Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Transkript

1 Fnspångs kommuns skolkuratorer Handlngsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck skolan Framtagen utfrån Länsstyrelsens publkatoner Om våld hederns namn & Våga göra skllnad För mer nformaton se Länsstyrelsens hemsda avseende hedersrelaterat våld och förtryck: På hemsdan kan du ladda ner publkatoner samt se flmer och beställa nformatonsmateral m.m. Se särsklt Mtt lv och rätten att välja en berättelse om heder, arv och kärlek Flm Ung och fr, eller? för unga om rätten att själv välja stt lv Studemateral 1(9)

2 Fnspångs kommuns skolkuratorer Innehållsförtecknng Innehållsförtecknng...2 Inlednng...3 Brott mot de mänsklga rättgheterna...3 Föräldrabalken...4 Föräldrabalken 6 kap. Om vårdnad, boende och umgänge...4 Vad är hedersrelaterat våld och förtryck...4 Hedersrelaterat våld och förtryck kan uttryckas på följande sätt:...4 Tonårsutvecklng...5 Skolans uppdrag...5 Rutn vd uppmärksammande av hedersförtryck...6 Förebyggande arbete...6 Åtgärder vd msstanke och/eller oro avseende hedersförtryck och våld...6 Vd akuta stuatoner och/eller stark oro...6 Uppföljnng...6 Skolans kommunkaton och dalog med vårdnadshavare...7 Exempel på hur man kan nå vårdnadshavare:...7 Observera!...7 Observatonspunkter...8 Flckor...8 Pojkar...8 Blaga: Kontaktlsta...9 2(9)

3 Fnspångs kommuns skolkuratorer Inlednng Arbetet med denna handlngsplan nleddes våren 2013 då kommunens skolkuratorer uppmärksammade att det kommunen saknades både kunskap och rutner avseende hedersrelaterat våld och förtryck. Handlngsplanen är framtagen samråd med socaltjänsten för att skapa naturlg samverkan ärenden rörande hedersrelaterat våld och förtryck. Denna handlngsplan rktar sg tll Fnspångs Kommuns rektorer, elevhälsa, pedagoger samt övrg personal på skolorna som kommer kontakt med elever. Syfte med handlngsplanen är att motverka hedersrelaterat våld och förtryck och målsättnngen är att alla på skolan ska veta vem som gör vad olka skeenden och stuatoner där en elev är utsatt för begränsnngar, hot, våld och förtryck hederns namn. Skolans handlngsplan är samordnad med socaltjänstens rutn för att underlätta samverkan då det är mnst lka vktgt att skapa tydlghet krng vem som gör vad på skolan, som vlka förväntnngar och krav skolan kan ha på socaltjänstens arbete och agerande vd ärenden som nnefattar hedersrelaterat våld och förtryck. Denna handlngsplan kommer att ses över och revderas nför varje läsår. Kommunens skolkuratorsgrupp ansvarar för översyn och revderng, varpå handlngsplanen förankras hos kommunens rektorer som ansvarar för mplementerng på respektve skola. Det är skolkuratorernas förhoppnng att handlngsplanen ska fungera både som ett verktyg för att motverka förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck samt som en väglednng stuatoner där skolans personal msstänker eller uppmärksammar att en elev är utsatt för begränsnngar, hot, våld och förtryck hederns namn. Brott mot de mänsklga rättgheterna Hedersrelaterat våld och förtryck kan yttra sg på många olka sätt. Det gemensamma är att den utsatta elevens mänsklga fr- och rättgheter nskränks, vlket är ett brott mot de mänsklga rättgheter och barnkonventonen: Rätten tll en egen åskt Rätten tll yttrandefrhet, tankefrhet, samvetsfrhet och relgonsfrhet Rätten att bestämma över stt eget lv Rätten tll sn kropp och sexualtet Rätten att bestämma när och med vem man vll gfta sg Rätten att studera samt arbeta Rätten tll utbldnng och utvecklng Rätten tll vla, frtd, lek och rekreaton anpassad tll elevens ålder 3(9)

4 Fnspångs kommuns skolkuratorer Föräldrabalken I föräldrabalken (SFS 1949:381) fnns reglerngar som är ett stöd skolans arbete att motverka förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck. Föräldrabalken 6 kap. Om vårdnad, boende och umgänge 1 Barn har rätt tll omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn ska behandlas med aktnng för sn person och egenart och får nte utsättas för kroppslg bestraffnng eller annan kränkande behandlng. Lag (1983:47) 11 Vårdnadshavaren har rätt och skyldghet att bestämma frågor som rör barnets personalga angelägenheter. Vårdnadshavaren skall därvd takt med barnets stgande ålder och utvecklng ta allt större hänsyn tll barnets synpunkter och önskemål. Lag (1983:47) Vad är hedersrelaterat våld och förtryck Det som kallas hedersrelaterat våld och förtryck har, lksom mäns våld mot kvnnor generellt, sn grund kön, makt, sexualtet och kulturella föreställnngar. När det gäller hedersrelaterat våld och förtryck är kontrollen av flckors och kvnnors sexualtet central och starkt knuten tll ett kollektv. I kulturer där hedersrelaterat våld och förtryck utövas står föreställnngar om oskuld och kyskhet fokus och famljens rykte och anseende ses som avhänggt flckors och kvnnors faktska eller påstådda beteende. Skr 2007/08:39 Hedersrelaterat våld och förtryck är ofta begränsat tll famljer med patrarkala famljesystem och är därmed nte knutet tll relgon, vlket ofta är den allmänna uppfattnngen. Att upprätthålla en famljs heder nnebär framför allt att kontrollera den unga kvnnans sexualtet för att undvka att hon drar skam över famljen. Detta nnebär att både pojkars och flckors lvsutrymme begränsas. Kravet och kontrollen att flckan är oskuld före äktenskapet är en sådan begränsnng, men också famljens kontroll över valet av framtda partner. Hedersrelaterat våld och förtryck omfattar emellertd nte enbart flckor utan även pojkar, som tll exempel kan tvngas tll gftermål mot sn vlja. Det är också pojkarna som kan förmås att utöva våld och förtryck mot sna systrar, bröder eller kusner, vlket gör även dem tll offer. Hedersvåld och förtryck skljer sg på flera sätt från annat våld och förtryck nom relatoner. Förutom far och make kan förövaren vara en annan eller flera andra manlga och kvnnlga släktngar. En annan skllnad att gruppen/famljen/släkten/kollektvet sluter upp och skyddar den/de som utfört gärnngen, då gärnngen ger respekt nom kollektvet. Hstorskt är hedersrelaterat våld och förtryck ett sätt att kunna kontrollera släktskap och arvsfrågor. Hedersrelaterat våld och förtryck kan uttryckas på följande sätt: Fysskt Våld, msshandel & mord Psykskt Hot, förföljelse, förtryck, kontroll och kränknng Sexuellt Kontroll, övergrepp & våldtäkt Socalt Isolerng, utsatthet, begränsad rörelse- och yttrandefrhet, bevaknng, tvångsäktenskap, tvång tll vss klädsel & tvång tll vss relgös tro 4(9)

5 Fnspångs kommuns skolkuratorer Tonårsutvecklng I västvärldens ndvdorenterade samhällen upplevs självständghetsfasen som vktg, vlket nnebär en strävan efter frgörelse för att skapa ett lv med mer ansvar ju äldre man blr. För flckor och pojkar som växer upp mer grupporenterade kulturer kan tonårsutvecklngen stället vara styrd av kollektvets krav och förväntnngar. I kulturer där hedersrelaterat våld och förtryck förekommer är det under tonårstden framför allt flckans kroppslga utvecklng och sexualtet som måste kontrolleras av kollektvet. En hård kontroll under tonåren kan leda tll att flckan eller pojken solerar sg och nternalserar kollektvets syn på sexualtet, heder och skam. Om de rådande uppfattnngarna nom kollektvet nnefattar att vara andra tll lags, se sg själv som mndre värd, undertrycka egna känslor, den egna kroppen eller sexualteten kommer den unges denttetsutvecklng att skadas. De utfrånstyrda värderngarna för vad som är rätt och fel blr domnerande, medan de nfrånstyrda försvagas och tystas. Detta kan leda tll alenaton, låg självkänsla och nedstämdhet, vlket kan resultera både fyssk och psyksk ohälsa pga. av brstande känsla av sammanhang (KASAM). En annan reakton på kollektvets kontroll och krav är avståndstagande från famljen. Ett öppet avståndstagande mot kollektvet kan ytterlgare förstärka kollektvets kontroll och krav. När flckan eller pojken försöker bryta kontrollen uppstår nte sällan en neråtgående spral som kan leda tll akuta och bland lvshotande krser. Internatonell forsknng har också vsat att konflkten mellan flckan eller pojken och famljen kan trappas upp det västerländska ndvdorenterade samhället. Orsaken är att famljen upplever fler hot än hemlandet, bl.a. en öppen och exponerad sexualtet eller vänskap mellan könen. De upplevda hoten kan leda tll att föräldrar nte tllåter att deras barn ska delta skolans sex- och samlevnadsundervsnng, något som skolan måste arbeta för att förhndra. Skolans uppdrag Utbldnngen ska utformas överensstämmelse med grundläggande demokratska värderngar och mänsklga rättgheter såsom männskolvets okränkbarhet, ndvdens frhet och ntegrtet, alla männskors lka värde, jämställdhet samt soldartet mellan männskor. Skollagen (2010:800 1kap 5 ) Skolan har enlgt skollagen och läroplaner två uppdrag, ett kunskapsuppdrag samt ett värdegrundsuppdrag. Skolans värdegrundsuppdrag utgår från det svenska samhällets grundläggande demokratska värderngar. Skolan ska arbeta förebyggande syfte att motverka dskrmnerng och förtryck av de mänsklga rättgheterna. Var och en som verkar nom utbldnngen ska främja de mänsklga rättgheterna och aktvt motverka alla former av kränkande behandlng. Huvudmannen ska se tll att det nom ramen för varje särskld verksamhet bedrvs ett målnrktat arbete för att motverka kränkande behandlng av barn och elever. Med förhoppnng om att alla v som arbetar skolan är medvetna om att varje ndvd är unk, så är det vår skyldghet att uppmärksamma de flckor och pojkar som daglgen berövas sna rättgheter enlgt nternatonell och svensk lagstftnng. Att nte synlggöra deras lvsstuaton är enlgt FN ytterlgare ett brott mot de mänsklga rättgheterna, men då från statens sda. En av skolans huvudsaklga uppgfter är att uppmärksamma och förhndra alla former av förtryck, oavsett vlken grund de vlar på. Denna handlngsplan är ett verktyg skolans arbete att motverka förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck. 5(9)

6 Fnspångs kommuns skolkuratorer Rutn vd uppmärksammande av hedersförtryck Skolan har uppdrag att främja aktnng för varje männskas egenvärde, främja jämställdhet mellan könen samt att aktvt motverka alla former av kränkande behandlng. Skolan ska även klart ta avstånd från det som strder mot skollagen 1kap 2. Förebyggande arbete Rektor ansvarar, samråd med elevhälsan, för att årlg nformaton ges tll skolans personal avseende hedersförtryck samt hur skolan arbetar för att motverka detta. Skolan ska ge klara sgnaler om att skolan bekämpar alla former av förtryck, och att hedersrelaterat våld är en form av förtryck. Rektor ansvarar, genom personal, för att årlg nformaton ges tll vårdnadshavare om mänsklga rättgheter, demokrat, lagstftnng och skolplkt (=skolans värdegrund). Vd behov av tolk bör skolan alltd anlta en professonell telefontolk från annan kommun. Skolans personal ska arbeta aktvt för att upprätta goda relatoner och nära dalog med samtlga elevers vårdnadshavare, vlket är en vktg förebyggande nsats. I undervsnngsstuatonen nformera skolans elever om demokratska och mänsklga rättgheter som ett verktyg att motverka förtryck och brott som sker hederns namn. I undervsnngsstuatonen ge alla flckor och pojkar konkret nformaton om rätten att bestämma över sna lv, samt se tll att barnkonventonen kopplas tll elevernas verklghet. Informera eleverna om samhällets olka stödformer samt vart man kan söka hjälp utanför skolans arena om man har problem. Skolan ska på grupp- och ndvdnvå arbeta för att stärka elevernas självförtroende och mod att försvara sna mänsklga rättgheter. Skolan ska samverka med andra verksamheter det förebyggande arbetet mot hedersförtryck och våld. Åtgärder vd msstanke och/eller oro avseende hedersförtryck och våld Observera: Ingen kontakt tas med elevens hem! Den eller de som har msstanke eller upplever oro konsulterar skolans Elevhälsoteam Elevhälsoteamet fattar beslut om åtgärder samt upprättar planerng för ärendet Vd eventuellt behov/önskan om konsultatonskontakt och/eller anmälan om oro tll socaltjänsten görs detta samråd med Elevhälsoteamet Vd akuta stuatoner och/eller stark oro Observera: Ingen kontakt tas med elevens hem! Vd akut stuaton eller stark oro kontaktas omgående rektor/skolkurator/skolsköterska Rektor, skolkurator eller skolsköterska (eller vd deras frånvaro, den som har oron) kontaktar Mottagnngen på socaltjänsten Särsklt ansvarg handläggare på socaltjänsten kommer tll skolan för samtal med eleven Socaltjänsten ansvarar för vdare bedömnng samt åtgärder nkl skyddsbedömnng. Socaltjänsten ansvarar för vdare bedömnng, planerng samt åtgärder ärendet Skolan och socaltjänsten fortsätter att samverka ärendet för att tllgodose barnets bästa Uppföljnng Efterarbete/uppföljnng (nkl beslut) sker på EHT, eller annat av rektor bestämt forum Om utsatt elev fortfarande går kvar på skolan ska stödsamtal erbjudas Uppmärksamma syskon m.fl. som rskerar att bl utsatta.o.m. socaltjänstens Observera: Mnmera antalet nblandade ärendet, samt var noggrann med sekretessen! 6(9)

7 Fnspångs kommuns skolkuratorer Skolans kommunkaton och dalog med vårdnadshavare Det är vktgt att skolan har kunskap om mekansmerna nom hedersrelaterat våld och förtryck, för att upptäcka och hjälpa utsatta elever. En stor del av skolans arbete för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck bör vara av främjande och förebyggande karaktär. Ett sätt för skolan att förebygga att elever utsätts för begränsnngar, hot, våld och förtryck hederns namn är att så tdgt som möjlgt och sedan kontnuerlgt nformera vårdnadshavarna om skolans och samhällets syn på brott mot de mänsklga rättgheterna nkluderande rätten att bestämma över stt eget lv. Informaton ska lämnas både offcella sammanhang såsom föräldramöten, men också den fortlöpande kontakten med vårdnadshavarna. Samtdgt är det vktgt att fokus samtal med vårdnadshavare lgger på de konkreta begränsnngar och krav som hederskultur nnebär för barnet, och nte på begreppet sg. I mötet med vårdnadshavare är skolans väsentlgaste uppgft att nformera om barns rättgheter och föräldrarnas ansvar att sätta gränser utan att begränsa stt barns lv! Exempel på hur man kan nå vårdnadshavare: Alla vårdnadshavare bör återkommande nformeras om skolans och samhällets syn på mänsklga rättgheter, det vll säga barns, kvnnors och mäns rättgheter och jämställdhet. Skolan ska särsklt lyfta fram elevernas rätt att bestämma över sna lv och kroppar. Fundera på om nformaton om lagar och konventoner som gäller barns rättgheter och vårdnadshavarnas ansvar kan lämnas på vårdnadshavarnas modersmål, gärna på föräldramöten och andra sammanhang där vårdnadshavare samlas skolan. Denna nformaton är vktg för alla föräldrar och kan utgöra en plattform för samtal om trygghet det egna föräldraskapet och hur det påverkar barnens och elevernas hela lvsstuaton. Det är extra vktgt att reflektera över hur dessa möten kan göras så trygga som möjlgt. Fnns det exempelvs organsatoner kommunen som skolan kan ta hjälp av? Även utvecklngssamtal kan barns rättgheter dskuteras med vårdnadshavarna. Allt förtryck påverkar elevernas studeresultat. Stäm av med eleven hur och när frågan eventuellt kan lyftas med vårdnadshavarna. När eleven är över 18 år och därmed myndg har skolan nte samma möjlghet att kommuncera med föräldrarna om eleven. Dalogen sker då stället drekt med eleven. Observera! Det är vårdnadshavarnas skyldghet att se tll att barnet deltar all undervsnng. Om en vårdnadshavare nekar stt barn att delta undervsnngen bör skolan först ta reda på orsaken och resonera med famljen och samverka runt eleven så att eleven kan delta undervsnngen. Om vårdnadshavaren sedan fortfarande förnekar barnet att delta den daglga undervsnngen ska en socaltjänstanmälan göras enlgt Socaltjänstlagen 14 kap. 1. 7(9)

8 Fnspångs kommuns skolkuratorer Observatonspunkter En förutsättnng för att skolan ska kunna hjälpa elever som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck är att någon på skolan ser och förstår vad som händer. Att upptäcka elever utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck är således en vktg uppgft för skolan. Det är då nödvändgt att skolans personal har en grundläggande kunskap om hederskulturens mekansmer, dess starka patrarkala bakgrund samt dess kollektva och kompromsslösa krav på flckors kyskhet. Utfrån nedanstående observatonspunkter kan ett mönster framträda som ger en övergrpande bld av elevens lvsstuaton. Det är vktgt att vara medveten om att framför allt flckors, lv begränsas successvt med stgande ålder, varför en utförlg dokumentaton över td bdrar tll uppmärksammande av hedersrelaterat våld och förtryck. Flckor Får flckan delta all undervsnng nklusve drott och sex- och samlevnad? Får flckan vara med på skolresor samt lägerskola? Fnns det ett krav på att flckan ska ta ett stort ansvar för hemarbete och småsyskon? Måste flckan ljuga om vlka hon umgås med, frtdsvanor samt eventuellt förhållande? Hur ser flckans studemotvaton och koncentraton ut över td? Är flckan tdvs (oförklarlgt) ledsen, orolg eller uppgven? Uppvsar flckan psykosomatska symtom såsom huvudvärk eller magont? Har flckan sömnsvårgheter? Begränsas flckans prvatlv (kontroll av mobl, kläder, väskor osv.)? Är flckan utsatt för någon form av bevaknng, t.ex. från bröder eller kusner på skolan? Verkar flckan oförklarlgt rädd för något/någon? Talar flckan om problem hemma eller sn ofrhet termer av vår kultur kräver? Talar flckan om att förlova eller gfta sg trots att hon är ung och nte är klar med skolan? Är partnern någon som hon rmlgen nte kan känna särsklt väl? Pojkar Måste pojken ljuga om eventuell pojkvän/flckvän? Hur ser pojkens studemotvaton och koncentraton ut över td? Är pojken tdvs (oförklarlgt) ledsen, orolg eller uppgven? Uppvsar pojken psykosomatska symtom såsom huvudvärk eller magont? Har pojken sömnsvårgheter? Tvngas pojken att bevaka en syster eller kusn på skolan? Verkar pojken oförklarlgt rädd för något/någon? Talar pojken om problem hemma eller sn ofrhet termer av vår kultur kräver? Talar pojken om att förlova eller gfta sg trots att han är ung och nte är klar med skolan? Är partnern någon som han rmlgen nte kan känna särsklt väl? Om du ser några av dessa tecken måste du som skolpersonal våga samtala med eleven om dennes allmänna stuaton. Våga fråga vlka krav som föräldrarna ställer samt vad som skulle hända om eleven bröt mot dessa krav; anser föräldrarna att famljens rykte skulle skadas? Det är svårt för barn och unga att göra en fullständg analys av stt lv, ställ därför korta, enkla och raka frågor. Undvk ledande frågor, låt stället eleven beskrva med egna ord. Exempel på bra frågor är: Vad är det du vll göra som du nte får? Vad är det du måste göra som du nte vll? 8(9)

9 Fnspångs kommuns skolkuratorer Blaga: Kontaktlsta Verksamhet Namn Telenr Moblnummer Funkton/Enhet Skolan Åsa Amrén Rektor Rtha Jönsson Rektor Mats Broström Rektor Magnus Stark Rektor Karn Bennerhed Rektor Ma Nylander Rektor Nyhem 7-9 Hans Sandberg Rektor Grosvad Mare Doverhag Rektor Särskolan Jörgen Strömberg Rektor Bergska Elsabet Rehn Rektor Bergska Isabell Hellerstedt Kurator Nyhem F-6+ Sara Stefanovc Kurator Storängen + Louse Törnell Kurator Nyhem 7-9 Jeanette Grundström Kurator Grosvad Petra Hansen Kurator Bergska Karn Gustavsson Skolsköterska Charlotte Eklund Skolsköterska Helena Pettersson Skolsköterska Renée Höglund Skolsköterska Cecla Grenestam Skolsköterska Socaltjänsten Mottagnngen Anna Axelsson Mottagnng/ Heder Jenny Johansson Mottagnng Emla Karlsson Socalsekreterare/ Heder Socaljouren Kvällar och helger Växeln Famljeteamet För konsultaton Ann-Chrstn Nlsson Socalsekreterare Mare Gunnstedt Socalsekreterare Ingrd Nestor Socalsekreterare Länsstyrelsen Natonellt kompetenscentrum Konsultatvt stöd Polsen Ärenden som rör Utrednngschef, heder Norrköpng Larm (9)