Bankernas kapitalkrav med Basel 2

Transkript

1 RAPPORT DEN 16 jun 2006 DNR : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2

2 R A P P o r t : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2

3 R a p p o r t : 6 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 31 RESULTAT FRÅN QIS 5-STUDIEN 64 Bakgrund och syfte 64 Övergrpande resultat 75 Resultat på portföljnvå 97

4 F I N ARN AS PI NP So Pr Et K2T 0I O0 6 N: E6 N Sammanfattnng Baselkommttén för banktllsyn och CEBS 1 har genomfört en stude av hur de nya kaptaltäcknngsreglerna som träder kraft nästa år kan väntas påverka kaptalkravet för bankerna. Studen benämns Quanttatve Impact Study 5 (QIS 5 2 ) och genomfördes på data som samlats n under hösten Den omfattar medlemsländerna Baselkommttén (G10), flertalet EU- och EESländer samt en handfull ytterlgare länder. 3 3 Såväl Baselkommttén som CEBS publcerar detaljerade rapporter krng resultatet av studen för respektve grupperngar. 4 Fnansnspektonen redovsar här ett sammandrag av dessa rapporter, med en särredovsnng av resultaten för de deltagande svenska bankerna som grupp. Bakgrunden tll att studen genomfördes var bland annat behovet att utvärdera om förslaget tll nya regler kan väntas ge ett rmlgt och önskvärt resultat, eller om regelverket borde kalbreras ytterlgare. Baselkommttén har nu dragt slutsatsen att resultaten från QIS 5 nte ger grund för någon ändrng nför kraftträdandet. Baselkommttén har därmed beslutat att nte förändra den kalbrerng av regelverket som tdgare gjorts. EG-drektvet har kalbrerats på samma sätt. Studen vsar att mnmkaptalkravet under pelare 1 det nya regelverket mnskar jämfört med de nuvarande kaptaltäcknngsreglerna. För gruppen av nternatonellt aktva och dversferade banker med prmärkaptal överstgande 3 mljarder EUR mnskar mnmkaptalkravet med genomsntt 6,8 procent nom G 10-länderna respektve 7,7 procent nom CEBS, baserat på den metod som bankerna själva bedömer som mest sannolk att de tar bruk. För de fyra svenska banker 5 som deltagt studen pekar resultatet på att mnmkaptalkravet genomsntt sjunker med 1,2 procent beräknat efter schablonmetoden och 25,8 procent enlgt den grundläggande IRK-metoden. För dem är resultatet för den grundläggande IRK-metoden detsamma som mest sannolk metod, eftersom de alla fyra räknar med att använda den grundläggande IRK-metoden. De generella resultaten denna stude vsar således på en vss mnsknng av de beräknade kaptalkraven från pelare 1. Men den jämförelsen är nte fullständg. Den nterna kaptalutvärderng som bankerna ska göra nom ramen för pelare 2 av det nya regelverket kan praktken medföra påslag förhållande tll pelare 1. Den nterna kaptalutvärderngen ska också utvärderas av Fnansnspektonen genom den samlade kaptalbedömnngen, och myndgheten kan kräva ytterlgare kaptal utöver vad banken kommt fram tll. Påslagen pelare 2 kan bero på olka faktorer: 1 Commttee of European Bankng Supervsors 2 Under arbetets gång har flera tdgare studer av detta slag genomförts. Skllnaderna omfattnng är dock så stora att några egentlga jämförelser mellan QIS 5 och de tdgare studerna nte kan göras. 3 Medlemsländer Baselkommttén är USA, Japan, Kanada, Schwez, Storbrtannen, Frankrke, Italen, Tyskland, Spanen, Nederländerna, Belgen, Sverge och Luxemburg. Av hstorska skäl talar man här också om G10- gruppen. 4 Kan laddas ned på respektve 5 De svenska deltagande bankerna är Förenngssparbanken, Handelsbanken, Nordea och SEB. 1

5 R a p p o r t : 6 Andra rsker än de rsker som omfattas av pelare 1 (kredtrsk, operatv rsk och marknadsrsk) ska beaktas. Bankerna behöver hålla en vss margnal tll kaptalkravet pelare 1. Det senare är särsklt vktgt eftersom det fnns en konjunkturkänslghet det nya regelverket förhållande tll befntlga kaptaltäcknngsregler. Genom att kaptalkravet grundar sg på bankens egen mätnng av kredtrsken hos låntagarna, kommer kaptalkravet att öka när konjunkturen försämras och den uppmätta kredtrsken hos låntagarna ökar. Detta har sannolkt haft en effekt på resultatet QIS 5. Mätnngen gjordes under en perod när konjunkturen var stark de allra flesta länder. I ett annat konjunkturläge kunde effekterna på kaptalkravet från pelare 1 ha blvt annorlunda. Det bör också framhållas att QIS 5 är utförd på bankernas modeller sådana de såg ut nnan de blvt godkända av myndgheterna. Gransknngen av modellerna och ytterlgare utvecklngsarbete nternt bankerna kan medföra att de färdga modellerna ger ett annat utfall än resultaten QIS 5. Kaptalkravet pelare 1 för de svenska bankerna mnskar som ovan nämnts mer än för genomsnttet av såväl CEBS- som G10-banker (25,8 procent jämfört med 7,7 respektve 6,8 procent). Det fnns flera förklarngar tll det. En är att kaptalkravet mnskar mest för hushållskredter och att de svenska bankerna har en större andel sådana kredter än genomsnttet. Inte bara portföljsammansättnngen har betydelse. De svenska bankernas kaptalkrav tycks även mnska mer än genomsnttlgt vd en gven portföljstorlek för såväl hushållskredter som företagskredter. Denna effekt hänger samman med hur rskerna mäts de nterna modellerna och är därför svårare att på nuvarande stadum förklara. Några möjlga orsaker kan vara: Konjunkturen har vart särsklt god Sverge, jämfört med många av jämförelseländerna. Kredtförlusterna har vart avsevärt lägre för svenska banker än för andra länders banker under de senaste åren. Data de nterna modellerna kommer framför allt från de senaste åren. Den uppmätta rsken kan därför bl lägre. Efter bankkrsen har de svenska bankernas kredtportföljer städats ur såtllvda att många dålga kredter har hanterats. Bankernas kredtportföljer består således av kredter som gvts utfrån den väsentlgen förbättrade kredtprövnng som bankerna utvecklat efter bankkrsen. Andra länder har nte alltd genomgått motsvarande stålbad. Det går nte att dagsläget värdera vlken omfattnng dessa faktorer spelat n. Inom ramen för prövnngen av IRK-modellerna granskar Fnansnspektonen dock dessa förhållanden noggrant. Bland annat har krav ställts på att beakta effekterna av mer allvarlga konjunkturnedgångar än den som var under början på 2000-talet. QIS 5-resultaten vsar vad som hypotetskt skulle hända om Basel II-reglerna tllämpas fullt ut. Det är vktgt att komma håg att det fnns nlagda övergångsregler (golv) som ska förhndra att kaptalkravet faller alltför kraftgt för ensklda banker. Under 2007, 2008 och 2009 lgger dessa golv vd 95, 90 2

6 R A P P o r t : 6 respektve 80 procent av det kaptalkrav som skulle gälla vd nuvarande regler. Under den peroden kommer tllsynsmyndgheterna att noga följa utfallet av det nya systemet En annan faktor att ta hänsyn tll är att bankernas kaptalserng stor utsträcknng beror på hur de nternatonella ratngnsttuten bedömer kaptalbehovet. Det är osäkert vlken utsträcknng dessa accepterar neddragnngar av kaptalet utan att det påverkar bankens ratng. 3

7 R a p p o r t : 6 Resultat från QIS 5-studen Bakgrund och syfte 6 I jun 2004 lades Baselkommtténs förslag tll nya kaptaltäcknngsregler för nternatonellt verksamma banker fram. Ett vktgt mål arbetet med det nya regelverket har vart att detta även fortsättnngsvs ska främja säkerhet och sundhet det fnansella systemet. Detta har bl a uttryckts som att det totala kaptalkravet för nternatonellt aktva banker ska förbl stort sett oförändrat. Dessutom skulle de nya kaptaltäcknngsreglerna utformas så att de uppmuntrar bankerna att nföra mer rskkänslga och sofstkerade mätmetoder. För att utvärdera effekterna av Basel II-regelverket på bankernas kaptalkrav beslutade Baselkommttén att genomföra en stude, s.k. Quanttatve Impact Study (QIS 5 6 ) under hösten Resultatet av studen avsågs utgöra underlag för Baselkommtténs slutlga dskusson om eventuell ny kalbrerng av regelverket nför kraftträdandet 1 januar Inom EU beslutade Commttee of European Bankng Supervsors (CEBS) om genomförandet av en motsvarande stude. Samordnng har skett mellan Baselkommttén och CEBS. Bland annat har gemensamma rapporterngsmallar använts vd undersöknngarna. Deltagande banker Sammantaget har banker från 31 länder deltagt studen. Samtlga G10 länder (utom USA 7 ) och 19 länder utanför G10 har ngått undersöknngen. Lksom tdgare QIS-studer har bankerna ndelats två grupper, Grupp 1 och Grupp 2. Tll Grupp 1 räknas en bank om dess prmärkaptal överstger 3 mljarder EUR, banken är dversferad och nternatonellt aktv. Övrga banker klassas som Grupp 2. Baselkommtténs sekretarat har tagt emot data från 56 Grupp 1-banker och 146 Grupp-2 banker G10 länderna (nklusve en del tyska banker på bass av deras QIS 4 stude) samt 155 banker från andra länder. 26 banker från den amerkanska delen av QIS 4 har också räknats med. Från Sverge har fyra Grupp 1-banker deltagt. Resultaten från QIS 5 redovsas för tre olka landgrupperngar: o o G10, som omfattar de 13 medlemsländerna Baselkommttén Europeska länder som antngen är medlemsstater EU, ansökarländer tll EU eller medlemmar av det Europeska Ekonomska Samarbetsområdet (EES). Denna grupp utgör tllsammans Commttee of 6 Under arbetets gång har flera tdgare studer av detta slag genomförts. Skllnaderna omfattnng är dock så stora att några egentlga jämförelser mellan QIS 5 och de tdgare studerna nte kan göras. 7 USA har formellt nte deltagt QIS 5, men resulaten från en motsvarande undersöknng har vss utsträcknng tagts med vd sammanställnngen av resultat från QIS 5. Eftersom USA endast avser att utnyttja avancerad IRKmetod är det dock endast vssa tabeller som sffror avseende amerkanska banker ngår. 4

8 R A P P o r t : 6 o European Bankng Supervsors (CEBS) och omfattar 30 länder (såväl nom som utanför G10) varav 20 har lämnat data tll QIS 5. Eftersom de alla är CEBS-medlemmar eller observatörsländer betecknas denna grupp som CEBS. Övrga cke-g10 länder, som består av alla cke-g10 länder som nte ngår CEBS-gruppen. Åtta länder denna kategor har lämnat data tll QIS 5. Bankerna har de flesta länder anmodats rapportera data för åtmnstone två av de nya metoderna samt enlgt nuvarande regler. En bank som avser att använda en metod som är baserad på grundläggande ntern rskklassfcerng (grundläggande IRK-metod) rapporterar data för grundläggande IRK och schablonmetoden. Banker som går n avancerad IRK rapporterar data för avancerad och grundläggande IRK. Det är vktgt att framhålla att uppgfterna QIS 5 stor utsträcknng bygger på skattade sffror och nte verklga data. 7 För att få använda en egen IRK-metod för att beräkna kaptalkravet för kredtrsk måste bankerna få modellerna prövade och godkända av respektve lands tllsynsmyndgheter För svensk del prövar Fnansnspektonen för närvarande 8 bankers modeller. Ingen av dessa modeller är ännu godkänd. Uppgfterna som lämnats undersöknngen är därför förenade med vss osäkerhet tll följd av det utvecklngsarbete som pågår. Övergrpande resultat Nedanstående tabell vsar den totala förändrngen mnmkaptalkravet jämfört med nuvarande kaptaltäcknngsregler. Tabellen vsar att mnmkaptalkravet under Basel II genomsntt sjunker QIS 5 jämfört med nuvarande regelverk för alla grupperngar utom G10 Grupp 1-banker och banker övrga cke-g10 länder under schablonmetoden För Grupp 1-banker G10-länderna mnskar mnmkaptalkravet med 6,8% den metod som bankerna själva bedömer som mest sannolk att de tar bruk. Bland de två IRK-metoderna vsar den avancerade metoden större redukton mnmkaptalkravet (-7,1%) än den grundläggande metoden (- 1,3%). schablonmetoden skulle öka med 1,7%. Ytterst få, om ens några, Grupp-1 banker nom G10 förväntas emellertd använda denna metod. För Grupp 2-bankerna nom G10 är mnsknngen av mnmkaptalkravet större. den mest sannolka metoden väntas mnska med 11,3%, medan mnsknngarna schablonmetoden, den grundläggande IRK-metoden och den avancerade IRK-metoden är 1,3%, 12,3% respektve 26,7%. 5

9 R a p p o r t : 6 Tabell 1. Procentuell förändrng mnmkaptalkravet jämfört med nuvarande kaptaltäcknngsregler. Ingen hänsyn har tagts tll övergångsregler. Schablonmetod Grundläggande IRK-metod Avancerad IRK-metod Mest sannolk metod G10 Grupp 1 1,7-1,3-7,1-6,8 G10 Grupp 2-1,3-12,3-26,7-11,3 CEBS -0,9-3,2-8,3-7,7 Grupp 1 CEBS -3,0-16,6-26,6-15,4 Grupp 2 Övrga cke- 1,8-16,2-29,0-20,7 G10 Grupp 1 Övrga cke- 38,2 11,4-1,0 19,5 G10 Grupp 2 Sverge -1,2-25,8-25,8 Resultaten för CEBS-länderna lknar de för G10-länderna. CEBS Grupp 1- banker uppvsar en genomsnttlg mnsknng mnmkaptalkravet på 0,9%, 3,2% och 8,3% schablonmetoden, grundläggande IRK-metoden och den avancerade IRK-metoden. CEBS Grupp 2-banker vsar mnsknngar på 3,0%, 16,6% och 26,6%. Rktas ntresset mot de metoder som med störst sannolkhet kommer att tas bruk, pekar resultaten på genomsnttlga mnsknngar på 7,7% för CEBS Grupp 1-banker och 15,4% för CEBS Grupp 2- banker. De genomsnttlga resultaten för Grupp 1-banker övrga cke-g10 länder vsar på en mnsknng med 16,2% och 29,0% grundläggande respektve avancerad IRK-metod. I schablonmetoden syns en öknng på 1,8% och den mest sannolka metoden en mnsknng med 20,7%. Grupp 2-banker uppvsar en öknng på 38,2% schablonmetoden, en öknng på 11,4% grundläggande IRK och en obetydlg mnsknng på 1,0% den avancerade IRK-metoden. I det mest sannolka metodvalet uppvsar övrga cke-g10 Grupp 2-banker en öknng av mnmkaptalkravet på 19,5%. De svenska bankerna har materalet defnerats som Grupp 1-banker. Resultatet beträffande deras förändrng mnmkaptalkravet påmnner emellertd mer om det som gäller för Grupp 2-banker. mnskar med 1,2% schablonmetoden och med 25,8% grundläggande IRK. Det senare resultatet är lkt det som Grupp 2-banker G10 uppvsar den avancerade IRK-metoden. En förklarng är de svenska bankernas fokus på hushållssektorn, för vlken grundläggande IRK och avancerad IRK sammanfaller. Sammanfattnngsvs kan sägas att resultatet QIS 5 grovt sett lgger lnje med Basel II förslagets ntentoner. för nternatonellt aktva banker (Grupp 1-banker) mnskar måttlgt och att det fnns ett tydlgt nctament för bankerna att använda mer rskkänslga och sofstkerade mätmetoder för att bestämma kaptaltäcknngskravet. 6

10 R A P P o r t : 6 Resultat på portföljnvå Schablonmetoden För att analysera effekten av Basel II reglerna på portföljnvå används det s k portföljbdraget. Portföljbdraget beräknas genom att multplcera portföljens (relatva) storlek med förändrngen mnmkaptalkravet enlgt Basel II jämfört med mnmkaptalkravet enlgt det nuvarande regelverket på portföljnvå. sn tur mäter det kaptal som krävs för att täcka 8 procent av de rskvägda tllgånga 9 Tabell 2. Jämförelse mellan schablonmetod och nuvarande regelverk procent G10 Grupp 1 Sverge Grupp 1 Portfölj Storlek Förändr. Bdrag Storlek Förändr. Bdrag Storkund; varav 32,2 7,9 2,5 32,0 3,3 1,1 - Företag 26,9 3,2 0,9 28,9 3,1 0,9 - Bank 4,9 30,0 1,5 3,0 5,5 0,2 - Stat 0,4 55,5 0,2 0,0-9,2 0,0 Små/medelstora 8,6-2,5-0,2 14,9 3,8 0,6 förtag Specalutlånng 4,6-5,5-0,3 0,0 0,0 0,0 Hushåll; varav 26,5-26,9-7,1 26,3-29,3-7,7 - Fastghetskredter 22,3-28,3-6,3 19,8-31,6-6,3 - Kval rullande exp 0,6-20,5-0,1 0,8-10,4-0,1 - Övr hushållsexp 3,7-19,7-0,7 5,7-24,1-1,4 SME (hushåll) 1,8-23,4-0,4 2,5-18,5-0,5 Akter 3,2 5,3 0,2 0,3 0,0 0,0 Köpta kundfordr. 0,3-6,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrga tllgångar 3,3 0,0 0,0 1,0 0,0 0,0 Värdepapperserng 3,0 7,4 0,2 0,0 0,0 0,0 Motpartsrsk 1,2 35,1 0,4 1,7 28,9 0,5 Specfk rsk 1,3 5,4 0,1 2,4 5,6 0,1 Marknadsrsk 1,6 0,6 0,0 1,4 0,0 0,0 Relaterade företag 4,7 16,7 0,8 5,0 0,0 0,0 Övrga avdrag 3,5 0,0 0,0 9,8 0,0 0,0 Partell användnng 3,9-1,1 0,0 2,7 0,0 0,0 Operatv rsk 5,6 4,8 Total 100,0 1,7 100,0-1,2 Av tabell 2 framgår de genomsnttlga resultaten för schablonmetoden för Grupp 1-banker nom G10-länderna och Sverge. För båda bankgrupperna framgår att hushållsportföljerna är de huvudsaklga drvkrafterna bakom det mnskade mnmkaptalkravet för kredtrsk jämfört med det nuvarande regelverket medan operatv rsk svarar för en motverkande öknng. Bdraget från övrga portföljer är mycket lågt. 7

11 R a p p o r t : 6 Fastghetskredter tll hushållssektorn bdrar mest tll reduktonen mnmkaptalkravet, -6,3% för såväl G10 banker som de svenska bankerna. De övrga hushållsportföljerna vsar också negatva bdrag. Margnellt något större för de svenska bankerna än för G10 bankerna genomsntt. 10 I allmänhet bdrar företagsexponerngarna ganska ltet tll förändrngen mnmkaptalkravet schablonmetoden. En vss betydelse har säkert att extern ratng nte är så vanlg vssa länder. Företagsexponerngar får därmed en rskvkt på 100% såväl det nya som det gamla regelverket. Tabell 3. Jämförelse mellan schablonmetod och nuvarande regelverk procent CEBS Grupp 1 Sverge Grupp 1 Portfölj Storlek Förändr. Bdrag Storlek Förändr. Bdrag Storkund; varav 24,1 7,6 1,9 32,0 3,3 1,1 - Företag 17,7-1,9-0,3 28,9 3,1 0,9 - Bank 6,0 29,0 1,8 3,0 5,5 0,2 - Stat 0,4 97,6 0,4 0,0-9,2 0,0 Små/medelstora 8,3-5,1-0,4 14,9 3,8 0,6 förtag Specalutlånng 5,4-6,4-0,4 0,0 0,0 0,0 Hushåll: varav 32,9-27,4-9,0 26,3-29,3-7,7 - Fastghetskredter 27,7-28,2-7,8 19,8-31,6-6,3 - Kval rullande exp 0,7-22,9-0,2 0,8-10,4-0,1 - Övr hushållsexp 4,4-23,6-1,0 5,7-24,1-1,4 SME (hushåll) 2,7-22,2-0,9 2,5-18,5-0,5 Akter 1,2 18,3 0,2 0,3 0,0 0,0 Köpta kundfordr. 0,1-19,3-0,1 0,0 0,0 0,0 Övrga tllgångar 3,0 0,0 0,0 1,0 0,0 0,0 Värdepapperserng 2,6 12,9 0,4 0,0 0,0 0,0 Motpartsrsk 1,6 34,4 0,9 1,7 28,9 0,5 Specfk rsk 1,3 6,5 0,1 2,4 5,6 0,1 Marknadsrsk 2,1 0,9 0,0 1,4 0,0 0,0 Relaterade företag 5,7 19,9 2,0 5,0 0,0 0,0 Övrga avdrag 5,0-0,5 0,0 9,8 0,0 0,0 Partell användnng 4,2-3,2-0,2 2,7 0,0 0,0 Operatv rsk 5,5 4,8 Total 100,0-0,9 100,0-1,2 Operatv rsk ger naturlgtvs ett postvt bdrag eftersom det tdgare nte har funnts ett explct kaptalkrav för denna rsk. Bdraget är något större för Grupp 1 bankerna nom G10-länderna än för de svenska bankerna. Görs motsvarande jämförelser stället med Grupp1-banker nom CEBS (tabell 3) förändras blden endast margnellt. Det relatva nslaget av hus- 8

12 R A P P o r t : Fastghetskredter tll hushållssektorn bdrar mest tll reduktonen mnmkaptalkravet, -6,3% för såväl G10 banker som de svenska bankerna. De övrga hushållsportföljerna vsar också negatva bdrag. Margnellt något större för de svenska bankerna än för G10 bankerna genomsntt. I allmänhet bdrar företagsexponerngarna ganska ltet tll förändrngen mnmkaptalkravet schablonmetoden. En vss betydelse har säkert att extern ratng nte är så vanlg vssa länder. Företagsexponerngar får därmed en rskvkt på 100% såväl det nya som det gamla regelverket. 11 Tabell 3. Jämförelse mellan schablonmetod och nuvarande regelverk procent CEBS Grupp 1 Sverge Grupp 1 Portfölj Storlek Förändr. Bdrag Storlek Förändr. Bdrag Storkund; varav 24,1 7,6 1,9 32,0 3,3 1,1 - Företag 17,7-1,9-0,3 28,9 3,1 0,9 - Bank 6,0 29,0 1,8 3,0 5,5 0,2 - Stat 0,4 97,6 0,4 0,0-9,2 0,0 Små/medelstora 8,3-5,1-0,4 14,9 3,8 0,6 förtag Specalutlånng 5,4-6,4-0,4 0,0 0,0 0,0 Hushåll: varav 32,9-27,4-9,0 26,3-29,3-7,7 - Fastghetskredter 27,7-28,2-7,8 19,8-31,6-6,3 - Kval rullande exp 0,7-22,9-0,2 0,8-10,4-0,1 - Övr hushållsexp 4,4-23,6-1,0 5,7-24,1-1,4 SME (hushåll) 2,7-22,2-0,9 2,5-18,5-0,5 Akter 1,2 18,3 0,2 0,3 0,0 0,0 Köpta kundfordr. 0,1-19,3-0,1 0,0 0,0 0,0 Övrga tllgångar 3,0 0,0 0,0 1,0 0,0 0,0 Värdepapperserng 2,6 12,9 0,4 0,0 0,0 0,0 Motpartsrsk 1,6 34,4 0,9 1,7 28,9 0,5 Specfk rsk 1,3 6,5 0,1 2,4 5,6 0,1 Marknadsrsk 2,1 0,9 0,0 1,4 0,0 0,0 Relaterade företag 5,7 19,9 2,0 5,0 0,0 0,0 Övrga avdrag 5,0-0,5 0,0 9,8 0,0 0,0 Partell användnng 4,2-3,2-0,2 2,7 0,0 0,0 Operatv rsk 5,5 4,8 Total 100,0-0,9 100,0-1,2 Operatv rsk ger naturlgtvs ett postvt bdrag eftersom det tdgare nte har funnts ett explct kaptalkrav för denna rsk. Bdraget är något större för Grupp 1 bankerna nom G10-länderna än för de svenska bankerna. Görs motsvarande jämförelser stället med Grupp1-banker nom CEBS (tabell 3) förändras blden endast margnellt. Det relatva nslaget av hus- 8

13 R a p p o r t : 6 Tabell 4. Jämförelse mellan sannolkt utnyttjad IRK-metod och nuvarande regelverk procent 12 G10 Grupp 1 Sverge Grupp 1 Portfölj Storlek Förändr. Bdrag Storlek Förändr. Bdrag Storkund; varav: 32,1-10,3-3,3 32,0-22,9-7,3 - Företag 27,8-18,0-5,0 28,9-27,5-8,0 - Bank 3,8 10,1 0,4 3,0 6,2 0,2 - Stat* 0,5 237,9 1,3 0,0 2476,9 0,4 Små/medelstora 6,9-19,0-1,3 14,9-16,0-2,4 förtag Specalutlånng 3,4-11,6-0,4 0,0 0,0 0,0 Hushåll; varav: 17,6-46,3-8,1 26,3-75,9-20,0 - Fastghetskredter 11,8-64,4-7,6 19,8-80,4-15,9 - Kval rullande exp 1,5 23,0 0,3 0,8-56,7-0,5 - Övr hushållsexp 4,3-20,4-0,9 5,7-62,9-3,6 SME (hushåll) 2,9-48,7-1,4 2,5-39,4-1,0 Akter 3,1 85,0 2,6 0,3 104,0 0,0 Köpta kundfordr. 0,1 17,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrga tllgångar 3,6 0,0 0,0 1,0 0,0 0,0 Värdepapperserng 2,8-0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 Motpartsrsk 1,9 14,8 0,4 1,7-15,8-0,2 Specfk rsk 1,4 4,1 0,1 2,4 5,6 0,1 Marknadsrsk 2,5-0,7 0,0 1,4 0,0 0,0 Relaterade företag 6,8 8,1 0,6 5,0 0,0 0,0 Övrga avdrag 12,1-0,1 0,0 9,8 0,0 0,0 Partell användnng 2,7 9,7 0,3 2,7 0,0 0,0 Operatv rsk 6,1 4,8 Total 100,0-4,5 100,0-25,8 * De stora procentuella förändrngarna mnmkaptalkravet för statsexponerngar beror på att en betydande del av dessa exponerngar har en rskvkt på 0% de nuvarande kaptaltäcknngsreglerna. Varje annan rskvkt de nya metoderna ger en extrem procentuell öknng kaptalkravet för de banker som enbart har sådana exponerngar, även om förändrngen absoluta tal är lten. I tabell 5 jämförs Grupp 1-banker nom CEBS med de svenska Grupp 1- bankerna. Jämförelsen vsar skllnaden mellan grundläggande IRK-metod och nuvarande regelverk procent. Samma allmänna mönster som ovan kvarstår vd denna jämförelse. De svenska bankerna har större andel hushållsexponerngar och uppvsar också större förändrngar mnmkaptalkravet för såväl företags- som hushållsexponerngarna än Grupp 1-banker nom CEBS. Förändrngar mnmkaptalkravet är sn tur en funkton av bankernas egna skattnngar av olka rskfaktorer som rsk för fallssemang (PD), förlust vd fallssemang (LGD) etc. Här fnns stora skllnader mellan bankerna beroende på hur långt man vd undersöknngstllfället hade kommt mplementerngen av det nya regelverket, tllgång tll hstorsk data osv. 10

14 R A P P o r t : 6 Tabell 5. Jämförelse mellan sannolkt utnyttjad IRK-metod och nuvarande regelverk procent. CEBS Grupp 1 Sverge Grupp 1 Portfölj Storlek Förändr. Bdrag Storlek Förändr. Bdrag Storkund; varav 28,2-11,5-3,2 32,0-22,9-7,3 - Företag 23,3-17,1-4,0 28,9-27,5-8,0 - Bank 4,3-4,5-0,2 3,0 6,2 0,2 - Stat* 0,5 178,4 0,9 0,0 2476,9 0,4 Små/medelstora 7,2-18,1-1,3 14,9-16,0-2,4 förtag Specalutlånng 4,2-16,9-0,7 0,0 0,0 0,0 Hushåll; varav 20,1-44,1-8,9 26,3-75,9-20,0 - Fastghetskredter 13,8-64,5-8,9 19,8-80,4-15,9 - Kval rullande exp 1,6 48,8 0,8 0,8-56,7-0,5 - Övr hushållsexp 4,8-15,8-0,8 5,7-62,9-3,6 SME (hushåll) 4,1-49,5-2,0 2,5-39,4-1,0 Akter 1,3 81,9 1,1 0,3 104,0 0,0 Köpta kundfordr. 0,1-39,5 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrga tllgångar 2,8 0,0 0,0 1,0 0,0 0,0 Värdepapperserng 2,0 8,6 0,2 0,0 0,0 0,0 Motpartsrsk 2,3 9,1 0,2 1,7-15,8-0,2 Specfk rsk 1,5 5,1 0,1 2,4 5,6 0,1 Marknadsrsk 2,9-2,1-0,1 1,4 0,0 0,0 Relaterade företag 6,9 12,7 0,9 5,0 0,0 0,0 Övrga avdrag 13,2 0,0 0,0 9,8 0,0 0,0 Partell användnng 3,1 12,2 0,4 2,7 0,0 0,0 Operatv rsk 5,8 4,8 Total 100,0-7,5 100,0-25,8 * De stora procentuella förändrngarna mnmkaptalkravet för statsexponerngar beror på att en betydande del av dessa exponerngar har en rskvkt på 0% de nuvarande kaptaltäcknngsreglerna. Varje annan rskvkt de nya metoderna ger en extrem procentuell öknng kaptalkravet för de banker som enbart har sådana exponerngar, även om förändrngen absoluta tal är lten. 13 Kvaltet på lämnade uppgfter QIS 5-studen utgör en omfattande nsamlng av uppgfter om bankernas exponerngar olka tllgångsklasser strukturerade efter kraven det nya regelverket. Dock har exakt data nte alltd funnts att tllgå. För vssa exponerngar har de deltagande bankerna nte kunnat lämna uppgfter över huvud taget enlgt Basel II-reglerna beroende på att mplementerngen av det nya regelverket ännu nte kommt så långt banken. Endast ett fåtal G10 banker förefaller exempelvs att ha lyckats med att tllämpa de nya metoderna för att estmera motpartsrsk och endast to banker var stånd att 11

15 R a p p o r t : 6 beräkna estmat för dubbelt fallssemang (double default), dvs. sannolkheter för att både låntagare och garantutställare fallerar. 14 I andra fall har bankerna efter bästa förmåga försökt skatta efterfrågad nformaton på bass av de uppgfter som funnts att tllgå vd undersöknngstllfället. Tllämpnng av begreppet förlust vd fallssemang under ogynnsamma förhållanden ( economc down-turn LGD ) och frågor som täcks Baselkommtténs förslag rörande handelslagrets behandlng är sådana områden som uppenbarlgen är under utvecklng och där data behöver förbättras. I de fall där bankerna haft behov av att skatta data förefaller det som om man vss utsträcknng valt att göra försktga antaganden. Exempel på ett sådant fall rör konverterngsfaktorer för outnyttjade kredtfaclteter, där bankerna förefaller att systematskt välja höga värden. Svårgheter att fördela företagsexponerngar korrekt beroende på svårgheter att dentfera storleksfaktorn (kundföretagets årlga försäljnngsvolym) är ett annat exempel där banker uppgett att de har underlått att göra gynnsamma justerngar beräknngsformeln för mnmkaptalkravet. 12

16 Fnansnspektonens rapporter fnns på :5 Avgft efter prestaton en gransknng av avgfter 37 fondbolag 2006:4 Marknadstllsyn :3 Handel med förfallna fordrngar och nkasso 2006:2 Företagens tllämpnng av nternatonella redovsnngsregler 2006:1 Fondbolagens nformatonsgvnng Konsumenten och rådgvnngen 2005:12 Interna affärer lvbolagen en uppföljande gransknng 2005:11 Från konto tll konto VII 2005:10 Fnanssektorns stabltet :9 Hanterng av klagomål fnanssektorn 2005:8 Företagens nterna kaptalutvärderng 2000:7 Stärkt skydd för trafkskadade 2005:6 Den fnansella elmarknaden 2005:5 Lvbolagens avgfter 2005:4 Blancokredter tll konsumenter 2005:3 Fnanssektorns krsberedskap 2005:2 Lvbolagens provsoner tll försäkrngsmäklare 2005:1 Indexoblgatoner en gransknng av nformatonen tll kunderna Fnansnspektonen Box 6750, Stockholm Tel Fax