och förbereda, bestämma vad som skulle odlas och sköta odlngen. Personalen fck en budget att följa och lägga på skolträdgården. V började våren med att göra en nventerng om vad eleverna vlle lära sg mer nom området. b. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

6 c. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Läroplanen (Lgr11)

7 Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll elevernas utvecklande av värden och kunskaper. Det synlggör också elevernas möjlghet tll ansvar och nflytande över utbldnngen. Utdragen är ctat från skolans uppdrag samt mål som anger nrktnngen på skolans arbete. De ctat n valde handlngsplanen är förtryckta med möjlghet för er att lägga tll och ta bort. a. Ämnesövergrpande arbete Enlgt läroplanen ska läraren organsera och genomföra arbetet så att eleven får möjlgheter tll ämnesfördjupnng, överblck och sammanhang, samt får möjlghet att arbeta ämnesövergrpande. Vlket/vlka skolämne(n) har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? Bld Bolog Engelska Geograf Hem- och konsumentkunskap Hstora Idrott och hälsa Matematk Samhällskunskap Slöjd Svenska Teknk Övrga/andra ämnen: b. Kap 1. Skolans värdegrund och uppdrag Läroplanen understryker vkten av att all undervsnng ska anlägga fyra övergrpande perspektv samt bdra tll att eleverna utvecklar ett förhållnngssätt som främjar entreprenörskap. Vlket/vlka övergrpande perspektv och/eller förhållnngssätt har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? Ett hstorskt perspektv Ett mljöperspektv Ett nternatonellt perspektv Ett etskt perspektv c. Kap 2. Övergrpande mål och rktlnjer Vlket/vlka mål har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? Normer och värden, kap 2.1: Skolans mål är att varje elev; kan leva sg n och förstå andra männskors stuaton och utvecklar en vlja att handla också med deras bästa för ögonen, och vsar respekt för och omsorg om såväl närmljön som mljön ett vdare perspektv. Kunskaper, kap 2.2: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola; kan använda det svenska språket tal och skrft på ett rkt och nyanserat sätt, kan kommuncera på engelska tal och skrft samt ges möjlgheter att kommuncera på något ytterlgare främmande språk på ett funktonellt sätt, kan använda sg av matematskt tänkande för vdare studer och vardagslvet, kan använda kunskaper från de naturvetenskaplga, teknska, samhällsvetenskaplga, humanstska och estetska kunskapsområdena för vdare studer, samhällslv och vardagslv, kan lösa problem och omsätta déer handlng på ett kreatvt sätt, kan lära, utforska och arbeta både självständgt och tllsammans med andra och känna tllt tll sn egen förmåga, kan använda sg av ett krtskt tänkande och självständgt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etska överväganden, har fått kunskaper om förutsättnngarna för en god mljö och en hållbar utvecklng, har fått kunskaper om och förståelse för den egna lvsstlens betydelse för hälsan, mljön och samhället, kan använda och ta del av många olka uttrycksformer såsom språk, bld, musk, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud, kan använda modern teknk som ett verktyg för kunskapssökande, kommunkaton, skapande och lärande, och Elevernas ansvar och nflytande, kap 2.3: Skolans mål är att varje elev; tar ett personlgt ansvar för sna studer och sn arbetsmljö, successvt utövar ett allt större nflytande över sn utbldnng och det nre arbetet skolan, och har kunskap om demokratns prncper och utvecklar sn förmåga att arbeta demokratska former. Övrga mål, rktlnjer, förmågor och/eller centralt nnehåll som Grön Flagg-arbetet har nkluderat: Fortsatt arbete för trvsel på toaletter. Utveckla rutnerna krng komposterngen. Vår konsumton av rt- och koperngspapper. Har v

8 kladdpapper alla klassrum? Sopsorterngen på skolan klassrum och på skolans område. Aktsamheten krng skolans nköpta materal. Raster och rastaktvtetskorgar med olka bollar, hopprep och övrga leksaker. - Centralt nnehåll för för årskurs 1-3 och 4-6 tll Grön flagg tema Kunsumton: Mat, kläder och köphets Årskurs 1-3: NO Enkla närngskedjor som beskrver samband mellan organsmer ekosystem. Betydelsen av mat, sömn, hygen, moton och socala relatoner för att må bra. Männskors användnng av och utvecklng av olka materal genom hstoren. Vlka materal olka vardaglga föremål är tllverkade av och hur de kan källsorteras. Enkla fältstuder och observatoner närmljön. Enkla naturvetenskaplga undersöknngar. Dokumentaton av naturvetenskaplga undersöknngar med text, bld och andra uttrycksformer. SO Förutsättnngar natur och mljö för befolknng och bebyggelse, tll exempel mark, vatten och klmat. Lvsfrågor med betydelse för eleven, tll exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relatoner. Mljöfrågor utfrån elevens vardag, tll exempel frågor om trafk, energ och matvaror. Pengars användnng och värde. Olka exempel på betalnngsformer och vad några vanlga varor och tjänster kan kosta. Metoder för att söka nformaton från olka källor: ntervjuer, observatoner och mätnngar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och nformaton Årskurs 4-6: Geograf Jordens naturresurser, tll exempel vatten, odlngsmark, skogar och fossla bränslen. Var på jorden olka resurser fnns och vad de används tll. Vattnets betydelse, dess fördelnng och kretslopp Hur val och prorterngar vardagen kan påverka mljön och bdra tll en hållbar utvecklng. Samhällskunskap Informatonssprdnng, reklam och opnonsbldnng olka meder. Hur man urskljer budskap, avsändare och syfte olka meder med ett källkrtskt förhållnngssätt. Prvatekonom och relatonen mellan arbete, nkomst och konsumton. Slöjd Resurshushållnng, tll exempel genom reparatoner och återanvändnng av materal. Svenska Att argumentera olka samtalsstuatoner och beslutsprocesser. Muntlga presentatoner och muntlgt berättande för olka mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. argumenterande texter, tll exempel faktatexter, arbetsbeskrvnngar, reklam och nsändare. Texternas nnehåll, uppbyggnad och typska språklga drag. Informatonssöknng några olka meder och källor, tll exempel genom ntervjuer och va sökmotorer på Internet.. NO Bolog: Männskans beroende och påverkan på naturen och vad det nnebär för en hållbar utvecklng. Ekosystemtjänster, tll exempel nedbrytnng, pollnerng och renng av vatten och luft. Djurs, växters och organsmers lv. Fotosyntes, förbrännng och ekologska samband och vlken betydelse kunskaper om detta har, tll exempel för jordbruk och fske. Fysk: Energns oförstörbarhet och flöde, olka typer av energkällor och deras påverkan på mljön samt energanvändnngen samhället. Kem: Materens kretslopp genom råvarors förädlng tll produkter, hur de blr avfall som hanteras och sedan övergår tll naturen. Matens nnehåll och närngsämnenas betydelse för hälsan. Hstorska och nutda metoder för att förlänga matens hållbarhet. Vanlga kemkaler hemmet och samhället. Deras användnng och och påverkan på hälsan och mljön samt hur de är märkta och bör hanteras. Fossla och förnybara bränslen. Deras betydelse för energanvändnng och påverkan på klmatet. Metoder och arbetssätt för alla de tre NO-ämnena: Enkla fältstuder och experment. Planerng, utförande och utvärderng. Dokumentaton av enkla undersöknngar med tabeller, blder och enkla skrftlga rapporter. Tolknng och gransknng av nformaton med kopplng tll bolog, tll exempel faktatexter och tdnngsartklar. Från teknkämnet skulle kanske även kunna plockas: Hur teknska system hemmet och samhället förändrats över td och några orsaker tll detta. Olka sätt att hushålla energ hemmet. Skolan och omvärlden Lgr11 Att arbeta med Grön Flagg nnebär att samverka med omvärlden. Arbetet med hållbar utvecklng kan bdra tll att skolor utbyter erfarenheter med andra aktörer nom närngslv, organsatoner och kommun. Enlgt läroplanen ska verksamheten samverka med arbetslvet och närsamhället och eleverna ska utveckla ett förhållnngssätt som främjar entreprenörskap. Har n genom ert Grön Flagg-arbete samverkat med någon av följande aktörer? Kommunen Annan/andra aktör(er) Annan/andra aktör(er) och/eller övrgt att tllägga: Bondgårdsbesök Berätta gärna hur n samverkat med aktören/aktörerna: Energspartps som eleverna själva fck bygga och sen olka övnngar och dskussoner om hållbar utvecklng. Synlggörande Lgr11 En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet. Detta kan göras genom en anslagstavla på skolan, nformaton ett nyhetsbrev eller genom att nformera allmänheten. Vad har n gjort på er skola för att vsa upp ert Grön Flaggarbete? Vlken/vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? Informaton på skolans webbplats Informaton på föräldramöten Annan/andra aktvtet(er) Andra aktvteter och/eller övrgt att tllägga: Skoltdnng, Skolans åldersblandade bkupor, vernssage, aktvtetskväll och lopps. Uppföljnng, utvärderng och utvecklng Lgr11 För att Grön Flagg ska utveckla er verksamhet behöver n följa upp, analysera och utvärdera ert arbete förhållande tll de natonella målen och kunskapskraven. Samtala och reflektera Grön Flagg-rådet, personalgruppen och klasserna hur n har upplevt arbetet. Dskutera och analysera resultaten, gärna med hjälp av tdgare erfarenheter, ltteratur och forsknng för att utveckla lärandet för

9 hållbar utvecklng på er skola. Utvärderngen hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden Grön Flagg samt kan användas skolans kvaltetsarbete. a. Uppföljnng Reflektoner från eleverna, hur har de upplevt arbetet? Fnt med att v satte ljusslnga med LED-lampor varje stjärna taket. Kul att eleverna själva fck göra Mofflorna och nte fröknarna. Rolgt att eleverna själva fck bestämma hur det skulle se ut. Det ända som stod Moffflornas brev var att de hade öron och svans. Rolgt att klassen fck ett brev som fröken läste skogen. Många trodde att det fans rktga Mofflor och att en Moffla hade skrvt tll dem. De fantserade om att de var deras skog just då. Rolgt att man fck skrva om sn Moffla och läsa upp det för klassen. alla gllade att v tog materal från skogen tll vår egen Moffelskogsmodell. Kul att v fck göra en Moffelbok Bra med 2 flyttkartonger så v fck mycket utrymme. Fnt med moln taket. kul med en gubbe månen. Väldgt fnt med solnedgången. Eleverna tyckte att det var rolgt med att bdra med en regel var som gällde Mofflornas värld. De tyckte att det var kul att de själva fck bestämma hur deras Mofflor var släkt och kompsar med varanndra. De flesta tyckte att allt var rolgt. De tyckte att det vara rolgt att få presentera allt de gjort för föräldrarna och de andra spåren på skolan. Vssa tyckte att det vara dålgt att Mofflorna måste ha svans och öron så därför var v nte hårda på den punkten. Tråkgt att de som gjorde svamparna av trolldeg nte fck vara med och måla dem. KUl att göra grlanger av Clementnskalen som skräpade vår skog. V åt clementner varje fruktstund hela veckan för att kunna skrva god jul på väggen med våra skalgrlanger. Eleverna tyckte att det vara rolgt att göra egna kompostet avdet organska skräp som låg deras moffelskog. v hämtade maskar från komposterngen och lade allt de stora tomma glassburkarna som låg och skräpade. V sparade kärnorna från våra frukter för att kunna så tll våren. Det var rolgt att göra metalstjärnor av de tomma värmeljushållarna som någon hade slängt tn moffelskogen. Dessa blev perfekta att hänga granen. Eleverna fck lära sg att behållarna är gjorda av alumnum men den runda rngen som håller fast veken är tllverkad av järn och måste pllasbort nnan man slänger allt metallåtervnnngen. De fck också vetavarför man gör så på grund av att man sorterar skräpet med hjälp av en jättestor elektromagnet. Rolgt att göra ljuslyktor av glasburkarna och en fn korg av en gammal turksk yoghurtburk. Vssa tyckte att et skulle vara bättre med ett gemomsknlgt lock på komposterna så att man kunde se vad som hände där nne. Reflektoner från personalen, hur tolkar n det n sett och upplevt? Generelt så tycte hela klassen om att arbeta med mofflorna och blev nsprerade tll att fortsätta hemma själva. Alla vlle ha med sg allt de gjort med sg hem när v slutade termnen. Vhade svårt att få n det v först planerat under tema konsumton, men v talade ändå om hur man sorterar sopor av olka slag. pratade om vad man får slänga komposten och vad som nte passar där. och varför det nte gör det. V dskuterade hur man kan återvnna saker genom att göra något nytt oh fnt av det själv. V behandlade många ämnen under arbetaets gång som när v läde oss om hur en solnedgång ser ut coch varför det gör det v fcklära oss hur en stjärmvlder ser ut. V vck mäta och räkna komma på regler för ett moffelsamhälle skrva var obh en om sn moffla fundetra över vlka sorts träd svampar rs spllnng och mossa som kan fnnas moffelskogen. V avslutade arbetet med att presentera allt v gjort för spår 1 och spår 3. V gjorde även en frågeleksövnng skogen påvår ute dag där frågortna bestod repetton på all v lärt oss under denna td. och även smått och gått från resten av termnen. Det var väldgt rolgt och nspreerande och bland lte stressgt med detta tema. I år 4-5 har det vart ntressant att se barnens förhållnngssätt tll hållbar utvecklng, de har kommt med mycket egna tankar och åskter. De har bland annat berättat mycket om sådant som de läst eller hört utanför skolan, vlket blvt naturlgt då v pratat om hållbara val vardagen. Det färdga materalet "Mofflor och männskor" som v arbetade med under hösttermnen, var en bra ngång tll egna undersöknngar, fördjupnngar och dskussoner under vårtermnen. Det har vart ett bra tema som lockat tll egna reflektoner och ställnngstaganden. b. Utvärderng Kan n koppla era reflektoner tll egna erfarenheter och gärna även tll utbldnng, forsknng eller ltteratur? Det färdga materalet från Gr flagg om Mofflorna. I arbetet med Grön Flagg tema konsumton har v kunnat använda mycket av det som ngår Geograf A-kursen under lärarutbldnngen. Förutom materal från Håll Sverge rent så har v även använt materal från WWF, medvetenkonsumton.org och ung konsument.se. Då v är en ekoskola så arbetar v mycket med hållbar utvecklng daglgen, v köper ekologskt tll lunch och mellanmål samt har dskussoner med barnen om hållbara val vardagen. V har även en skolträdgård som passade väl n på det v arbetat med team konsumton, både då det får barnen att förstå hur det v äter odlas, men också en närproducerad dmenson. c. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån elevernas och personalens reflektoner? Redovsnngar kommer att fortsätta olka former. V använder alltd rapporterna från gr flagg vår kommande planerng. I nästa tema v arbetar med så kommer v kunna bygga vdare på det v redan arbetat med under det här läsåret. V har gjort utvärderngar med eleverna, och kommer försöka att utgå från deras tankar krng arbetet även höst. Eleverna har redan stor kunskap om ämnet konsumton och v tänker oss att det och med det nya temat går att få en ny/annan vnkel på hållbar utvecklng. d. Frvllg återkopplng tll Håll Sverge Rent Hur har n upplevt arbetet med de olka delarna Grön Flagg? Betygsätt från 1 tll 6, där 1 är betyget "nte bra" och 6 är betyget "mycket bra". 3 Arbetet med de hållbara nyckeltalen Arbetet med Grön Flagg-rådet/elevrådet

10 Att arbeta med teman Att arbeta med utvecklngsområden Att koppla Grön Flagg-arbetet tll läroplanen Arbetet med att få alla på skolan delaktga Arbetet med dokumentatonen tll Grön Flagg Vårdnadshavarnas delaktghet och engagemang Egna kommentarer eller övrgt att tllägga: