Nationell samordnare stärker barn- och ungdomsvården

Transkript

1 Framtdens Karrär Soconom Kraftsamlng för att möta utmanngar nom socaltjänsten Natonell samordnare stärker barn- och ungdomsvården Specalsttjänster och legtmatonskrav nyckelfrågor för SSR En undersöknng från Framtdens Karrär Soconom vsar att socaltjänsten står nför stora utmanngar. Den största är att få soconomerna att prortera socaltjänsten som arbetsplats och att få dem att vlja vara kvar. För närvarande pågår flera natonella ntatv, därbland ett regerngsuppdrag som ska drva på utvecklngen mot en medskapande socal barn- och ungdomsvård av god kvaltet så barn och unga får det stöd och den hjälp de behöver Specalserngsmöjlgheter med alternatva karrärvägar kan bdra tll att öka socaltjänstens attraktvtet som arbetsplats. Möjlgheten att kombnera klentarbete med forsknng är ett exempel på en utvecklngsväg som många soconomer efterlyser. Ensamkommande barn och ungdomar Myndghetsutövande arbeten Chef- och ledarskap Råd tll socalmnstern Soconomers löneutvecklng Framtdens Karrär Soconom januar 2016

2 Engagerad och professonell Sollentuna kommun söker SOCIONOMER V erbjuder många spännande och varerande jobb, där du har möjlghet att utveckla både dg själv och verksamheten du jobbar. Just nu söker v främst nya medarbetare som vll arbeta med ensamkommande eller utrednngar och nsatser för barn och unga. V strävar efter att ha bästa tänkbara socaltjänst - en kompetent, effektv och klentfokuserad verksamhet av hög kvaltet. V vll att du är ntresserad av männskor, har god samarbetsförmåga och kan drva processer. V tycker också att det är vktgt att du vll utvecklas och är engagerad dtt arbete, och bdrar med dn kunskap, erfarenhet och déer tll förbättrngar. V satsar på kompetensutvecklng och möjlgheten att göra ntern karrär. Många medarbetare stannar därför kvar kommunen vlket ger en stabl verksamhet byggd på öppenhet och delaktghet. Vll du bl Sverges hjärtlgaste socalsekreterare? Vll du vara med och skapa en trygg uppväxt för barn och unga Halmstad? Här väntar ett engagerande och vktgt arbete där kvaltet och utvecklng står centrum. För oss är det vktgt att du får rätt stöd dtt arbete och att det fnns goda utvecklngsmöjlgheter, men framförallt att du upplever att dtt arbete är menngsfullt och att du har kul på jobbet. Tllsammans gör v skllnad för famljer som behöver vårt stöd! Se vår flm på YouTube: Jobba på socalförvaltnngen Halmstads kommun

3 Framtdens Karrär Soconom Januar Många utmanngar nom det socala arbetet Foto: Tomslav Stjepc / Mgratonsverket Om detta kan du läsa Framtdens Karrär Soconom 4-5 Kraftsamlng för att möta utmanngar nom socaltjänsten Intervju med Camlla Sköld, Akademkerförbundet SSR, Åsa Furén-Thuln, SKL och Åsa Regnér, Barn- äldre- och jämställdhetsmnster. 6 Natonell samordnare stärker den socala barn- och ungdomsvården 7 Arbete med ensamkommande ger mycket tllbaka 8 Specalsttjänster och legtmatonskrav nyckelfrågor för SSR 9 Soconomer vll ha mer td tll egen utvecklng 10 Hur ska soconomer stanna nom myndghetsutövande arbeten? 11 Vktg roll att fylla sucdpreventvt arbete 12 Självkännedom och bredd gör en bra chef! 13 Soconomernas råd tll socalmnstern 14 Klentkontakt och möjlgheten att göra skllnad 15 Soconomer från bemannngsföretag tllför värde 16 Resursförstärknng krävs för att hantera ensamkommande 17 Många karrärvägar för soconomer staten 18 God löneutvecklng vktgt för stabltet och återväxt 20 Nya yrkeserfarenheter lyfter soconomers karrär 21 Socalarbetare kyrkans tjänst 22 Soconomauktorsatonen stärkte Katayuns yrkesdenttet 23 Barnens berättelser blr vktg nformaton Presenterade företag och organsatoner De flesta soconomer trvs med stt arbete som soconom. Kontakt med klenter och kollegor tllsammans med möjlgheten att göra skllnad männskors lv är några av sakerna som soconomer trvs bäst med stt socala arbete. Men det fnns mycket som måste förbättras för soconomer nom det socala arbetet. För socalsekreterare har arbetsstuatonen länge vart tuff och den pågående flyktngstuatonen har satt extra stor press på landets socaltjänster. De klart största utmanngarna nom socaltjänsterna enlgt soconomerna är att behålla personal, få personal att vlja arbeta nom socaltjänsten och arbetsvllkoren för personalen (arbetsbelastnng, arbetsmljö, lön). För att komma tllrätta med problemen nom socaltjänstområdet krävs en poltsk närvaro nom rkspoltken samt ett samarbete mellan arbetsgvare och fackförenngar. V vll med Framtdens Karrär Soconom beskrva yrkes- och utvecklngsmöjlgheter för soconomer och tydlggöra de frågor och utmanngar som är avgörande för att soconomer ska stanna och trvas med stt vktga socala arbete. Hör gärna av er tll oss med förslag på ämnen eller förslag på soconomer som har bdragt tll att utveckla det socala arbetet, som v kan skrva om. Trevlg läsnng! Redaktonen 24 Malmö stad 25 Sundsvalls kommun 26 Falu kommun 27 Hannge kommun 28 Dedcare Soconom 29 Alngsås kommun 29 Västerås kommun Stockholms stad 32 Ale kommun 32 Leksand kommun 33 Borås stad 34 Huddnge kommun 35 Mora kommun 35 Stadsmssonen 36 Värmdö kommun 36 Ludvka kommun 37 Östersunds kommun 38 Upplands Väsby kommun 39 Borlänge kommun 39 Kungsbacka kommun 40 Vårljus 41 Krstanstads kommun 42 Svenska kyrkan 43 Mgratonsverket 43 Mjölby kommun 44 Ljungby kommun 44 Härjedalens kommun 45 Stenungsunds kommun 46 Ldköpngs kommun 47 Klppans kommun 47 Nykvarns kommun Framtdens Karrär Soconom är producerad av NextMeda. Tdnngen fnns även på: Projektledare Nklas Engman Skrbenter Sandra Ahlqvst, Anna-Karn Andersson, Patrk Bergenstav, Anette Bodnger, Håkan Edvardsson, Perre Eklund, Hanna Engström, Hans Karlsson, Crstna Lefland, Clas Lewerentz, Måns Wdman, Annka Whlborg, Chrstna B. Wnroth Fotografer Lasse Ahln, Patrk Bergenstav, Lars Berglund, Ulf Ekström, Martn Frck, Mkael Frsk, Morgan Grp, Per Groth, Thomas Henrksson, Gonzalo Irgoyen, Carolne Jacobsen, Hans Karlsson, Krstan Karlsson, Danel Larsson, Staffan Larsson, Jmmy Llja, Johan Marklund, Lsa Nygårds, Olof Näslund, Jeanette Utell, Ingela Vågsund, Maln Wahln, Janne Åsberg Grafsk form Stellan Stål Tryck BOLD Prntng/DNEX Tryckeret Annonsförsäljnng NextMeda Omslagsblder Johan Marklund, Carolne Jacobsen Frågor om nnehållet besvaras av NextMeda Tel: , E-post: [email protected] För mer nformaton om Framtdens Karrär Soconom, var vänlg kontakta: Nklas Engman Telefon , Mobl E-post: [email protected] Du som är soconom. Se ht! Vll du arbeta en modern organsaton med ndvden eller famljen fokus? Klcka då n på och läs mer.

4 4 Framtdens Karrär Soconom Januar 2016 Kraftsamlng för att möta utm V måste åtgärda grundproblemet Antalet välutbldade och engagerade soconomer ökar. Samtdgt vsar en nylgen genomförd undersöknng att socaltjänsten står nför stora utmanngar. Den största är att få soconomerna att prortera socaltjänsten som arbetsplats och att få dem att vlja vara kvar. Den andra stora utmanngen är soconomernas brstfällga arbetsvllkor. SocaltjänStenS utmanngar TexT HAnnA engström Camlla Sköld, socalpoltsk chef på Akademkerförbundet SSR, menar att resultatet stämmer väl överens med deras egna undersöknngar. Ja, uppgfterna bekräftar den krs som fnns. Grundproblematken är att ntroduktonen är brstfällg, arbetsbelastnngen för hög och varken lönerna eller löneutvecklngen reflekterar ansvaret som läggs på soconomerna. Även från kommunens sda är man medveten om problematken. Åsa Furén-Thuln, sektonschef för vård och socaltjänst på SKL säger: Jag känner gen resultatet, en stor del handlar om att få de utbldade soconomerna att vlja stanna. För att lyckas måste man även arbeta med de andra aspekterna undersöknngen. Camlla Sköld, socalpoltsk chef på Akademkerförbundet SSr. Ta tllvara erfarenhet Akademkerförbundet SSR tycker att kommunerna nte har premerat erfarenhet. När det blev svårt att rekrytera soconomer med erfarenhet rekryterade man nyutexamnerade som man nte gav tllräcklgt bra ntrodukton. När det sedan blev svårt att rekrytera även dessa använde man bemannngsföretag. I nuläget är det svårt att rekrytera även den vägen. Alltfler kommuner, och tyvärr också SKL, vll frångå den behörghetsreglerng som fnns och anställa cke-soconomer nom den socala barn- och ungdomsvården stället för erbjuda soconomer rmlga arbetsvllkor! V menar att ansvaret lgger på kommunpoltkerna som nte har satsat td, säger Camlla Sköld. Lösnngen fnns Åsa Furén-Thuln på SKL ser goda möjlgheter att kunna möta utmanngarna. Hon poängterar vkten av ett nära ledarskap, bra admnstratvt stöd, väl fungerande t-system och ett lagom antal ärenden. Med hjälp av bättre arbetstyngdsmätnng kan v se hur många ärenden varje soconom har och hur lång td de kräver. Det fnns ett samband mellan antalet ärenden per handläggare och personalomsättnngen. Professonella admnstratörer kan vara en lösnng men slutänden måste antalet medarbetare öka, betonar Åsa Furén-Thuln. Eftersom många söker tll utbldnngen fnns det god tllgång på soconomer. Kommunerna behöver förstå att man befnner sg en konkurrensstuaton. Soconomerna har en bred arbetsmarknad och kommunerna måste bl attraktva arbetsgvare. Med rmlga arbetsvllkor och löner samt möjlghet tll yrkesutvecklng kan man vsa att här har du möjlghet att göra ett gott jobb och v värderar att du är kvar, säger Camlla Sköld. Vkten av rätt stöd och handlednng Åsa Furén-Thuln lägger vkt vd bra handlednng och vardagsstöd. Det måste fnnas ett tllåtande klmat och utrymme att dskutera svåra saker. Yrket nnehåller svåra bedömnngar. Det nnebär att handläggaren Åsa Furén-Thuln, sektonschef för vård och socaltjänst på SKL. kan bl väldgt utsatt och det behövs en närvarande och stödjande lednng. Man måste kunna göra fel. Varje medarbetare är en del av en större organsaton och den ensklde ska nte behöva stå tll svars ensam. Från lokal tll rksnvå Båda parter vll lyfta frågorna från lokal tll rksnvå. I dagsläget har regerngen tllsatt en natonell samordnare och stöd tll ntroduktonsprogram är på gång. V behöver ha en dalog med poltkerna och socaltjänstlagen behöver ses över. Länen bör ta grepp om ntroduktonsprogram och det borde fnnas utbldnngsprogram på både lokal och regonal nvå, säger Åsa Furén-Thuln. Man får nte backa på behörghetskraven eller tumma på kvalteten! Det är kortsktgt. Samtdgt måste det vara möjlgt för de som har annan akademsk utbldnng än soconomexamen och arbetat många år att få behörghet. Den frågan bör Socalstyrelsen ta tag omgående, avslutar Camlla Sköld. Foto: SKL Vll Du möta nya utmanngar? Allt går att ordna! Härjedalens Indvd- och famljeomsorg är nne ett spännande utvecklngsarbete med framtden sktet! V erbjuder ett flexbelt och dynamskt arbete en trvsam mljö. Nu söker v dg som vll ha ett rolgt, utvecklande och spännande arbete och vara med att utveckla vår enhet nom Indvd- och famljeomsorgen Härjedalen. Du kommer att ha dna huvudsaklga arbetsuppgfter nom ett specfkt område såsom barn/ungdom, mssbruk eller ekonomskt bstånd, men vd behov även få möjlghet att handlägga olka områden. Läs mer på:

5 Framtdens Karrär Soconom Januar anngar nom socaltjänsten Det fnns ett engagemang att ta vara på Åsa regnér är barn-, äldre och jämställdhetsmnster med ansvar för socaltjänsten. Hon har tagt del av undersöknngen krng de utmanngar som socaltjänsten står nför och ger här sn syn på hur regerngen kan bdra. Vlka är De StörSta UtmaNNgarNa? Vlka är de största utmanngarna för socaltjänsterna under de kommande åren? % 78% 56% 50% 46% 43% 36% 34% 33% 30% 29% 29% HUr kan regerngen bdra? TexT Hanna engström Åsa Regnér framhåller att socaltjänsten, synnerhet den socala barn- och ungdomsvården, vart ansträngd under en lång td. Undersöknngen avspeglar just de sgnaler man har fått. Det var tydlgt när jag tllträdde och det första jag gjorde var att skärpa uppdraget tll den natonella samordnaren. Hon ska lämna rapporter och förslag tll mg regelbundet. V har tllsammans arrangerat en natonell konferens på temat och arbete fortsätter vår. Barn- och ungdomsvården Därutöver har regerngen för första gången skjutt tll medel drekt tll socala barn- och ungdomsvården, en mljard över fyra år. Man jobbar även med äldreomsorgen, vlket också är en socaltjänstfråga precs som delar av stödet tll personer med funktonsnedsättnngar. Mn avskt är att kunna presentera drektv tll en översyn av socaltjänstlagen, det vet jag är efterlängtat och det kommer att vara bas för många vktga samtal. Åsa Regnér tycker att varnngssgnalerna ska tas på allvar. Soconom är ett Åsa regnér, barn-, äldre och jämställdhetsmnster. kvnnodomnerat yrke, där man arbetar med ganska röstsvaga grupper. Jag träffar ofta de facklga organsatonerna lksom självklart SKL och många poltker ute kommunerna. Det fnns ett stort engagemang för förändrng som v ska ta vara på. Vktgt med vllkor som lockar Vad gäller lön och arbetsvllkor hoppas Åsa Regnér att de resurser som regerngen har anslagt och de förändrngar man har genomfört kan skapa goda förutsättnngar för framtdens socaltjänst. De nyutexamnerade soconomerna står nför många karrärval. Det är vktgt att socaltjänsten har vllkor som lockar. Jag tror också att v behöver prata mer om socalt arbete som professon. Det är kvalfcerat arbete och v ska behandla det som sådant, betonar Åsa Regnér. Socaltjänsten har kommt strålkastarljuset på grund av alla ensamkommande flyktngbarn, men behoven har funnts långt tdgare. Regerngen har tllfört medel när det gäller flyktngmottagandet att behålla/få personal att vlja arbeta nom socaltjänsten arbetsvllkoren för personalen (arbetsbelastnng, arbetsmljö, lön) resursbrst Hur mer td ska kunna läggas på klenterna Det ökade antalet nyanlända/ ensamkommande barn att kunna leva upp tll socaltjänstlagen att det fnns stolthet/arbetsglädje hos personalen Om undersöknngen ledarskapet nom socaltjänsten att erbjuda karrär- och utvecklngsmöjlgheter för de anställda Det poltska styret kontra professonens uppdrag Förtroendet för socaltjänsten Hur arbetet socaltjänsterna organseras kompetensförsörjnngen att bygga en evdensbaserad socaltjänst Utvecklngen av välfärdsteknolog (t och teknk) Framtdens Karrär Soconom har samarbete med VOC Nordc genomfört en trendundersöknng hos ett slumpmässgt urval av yrkesverksamma soconomer Sverge. Undersöknngen genomfördes 3 8 december Den statstska felmargnalen undersöknngen är 2,5 4,0 procentenheter. Jag förväntar mg att alla parter nu tar ansvar för att betrakta de tllskjutna medlen som en möjlghet tll att 27% 19% 6% också påbörja de nödvändga långsktga förändrngarna, avslutar Åsa Regnér. Jobba med barn och unga Uppsala? Socalförvaltnngen Uppsala har målsättnngen att bl en ledande socaltjänst Sverge nom barn- och ungdomsområdet. Nu satsar v på utökad grundbemannng och utbldnngar som Sgns of Safety. V söker socalsekreterare tll Mottagnngsenheten för barn och unga Barnenheterna 0 12 år Ungdomsenheterna år Placerngsenheten Enheten för ensamkommande barn och unga Vll du vara med på vår förändrngsresa? För mer nformaton:

6 6 Framtdens Karrär Soconom Januar 2016 Natonell samordnare stärker den socala barn- och ungdomsvården Den socala barn- och ungdomsvården utgör mångt och mycket basen samhällets socala skyddsnät. För närvarande pågår flera natonella ntatv, därbland ett regerngsuppdrag som ska drva på utvecklngen mot en medskapande socal barn- och ungdomsvård av god kvaltet så barn och unga får det stöd och den hjälp de behöver. Barn- och ungdomsvård TexT AnnKA Whlborg Inom ramen för uppdraget som regerngens natonella samordnare besöker jag bland annat femto kommuner runt om Sverge. November 2014 nleddes mtt arbete och jag ska lämna slutrapport tll regerngen aprl Kommunerna som besöks utgör ett representatvt urval av samtlga svenska kommuner. Uppdraget är att föra en dalog med kommunerna krng vlka förutsättnngar som krävs för att de ska kunna erbjuda en alla dess delar god kvaltet nom den socala barn- och ungdomsvården, säger Cecla Grefve, som har arbetat nom den kommunala socaltjänsten drygt tretto år bland annat som socaldrektör Jönköpngs kommun och socalchef Höörs kommun. Besöker femto kommuner För att säkerställa att barn och ungdomar får den hjälp och stöd de behöver krävs en bred kraftsamlng på kommunal, regonal och natonell nvå. Samtlga besökta kommuner har lyft vkten av tdgt och förebyggande arbete. Det har under de senaste åren fått stå tllbaka då fokus har vart att hnna med myndghetsutövnngen. Nu behövs ett nytt sätt att tänka där barn, unga och vårdnadshavare är delaktga och medskapande den socala barn- och ungdomsvården. Samverkan behöver även ske med förskola, skola, barn- och ungdomspsykatrn och den övrga sjukvården. Vd besöken kommunerna möter jag barn, unga och deras famljer som får dela med sg av sn syn på vad som fungerat bra och mndre bra deras kontakt med barn- och ungdomsvården. Jag träffar också facklga företrädare från Akademkerförbundet SSR och Vson för att ta del av den aktuella kommunens möjlgheter och utmanngar, säger Cecla Grefve. natonell samordnare för den socala barn- och ungdomsvården Cecla grefve. Foto: Sören Andersson/regerngskanslet En socal barn- och ungdomsvård av god kvaltet är ytterst kommunens gemensamma ansvar. Cecla Grefve träffar därför de som har mandat och möjlghet att förändra förutsättnngarna, exempelvs kommunövergrpande poltsk och förvaltnngsmässg lednng, socal-, utbldnng och kultur och frtdsnämnd samt kommunrevsonen. Varje kommun har valt att upprätta en handlngsplan där de tydlggör vlka åtgärder som behöver vdtas. Modernt t-stöd behövs Arbetsmljöarbete och ett nära ledarskap är delar som flera kommuner lyfter upp sn handlngsplan, bland annat för att komma tll rätta med en hög personalomsättnng. Även en genomtänkt yrkesntrodukton med möjlghet att successvt växa n arbetet lyfts. Flera kommuner har redan ett bra samarbete med socalhögskolorna krng detta, säger Cecla Grefve. Många medarbetare den socala barn- och ungdomsvården efterlyser td för ndvduell reflekton och möjlgheten att dskutera yrkesrelaterade frågor med kollegorna. I sammanhanget behöver även de medarbetar med längre erfarenhet uppmärksammas. Medarbetare efterlyser också möjlgheter att kunna påverka organsatonens utvecklngsarbete, lyfta blcken och planera framåt. Många saknar tllgång tll modernt t-stöd som kan underlätta och effektvsera det daglga arbetet. Det är anmärknngsvärt att det är så eftersatt med teknska lösnngar nom den socala barn och ungdomsvården. Rätt t-stöd tllsammans med vljan att nvolvera barn och unga kan ge en medskapande barn- och ungdomsvård säger Cecla Grefve. Tllvarata befntlg kompetens Hon understryker vkten av att samtlga medarbetare ges möjlghet tll utvecklng på sna vllkor och efterlyser fler karrärvägar utöver möjlgheten att bl chef, exempelvs specalstsoconomtjänster, socalt ansvarga soconomer, senora handläggare eller Arbetsmljöarbete och ett nära ledarskap är delar som flera kommuner lyfter upp sn handlngsplan mentorstjänster som på olka sätt utvecklar det socala hantverket. Ytterlgare en åtgärd som kan stärka den socala barn- och ungdomsvårdens attraktvtet är en mnskad admnstratv börda, vlket frgör mer td tll det kvalfcerade utrednngsarbetet tllsammans med barn, unga och deras famljer. Att erbjuda kontnuerlg kompetensutvecklng är förstås vktgt, men att dentfera metoder som systematskt tllvaratar medarbetarnas befntlga kompetens är mnst lka vktgt. Medarbetarna den socala barn- och ungdomsvården stter nne med otrolgt mycket värdefull kompetens och erfarenhet som defntvt bör tllvaratas, säger Cecla Grefve.

7 Framtdens Karrär Soconom Januar Arbete med ensamkommande ger mycket tllbaka Efter soconomexamen 2013 började Ida Jörgensen arbeta som socalsekreterare på Karlstads kommuns utrednngsenhet för ensamkommande ungdomar åldern år. Arbetet ger henne möjlgheten att hjälpa ensamkommande ungdomar att etablera ett nytt lv Sverge, vlket nkluderar allt från praktsk hjälp med skola och bostad tll stödsamtal och långsktga omsorgsplaner. EnsamkommandE ungdomar TExT AnnIKA WIhlborg Jag valde att börja arbeta med ensamkommande ungdomar eftersom det är ett otrolgt gvande och ntressant arbete med en utsatt målgrupp som samtdgt har höga förväntnngar på och högt ställda mål för sn nya tllvaro Sverge. Jag utreder varje enskld ungdoms behov av bostad, skolgång, frtdsaktvteter och socalt sammanhang. Ibland slussar jag personen vdare tll en kurator eller tll CTS, Centrum för posttraumatsk stress. Därefter stöttar jag och följer upp ungdomen löpande när de etablerar sg stt nya hemland. De ensamkommande ungdomarna är ofta mycket motverade att utblda sg, lära känna nya männskor och bl en del av det svenska samhället, säger Ida Jörgensen. Vktgt att etablera förtroende Det första mötet med ungdomarna sker ofta med hjälp av tolk, men många ungdomar lär sg svenska relatvt snabbt. För Ida Jörgensen handlar det mycket om att etablera en förtroendefull dalog med ungdomen redan på ett tdgt stadum och att se tll ndvdens samlade lvsstuaton och behov när hon handlägger ett ärende. Ensamkommande ungdomar har förstås ofta många traumatska och jobbga händelser med sg bagaget. Ibland tar det ett tag nnan de känner ett tllräcklgt stort förtroende för att våga öppna sg för oss socalsekreterare, men när v väl etablerat ett starkt ömsesdgt förtroende fungerar v ofta som ett vktgt stöd vardagen, säger Ida Jörgensen. Långsktg klentrelaton Hon rekommenderar soconomer med ntresse av att arbeta med ungdomar från andra kulturer och är beredda att när v väl etablerat ett starkt ömsesdgt förtroende fungerar v ofta som ett vktgt stöd vardagen anpassa metoder och arbetssätt utfrån ndvdens behov att prova på att arbeta med ensamkommande. Mtt arbete känns verklgen menngsfullt, nte mnst eftersom jag verklgen har möjlghet att göra skllnad ungdomarnas lv. Jag möts av mycket tacksamhet och hnner etablera en Ida Jörgensen, socalsekreterare på Karlstads kommuns utrednngsenhet för ensamkommande ungdomar åldern år. långsktg och personlg klentrelaton med ungdomarna eftersom jag ofta följer deras utvecklng flera års td. Att se en ungdom som jag följt flera år ta studenten eller få ett arbete är verklgen en härlg känsla, säger Ida Jörgensen. Ge dn lön extra skjuts Lönetrappa för socalsekreterare, LSS- och bståndshandläggare Österåkers kommun. Läs mer på osteraker.se/lonetrappa eller htta jobben drekt på osteraker.se/jobb

8 8 Framtdens Karrär Soconom Januar 2016 Specalsttjänster och legtmatonskrav nyckelfrågor för SSR det är en extremt tuff stuaton för socalsekreterare överlag. För soconomyrket är det dock ngen krs. V har en låg arbetslöshet nom professonen, en bred arbetsmarknad och fnns nom alla sektorer, säger Heke erkers, ordförande för Akademkerförbundet SSr. SoconomerS arbetsstuaton TexT AneTTe Bodnger Den pågående flyktngstuatonen sätter stor press på landets socaltjänster, många verksamheter befnner sg en nedåtgående spral när det gäller personalstuatonen. Att det är krs nom socaltjänsten har grunden nte med flyktngstuatonen att göra. Socaltjänsten har haft brst på resurser och poltsk uppmärksamhet över lång td, nu stresstestas verksamheten och det framgår tydlgt att den buffert som egentlgen borde fnnas organsatonen, den fnns nte, säger Heke Erkers, som menar att det bakom Socaltjänsten har haft brst på resurser och poltsk uppmärksamhet över lång td tdnngarnas krsrubrker döljer sg en välfärd som ständgt försvagats av att samhällets resurser nte hängt med de ökande behoven. Kvar fnns socalarbetare som utför ett heroskt arbete utfrån en tung arbetsstuaton. Soconomerna nom socaltjänsten är en professon som har vart lojala stt uppdrag och jobbat enormt mycket övertd. I dagens pressade läge står det tydlgt att varken organsaton eller resurser räcker tll fullt ut. För att komma tllrätta med problemet efterlyser hon ett helhetsgrepp på välfärdssystemet. Socaltjänstområdet har under senare år präglats av en poltsk frånvaro, framförallt nom rkspoltken. Tack vare flyktngkrsen, som satt ljus på saken, är frågan nu uppe på agendan, Vktgt är dock att nte enbart fokusera på ntegratonsfrågan, det fnns ett allmänt behov Sverge av att känna sg trygg och ha ett skyddsnät. Legtmaton Att höja statusen på soconomyrket och belysa vlka vktga nsatser yrkesgruppen gör för samhället är enlgt Heke Erkers två vktga pusselbtar arbetet med att få fler soconomer att stanna kvar sna yrken. SSR, som organserar 70 procent av Sverges socalsekreterare har länge efterfrågat att utbldade soconomer ska legtmeras. Kuratorer är den enda akademskt utbldade yrkesgruppen nom hälso- och sjukvården som nte tlldelas legtmaton. Detta trots att gruppen uppfyller alla krav för ett legtmatonsyrke vad gäller kvalfcerad högskoleutbldnng, patentkontakt, eget behandlngsansvar och nvå av självständgt arbete. V har fått postva sgnaler från regerngen och förhoppnngsvs ska legtmatonen kunna bl verklghet om en nte alltför avlägsen framtd. Specalsttjänst Goda lönevllkor och möjlgheten tll att göra karrär är andra faktorer som ska göra soconomyrket mer attraktvt. Heke erkers, ordförande för Akademkerförbundet SSr. Foto: Akademkerförbundet SSr För att kunna klara rekryterngen framtden krävs det tllräcklg bemannng, att tjänster som specalstsoconomer nrättas och löner som motsvarar uppdragets ansvar och yrkets svårghetsgrad. En nyhet, som Heke Erkers menar kommer att stärka professonen, är det oberoende etska råd som SSR nylgen nrättat. Rådet som ska vara tvärprofessonellt med representanter från professon, forsknng och unverstet ska ge stöd och råd prncpella yrkesetska frågeställnngar och lyfta etkdskussoner den allmänna debatten. Behovet av att lyfta fram etkdskussoner samhällsdebatten ökar, bland annat som en följd av att hårda ekonomska prorterngar gör att grupper rskerar att ställas mot varandra. Inom rådet kan v lyfta dessa värdenrktade frågor och föra ut dem på en större arena. Vallentuna kommun utvecklas snabbt och nflyttnngstakten är hög. Kommunen lgger naturskönt nordöstra Storstockholm. Det fnns bra kommunkatoner med buss, Roslagsbana och närhet tll Arlanda och skärgården. Vll du ha ett utvecklande arbete? V har jobbet för dg! Vallentuna kommun söker flera socalsekreterare nom området barn och unga samt nom vuxenenhetens tre delar mssbruk, socalpsykatr och ekonomskt bstånd. V söker även bståndshandläggare nom områdena äldreomsorg och funktonsnedsättnng. Välkommen med dn ansökan! Läs mer om tjänsterna på Foto: Saga Erksson

9 Framtdens Karrär Soconom Januar Mer td tll egen utvecklng Om du skulle få mer arbetstd att dsponera över, vad skulle du då använda dn frgjorda arbetstd? Den frågan fck soconomerna svara på. 47 procent skulle utveckla verksamheten, 46 procent skulle fortblda och vdareutblda sg och lka många skulle ägna sg åt planerng och uppföljnng. SoconomerS arbetstd TexT AnnKA WhlbOrg 45 procent av de tllfrågade soconomerna skulle lägga mer td på klentkontakter, 43 procent skulle hålla sg uppdaterade om aktuella forsknngsrön och 42 procent skulle samverka mer med andra aktörer nom och utanför socaltjänsten. En rmlg arbetsbelastnng, att ha tllräcklgt med td för varje klent och att kunna planera och följa upp varje ensklt ärende är vktgt för alla soconomer, säger Alexander Ramsng, socalsekreterare mssbruks- och barn/ famljegruppen Lessebo kommun, och styrelseledamot Akademkerförbundet SSR. Förbättra egna arbetsstuatonen Enlgt Alexander Ramsng pressas många soconomer av hög arbetsbelastnng, vlket gör att många tvngas tacka nej tll fortbldnng eller att delta verksamhetsutvecklngsprojekt. Att många vll lägga mer td på verksamhetsutvecklng beror förmodlgen på att det bdrar tll att förbättra den egna arbetsstuatonen. Förändrngstakten med lagändrngar och forsknngsrön som berör soconomers vardag är hög, vlket gör att många förstås skulle välja att lägga delar av sn frgjorda td på att hålla sg uppdaterade, säger han. Samverkan med andra aktörer Det är nte förvånande att så många som 42 procent vll lägga mer td på samverkan med aktörer nom och utanför socaltjänsten. I en medelstor eller stor kommun där aktörer och medarbetare ofta är geografskt utsprdda krävs lte mer td för att etablera de välfungerande samverkansnätverk som många soconomer är beroende av klentarbetet. Ytterlgare en vktg faktor är td för reflekton vad Skulle du använda dn frgjorda arbetstd tll? om du skulle få mer arbetstd att dsponera över, vad skulle du då använda dn frgjorda arbetstd tll? % 46% 46% 45% 43% 42% utveckla verksamheten fortblda och vdareutblda mg Planerng och uppföljnng mer td klentkontakten Hålla mg à jour med forsknng och nya rön Samverkan med andra aktörer nom och utanför socaltjänsten träffa fler klenter och handlednng krng det egna arbetet, säger Åsa Edlund, fältsekreterare 23% 17% 17% 15% 11% 10% 3% 5% forsknng nom mtt yrkesområde utbldnng (utblda andra) nget, utan få ett lugnare arbetstempo organsera om verksamheten admnstraton vara delaktg välfärdsteknologutvecklngen (t och teknk) Övrgt med nrktnng mot ungdomar Växjö kommun. Grynng Vård är en offentlgt ägd samhällsaktör som drver behandlngshem, famljehem, öppenvårdsverksamhet, asylboende och LSS-boende. Grynng sätter männskor centrum och bdrar tll socal hållbarhet. Grynng ska vara Kommunernas Grynng ett självklart förstahandsval för kommunerna Västra Götaland. GRYNING VÄXER VILL DU VARA MED? Grynng Vård växer. V startar nya enheter och utökar antalet platser på våra befntlga enheter. V behöver därför flera nya medarbetare som vll göra skllnad för de barn, ungdomar, famljer och vuxna som fnns hos oss. V erbjuder dg ett spännande och engagerande arbete en utvecklngsnrktad verksamhet. Ett arbete som präglas av kunskap, kvaltet och delaktghet på rktgt! Besök vår hemsda för att läsa mer om oss och vlka tjänster som fnns ledga just nu, här kan du även skcka n en spontanansökan. Välkommen tll oss! Kommunernas Grynng Kompetensutvecklng på högskolenvå [email protected] Ersta Sköndal högskola erbjuder unka uppdragsutbldnngar som stärker och utvecklar männskovårdande yrkesutövare från en mängd olka arbetsområden

10 10 Framtdens Karrär Soconom Januar 2016 Hur ska soconomer stanna nom myndghetsutövande arbeten? Enlgt en undersöknng där soconomer svarat på varför de lämnar myndghetsutövande arbeten anger 83 procent hög arbetsbelastnng. 68 procent upplever arbetet som för stressande, medan 62 procent anser att lönen är för låg. 51 procent anser att personalomsättnngen är för hög och 49 procent upplever arbetet som för mentalt pressande. Myndghetsutövande arbeten nom socaltjänsten TExT AnnKA WHlborg 48 procent upplever att arbetsmljön är för dålg och en lka stor andel anser att de har för lte td tll det socala arbetet. 45 procent upplever att Wanja Astvk, forskare organsatonspsykolog vd Mälardalens högskola. de har för dålgt stöd nom organsatonen. Jag har genomfört flera forsknngsstuder krng arbetsvllkoren välfärdens tjänstesektor. Jag har tllsammans med kollegor just genomfört en stude som undersöker varför soconomer väljer att lämna myndghetsutövande yrkesroller, säger Wanja Astvk, forskare organsatonspsykolog vd Mälardalens högskola. Hon är nte förvånad över att hög arbetsbelastnng är det främsta skälet tll att soconomer valt att sluta arbeta nom socaltjänsten. Alltför hög arbetsbelastnng handlar ju om en obalans mellan krav och resurser, vlket sn tur leder tll stress och mental press. varför lämnar soconomer Myndghetsutövande arbeten? vlka är de huvudsaklga orsakerna tll att soconomer väljer att lämna myndghetsutövande arbeten nom socaltjänsten? % för hög arbetsbelastnng för stressande för låg lön 68% 62% för hög personalomsättnng för mentalt pressande för dålg arbetsmljö för lte td för det socala arbetet för dålgt stöd nom organsatonen Många soconomer upplever att deras organsatoner nte bryr sg om att försöka skapa hållbara arbetsvllkor 51% 49% 48% 48% 45% 42% 37% 34% 32% 29% 26% för lte td per klent för mycket admnstraton för dålgt ledarskap Kan nte leva upp tll socaltjänstlagen för låg status på yrket för dålga utvecklngsmöjlgheter för otrygg mljö övrgt 16% 5% När obalansen mellan krav och resurser tlltar kompenserar somlga genom att arbeta n lunchrasten eller att arbeta övertd. Andra sänker rbban för vad som kan anses som tllräcklgt bra. En konsekvent hög arbetsbelastnng leder ofta tll lägre kvaltet på det socala arbetet, även om medarbetarens ambtonsnvå är hög, säger Wanja Astvk. Hög personalomsättnng, dålg arbetsmljö och brstande stöd nom den egna organsatonen påverkar ofta soconomer att lämna stt myndghetsutövande arbete. Många soconomer upplever att deras organsatoner nte bryr sg om att försöka skapa hållbara arbetsvllkor som gör att de kan utföra stt arbete utan att behöva betala med sn egen hälsa. Om många blr sjukskrvna på grund av stress och fler väljer att sluta så är det vktga sgnaler att något nte står rätt tll. När organsatonerna underlåter att göra något åt stuatonen blr det en vktg faktor för varför man väljer att sluta nom socaltjänsten, säger Wanja Astvk. Involvera medarbetaren För att förändra stuatonen krävs att socalförvaltnngarnas lednng är lyhörda för medarbetarnas upplevelser och synpunkter och nvolverar dem mer organsatonsutvecklngen. I mjuka välfärdsverksamheter förekommer det att lednngen bagatellserar de vllkor som krävs för att medarbetarna ska kunna göra ett bra jobb, säger Wanja Astvk. Tack vare forsknng och metodutvecklng har v nu mycket mer kunskap om vad det socala arbetet som fungerar och det socala arbetet är på många sätt mycket mer utvecklat och professonellt jämfört med tdgare. Samtdgt ges socalarbetarna nte rätt förutsättnngar för att göra ett bra socalt arbete eftersom allt mer av de nya resurserna gått tll admnstraton, att följa rktlnjer, manualer och nya lagreglerngar samt en ständg strävan att nte göra fel och bl prckad, säger Hans Bäckström. Efter sn soconomexamen 1983 har han bland annat arbetat som socalsekreterare och famljehemssekreterare och som metodutvecklare Malmö stad samt som famljebehandlare Lunds kommun. Sedan 2010 är Hans Hans bäckström, famljebehandlare Höörs kommun. Bäckström famljebehandlare Höörs kommun. Lönehöjnng ger kortvarg lndrng Högre lön brukar vara en kortvarg lndrng när det nte fungerar på arbetsplatsen. Tll slut slutar man ändå om det nte fungerar. Jag tror dock att mycket hänger hop med att det socala arbetet nedprorterats tll förmån för admnstraton. Soconomers vlja att göra skllnad och hjälpa männskor leder stället tll ett arbete med mer admnstraton än klentmöten. Det leder sn tur tll ökad stress, ökad arbetsbelastnng, ökad personalomsättnng och otllräcklghetskänslor, säger Hans Bäckström. Han anser att socaltjänsten behöver återvända tll det socala arbetets Det är oerhört vktgt att den socalarbetare de möter nte själv befnner sg krs utan trvs med stt arbete grunder och ha en genomgående tanke med vad man ska göra och hur man ska göra. Det mnskar rädslan att göra fel och ökar sn tur socalarbetarnas trygghet och därmed även yrkesrollens status. Med tanke på att v ofta möter utsatta männskor som befnner sg krs så är det oerhört vktgt att den socalarbetare de möter nte själv befnner sg krs utan trvs med stt arbete, säger Hans Bäckström.

11 Framtdens Karrär Soconom Januar Vktg roll att fylla sucdpreventvt arbete Många soconomer möter männskor som funderat på eller försökt begå självmord. Anna Korbutak, kurator med nrktnng mot sucd preventon på Akademska sjukhuset Uppsala, brnner för att förändra atttyden tll självmord och stärka kompetensen krng just sucdpreventon, bland soconomer och samhället. Anna Korbutak, kurator med nrktnng mot sucdpreventon på Akademska sjukhuset Uppsala. Sucdpreventon TexT AnnKA Whlborg Efter soconomexamen 1978 har Anna Korbutak arbetat såväl kommun som landstng, bland annat på ett behandlngshem, som kurator prmärvården och som famljehemssekreterare. Sedan 2007 är hon knuten tll Akademska Självmord är en angelägen fråga som behöver lyftas samhället sjukhuset, där hon var ntatvtagare tll ett projekt som syftade tll att strukturera sjukhusets sucdpreventva arbete. Tdgare saknade sjukhuset en fast struktur för att hantera ndvder som funderat på eller försökt begå självmord. Inom ramen för ett FoU-projekt nterade jag ett projekt där patenter som övervägt eller försökt ta stt lv erbjöds en samtalstd nom tre dagar hos mg va en psykatrker. Sedan hösten 2014 fokuserar jag uteslutande på sucdfrågor, säger Anna Korbutak. Angelägen fråga Anna Korbutak möter patenter som funderat på eller försökt begå självmord och fungerar även som anhörgstöd när en ndvd begått självmord. Ytterlgare en vktg uppgft är att utblda vårdpersonal och soconomer sucdpreventvt arbete. Statstken vsar att drygt ndvder begår självmord varje år Sverge. To gånger så många har försökt ta lvet av sg och uppskattnngsvs personer har funderat på att genomföra ett självmordsförsök. Det är därför en angelägen fråga som behöver lyftas samhället. Som soconom gäller det att dels ha kunskaper, men också att våga bjuda n tll samtal krng ämnet, säger Anna Korbutak. Våga, vlja och veta Hennes tps tll soconomer är att våga lyssna och bekräfta det personen säger. Genom att lyssna tll ndvdens berättelse kan man utfrån ett medcnskt, socalt och psykologskt perspektv försöka skapa sg en helhetsbld av stuatonen. Många tror att det krävs specalstkompetens krng sucdpreventon för att kunna möta och lyssna tll dessa ndvder. I själva verket är det vktgare att gå genom händelsen, få personen att berätta om vad som utlöste självmordsförsöket och att därefter upprätta en krsplan. Om du vsar ntresse för ndvdens berättelse bdrar du tll att skapa ett förtroendefullt samtalsklmat som ökar sannolkheten för att ndvden vågar öppna sg. Att våga, vlja och veta är tre nyckelord för soconomer vd sucdpreventvt arbete, säger Anna Korbutak. V är välfärdens akademker 7 av 10 soconomer är redan med. Välkommen n på akademssr.se

12 12 Framtdens Karrär Soconom Januar 2016 Självkännedom och bredd gör en bra chef! Skaffa dg bredd, lär känna dg själv, våga berätta att du är nyfken på chefsrollen och växla mellan tradtonella soconomuppdrag och chefsbefattnngar. Det är Lsbeth nlssons råd tll dg som går chefstankar och vll påverka samhällsutvecklngen med lte större penseldrag. Chef- och ledarskap För de som funderat på en chefsoch ledarkarrär, ger Lsbeth rådet: Tala om att du är nyfken på att utforska ledarrollen. Gå ett utbldnngsprogram för chefer, testa! Att prova nnebär nte att du måste fullfölja, men vem vet, det kanske är precs rätt för dg. Skaffa en mentor Självkännedom är en annan central ngredens för ett gott ledarskap. Tdgare lvet gck jag en steg 1-psykoteraputbldnng. Det har vart nyttgt att ha med sg eftersom det som chef är bra att veta hur man själv rea- TexT ChrSTna B. WnroTh Knappt to år efter sn soconomexamen fck Lsbeth Nlsson chansen att prova på chefsrollen. Sedan dess har hon varvat ledande befattnngar offentlg sektor med mer verksamhetsnära uppdrag. Blden Lsbeth tecknar av sn soconomkarrär karaktärseras av hur hon växlat mellan chefsbefattnngar och tradtonella soconomuppdrag. Varje gång jag lämnat ett chefsjobb för en mer verksamhetsnära tjänst, har jag efter en td längtat tllbaka tll att kunna påverka verksamheten. Att som chef med jämna mellanrum återvända tll olka soconomuppdrag kan jag varmt rekommendera, säger Lsbeth Nlsson. Stt första chefsjobb erbjöds Lsbeth då hennes avdelnngschef nom omsorgen skulle vara föräldraledg. Det gängse rådet brukar vara att nte bl chef över sna kollegor, men för mg var det en bra ngång för att få prova på ledarskapsrollen. Fördelen var att jag redan kunde verksamheten. Det gav mg möjlgheten att fokusera på chefshantverket med allt från Lsbeth nlsson, avdelnngschef Göteborgs stadslednngskontor. arbetsmljöfrågor, ekonom, verksamhetsstyrnng tll beslut, säger Lsbeth Nlsson och tllägger: Har du kollegornas stöd och är sugen på att prova på chefsrollen, ta chansen! Kortare vkarat kan vara en perfekt start på en ny karrär som ledare. Berätta om ambtonerna Från det första chefsvkaratet har karrären, mot stadslednngskontoret Göteborg, gått va enhetschefsuppdrag tll socalchef. Som chef på Göteborgs stads stadslednngskontor, avdelnngen för famlj-, ndvdomsorg och funktonshnder, leder och samordnar Lsbeth dag de övergrpande frågorna nom respektve område. Som soconom kan du genom chefs- och ledarskapsuppdrag på ett genomgrpande sätt påverka samhällsutvecklngen, må det vara personers lv eller med lte större penseldrag. Soconomutbldnngen gör oss rustade att fungera som spndeln nätet, nteragera med andra männskor och hålla många bollar luften. att som chef med jämna mellanrum återvända tll olka soconomuppdrag kan jag varmt rekommendera gerar och agerar, samt hur andra uppfattar en själv. Ledarskapsutbldnngar som fokuserar på chefshantverket är jättebra. Som ny chef ska du dessutom se tll att skaffa dg en mentor. Som chef, poängterar Lsbeth, är det dessutom vktgt att dentfera och lyfta fram de medarbetare som har potental att bl bra ledare. V chefer måste bl bättre på att skapa utmanngar och delegera ledande arbetsuppgfter tll medarbetare med ledaregenskaper. Att vara en bra mentor får nte underskattas, ej heller vkten av struktur och tydlghet, att skapa ett gott socalt klmat, skratta mycket och vara tllgänglg. Så blr du en bra ledare, och nte mnst plantskolechef för nästa generaton av chefer, avslutar Lsbeth Nlsson. Vll Du påverka framtdens socaltjänst vackra Härnösand? Intresserad kontakta: Socalförvaltnngen [email protected] Telefon V är ett 30-tal professonella och engagerade soconomer/ socalsekreterare som arbetar utfrån ndvdens behov och bästa. Vår verksamhet växer och v behöver därför bl fler. Vll du bl en av oss?

13 Framtdens Karrär Soconom Januar Soconomernas råd tll socalmnstern Om du skulle vara ansvarg mnster för socala frågor och socaltjänsterna, vlka frågor skulle du prortera då? Den frågan fck ett slumpmässgt urval av soconomer hela landet den 3 8 december Många soconomer skulle prortera ökade resurser tll det socala arbetet med barn och en strukturerad yrkesntroduktonssatsnng för samtlga nyutexamnerade soconomer. Soconomernas råd tll ansvarg mnster för socala frågor och socaltjänsterna, barn, äldre och jämställdhetsmnster Åsa regnér. Foto: Krstan Pohl/regerngskanslet tll socalmnstern Vktgaste prorterngar tll socalmnstern: 1. Ökade resurser tll ensamkommande flyktngbarn synnerhet och ntegratonsarbete allmänhet. 2. Genomtänkt yrkesntrodukton för nyutexamnerade soconomer, oblgatorsk handlednng och regelbunden kompetensutvecklng för samtlga yrkesverksamma soconomer. 3. Utökade resurser tll arbetet med barn och unga. 4. Ökad samverkan, både nom socaltjänsten och med externa aktörer. 5. Satsnngar som mnskar arbetsbelastnngen samt säkerställer löneutvecklngen och arbetsmljön för soconomer. vktgaste prorterngarna TexT AnnKA WhlbOrg Det fnns en stor spännvdd soconomernas åskter angående vad socalmnstern bör prortera det socala arbetet. Många soconomer anser att ansvarg mnster bör prortera satsnngar som mnskar arbetsbelastnngen och säkerställer både löneutvecklng och arbetsmljö för soconomer. Andra vll anställa fler socalsekreterare. Fler yrkesroller nom socaltjänsten På temat soconomers professonella utvecklng efterlyses även möjlgheten att skapa fler yrkesroller nom socaltjänsten, vlket kan bdra tll att behålla erfarna soconomer. Andra satsnngar som många anser bör prorteras är oblgatorsk rätt tll kontnuerlg fortbldnng, mentorer tll nyblvna soconomer och oblgatorsk handlednng för alla yrkesverksamma soconomer två gånger per vecka. Ökad samverkan mellan socaltjänstens förvaltnngar och ett mnskat dokumentatonskrav hamnade också högt på mångas prorterngslsta, lksom en rmlg arbetsbelastnng och mer metodstöd. När det gäller satsnngar för olka målgrupper anser många soconomer att mnstern bör prortera satsnngar för äldre och funktonshndrade. Mer resurser tll barn och unga Flest anser dock att behovet av utökade resurser är som störst när det gäller barnutrednngar och ett utökat utrymme för ett mer evdensbaserat förebyggande arbete med barn och unga. Önskemål krng ett ökat utrymme för forsknng och metodutvecklng överlag förekommer också. En annan önskan var hur soconomer kan ta hjälp av andra professoner stt utrednngsarbete när det gäller barn, exempelvs förskollärare. En vanlgt förekommande prorterng var också ett ökat fokus på olka typer av långsktgt preventva åtgärder. Som soconom hos oss får du fördjupad ntroduktonsutbldnng under två års td V gör bra vardagar för alla göteborgare Du skapar dtt eget nätverk Och får naturlgtvs redskapen för att klara jobbet Htta jobbet på goteborg.se/ledgajobb

14 14 Framtdens Karrär Soconom Januar 2016 Klentkontakt och möjlgheten att göra skllnad Vad trvs du bäst med dtt socala arbete? Den frågan fck ett slumpmässgt urval av soconomer hela landet början av december Många soconomer beskrev klentkontakten som en av de vktgaste faktorerna tll att de trvs med stt socala arbete. Vad trvs du bäst med dtt socala arbete? TexT AnnKA Whlborg Majorteten av de soconomer som deltog undersöknngen värderar kontakten med klenter allra högst det Majorteten värderar kontakten med klenter allra högst det socala arbetet socala arbetet. Att samarbeta med klenten för att han eller hon ska få en trygg och stabl grund att stå på och så smånngom klara sg på egen hand är en av de faktorer som gör att soconomerna trvs med stt socala arbete. Många nämner möjlgheten att kunna hjälpa och stödja ndvder svåra stuatoner samt att möta männskor många olka lvsstuatoner som tllfredsställande faktorer det socala arbetet. Att stärka klenternas självförtroende och självkänsla upplevs också som gvande. Några av soconomerna som deltog undersöknngen nämnde en god sammanhållnng och ett välutvecklat lagarbete med kollegorna som vktga trvselfaktorer. Andra värdesätter möjlgheten att motvera männskor tll förändrng. Hjälpa utsatta barn Varatonen och komplexteten arbetsuppgfterna samt möjlgheten att bdra tll ett långsktgt socalt hållbart samhälle fnns med bland undersöknngssvaren, lksom stmulansen genom en mx av jurdk, dokumentaton och klentkontakt. En av soconomerna anser att förutsättnngarna att skapa rättssäkerhet för klenter som nte kan bevaka sna egna rättgheter känns menngsfull, medan andra betonade möjlgheten att utveckla metoder och arbetssätt. Känslan av att se och kunna hjälpa utsatta barn och bredden form av olka karrärmöjlgheter är andra exempel på faktorer som soconomer uppskattar det socala arbetet. Vad uppskattas mest? detta uppskattar soconomerna mest stt socala arbete: 1. Kontakten med klenter och kollegor. 2. Omväxlande arbetsuppgfter. 3. Känslan av att göra skllnad männskors lv. 4. Att följa klenternas utvecklng. 5. Frtt arbete, möjlgheten att planera sn egen arbetstd. Det känns gött magen Soconomer Borlänge har rolgare. I Borlänge kommun har v det bra. Rktgt bra. Kanske beror det på chefen, eller också på oss själva. Förmodlgen både och, hop med att v alltd har Borlängebon fokus. Det är ju för dem v fnns tll. Och det är ju så mycket lättare och rolgare att fnnas tll för andra när det känns gött magen. Vll du prata med oss? Rng eller mala Tomas så får du veta allt [email protected] Tomas Sarah Per Lul Lena Samr Dense

15 Framtdens Karrär Soconom Januar Soconomer från bemannngsföretag tllför värde 53 procent av soconomerna anser att bemannngs- och konsultföretagen för soconomer fyller en funkton nom det socala arbetet. 47 procent anser att de mnskar arbetsbelastnngen för fast anställd personal. Det vsar den undersöknng som Framtdens Karrär Soconom genomfört bland ett slumpmässgt urval av yrkesverksamma soconomer. Bemannngs- och konsultföretagen TexT AnnKA Whlborg Konsulternas vktgaste funkton är att mnska arbetsbelastnngen för vår egen personal, men de bdrar även med värdefulla erfarenheter och kompetenser som v har stor nytta av klentarbetet. Även om konsulter bdrar tll ökade personalkostnader så kan man som beställare se tll att få maxmal valuta för pengarna genom att vara tydlg sn kravställnng gentemot såväl bemannngsföretaget som den ensklda konsulten, säger Jenne Blomstrand, chef för Barn och ungdom på Hudksvalls kommun. Hon ser fördelar att ta hjälp av externa konsulter komplexa och känslga ärenden som ställer särsklda krav på kompetens och betraktar bemannngsföretagens konsulter som ett värdefullt komplement tll den egna personalen. lnda hamnes, enhetschef hässelby-vällngby stadsdelsförvaltnng. Jenne blomstrand, chef för barn och ungdom på hudksvalls kommun. Jag rekommenderar konsultköpare att ta referenser på den ensklde konsulten samt att upprätta en kravspecfkaton som anger vlken typ av konsult verksamheten behöver för tllfället. Ju mer specfk du är som beställare, desto bättre möjlghet har bemannngsföretagen att htta rätt konsult. Genom att använda oss av en tydlg kravspecfkaton har v hyrt n konsulter som kunnat stötta nyutexamnerade medarbetare och dessutom kan ta sg an komplexa ärenden, säger Jenne Blomstrand. Vktga för det socala arbetet Bståndshandläggaryrket har förändrats på senare år, tempot och personalomsättnngen har ökat, och många organsatoner har en relatvt hög personalomsättnng. I det sammanhanget fyller konsulter förstås en vktg funkton för att det socala arbetet ska kunna utföras, säger Lnda Hamnes, enhetschef på beställarenheten för äldreomsorg Hässelby-Vällngby stadsdelsförvaltnng Stockholms stad. Hon anser att om personalomsättnngen mnskar så kan konsultfrmor fokusera mer på att bdra med konsulter med erfarenhet stället för att behöva tllgodose akuta bemannngsbehov. Det kan sn tur bdra tll att höja kvalteten socaltjänsten. Mtt tps är att första hand välja ett konsultföretag som har en fyller Bemannngs- och konsultföretagen en funkton? fyller bemannngs- och konsultföretagen för soconomer en funkton nom det socala arbetet? Ja 53% Nej 47% Vlka funktoner fyller Bemannngs- och konsultföretagen? Vlka av följande funktoner fyller bemannngs- och konsultföretagen nom det socala arbetet? % 37% 36% 30% mnska arbetsbelastnngen för fast anställd personal öka personalkostnaderna Brstande kontnutet/kortsktghet att det socala arbetet ska kunna utföras öka flexblteten/mnska arbetstoppar 23% kompetensförsörja/bemanna de socala verksamheterna ngen funkton alls 19% kontnuerlg dalog med dg som uppdragsgvare och med konsulten. Undersök hur konsultföretagen arbetar 14% 12% 11% 7% 7% 4% 3% 3% erbjuda rekryterng av medarbetare öka karrär- och utvecklngsmöjlgheterna förbättra vllkoren för personalen höja anseendet för yrket öka kvalteten det socala arbetet öka fokus på klentarbete Vara en samarbetspartner nom det socala arbetet och ta referenser på såväl företaget som ensklda konsulter, säger Lnda Hamnes.

16 16 Framtdens Karrär Soconom Januar 2016 Resursförstärknng krävs för att hantera ensamkommande Öknngen av antalet ensamkommande flyktngbarn har medfört en ökad belastnng för socaltjänsten många kommuner. En arbetsuppgft som tagt mycket resurser anspråk för socalsekreterare är att htta boende tll de ensamkommande flyktngbarnen. Flyktngmottagandet TExT AnnKA Whlborg Många socalsekreterare har tvngats leta famlje- och HVB-hem stora delar av landet, vlket nneburt många tdskrävande resor. Det är förstås svårt att rekrytera tllräcklgt med personal med kort varsel. Krstdemokraterna föreslår därför en natonell socaljour med fokus på ensamkommande flyktngbarn. Den natonella socaljouren ska vara en resurs som erbjuder den specalstkompetens och den avlastnng som ofta behövs för att förstärka socaltjänstens egen organsaton, säger Emma Henrksson, ordförande rksdagens Socalutskott. Kan ej utesluta framtda öknngar Under hösten har socaltjänsten präglats av passonerade medarbetare som gjort mer än man rmlgen kan begära för att tllgodose flyktngarnas behov, säger Lars Stjernkvst, kommunalråd Även om flyktngströmmen tll Sverge har mldrats något så kan v nte utesluta framtda öknngar Norrköpng och tdgare utredare krng flyktngmottagandet. Han anser att staten på senare år har tagt ekonomskt ansvar för kommunernas flyktngmottagande men betonar att rekryterngen av kompetenta medarbetare har vart och förmodlgen även fortsättnngen kommer att förbl socaltjänstens största utmanng. Även om flyktngströmmen tll Sverge har mldrats något så kan v nte utesluta framtda öknngar. När arbetsbelastnngen är hög är det naturlgt att socalförvaltnngens medarbetare fokuserar på flyktngars basala behov, såsom utbldnng, bostad och försörjnng. För att ntegratonen ska bl framgångsrk är det dock vktgt att de nyanländas socala behov tllgodoses, säger Lars Stjernkvst. Förändrad bostadslagstftnng Han efterlyser lagändrngar som anpassar gällande lagar tll dagens samhälle, nte mnst vad gäller boendelagstftnngen, som bör förebygga att alltför många flyktngar bor tllsammans på små ytor. Lagändrngar som gör det möjlgt för socaltjänsten att agera mer flexbelt när de söker boende tll ensamkommande flyktngbarn är ytterlgare en åtgärd som, enlgt Lars Stjernqvst, kan underlätta socaltjänstens arbete med flyktngar. Många ensamkommande flyktngbarn har haft Malmö som ankomstort Sverge. V tog emot sntt 170 ensamkommande barn per dag, vssa dagar kom så många som 330 barn. Under hösten har socaltjänsten därför befunnt sg krsläge två av tre, vlket nneburt att stuatonen vart allvarlg, säger Carna Nlsson, kommunalråd med nrktnng mot socaltjänst, vård och omsorg Malmö stad. Snabbt nkluderngssystem För att socaltjänsten ska kunna hantera flyktngfrågan framöver krävs, enlgt Carna Nlsson, en statlg mottagnngsstrateg som säkerställer en jämnare fördelnng mellan kommunerna, full kostnadstäcknng från staten för kommunernas utlägg samt att statens etablerngsansvar för nyanlända förlängs från två år tll mnst tre år. Ett flexbelt system för nkluderng är angeläget, lksom styrnng vad gäller behovet av samverkan mellan skolor och socaltjänst arbetet med att ge barnen gymnasebehörghet, säger Carna Nlsson. Den stora framtda utmanngen för socaltjänsterna kommer när statens etablerngsansvar för samtlga nyanlända flyktngar upphör efter två år. Då väntas förmodlgen ett ökat nflöde av flyktngar som ännu nte etablerat sg på arbetsmarknaden tll enheterna för ekonomskt bstånd, säger Carna Nlsson. Emma henrksson, ordförande rksdagens Socalutskott. Foto: lennart Moln Carna nlsson, kommunalråd Malmö stad. Foto: Jens ohlsson lars Stjernkvst, kommunalråd norrköpng. Foto: Chrster blondell Vll du vara med och göra det goda lvet möjlgt Sundsvalls kommun? V söker just nu soconomer tll flera spännande tjänster! För mer nformaton: Sundsvall.se Foto: Staffan Elasson

17 Framtdens Karrär Soconom Januar Många karrärvägar för soconomer staten Staten har ett brett verksamhetsområde som täcker n alla välfärdsfrågor samhället. Statlga arbetsgvare kan därför erbjuda många karrärmöjlgheter för soconomer. Några av de största statlga arbetsgvarna för soconomer är Arbetsförmedlngen, Försäkrngskassan och Krmnalvården. Möjlgheter nom staten TexT ANNKA Whlborg På stora myndgheter som Arbetsförmedlngen, Krmnalvården, Mgratonsverket och Försäkrngskassan fnns soconomer som exempelvs är arbetsförmedlare, frvårdsnspektörer, krmnalvårdsnspektörer, personlga handläggare eller som arbetar med asyl- och tllståndsprövnng. På Statens Insttutonsstyrelse är soconomexamen en stor tllgång för den som tll exempel vll arbeta som behandlngssekreterare. En fördel med att arbeta nom staten är att arbetsgvarna ofta kan erbjuda förmånlga anställnngsvllkor och bra avtal vad gäller föräldraledghet och semester, säger Clla Kleerup, ombudsman med nrktnng på statlga jobb på Akademkerförbundet SSR. Statens Insttutonsstyrelse, Inspektonen för vård och omsorg, Socalstyrelsen och olka typer av behandlngshem nom ramen för LVU och LVM är andra exempel på statlga arbetsgvare för soconomer. Statens medarbetare har generellt sett en hög utbldnngsnvå och många stora statlga arbetsgvare efterfrågar kontnuerlgt kvalfcerade handläggare med soconomexamen. Johnn Asmussen, socalkonsulent på Arbetsförmedlngen Västerås. en fördel med att arbeta nom staten är att arbetsgvarna ofta kan erbjuda förmånlga anställnngsvllkor och bra avtal Utvecklats tll socalkonsulent Tre år efter soconomexamen började Johnn Asmussen arbeta på Arbetsförmedlngen Västerås. Nu har han arbetat på samma myndghet tjugotvå år. Jag hade arbetat en kommun och på ett behandlngshem nnan jag sökte ett jobb som arbetskonsulent på Arbetsförmedlngen. Det som lockade mg var främst möjlgheten att hjälpa männskor att få fotfäste på arbetsmarknaden och att jobbet nnebar många möten med både arbetssökanden och arbetsgvare, säger han. Efter ett par år blev han stället arbetsförmedlare med nrktnng mot rehablterng och sedan no år tllbaka arbetar Johnn Asmussen som socalkonsulent, vlket nnebär att han gör arbetssocala utrednngar av ndvder som av olka skäl befnner sg långt från arbetsmarknaden. Han ger även rådgvnng socala och ekonomska frågor och koordnerar ofta kontakter med socaltjänsten och andra myndgheten. Arbetet är självständgt och omväxlande, Johnn Asmussen planerar tll stor del sn egen arbetstd. Clla Kleerup, ombudsman med nrktnng på statlga jobb på Akademkerförbundet SSr. Fördelar med staten Det fnns många fördelar med att jobba staten allmänhet och på Arbetsförmedlngen synnerhet. V har bra anställnngsvllkor med många semesterdagar, lönenvåer som ofta lgger något högre än kommunerna och en god tllgång tll nternutbldnngar, säger Johnn Asmussen. Eftersom staten är mångfacetterad och Arbetsförmedlngen är en stor arbetsgvare har han dessutom många karrärvägar att välja mellan. På Arbetsförmedlngen kan soconomer satsa på en chefskarrär, arbeta som arbetsförmedlare med olka målgrupper eller ägna sg åt rehablterngsärenden, ndvder som kräver mer omfattande nsatser för att öka sna chanser att komma ut jobb. Både kommuner och statlga myndgheter är ju poltskt styrda organsatoner, men här på Arbetsförmedlngen får rkspoltken ett stort genomslag. Nya drektv och satsnngar avlöser varandra, vlket skapar omväxlng och varaton. För närvarande arbetar v tll exempel mycket med att underlätta de nyanlända nvandrarnas nträde på arbetsmarknaden, säger Johnn Asmussen. Vssa soconomer har det bättre än andra Är du mtt karrären? Söker du nya utmanngar? Är du på väg att gå penson? Kom och jobba hos oss! Ann-Krstn Rydén, konsultchef på Rent-A-Soconom och auktorserad soconom med 20 års erfarenhet från socaltjänsten, Försäkrngskassan och prvata företag. Fördelar med att jobba hos oss: Konkurrenskraftg lön Tllgänglg och engagerad chef Personlg servce av vår trevlga och kunnga personal Rkstäckande Valfrhet att jobba med det du gllar Trygg anställnng Ett härlgt gäng med trevlga kollegor Fokusera på dtt uppdrag och dna klenter V ordnar resten! Rekryterngsbonus V kan bemannng Auktorserat bemannngsföretag sedan 2004 Vll du veta mer? Kontakta oss på nedanstående nummer eller läs mer på Telefon: E-post: [email protected]

18 18 Framtdens Karrär Soconom Januar 2016 God löneutvecklng vktgt för stabltet och återväxt Ett stort antal soconomer valdes ut slumpmässgt för att svara på vad man tycker är en rmlg slutlön för en soconom, efter ca 30 års arbete. Majorteten svarade kr per månad. Tre personer olka befattnngar har kommenterat resultatet och ger sn syn på ngångslön, löneutvecklng och kompetensförsörjnng branschen. Foto: Oskar Lürén / Lnköpngs kommun Foto: Helsngborgs stad Foto: akademkerförbundet SSr Elsabeth gustafsson, socalnämndens ordförande Lnköpngs kommun. Dnah Åbnger, socaldrektör Helsngborgs stad. Markus Furuberg, förhandlngschef på akademkerförbundet SSr. LöneutveckLng TExT Hanna EngSTröM Lönen är en central fråga för att vsa uppskattnng och behålla personal. I Lnköpngs kommun har man gjort en extra lönesatsnng på soconomer som jobbar med myndghetsutövnng och barnavårdsutrednngar. De hade hög arbetsbelastnng och många bytte jobb, flertalet tll öppenvården eller vuxenavdelnngen. För oss är det vktgt att behålla personer med erfarenhet. Det är tufft för nyutexamnerade att ta sg an barnavårdsutrednngar som är svåra och komplexa ärenden. V behöver de erfarna medarbetarna för att skapa uppbacknng och stadga, säger Elsabeth Gustafsson, socalnämndens ordförande Lnköpngs kommun. Höjda löner stablserade När lönerna höjdes stablserades personalstuatonen något. Personal med längre erfarenhet är dock svåra att rekrytera. Kommunerna måste förstå att v konkurrerar med andra nstanser om de erfarna soconomerna. Det behövs en kompetens- och försörjnngsplan tll den socala förvaltnngen. Elsabeth Gustafsson tycker nte att kr per månad slutlön är ormlgt. Problemet är de låga ngångslönerna och det är där man konkurrerar. Har du känt dg tvungen att gå tll jobbet sjuk? 70% 30% ja nej V måste höja ngångslönen och skapa bättre löneutvecklng för att kunna rekrytera och behålla kompetens. Lönen behöver bestå av en generell respektve ndvduell del. En del av lönen behöver vara kopplad tll prestaton, tycker Elsabeth Gustavsson. Lön bevs på uppskattnng Även Dnah Åbnger, socaldrektör Helsngborgs stad poängterar vkten av en god löneutvecklng. Det ska löna sg För att påverka löneutvecklngen postv rktnng bör man fokusera på hur man kan fördjupa sn kunskap att ta ansvar och prestera. Lönen är det yttersta bevset på uppskattnng från arbetsgvaren, kombnaton med kompetensutvecklng, att kunna påverka sn arbetsplats och det egna uppdraget. Jag är nte förvånad över resultatet på undersöknngen. Soconomer lgger lågt lön förhållande tll sn arbetsnsats. För att påverka löneutvecklngen postv rktnng bör man fokusera på hur man kan fördjupa sn kunskap och bdra med specalstkunskap och erfarenhet, menar Dnah Åbnger och fortsätter: Har det hänt att du som soconom känt dg tvungen att arbeta trots att du vart sjuk? Här Helsngborg håller v på att nföra en kompetenstrappa där kompetens, prestaton och ansvarstagande tydlgt ska medföra en bra löneutvecklng. Det är vktgt att det fnns utrymme och möjlghet att växa. Jag skulle också vlja uppmuntra tll ndvduell lönesättnng, att våga sprda lönenvån och nte bara utgå från ålder. Dubbla lönen Markus Furuberg, förhandlngschef på Akademkerförbundet SSR, är lte besvken på undersöknngsresultatet: Jag hade hoppas att sffran skulle vara högre. Målet är att soconomerna ska kunna dubbla sn lön, från ngångslön tll slutlön. En del av förklarngen kan lgga att den här yrkeskategorn tradtonellt nte har drvts av sn lön. Man ser oftast tll klentens behov och nte sg själv. Även om ngångslönen har höjts så är sgnalen att det nte lönar sg med erfarenhet eftersom löneutvecklngen nte är proportonerlg. I synnerhet för nyutexamnerade måste det fnnas en möjlg lönekarrär så att man ser ett värde att vara kvar och utvecklas, resonerar Markus Furuberg. Arbete trots sjukdom Avslutnngsvs ställde v frågan Hur kommenterar du att 70 % av soconomerna har känt sg tvungna att arbeta trots att de vart sjuka? Jag är nte förvånad, säger Markus Furuberg. De flesta känner en stark lojaltet med verksamheten och mäktar nte med att vara borta när det drabbar klenter och kollegor. Samtdgt är det en väckarklocka. Sjukskrvnngarna ökar när personalen är hårt pressad. Det går ett tag men sen nte alls. Jag tror att många arbetar trots sjukdom på grund av hög lojaltet gentemot kollegorna, man vll nte vara en belastnng, reflekterar Elsabeth Gustafsson. Att så många arbetar när man egentlgen är sjuk är beklämmande tycker jag, säger Dnah Åbnger. Man är lojal med stt uppdrag och klenter och kollegor. Det är dock nget v förespråkar eller uppmuntrar. Jag anser att det är vktgt att arbetsgvaren går n och aktvt avstyr att man arbetar fastän man är sjuk. vad anser du är en rmlg Lön efter 30 års arbete? vad anser du är en rmlg slutlön (efter crka 30 års arbete) för en soconom den löpande socala verksamheten? kr kr kr kr kr kr kr kr kr 0% 0% 1% 7% 8% 10% 19% 25% %

19 Välkommen att arbeta med oss! Ta nya steg karrären! Hjälp! Lugn, v ordnar! Flexbltet Omväxlng Karrärmässg mert Högre lön Handlednng Kompetensutvecklng Frskvård Intresserad av att arbeta med oss? Utbldnng, utvecklng, utbyte och umgänge är våra ledord som gör oss tll ett kompetent team för våra konsulter, medarbetare och naturlgtvs för våra beställare. Skcka n dtt CV och ta del av ledga uppdrag: [email protected] V bemannar! Våra erfarna soconomer bemannar nom hela socaltjänsten. V har utredda jour- & famljehem. V tar emot ensamkommande flyktngbarn och har egen läkarmottagnng samt traumabehandlng. V har uppdrag året om och hela Sverge Info/Kontakta oss: svergessoconomkonsulter.se och tel /51 Sverges Soconomkonsulter AB Mara Prästgårdsgata 27, Stockholm av soconomer för soconomer Nynäshamns barn och ungdomsenhet söker socalsekreterare Nynäshamns barn och ungdomsenhet söker ny kollega tll tjänsten som socalsekreterare utrednngsgruppen. Barn och ungdom kommer utöka med ytterlgare en tjänst nom utrednngsgruppen med anlednng av den pågående tllströmnngen av ensamkommande asylsökande barn och ungdomar. Du ska ha soconomexamen och det är merterande om du har vdareutbldnng eller har erfarenhet av utrednngsarbete. Det är en fördel om du har arbetat med barn, ungdomar och famljer och har erfarenhet av socalt arbete nom området. För mer nformaton om tjänsten kontakta oss gärna: Eva Hellström, avdelnngschef tel: Anna Karn Tjernström, gruppchef tel: Fler ledga tjänster nom vår kommun fnner du på Foto: Johan Gustafsson

20 20 Framtdens Karrär Soconom Januar 2016 Nya yrkeserfarenheter lyfter soconomers karrär Inom ramen för kommunernas socaltjänster fnns många karrärvägar och utvecklngsspår för soconomer. Famljeterapeuten Ylva Lljeros Dackland, soconom och legtmerad psykoterapeut, har genomfört en karrärresa där hon förkovrat sg nom samtalsterap. Karrärmöjlgheter TexT ANNIKA WIhLborg Sex år efter soconomexamen arbetade Ylva Lljeros Dackland fyra år som barn- och ungdomshandläggare Hallstahammars kommun. Därefter arbetade hon med dagbehandlngsverksamhet för ungdomar med multproblematk Västerås stad. Inom dagbehandlngsverksamheten fck jag möjlghet att fokusera mycket på ensklda samtal. Jag kände ett behov av att förstärka mn samtalsterapeutska verktygslåda och valde därför att gå Psykoteraputbldnng steg 1 parallellt med arbetet. Efter fem år gck jag vdare och började arbeta med manualbaserade program ntensv hembaserad famljeterap. Jag började då ntressera mg allt mer för famljerådgvnng och gck därför steg 2 på psykoteraputbldnngen med nrktnng mot just famljeterap vd Lnköpngs unverstet, säger Ylva Lljeros Dackland. Ständg utvecklng går som en röd tråd hennes karrär. Efter att ha börjat arbeta på Famljerådgvnngen Västerås stad vdareutbldade sg Ylva Lljeros Dackland därför nom sexolog samt parterapmetodken ETF. Nylgen har hon även påbörjat en handledarutbldnng nom samtalsterap. Gav nya perspektv Jag är en person som drvs av att ständgt lära mg nya saker och utmana mg själv. Psykoterapeututbldnngen är ett jättebra komplement tll soconomutbldnngen, den har gvt mg en betydlgt större verktygslåda att arbeta med och öppnar även upp nya perspektv på olka stuatoner. Som famljerådgvare är det tllräcklgt att ha gått Steg 1 på Psykoterapeututbldnngen, men jag har utvecklats mycket som person och mn professon av att även ha gått Steg 2, säger Ylva Lljeros Dackland. Dalog med dn chef Ur ett karrärutvecklngsperspektv är socaltjänstens främsta styrka att de kan erbjuda en mångfald av olka ansvarsområden och yrkesroller nom ramen för en och samma organsaton. Jag rekommenderar soconomer som Famljeterapeuten Ylva Lljeros Dackland, soconom och legtmerad psykoterapeut. Psykoterapeututbldnngen är ett jättebra komplement tll soconomutbldnngen, den har gvt mg en betydlgt större verktygslåda att arbeta med och öppnar även upp nya perspektv på olka stuatoner vll utvecklas och prova på nya arbetsområden att ntera en dalog med sn chef för att undersöka om det kan fnnas andra karrärmöjlgheter nom socaltjänstens verksamhetsområde, säger Ylva Lljeros Dackland. Vd sdan av stt arbete på Famljerådgvnngen arbetade hon ett år som samtalsterapeut på en vårdcentral. Numera arbetar hon stället en dag varannan vecka som samtalsterapeut på S:t Lukasstftelsen Västerås. Genom att ha en fot utanför socaltjänsten utvecklas Ylva Lljeros Dackland sn samtalsterapeutska roll. Hennes arbete utanför socaltjänsten ger också möjlgheten att betrakta omvärlden nya perspektv och tllgodogöra sg erfarenheter som hon har stor nytta av arbetet som famljerådgvare. Argumenten för vdareutbldnng Hennes tps tll andra soconomer som vll utvecklas karrärmässgt genom att vdareutblda sg nom stt yrkesområde är att noga fundera genom vlken nytta utbldnngen kan tllföra dn yrkesvardag. Förbered argument krng varför du bör få gå utbldnngen och ta med dem när du presenterar förslaget för dn chef. Jag trvs jättebra med att arbeta som famljerådgvare. Jag får möta famljer och par som sökt sg ht av egen fr vlja och dessutom är motverade tll förändrng. Det är verklgen nsprerande. Det känns också bra att arbeta med klenternas famljestuaton utfrån ett systemskt helhetsperspektv, säger Ylva Lljeros Dackland. YlVa lljeros DacKlanD Famljerådgvare Västerås stads Famljerådgvnngsverksamhet Fortbldade sg parallellt nom sexolog och parterapmetodken etf. har nylgen påbörjat en handledarutbldnng med fokus på samtalsterap. Intensv hembaserad famljeterap nom Västerås stad gck parallellt steg 2 på Psykoteraputbldnngen. Dagbehandlngsverksamhet för ungdomar med multproblematk Västerås stad Psykoteraputbldnng steg 1 parallellt med arbetet på dagbehandlngsverksamheten. Barn- och ungdomshandläggare hallstahammars kommun 1998.

21 Framtdens Karrär Soconom Januar Socalarbetare kyrkans tjänst En önskan om att kunna använda sn tro och verka nom kyrkan arbetet med socalt utsatta männskor ledde Anette Arebo tll att vdareutblda sg från socalsekreterare tll dakon. Idag möter hon både glädje och sorg lvets alla skeden. Bakgrunden som socalsekreterare ger en extra dmenson och underlättar kontakten med socaltjänsten. ArbetA som dakon TExT HAnnA EngSTröm Anette Arebo är utbldad soconom och arbetade tdgare som socalsekreterare för försörjnngsstöd och på kontaktcenter samt som uppsökare på Socalförvaltnngen. Därtll arbetade hon fyra år som projektledare ett projekt med unga vuxna hemlöshet. Ett stöd för männskor Anette hade länge haft en önskan att vara kyrkans sammanhang. Efter en längre antagnngsprocess tog hon steget från socalsekreterare tll dakon. Idag har hon arbetat 1,5 år nom Skarpnäcks församlng Stockholm. Det är det bästa jag har gjort. Jag får möta männskor lvets alla skeden. Det är en gåva att få jobba med männskor och se dem växa, berättar Anette Arebo. I det ensklda samtalet har jag Anette Arebo, dakon nom Skarpnäcks församlng Stockholm. som dakon större frhet nom kyrkan. Men det ställer också krav där jag måste sätta tydlga gränser för mg själv. Värdefull roll som tredje part Som dakon har Anette glädje av stt tdgare yrke. Hon har en nära kontakt med socaltjänsten och de samarbetar Det är en gåva att få jobba med männskor och se dem växa för att hjälpa männskor nöd på bästa sätt. Anette följer ofta med när männskor ska överklaga, ansöka om pengar eller på annat sätt behöver hjälp samhället. Hon har en värdefull roll som tredje part och kan efteråt förklara rättgheter och skyldgheter. Det är mycket värt att ha erfarenheten och kunskapen som socalsekreterare. I mötet med socaltjänsten talar v samma språk och kan ha ett bra samarbete, förklarar Anette. Förmedla hopp genom Gud Många möten är svåra och kretsar krng psyksk ohälsa, mssbruk och ekonomsk utsatthet. Anette tror på männskans egen kraft och vkten av att bryta ensamheten. Den största skllnaden mellan rollen som socalsekreterare och rollen som dakon är att Anette stt nuvarande jobb kan ge en dmenson tll och förmedla hopp med Gud som en god kraft. Välkommen att ta makten över dtt lv. Vll du ha en arbetsstuaton där du själv får bestämma hur och var du ska arbeta? Vll du ha en arbetsgvare som ger dg den uppskattnng och de vllkor du förtjänar? Vll du känna att du utvecklas och nspreras dn roll som socalarbetare? Om dna svar på dessa frågor är ja ska du kontakta oss dag. Som soconomkonsult hos oss får du möjlgheten att påverka dn arbetsstuaton samtdgt som du får trygghet form av kollektvavtal samt goda vllkor och bra lön. Hos Agla får du: En trygg och engagerad arbetsgvare Frhet och flexbltet Goda vllkor och bra ersättnng Fortbldnng och kompetensutvecklng Uppskattnng för dn nsats Välkommen att kontakta oss på mal, [email protected], eller telefon Agla (tdgare Vårdassstans) är sedan länge den självklara partnern för bemannng med duktga och drvna läkare och sjuksköterskor. Sedan 2015 bemannar v även med soconomer. Agla tar ansvar och är ett företag som vll se sna konsulter må bra och växa sn roll. Det är först då v kan vara säkra på att kunna erbjuda våra uppdragsgvare bemannng av högsta tänkbara kvaltet.

22 22 Framtdens Karrär Soconom Januar 2016 Soconomauktorsatonen stärkte Katayuns yrkesdenttet En soconomauktorsaton kan vara ett sätt för soconomer att stärka sn egen yrkesdenttet och karrärutvecklng. Auktorsatonen fungerar samtdgt som en kvaltetsstämpel som garanterar patenter och klenter ett professonellt bemötande och handläggnng. AuktorserAd soconom TExT AnnKA Whlborg Jag har alltd vart ntresserad av psykatr. Därför kändes det naturlgt att drekt efter examen 2012 söka en tjänst som kurator. Mn första tjänst som kurator fck jag vd 22 års ålder på en psykatrsk avdelnng för patenter med komplexa vårdbehov på S:t Görans sjukhus Stockholm. Efter tre år erbjöds jag en kuratorstjänst på Stockholm Spne Center, en prvat klnk som är specalserad på behandlng av patenter med rygg- och nackbesvär samt långvarg smärta, säger Katayun Rezana. För att bl auktorserad soconom krävs mnst tre års yrkeserfarenhet, mnst hundra tmmars handlednng, två frstående lämplghetsutlåtanden från två chefer, kollegor eller arbetsledare som arbetat dn närhet under en längre perod. Auktorsatonen har gjort att jag känner mg säkrare mn yrkesroll Karrärfördelar För mg var det självklart att bl auktorserad soconom. Auktorsatonen har gjort att jag känner mg säkrare mn yrkesroll, jag ser den som ett bevs på att jag befnner mg på rätt spår mn yrkesutövnng. Auktorsatonen tydlggör mn specalstkompetens nom socalt arbete, vlket är en stor fördel eftersom v arbetar multmodala team med många olka professoner. Mn förhoppnng är förstås att auktorsatonen även kan vara tll fördel när jag söker ett nytt jobb framtden, nte mnst eftersom allt fler prvata arbetsgvare ställer krav på auktorsaton när de nyanställer soconomer, säger Katayun Rezana. Kuratorn hälso- och sjukvården arbetar med att säkerställa och förstärka det socala, psykosocala och socalrättslga perspektvet för patenten. De arbetsmetoder som används bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. Trots detta är soconomerna vårdnrktade verksamheter en av få yrkesgrupper som nte är legtmerade av staten. Auktorsatonen fungerar som ett alternatv tll legtmerng och ger både soconomen en kvaltetsstämpel och arbetsgvaren en kvaltetsgarant. Betrakta soconomauktorsatonen som en nvesterng dn professonella utvecklng, för oavsett var du jobbar framtden kommer du garanterat att ha nytta av dn auktorsaton. Soconomer möter många männskor som befnner Katayun rezana, kurator på Stockholm Spne Center. Foto: Eleonor Axelsson sg utsatta stuatoner. Det är därför särsklt vktgt att dessa personer kan vara säkra på att få ett professonellt och ansvarsfullt bemötande, säger Katayun Rezana. falun.se/ledgajobb Falu kommun söker Specalstsoconomer och socalsekreterare tll barn- och famljesektonen Läs mer om tjänsten och gör dn ansökan på Får v bl dn framtda arbetsgvare? Vår företagskultur kännetecknas av en hög grad av delaktghet och ömsesdg respekt där arbetsglädje och laganda uppnås. Vårt arbete kännetecknas av professonaltet och hög kompetens. Med utgångspunkt från beprövade och kunskapsbaserade metoder bdrar v tll förändrng som gör skllnad klenternas lv. Läs mer på vob.se Det offentlga alternatvet för dg som vll jobba med utsatta barn, ungdomar, unga vuxna och famljer.

23 Framtdens Karrär Soconom Januar Barnens berättelser blr vktg nformaton Barn som är utsatta för våld nära relatoner vet ofta nte vart de ska vända sg. Som soconom har man en vktg roll att lyssna, fånga upp, nformera och ta ansvar genom att agera. Mare Angsell arbetar som sakkunng på BRIS och är barnens språkrör. Hennes roll är att omvandla barnens berättelser tll kunskap om barns upplevelser och tankar och vlka strateger man bör använda för att agera. Våld mot barn TexT HAnnA engström Mare Angsell har en bakgrund som soconom sedan 20 år tllbaka. Hon arbetade tdgare som famljebehandlare, med famljeterap, famljerätt och ledde stödgrupper för barn. Mare började på BRIS samband med de unka stödgrupper som sattes n efter tsunamn. Idag är hennes uppgft att omvandla barns berättelser tll kunskap om barns upplevelser och tankar så att andra kan Mare Angsell, sakkunng på BRIS. Foto: Peter Knutson förstå och bemöta våldsutsatta barn på rätt sätt. Jag har alltd vart ntresserad av barns rättgheter. På BRIS kommer jag nära barns berättelser om våld. Förstahandsnformatonen ger ett unkt perspektv som jag tycker är vktgt att förmedla, säger Mare Angsell. Ansvaret att vara skyddsnät Mare Angsell betonar att väljer man det här yrket behöver man först reflektera, är jag beredd? Man behöver ta på sg ansvaret att vara barnens skyddsnät. Det kan vara både svårt och obehaglgt. Man får nte värja sg, det ngår uppdraget, betonar Mare. Du måste vara påläst, känna tll rskfaktorer och kunna dentfera rskmljöer. Se sgnaler och symptom både hos barn och vuxna, förklarar hon vdare. En och samma kontaktperson När barnen har haft kontakt med myndgheter är det vanlgt att de beskrver att de var snälla och vänlga men kunde nte hjälpa tll. Mare Angsell menar att man ofta brster nformaton tll barnet. De vet nte vem de har träffat, vad som ska hända och när de ska ses Du måste vara påläst, känna tll rskfaktorer och kunna dentfera rskmljöer gen. Man måste hålla barnet nformerat under hela processen. Jag skulle vlja se att barnen har en kontaktperson, så att de känner trygghet. V behöver förmedla jag fnns här för dg. Våga var kvar när du hör sgnalerna Det är vktgt att även våga prata med de vuxna. De har ofta en egen stress och känsla av otllräcklghet. När de berättar om stuatoner hemma framkommer ofta omedvetet en beskrvnng av våld övergrepp, oftast psykska, kränknngar och hot. Då behöver man kunna höra och se. Det krävs kunskap, bra handlednng och stöd. Man måste våga prata med vuxna om att de utsätter barn för våld, avslutar Mare Angsell. Var med oss och bdra tll att Norrtälje kommun fortsätter att vara en trygg plats att växa upp på. Hej socalsekreterare! Söker du ett jobb med stora utmanngar? Med fokus på barnens bästa erbjuder v dg fantastska kollegor, tydlga processbeskrvnngar och chefer som hjälper dg när arbetsbelastnngen är hög. V har höga ambtoner och behöver fler engagerade medarbetare. Läs mer och sök på: norrtalje.se/jobb

24 24 NextMeda Malmö rustar för framtden Malmö erbjuder storstadens hela bredd, varaton och utmanngar nom socalt arbete. Samtdgt fnns här hög ledartäthet och en stark fokus på kunskapsutvecklng och god ntrodukton. Som en av Sverges största kommuner har Malmö stad en välutbyggd socaltjänst och styrka att möta de många utmanngar som samhället står nför. Det satsas stora resurser på kompetensutvecklng och utbldnng för våra socalsekreterare och v har en mycket hög chefstäthet. För oss är det helt avgörande att v kan skapa en bra arbetsmljö, så att våra socalsekreterare ska hnna med och orka, berättar Rkard Vroland, avdelnngschef för ndvd- och famljeomsorgen Malmö nnerstad. Det ställs höga krav på socalsekreterare och därför arbetar Malmö stad systematskt med att ge en god ntrodukton för nya medarbetare. Indvdoch famljeomsorgen sjösätter under 2016 ett nytt ntroduktonsprogram för nyanställda socalsekreterare, med handfast lokal ntrodukton på arbetsplatsen och en mer övergrpande yrkesntrodukton, med mentorer och handledare. Det fnns också en kompetensstrateg för alla delar av socalförvaltnngen, som gäller samtlga medarbetare nom förvaltnngen, med tydlgt formulerade karrärvägar och kompetensutvecklngsmöjlgheter. V lägger stor fokus vd att kontnuerlgt utveckla vår organsaton och att ge våra medarbetare de bästa förutsättnngarna att möta de utmanngar som v står nför. Det läggs stor vkt vd att man ska få möjlghet att utveckla sn kompetens och pröva på olka arbetsuppgfter. Tjänstemännen har stor handlngsfrhet och hög delegaton, samtdgt som de alltd ska ha tryggheten av ett starkt chefsstöd, framhåller Rkard Vroland. Stora rekryterngsbehov Med det stora antalet nyanlända som kommt tll Malmö är rekryterngsbehoven nom socaltjänsten dag mycket omfattande. Eva-Brtt Holmberg, avdelnngschef för ndvd- och famljeomsorgen (IOF) Malmö norr, har arbetat nom IOF Malmö 35 år. Hon menar att stuatonen dag är extraordnär, men att den samtdgt skapar stora möjlgheter för socalsekreterare som vll ha ett jobb där man verklgen kan göra skllnad. Inom socaltjänsten är v vana vd utmanngar, men jag har aldrg sett en lknande stuaton som den v har dag. Samtdgt är det otrolgt gvande och menngsfullt att som socalsekreterare få jobba med de svåra frågor som v står nför dag, säger hon. Eva-Brtt Holmberg lyfter fram att Arbetsmljöverket under 2015 granskat socalsekreterarnas arbetsstuaton och att detta satt ljus på vlka förbättrngar och justerngar som behövs. Målet är att skapa en balans mellan behov och resurser för att få en rmlg arbetsbelastnng. Det pågår även ett arbete med att skapa en lkvärdg organsaton Malmö stads fem stadsområden och en översyn av arbetsbördan för medarbetare och chefer. Som socalarbetare har man stora möjlgheter att påverka både arbetets nnehåll och organsatonen. Man kan drva projekt och goda déer tas verklgen tllvara, menar hon. Eva-Brtt Holmberg, avdelnngschef för ndvd- och famljeomsorgen Malmö norr och Rkard Vroland, avdelnngschef för ndvdoch famljeomsorgen Malmö nnerstad. Foto: Carolne Jacobsen Barnfokus Lnda Wdelo-Malm arbetar på en nynrättad tjänst som barnets socalsekreterare nom famljehemsvården. En vktg del av hennes arbete är att fånga upp och motverka psyksk ohälsa hos famljehemsplacerade barn. Det fnns en stark barnfokus vårt sätt att arbeta Malmö och denna tjänst är ett led detta. Det är ett otrolgt spännande arbete, där hälften av jobbet är myndghetsutövande och hälften öppenvård. Jag märker att v når resultat och skapar förtroende hos barnen. I år har famljehems- och jourhemsplacerngar ökat mycket takt med den stora strömmen av ensamkommande barnoch ungdomar och det är enormt rolgt att få chansen att arbeta med olka kulturer och famljesammansättnngar, säger hon. Lnda Wdelo-Malm tycker att Malmö stad värnar om sna socalsekreterare och att man är mån om att vårda deras kompetens och karrärmöjlgheter. Det fnns mycket kompetensutvecklng att ta del av, bland annat form av temadagar olka ämnen. Socaltjänsten har också ett gott samarbete, både nternt och med olka externa myndgheter, sjukvård och skola. Det fnns en gemensam syn om att alltd lösa problem och möta utmanngar med medborgarnas bästa för ögat. Det fnns ett utpräglat helhetsperspektv och alla strävar mot samma mål. V har stort stöd våra kolleger, är måna om varandra och har väldgt kul tllsammans! Lnda Wdelo-Malm arbetar på en nynrättad tjänst som barnets socalsekreterare nom famljehemsvården. Foto: Carolne Jacobsen Malmö är Sverges tredje största stad. I Malmö fnns fem stadsområden och socala resursförvaltnngen som ansvarar för ndvd- och famljeomsorgen, vård och omsorg samt kultur och frtd. Med sn centrala placerng mtt Öresundsregonen, stt rka kulturutbud och varerade närngslv är Malmö en av Sverges mest dynamska städer. Staden växer snabbt och dag är crka en tredjedel av nvånarna födda utlandet. Följ oss här: Facebook: facebook.com/jobbamalmostad malmostad LnkedIn: Malmö stad YouTube: Flmsere Jobba Malmö stad Om du är ntresserad av att jobba hos oss så httar du mer nformaton på: malmo.se/jobb

25 NextMeda 25 Vctora Skoog, Eva Lejon, Jonna Sundberg, Eva Rönnbäck och Mare Rudbäck. Foto: Jmmy Llja Vktgt att lyssna bakom orden Inom Socalförvaltnngen Sundsvall pågår ett omfattande utvecklngsarbete med fokus på ständg förbättrng av verksamheten tll nytta för både medarbetare och klenter. Det är vktgt att n lyssnar bakom orden. Det svaret fck en socalsekreterare av en ung flcka under ett samtal kopplat tll Barns brukarmedverkan, en modell som utvecklats av socaltjänsten Sundsvall tllsammans med övrga kommuner länet och FoU Västernorrland, en forsknngs- och utvecklngsenhet som arbetar för en kunskapsbaserad socaltjänst. Kommunförbundet är huvudman och länets samtlga kommuners socaltjänster fnanserar verksamheten. Västernorrlandsmodellen har uppmärksammats natonellt och nsprerat andra kommuner för samtal med barn krng deras upplevelse av kontakt med socaltjänsten. Svaret v fck från flckan rngar n vad det är v vll åstadkomma med vår verksamhet. Att lyssna bakom orden kräver att man verklgen kan och vågar lyssna. För att klara uppgften krävs både erfarenhet och mod att våga frågasätta sn egen verksamhet och våga testa nya saker, säger Eva Rönnbäck, verksamhetschef, myndghetsutövnng. Specalsttjänster Socalförvaltnngen Sundsvall kraftsamlar nu på alla fronter för att skapa en kunskapsbaserad verksamhet med fokus på ständg förbättrng. Vår stora utmanng som v delar med de flesta andra kommuner dag, är ett ökat tryck på barnsdan. Samtdgt har v många vakanser och en utmanng att behålla den personal v har. Ett led det arbetet är att v nu ser över möjlgheten tll att skapa en karrärstege och nrätta specalsttjänster för verksamhetens erfarna soconomer. Tanken är också att nyanställda ska ges en gedgen ntrodukton där de, under så lång td som krävs, har ett nära stöd av mentor eller samordnare för att komma n arbetet. Efter flera år yrket kombnaton med både ökad erfarenhet och ökad teoretsk kunskap ska det fnnas möjlghet tll att få en specalsttjänst, säger Eva Rönnbäck, som påtalar vkten av att få n ny kunskap och ta tllvara den kompetens som redan fnns samlad organsatonen. Ambtonen är att det ska fnnas specalsttjänster nom alla socaltjänstens ansvarsområden. För att klara det krävs tydlga och strukturerade vägar för den nterna kunskapssprdnngen. En vktg roll den strävan har Vctora Skoog, forskare och kvaltetsutvecklare vd FoU Västernorrland. Jag fnns med som stöd verksamheten och arbetar just nu med ett projekt där v ser över olka möjlgheter för hur v ska kunna höja kvalteten och få en ännu bättre och mer evdensbaserad socaltjänst. Teamkänsla Eva Lejon, enhetschef utrednng barn, har arbetat nom socaltjänsten Sundsvall nära 20 år. Jag tycker att det här är ett grunden otrolgt spännande, nsprerande och lärorkt jobb. Det händer alltd nya saker som gör att du ständgt utvecklas, både som yrkesmännska och person. Mare Rudbäck, socalsekreterare, som sedan åtta år tllbaka arbetar med placerng av barn och unga nom kommunen, nstämmer: Ingen dag är den andra lk. Jag ser fram emot att gå tll jobbet varje måndag och det är alltd lka spännande att se vad som kommer att hända just den veckan. Även Jonna Sundberg, som är relatvt nyutexamnerad och började arbeta som socalsekreterare på mottagnngsgruppen för famlje- och vuxenstöd våras, trvs bra på sn arbetsplats. Jag sökte mg ht eftersom jag hade goda erfarenheter från tdgare praktkperoder nom verksamheten. Jag upplever att det fnns en stark teamkänsla och en kollegal och trevlg stämnng på arbetsplatsen. Alla hjälps åt och det är lätt att bl en del av gruppen även om man som jag är ganska ny yrket. Arbetskulturen gör att det blr rolgt att gå tll jobbet trots att det är tuffa saker v jobbar med. En stor fördel är att det fnns ett stort utbud av olka nsatser nom kommunen. Bra mx Den som är ntresserad av att börja arbeta nom socaltjänsten Sundsvall möter en funktonsndelad organsaton som erbjuder stora möjlgheter tll att välja nrktnng efter ntresseområde. En utvecklngsbenägen verksamhet som målmedvetet arbetar med kvaltetshöjnng på alla plan. Här fnns hög kompetens bland personalen och v har en bra blandnng av erfarna medarbetare och mer nyutexamnerad personal. Sammantaget blr detta en mycket dynamsk mx där erfarenhet kombnaton med ny och gammal kunskap korsbefruktar varandra, säger Eva Rönnbäck. Socalförvaltnngen Sundsvall är uppdelad två delar: en som ansvarar för myndghetsutövnngen och en som ansvarar för utförandet av nsatserna. Socaltjänstens myndghetsutövnng med ca 250 medarbetare har uppgften att utreda och besluta om nsatser på ndvdnvå samt även att utveckla välfärdstjänster på längre skt. Socaltjänsten är ndelad tre områden: Barn och unga, Vuxen (bl.a. mssbruk och beroende och ekonomskt bstånd) samt äldre och funktonsnedsatta. Socaltjänstens utförardel består av ca medarbetare som utför de tjänster som bevljats. Sundsvalls kommun Norrmalmsgatan Sundsvall Tel:

26 26 NextMeda Sgns of Safety centralt för Falun Morgonsolen glmmar den vnterlugna Faluån. Från mötesrummets fönster på andra vånngen kan socalsekreterarna Josefne Malmberg, Lnda Erksson och Emele Fahlstedt se världsarvsstaden vakna. Snabbt och självklart lstar de flera starka skäl tll varför de väljer att jobba och leva här, hjärtat av Dalarna. Möjlghet tll kompetensutvecklng och skftande arbetsuppgfter. Stöttnng från, och samarbete med, kollegor och chefer. Flexbla arbetstder och kompetensutvecklng. Falu kommun söker ett antal soconomer. De rekryteras tll en kommun med en stabl ekonom och en barn- och famljesekton som fck en modernare organsaton för 1,5 år sedan. Magnus Nordahl, sektonschef, ger en kort bakgrund tll satsnngen: V har åtta enheter som jobbar med famlj, barn och unga och v behöver fler soconomer på många poster. V är väldgt flexbla när det gäller ndvdens önskemål om specfka arbetsuppgfter, både ansökandefasen och senare. V utvecklar en kompetenstrappa för att säkerställa att personalen och organsatonen utvecklas som önskat. Ht hör möjlgheter att coacha andra och aktvt påverka sn löneutvecklng, konstaterar Magnus Nordahl. Prncperna nom Sgns of Safety och barnperspektvet vägleder arbetet för Josefne Malmberg, Lnda Erksson och Emele Fahlstedt. Snabba dagar Josefne Malmberg, som ägnar frtden åt famljen och hästgården utanför Falun, har jobbat lte drygt ett år nom barn- och ungdomsgrupp 1. Falu kommun är hennes första arbetsplats som soconom och hon beskrver arbetsdagar som alltd går mycket snabbt, låt vara att de nte alltd är lätta. Det kan låta frserat, men jag går glad tll jobbet och nnan jag vet ordet av är klockan halv fem och det är dags att gå hem. Ingen dag är den andra lk. Uppstår en tung stuaton, exempelvs samband med omplacerng av barn, kan jag ta stöd av en chef eller en kollega när jag behöver. Att v jobbar par Magnus Nordahl, sektonschef. med varje ärende ger ett bättre läge redan från start den aspekten också, säger Josefne Sgns of Safety Efter fem år yrket och tre olka tjänster nom socaltjänsten är Emele Fahlstedt tllbaka nom barn- och famljesektonen, gruppen barn och ungdom 3. Där arbetar hon och kollegorna enlgt Sgns of Safety. Med barnen centrum skapas åtgärder de nblandade ska komma överens om. Från mor och far tll lärare, släktngar, vänner och olka myndghetspersoner. Syftet är att forma en säkrare och tryggare vardagsmljö för barnet, utan omplacerng. Metoden fungerar. Ett konkret exempel kan vara att v dentferar mssbruksproblematk, ett beteende som kanske nte kan upphöra omedelbart men som snabbt kan justeras så att barnet får en tryggare vardag, berättar Emele som valt att bo centrala Falun och enkelt kan cykla eller gå tll jobbet. Sgns of Safety nnehåller en rad moment och redskap. Emeles grupp är den som använder flest. Det är bland annat skattnngsskalor, berättelser ord och bld och den vktga säkerhetsplanerngen. Sgns of Safety är bra för våra klenter, men också för oss yrket. Det är ett strukturerat och beprövat arbetssätt. Det gör att den oro v har på socaltjänsten, och som kanske fnns hos andra famljens omgvnng, blr tydlg. Tydlgt blr också vad som fungerar bra famljen. Detta ger famljen chansen att komma med sna lösnngar, utan att v på socaltjänsten tummar på barnets trygghet och säkerhet. Modellen bdrar tll att v får återkopplng och bekräftelse på att vårt jobb för barn och ungdomar gör postv skllnad, konstaterar Emele. Mappnng vktgt verktyg Ett av momenten är mappnng. Det nnebär att personalen och famljen, plus andra deras omgvnng, tllsammans gör tre tabeller. I en tabell lstas oönskat beteende. I en annan önskat beteende. I en tredje tabell lstas vad som ska göras. Alla som kommer tll oss kan nte formulera, eller nse, vad som är skadlgt deras eller andras beteende. Mappnng är ett verktyg alla förstår, problem och lösnngar blr mer konkreta, och alla deltar processen. Dessutom är framstegen då synlgare. Och att känna att man börjar färdas åt rätt håll är väldgt, väldgt vktgt för alla nblandade, säger Lnda Erksson som jobbar gruppen barn och ungdom 2. Bred verksamhet Lnda jobbade tdgare en något större stad och tycker att hon nu kommt tll en arbetsplats och regon som ger henne mer både som yrkesperson och prvatperson. Det är 20 mnuters pendlng från hemmet och famljen grannstaden Borlänge och den flexbla arbetstden gör vardagen lättare att få hop. Naturlgtvs är jobbet svårt bland, konstgt vore det annars eftersom våra beslut påverkar männskor så hög grad. Men v tllhör en större samhällsstruktur och kan enbart uppfylla vår roll och fokusera på de v faktskt kan hjälpa. V måste fokusera på det v kan göra, nte det som är omöjlgt för oss. Och det räcker långt, det kommer varje dag någon form av bekräftelse på att v gör en postv skllnad männskors lv. Jag kan ärlgt talat nte tänka mg ett bättre jobb. Fakta Falu kommun Invånare: Crka Del av FalunBorlängeregonen: nvånare. Budget: Crka 3 mljarder kronor. Socaltjänsten: 600 anställda. Barn- och famljesektonen: 104 anställda. Frtd: Sport- och frluftsarenan Lugnet (bl.a. skd-vm 2015). Dalateatern. Landets bästa nnebandylag. Årets kulturkommun Plogade skrdskosar. Cykelvänlgt. Många evenemang. Tre tmmar från Stockholm och Sälen.

27 NextMeda 27 Elenor Beer arbetar med utrednng av barn och famljer på socal förvaltnngen Hannge. Hannge sktar på att bl Sverges bästa socalförvaltnng Socalförvaltnngen Hannge gav mg den bästa start man kan önska sg som nyutexamnerad soconom. Jag kom snabbt n arbetsgruppens gemenskap där jag hela tden haft möjlghet att utvecklas, säger Elenor Beer. På socalförvaltnngen Hannge går arbetet tll stor del ut på att hjälpa männskor att hjälpa sg själva, utfrån deras egna förutsättnngar. Förvaltnngens crka 900 anställda leds av förvaltnngschefen Sw Ldeståhl. Både Sw Ldeståhl och Elenor Beer beskrver verksamheten som en lärande organsaton med en uttalad strävan efter ständg förbättrng. Under mna åtta år kommunen har jag arbetat nom flera olka verksamheter. Jag har haft möjlghet att fördjupa mg nom områden jag brnner för och delat med mg av nya kunskaper nom organsatonen, säger Elenor Beer. I grunden fnns en vson om att bl den bästa socalförvaltnngen, både för de som söker hjälp och för medarbetarna. Om man som klent har möjlghet att välja en socalförvaltnng landet vll v att Hannge ska vara det självklara valet. V vll ge den absolut bästa hjälpen, av de absolut bästa medarbetarna, med de mest säkra metoderna. Därför arbetar v hårt med att ta vara på alla små avvkelser som behöver förbättras, förklarar Sw Ldeståhl. Tllsammans med socalsekreterare och fackförbund har v tagt fram en handlngsplan som har lett tll en justerad lönestruktur och admnstratv avlastnng. Tanken är att våra socalsekreterare ska ägna mndre td åt pappersarbete och få mer td att jobba med dem de är tll för, säger Sw Ldeståhl. Elenor Beer, som arbetar med utrednng av barn och famljer tycker att verksamheten är en spännande utvecklngsfas. Lednngen har lyssnat på medarbetarna. Som anställd ngår många förmåner som exempelvs frskvårdsbdrag och årsarbetstd. Lednngen arbetar även för att göra arbetet mer flexbelt takt med att samhället omkrng förändras. Något som är tll stor hjälp när man som jag har småbarn hemma. Här Hannge har v en stor och trygg socalförvaltnng där medarbetarna trvs och ofta stannar länge organsatonen. Lksom många andra kommuner har v en utmanng att htta bra medarbetare även framöver. Just nu behöver v rekrytera flera socalsekreterare, sedan har v några pensonsavgångar nom chefsleden som v ska ersätta med bra ledare. V ser fram emot att ytterlgare förstärka vår organsaton med medarbetare från olka erfarenheter och med spännande bakgrunder avslutar Sw Ldeståhl. Sw Ldeståhl, förvaltnngschef på socal förvalt nngen Hannge. Med drygt nvånare är Hannge, som lgger strax söder om Stockholm, en av de största kommunerna Stockholms län. Socalförvaltnngen ansvarar för kommunens uppgfter nom socaltjänsten och lagen om stöd och servce tll vssa funktonshndrade. Även famljerättsfrågor, alkohol- och tobaksfrågor enlgt alkohollagen samt arbetsmarknadsfrågor ngår socalförvaltnngens ansvar. Förvaltnngen har crka 900 anställda. Se alla våra ledga tjänster på hannge.se Hannge kommun Rudsjöterrassen Hannge Tel:

28 28 NextMeda Lättare att nå drömjobbet genom att vara konsult Att få erfarenhet från flera olka typer av tjänster ger en bredd som gynnar karrären. Det är ett av skälen tll att allt fler soconomer väljer att bl konsulter. Schyssta och trygga vllkor gör att företaget Dedcare blvt en populär arbetsgvare branschen. Flexbltet, konkurrenskraftg lön och självbestämmande. Det fnns många anlednngar för soconomer att välja konsultbranschen. Dessutom är det utvecklande. Jag vll prova på flera olka typer av jobb. Att vara konsult ger mg den möjlgheten, säger Jelena Petrovc, soconom som är på stt första uppdrag för Dedcare efter att tdgare ha vart anställd två olka kommuner landet. Konsultverksamheten skapar stmulans genom att ständgt erbjuda förnyelse arbetslvet vlket bdrar tll att kunna avancera och lättare nå sna uppsatta mål yrkeslvet, resonerar Jelena Petrovc. Vsst kan man byta jobb även om man är fast anställd en kommun men nte lka smdgt, nstämmer Nls-Olof Nlsson, som just nu arbetar som enhetschef en Stockholmsort på ett årslångt uppdrag genom Dedcare. Nls-Olof Nlsson beskrver sg som en nyfken person som tlltalas av att ständgt ha något nytt att ta tag. Han lockas av och passar för olka chefsroller och att vara soconomkonsult passar honom därför perfekt. Jobbet är som kompetensutvecklng sg. Varje nytt uppdrag nnebär en ny arbetskultur och nya spännande utmanngar att möta, säger han. Jelena Petrovc, Nls-Olof Nlsson, Sofe Prck och Pantea Zethelus hos Dedcare. Foto: Gonzalo Irgoyen Värdesätter att välja själv För soconomen Sofe Prck, som nu arbetar med ensamkommande flyktngbarn på uppdrag av Dedcare, var skälet att bl konsult främst möjlgheten att kunna styra när och hur mycket hon vll jobba. Hon värdesätter att själv kunna bestämma när det fnns behov av en paus för att göra annat. Jag vll tll exempel då och då vara ledg från jobbet för att kunna vara volontär och rent praktskt hjälpa socalt utsatta männskor. Nylgen kom jag även hem från en långresa Indonesen, det är berkande att kunna få den varatonen, säger Sofe Prck. Att Sofe, Jelena och Nls-Olof valt att arbeta som konsulter för just Dedcare beror på företagets serostet och goda renommé. Jag är vsserlgen ngen trygghetsnarkoman men ställer höga krav på de jag arbetar för. Att Dedcare är ett auktorserat bemannngsföretag värdesätter jag högt. Här fnns kollektvavtal och man vsar tydlgt att man att är en serös och påltlg aktör, säger Nls-Olof Nlsson. För Jelena Petrovc spelade även företagets goda rykte n. När hon tdgare arbetade som chef nom en kommun tog hon hand om konsulterna som anltades av enheten och var särsklt nöjd med dem från Dedcare. Jag fck alltd så bra ntryck av dem som kom härfrån. Det var självklart att jag skulle söka mg ht när jag själv bestämde mg för att bl konsult, säger Jelena Petrovc. Pantea Zethelus är konsultchef på Dedcare och hon menar att tryggheten som Dedcare kan erbjuda sna anställda är en av deras framgångsfaktorer. Vssa soconomer kunde tdgare uppleva en rädsla och vss skepss för att ge sg n konsultbranschen. Att v har schyssta vllkor och vsar att v bryr oss om de som arbetar för oss har gjort att steget tll oss blvt lätt att ta, säger Pantea Zethelus. Engagemang som lönar sg Trovärdgheten har stärkt Dedcares konkurrenskraft. Vssa andra aktörer på marknaden har vart ute efter att tjäna pengar på att behovet av personal just nu är så stort att man utnyttjat läget genom att ta ut oskälgt höga kostnader. För Dedcare är det uteslutet. V har ett genunt ntresse för att höja kvalteten nom socaltjänsten, förklarar Pantea Zethelus, som själv är soconom och har sn bakgrund nom just socaltjänsten. Att hon som chef är väl nförstådd med de utmanngar som soconomkonsulterna står nför har skapat tllt och en god kontakt. Jag rnger alla konsulter med jämna mellanrum för att stämma av hur de har det. Det är vktgt för mg att veta att alla trvs, säger Pantea Zethelus. Det är ett uppskattat stöd. De ska ha en jätteeloge för sn tllgänglghet och för att de backar upp för oss. Om en uppdragsgvare exempelvs skulle ställa ormlga krav på oss konsulter, är det skönt att veta att Dedcare går n och hanterar och löser det, säger Nls-Olof Nlsson. Dedcare Soconom hyr ut och rekryterar soconomer, beteendevetare, behandlngspersonal och annan personal nom socalt arbete. Företaget har verksamhet hela Sverge och uppdraget nnebär allt från att förse kommuner med socalsekreterare och handläggare tll att förse prvat och offentlg sektor med famljebehandlare, kurator eller famljehemskonsulent. Dedcare Soconom Sankt Erksgatan 44, 5 tr Stockholm Tel: E-post: [email protected]

29 NextMeda Alngsås är lagom stort och nära På Alngsås socalförvaltnng stannar soconomerna kvar. Genom sammanhållnng och lösnngsfokuserat arbete skapas en trvsel och ett gott klmat gruppen, trots att förutsättnngarna kan vara tuffa. Den samlade erfarenheten nom arbetsgrupperna gör att personalen är trygg med sna uppdrag. Lednngen känner att alla ställer upp för varandra. Det är stablt Alngsås socaltjänst. V vll mycket och försöker vara rörlga takt med att omvärlden rör sg. V lyssnar på medarbetarna och vll ta vara på allas goda déer, säger Karn Alvermalm, avdelnngschef för IFO. Både närhet och utmanande Karn Alvermalm tycker att Alngsås är en alldeles lagom stor kommun att verka. Hon har jobbat större kommuner tdgare, men här är medarbetarna nte fler än att alla känner varandra. Samtdgt fnns det utmanngar att ta tag. När det händer något särsklt så går hela socalkontoret snabbt samman, oavsett var v jobbar så är v ett gäng. V kan vara belastade som många andra, men v kan vara bättre rustade eftersom v har den här erfarenheten, säger hon. Närheten kommunen gör att kommunkatonen mellan olka aktörer, som skolan och polsen, går snabbt. I Alngsås fnns fortfarande många öppna nsatser för olka klentgrupper tllgänglga. V har väldgt mycket specalstverksamhet kommunen, man behöver nte åka långt utan v kan erbjuda det här, nom cykelavstånd, säger Lucas Andersson, socalsekreterare för barn och unga. Alngsås kommun har nvånare. På socalförvaltnngen, IFO, fnns ett 80-tal anställda på sex olka enheter. Stöd och försörjnng, barn och unga utrednng, barn och unga placerng, vuxen, funktonsstöd och famljerätt samt stöd och behandlng. Kontakt: Karn Alvermalm, avdelnngschef Alngsås kommun Socalförvaltnngen Indvd och Famljeomsorg Alngsås Besöksadress: Sdenvägen 7d Tel. drekt: Tel. vxl: E-post: [email protected] Rörlghet och bättre fokus 1:e socalsekreterare Lsbeth Löthman- Schldt har bott Alngsås snart tjugo år. Hon har rört sg mellan olka stolar under åren och får därmed ett helhetsperspektv. Det är en fördel även om man har specalserat sg på något område, allt går ju varandra. Jag har jobbat med försörjnngsstöd, våld nära relaton, mottagnngsgruppen, för barn och unga och nu med famljehem och ensamkommande barn. Det blr nya uppgfter utfrån hur samhället förändras, säger hon. En rutn för kompetensutvecklng håller på att byggas upp Alngsås och mycket görs för att avlasta soconomerna från uppgfter som andra kan göra. Då kan soconomerna ägna sg mer åt sn uppgft. V har anställt admnstratörer och chaufförer och kan v bara dentfera Lsbeth Löthman-Schldt, Karn Alvermalm och Lucas Andersson framför Alngsås socalförvaltnng, som är nhyst en karamell fabrk från Foto: Hans Karlsson 29 vad v kan lyfta bort från dem så ska v göra det ännu mer under V skulle vlja se fler lagspelare här, sådana som vll växa både ndvduellt och organsatonen, säger Karn Alvermalm. NextMeda Senorhandläggare ny karrärmöjlghet nom socaltjänsten Västerås Rollen som senorhandläggare nnebär att all kunskap och erfarenhet jag byggt upp genom åren tas tll vara och förs vdare. En vktg uppgft är att bstå socalsekreterarna deras arbete, säger Petra Svensson vd socaltjänsten Västerås. Socala nämndernas förvaltnng Västerås har ett samlat uppdrag att: Ta fram underlag för beslut strategska frågor Beställa och upphandla socala tjänster Teckna avtal med utförare samt följa upp och utvärdera verksamheten Genom omvärldsbevaknng följa aktuell forsknng och ny lagstftnng Utföra myndghetsutövnng nom det socala området Västerås stad Stadshuset Västerås Tel: Socala nämndernas förvaltnng vd Västerås Stad samlar hela socaltjänstens myndghetsutövnng med drygt 300 medarbetare. Som många andra kommuner fnns det ett stort behov av att anställa fler soconomer nom myndghetsutövnngen. V arbetar på flera sätt för att attrahera och rekrytera nya medarbetare. Exempel på det är att v bland annat nfört ett Traneeprogram för soconomer, möjlghet tll anställnng av s.k. Studentmedarbetare, arbetar med program för god ntrodukton och försöker skapa förutsättnngar för ett nära ledarskap, säger Anna Kropp, HR-konsult. Att skapa möjlgheter för nära arbetslednng vardagen och goda förutsättnngar för chefer att utföra ett gott ledarskap är två vktga hörnstenar arbetet med att behålla befntlga och attrahera nya medarbetare tll verksamheten. För oss är det angeläget att försöka ta tll vara all kompetens som våra duktga medarbetare bestter. Därför är det vktgt att kunna erbjuda fler utvecklngsmöjlgheter än arbetsledar- och chefskarrär. Mnna Kuosmanen och Petra Svensson, senorhandläggare vd socaltjänsten Västerås. Foto: Per Groth Avlastnng Petra Svensson arbetade tdgare som socalsekreterare på Socaltjänstens Mottagnng (barn/unga/mssbruk/boende). Sedan februar är hon senorhandläggare på enheten. Mn uppgft är att fungera som medhandläggare och stöd andras ärenden. Grundtanken är v senorhandläggare ska stötta socalsekreterarna syfte att utveckla och stärka kvaltén handläggnngen. Förutom att fnnas med som bollplank och stöd arbetar senorhandläggarna även med att utveckla de basala handläggnngsrutnerna. V har ägnat mycket td åt att se över rutner och bedömnngsstöd. En admnstraton som flyter smdgt underlättar handläggnngen för kollegor och ökar rättsäkerheten för klenter, konstaterar Mnna Kuosmanen, senorhandläggare, som trvs bra sn nya roll. Jag kom tll socaltjänsten Västerås för fem år sedan som relatvt nyutexamnerad soconom. Det är en bra plats att börja på, jag fck en mycket bra ntrodukton. Här fnns också lyhörda chefer som hela tden arbetar för att det ska bl en så bra arbetsbelastnng som möjlgt för oss ute på golvet. Att man nu nfört senorhandläggartjänster är ett konkret resultat av den strävan.

30 30 NextMeda Stockholms stad förbättrar arbets Kommunstyrelsen genomför en satsnng där socalförvaltnngen, samverkan med stadslednngskontoret och äldreförvaltnngen, tar fram en handlngsplan för att förbättra arbetsstuatonen för socalsekreterare och bståndshandläggare Stockholms stad har v fokuserat på att formulera en handlngsplan. V har bland annat träffat representanter för socaltjänstens verksamhet samtlga stadsdelar. Vårt arbete går lnje med det arbetet frågan som görs såväl natonellt som regonalt, tll exempel SKL:s handlngsplan för socaltjänsternas arbete, säger L Drobus, Socalförvaltnngens projektledare för satsnngen. De tre kommande åren fokuserar v på att stödja mplementerngen av de åtgärder som föreslås handlngsplanen. V har tagt fram ett utkast tll handlngsplan som presenteras början av Den nkluderar bland annat ett utökat ntroduktonsprogram för nyanställda och ett ledarutvecklngsprogram, säger L Drobus. Bred enghet krng satsnngarna Handlngsplanen består av ett antal förändrngsåtgärder som sammantaget förväntas förbättra arbetsstuatonen. De punkter som fnns med handlngsplanen, är väl förankrade ute stadsdelarna. Vår ambton är att handlngsplanen ska bdra tll att förstärka, Åsa Lndhagen, socalborgarråd Stockholms stad. Foto: Fredrk Hjerlng, Mljöpartet Stockholms stad L Drobus, projekt ledare på Socalförvaltnngen. utveckla och förbättra verksamheten för socaltjänstens samlade verksamhet, säger L Drobus. Den socala barn- och ungdomsvården har många år vart underfnanserad. V har därför avsatt mer resurser tll socalsekreterare som kämpar för att ge utsatta barn och ungdomar det stöd de har rätt tll för att få en bra start på lvet. I 2016 års budget har v avsatt ytterlgare 95 mljoner kronor tll den socala barn- och ungdomsvården samtlga stadsdelar. Det är vktgt att socalsekreterarna har tllräcklgt med resurser för att bevlja motverade nsatser, säger Åsa Lndhagen, socalborgarråd Stockholms stad. Stockholms stad satsar 20 mljoner kronor på att förbättra och stärka socalsekreterarnas och bståndshandläggarnas arbetsstuaton. Ytterlgare en planerad satsnng stärker socalsekreterarnas IT-stöd samt mnskar den admnstratva bördan. Gemensam värdegrund för Stockholms socaltjänst Socaltjänsten Stockholms stad präglas av utvecklng för såväl medarbetare som klent. Eftersom organsatonen är stor och verksamheten omfattande fnns dessutom många karrärvägar att välja mellan. I nära samverkan med stadsdelsförvaltnngarna arbetar v med stadsövergrpande strategska utvecklngsfrågor för hela socaltjänsten Stockholms stad, säger Veronca Wolgast Karlberg, avdelnngschef för stadsövergrpande avdelnngen för socala frågor på Socalförvaltnngen Stockholms stad. Socaltjänsten Stockholms stad är ndelad fjorton stadsdelsförvaltnngar. Socalförvaltnngen har ett stadsövergrpande ansvar för socaltjänsten staden och stor del av arbetet är att nå lkställghet nom socaltjänsten. Socalförvaltnngen har en ledande roll utvecklngen av kunskapsbaserade metoder och kvaltetssäkrng av socaltjänstens arbete. Avdelnngen för stadsövergrpande socala frågor bevljar bland annat medel för socaltjänsternas lokala utvecklngsprojekt ute stadsdelarna och ser tll att erfarenheterna och resultaten sprds över stadsdelsgränserna. Veronca Wolgast Karlberg, avdelnngschef på Socalförvaltnngen. Delaktghet och forsknng Verksamheten bedrvs utfrån en gemensam värdegrund som baseras på övertygelsen om att v kan göra skllnad för männskor. I detta vktga arbete är v ständgt behov av medarbetare som vll och kan fokusera på mötet med männskor, med övertygelsen om att förändrng är möjlg och att v kan göra skllnad. Det är mycket vktgt att kombnera brukarens delaktghet med forsknng och beprövad erfarenhet för att ge de bästa förutsättnngarna tll självständghet. Barnperspektvet är vktgt, lksom ndvdens förmåga tll självständghet. Vår gemensamma värdegrund säkerställer även ndvdens rätt tll samma professonella bemötande och ärendehanterng, oavsett stadsdel. Stadsdelsförvaltnngarna delar ett gemensamt ansvar att arbeta för ett Stockholm för alla, säger Veronca Wolgast Karlberg. När den nuvarande mandatperoden är slut 2018 hoppas jag att v ska ha börjat vända utvecklngen så att Socaltjänstens medarbetare har rätt resurser för att utföra stt vktga arbete, säger Åsa Lndhagen. Utvecklande arbete som bståndshandläggare Som bståndshandläggare av nsatser tll barn med funktonsnedsättnng arbetar Paula Kosk nära och långsktgt med sna klenter och deras famljer. Hon uppskattar möjlgheten att koncentrera sn yrkesroll krng barn och unga, att arbetet är självständgt och att Stockholms stad kontnuerlgt erbjuder fortbldnng. Jag har vart bståndshandläggare med fokus på barn och unga sedan 2004 och arbetade Hägersten-Lljeholmen och på Östermalm nnan jag kom tll Norrmalms stadsdelsförvaltnng Mtt arbete är varatonsrkt och omväxlande, jag kombnerar myndghetsutövande med en stöttande roll där barnens önskemål och behov är fokus, säger Paula Kosk. Hon följer många funktonsnedsatta barn och ungdomar under stora delar av deras uppväxt. Att etablera en långsktg relaton som bygger på ömsesdgt förtroende är en vktg del av arbetet. I bståndsbedömnngsprocessen arbetar Paula Kosk och hennes kollegor med AKK, alternatv och kompletterande kommunkaton, för att ta reda på hur barnet ser på stt stödbehov. Med nya famljer används Trestegsmetoden, som tre steg nkluderar möte med famljen, med barnet och nformaton om hur bståndshandläggarna arbetar. Paula Kosk, bståndshandläggare. Foto: Johan Marklund Gvande på många plan Funktonsnedsatta barn och ungdomar har olka behov, förutsättnngar och kommunkatonsvägar, vlket nnebär att v bland annat använder bldpärmar, nätverkskartor, samtalsmattor eller berättelseböcker som verktyg kommunkatonen. Arbetet bedrvs utfrån ett tydlgt barnperspektv. Organsatorska aspekter är vktga för kvalteten verksamheten. V bståndshandläggare tllhör samma enhet som socalsekreterarna vlket gynnar samarbete krng famljerna. Även barn med funktonsnedsättnng är första hand barn med samma behov som alla barn har.

31 NextMeda 31 stuatonen för soconomer Mkael Jeppson, enhetschef för ungdomsjouren, Susana Lamartne, enhetschef vd mottagnngen nom ndvd och famljeomsorg Skarpnäcks Stadsdelsförvaltnng och Patrk Johansson, socalsekreterare vd ungdomsjouren. Foto: Johan Marklund Omväxlng Ungdomsjouren Ungdomsjouren är en verksamhet där socalsekreterare från Stockholms stad arbetar dagar, kvällar och nätter med att söka upp och etablera kontakt med ungdomar rskmljöer Stockholm cty, parker och tunnelbanans mest utsatta knutpunkter. Vår verksamhet består dels av socalsekreterare som bemannar polsstatoner, Socaltjänst hos pols, runtom Stockholm och dels mobla team som rör sg rskmljöer där många unga befnner sg. V arbetar också fokuserat mot ungdomar mssbruk samt prosttuton. Under hösten har v haft en fast statonerng på centralstatonen, där socalsekreterare arbetat uppsökande och lotsat ensamkommande flyktngbarn rätt socaltjänstens organsaton, säger Mkael Jeppson, enhetschef för ungdomsjouren, en del av enheten Framtd Stockholm. LEAN framgångsrecept på mottagnngsenheten Skarpnäck På mottagnngsenheten nom ndvd och famljeomsorg Skarpnäcks stadsdelsförvaltnng bedrvs ett kontnuerlgt LEAN-nsprerat utvecklngsarbete med fokus på ständga förbättrngar, att hantera eventuella problem på ett tdgt stadum och att mäta såväl framsteg som förbättrngspotental. Jag ntroducerade LEAN 2012, när mottagnngsenheten etablerades. Trots att medarbetarna är verksamma nom ett brett fält av socala frågor så präglas organsatonen av en god sammanhållnng, ett helhetsperspektv och gemensamma mål, säger Susana Lamartne, enhetschef vd mottagnngen nom ndvd och famljeomsorg Skarpnäcks stadsdelsförvaltnng. I fokus för LEAN-arbetet står en målstyrnngstavla, där medarbetarnas förbättrngsförslag, enhetens mål och statstk samlas. Varje vecka samlas hela enheten för ett tavelmöte där man bland annat avhandlar nput från brukare, status på pågående aktvteter, genomgång och uppföljnng av mål. Dessutom presenteras goda exempel och resultat från den gångna veckan. Ökar tryggheten och trvseln Vårt LEAN-arbete ger medarbetarna en tydlg bld av våra gemensamma mål och deras ndvduella roll att nå målet. I Stockholm arbetar crka medarbetare. Som soconom Stockholm kan du tll exempel arbeta som socalsekreterare nom en bred socaltjänst eller som bståndshandläggare nom äldreomsorgen. Du kan också jobba med stöd och servce tll personer med funktonsnedsättnng eller som fältassstent och kurator. Genom att ta upp alla förbättrngsförslag på tavlan kan de både överblcka aktuella och mplementerade déer och förslag samt känna sg högsta grad delaktga utvecklngen. Det skapar en trygg organsaton med trvsel, delaktghet och nflytande. Genom att ständgt mäta våra framsteg kan medarbetarna följa statstk på hur organsatonen utvecklas och vlken effekt förbättrngsarbetet har, säger Susana Lamartne. Soconomer arbetar främst vd någon av stadens 14 stadsdelsförvaltnngar eller vd socalförvaltnngens stadsövergrpande verksamheter. Kontakta stadsdelsförvaltnngarna Kontakta socalförvaltnngen Uppsökande verksamhet Jag arbetar alltd team med mnst en kollega. V söker upp ungdomar som rskerar att nvolveras krmnaltet, narkotkahandel eller att råka lla ut nterakton med exempelvs vuxna mssbrukare, säger Patrk Johansson, socalsekreterare vd ungdomsjouren. Tllsammans med polsen och personal från Mgratonsverket var Patrk Johansson och hans kollegor de första de ensamkommande barnen mötte när de anlände tll Stockholms central. Stuatonen ställde krav på att snabbt kunna etablera ett förtroende hos de ensamkommande och att på kort td utvärdera vlket stöd olka ndvder kunde behöva. I oktober månad, när läget var som mest ntensvt, tog v emot drygt ensamkommande flyktngbarn. Att arbeta Ungdomsjouren är omväxlande. Jobbet ställer krav på att kunna hantera pressade stuatoner stökga mljöer och nnebär mycket samverkan med andra myndgheter och socaltjänster hela Sverge, säger Patrk Johansson. Stockholms stad Socalförvaltnngen Stockholm

32 32 NextMeda Lätt att leva för soconomer Ale Ale kommuns vson är Ale lätt att leva och det gäller allra högsta grad deras soconomer. I Ale värderas nyutexamnerade soconomers kunskaper högt. Anne Mare Blxt är enhetschef för barn- och ungdomsenheten. Hon har en specfk syn på stt chefskap: Jag ser mg själv mer som en ledare än en chef. V vll ha med alla medarbetare och att de ska känna sg delaktga. Med sna 28 år som soconom har Anne Mare Blxt lång erfarenhet av yrket. Hon kom tll Ale för 1,5 år sedan, från Göteborg. Jag kan se fördelarna med att jobba en lagom stor kommun. Man kan se hela beslutsprocessen, v känner våra poltker och handläggarna får vara med att påverka mycket stt arbete. En helt nyexamnerad soconoms kunskap är precs lka mycket värd. De kommer ju n med ny forsknng och ett nytt tänkande. V tar gärna emot studenter som vll prova på att jobba och vll se hela bredden, säger Anne Mare Blxt som är glad över att ha engagerande medarbetare som trvs på sn arbetsplats. Dessutom hade v ett lönelyft 2015, så v har även konkurrenskraftga löner. Fredrk Broberg, Anne Mare Blxt och Erka Söderberg hos Ale kommun. Foto: Patrk Bergenstav Ska vara rolgt på jobbet Erka Söderberg håller med om att det ska vara rolgt att arbeta. Hon är kvaltetsoch utvecklngsansvarg för IFO (ndvdoch famljeomsorgen) och tycker att det är vktgt att kunna påverka hur man jobbar. V har ntroduktonsprogram för nya anställda samt ett bra stöd för handläggarna när de arbetar. V vll gärna uppmuntra alla medarbetare att vara delaktga och utvecklas. Nya medarbetare får olka vdareutbldnngar exempelvs barns utvecklng, barnsamtal eller processhanterng. Behöver fler soconomer Fredrk Broberg är socalpedagog och enhetschef för barn och unga, utförarenheten, och har jobbat 16 år nom verksamhetsområdet. V nom utförarenheten har en öppenvårdsverksamhet för barn och ungdomar samt deras famljer. Två boenden för ensamkommande flyktngungdomar ngår också. Den sstnämnda delen är Ale kommun lgger strax norr om Göteborg och har nvånare. V är personer som jobbar med att göra det lätt för Aleborna att leva. Att pendlngen är enkel med drekttåg från både Trollhättan och Göteborg gör bara saken bättre. Vd Indvd och famljeomsorgen arbetar ca 150 personer. Verksamhetschef Indvd och famljeomsorgen Iréne Blomqvst nås genom kommunens kontaktcenter: Tel: E-post: [email protected] en expanderande verksamhet som behöver förstärknng. Under 2015 så har Ale kommun tagt emot ett hundratal ensamkommande flyktngungdomar. Kommunen planerar att öppna åtmnstone två boenden tll år för att möta efterfrågan. Mottagandet av ensamkommande ungdomar är stort, vlket kommer att nnebära ett behov av mer personal framöver. NextMeda Leksands kommun en utvecklande arbetsplats för soconomer I Leksands kommun prorterar kommunlednngen och poltkerna en långsktg ndvd- och famljeomsorg där man avsätter de resurser som krävs för att klenterna ska uppnå en god lvskvaltet. En lyhördhet för socalsekreterarnas åskter bdrar tll ett postvt och sunt arbetsklmat. Foto: Lsa Nygårds I Leksands kommun, med drygt nvånare, är ndvd- och famljeomsorgen ndelad två enheter: vuxen samt barn och famlj. Enheterna delar lokaler och socalsekreterarna samverkar ofta över enhetsgränserna, exempelvs när de handlägger famljeärenden. Maggan Danelsson, som tdgare arbetat och bott Tranås och Vmmerby, kom tll Leksands kommun va ett konsultuppdrag Hon trvdes så bra Läs mer på: Omsorg-och-hjalp/Famlj-barn-ochungdom/ kommunen att hon bestämde sg för att säga upp sg från bemannngsföretaget och stället bl anställd drekt av Leksands kommun. Idag arbetar hon som socalsekreterare med nrktnng på mssbruk. Postv atmosfär Jag har aldrg tdgare arbetat på ett socalkontor med en så postv atmosfär och god sammanhållnng som här. Jag kände drekt att jag trvdes med kollegorna, delegatonen från lednngen och, nte mnst, den männskosyn som genomsyrar kommunens socala arbete. Det var defntvt nget svårt beslut att flytta ht, säger hon. Sedan jag började arbeta kommunen 2010 har jag avancerat från socalsekreterare tll ställföreträdande enhetschef. Jag trvs med de varerande arbetsuppgfterna, att det är högt tak och att ha förmånen att arbeta en Zlha Ffc, avdelnngschef famlj och stöd, Mare Holst Bustad, tf enhetschef för ndvd- och famljeomsorg och Maggan Danelsson, socalsekreterare med nrktnng på mssbruk. modern mljö där samtlga medarbetare har nflytande över verksamhetens utformnng. V är en lagom stor organsaton med ett öppet och välkomnande arbetsklmat, säger Mare Holst Bustad, tf enhetschef för ndvd- och famljeomsorg. Prestgelös organsaton I Leksands kommun har kommunlednngen verklgen nsett vkten av att satsa ordentlgt på socaltjänsten. V har deras förtroende när v handlägger ärenden. Här prorterar v kvaltatva nsatser som är långsktgt bäst för ndvden, snarare än att tvngas ta hänsyn tll kortsktga besparngar. Det gör att det socala arbete som jag och mna kollegor utför verklgen känns menngsfullt, säger Zlha Ffc, avdelnngschef famlj och stöd Leksands kommun. I somras, när v hade låg bemannng mtt under semesterperoden, gck jag n som en extra resurs och avlastade mna medarbetare på ärendenvå. Eftersom v verkar en prestgelös organsaton tvekar v nte att avlasta varandra samband med arbetstoppar, säger Zlha Ffc.

33 NextMeda 33 Karrärutvecklng och kompetens centrum Borås Lksom på de flesta andra håll står Borås nför stora framtdsutmanngar nom socaltjänsten. Därför arbetar man systematskt med framtden fokus för att skapa de bästa förutsättnngarna för det socala arbetet och för att ge soconomer spännande och utvecklande karrärvägar. Ett led detta är att 2017 skapa facknämnder, där man redan nu ett första skede slår hop bståndshandläggnngen nom äldreomsorgen tll en enhet för hela staden. Bståndshandläggare och vårdplanerngsteam samlokalseras och blr tll ett team. Som stöd för detta arbete pågår processkartläggnng av verksamheten som kommer att följas av analyser, förbättrng, utvecklng och mplementerng av nya arbetssätt. Det är en spännande resa, som ska resultera ännu större lkställdhet för brukarna. Genom det här arbetet kan v skapa en tydlg struktur, där v chefer ger de bästa förutsättnngar för våra medarbetare att jobba mot gemensamma mål, säger Ulrka Johansson, områdeschef på IFO Barn och Famlj och Ärendehandläggnng ÄO. Ett annat vktgt arbete är att utarbeta en plan för den framtda personalförsörjnngen. En erfarenhetssatsnng som sjösätts nästa år ger myndghetsutövande personal kronor lönetllägg efter två års anställnng och kronor efter fyra år, utöver ordnare löneöknngar. Det handlar också om att ge förutsättnngar för kompetensutvecklng och att skapa olka karrärvägar för soconomer, vlket även har fått poltsk förankrng. Borås har ett avtal med Göteborgs unverstet om att ta emot studenter för verksamhetsförlagd utbldnng, VFU, och utbyte har unverstetet erbjudt mentorsutbldnng för socalförvaltnngens medarbetare. Att bl mentor är en karrärväg som många uppskattar. Det är också enormt värdefullt för alla här att det fnns kvalfcerade mentorer som tar ett extra ansvar för studenter och ntrodukton av nyanställd personal, framhåller Ulrka Johansson. Det fnns även förslag på att Borås högskola ska få soconomutbldnng, vlket ytterlgare skulle öka möjlgheten för såväl VFU, mentorskap och framtda personalförsörjnng. Vsar karrärvägar En central del arbetet med att säkra personalförsörjnngen är att granska orsaker tll personalomsättnng och att tydlggöra olka karrärvägar. Lnda Regnér, verksamhetsutvecklare på IFO, har utvecklat en kompetensförsörjnngsmodell, som omfattar allt från det redan befntlga VFU- och Mentorsarbetet med studenter och nyutexamnerade tll att vsa på ytterlgare karrärvägar och ge förutsättnngar för bra avslut. Modellen ska utformas som ett klckbart system på ntranätet för att vsualsera hur allt hänger hop och tydlggöra för alla medarbetare på IFO vlka utvecklngsmöjlgheter det fnns för varje ndvd. V vll ha systematk på såväl organsatons- som grupp- och ndvdnvå för att tydlggöra för varje medarbetare hur alla tre delar hänger hop en gemensam helhet. En karrär kan ju se ut på så många olka sätt, med steg både uppåt och sdled. Därför behövs tydlga rollbeskrvnngar och konkreta verktyg för cheferna att utfrån IFOs uppdrag dentfera kommande utmanngar, behov av kompetenser och förutsättnngar samt konkreta aktvteter som fordras för att tllgodose dessa. Lka vktgt är att vända på resonemanget och analysera vad konkreta åtgärder kan generera för resultat så att v fokuserar på rätt saker, säger hon. Varerat arbete Annca Abrahamsson, socalsekreterare på IFO har arbetat Borås fyra år. Hon framhåller att arbetet är enormt varerat och att ngen dag är den andra lk. Det är utvecklande att få möta så många olka männskor och lyssna n deras behov. Det gäller att vara flexbel och kreatv. Man behöver kunna arbeta självständgt, samtdgt som v ofta samarbetar kollegor emellan. V har ett starkt stöd från lednngen och även ett bra och stmulerande samarbete med andra professoner. Att det fnns en välstrukturerad ram med tydlga rutner och många möjlgheter tll kompetensutvecklng underlättar vårt arbete enormt, säger hon. Hon får medhåll av bståndshandläggaren Cecla Klaesson. Cecla, som tdgare arbetat som socalsekreterare, vll framhålla att arbetet nom äldreomsorgen, lkväl som nom socaltjänsten, nnebär möten med männskor med olka socal och kulturell bakgrund, med mssbruksproblematk och psyksk ohälsa. Detta gör arbetet som bståndshandläggare väldgt ntressant och stmulerande. Arbetet nom äldreomsorgen har ett lka starkt ndvdfokus och v arbetar även med motverande och uppsökande nsatser. V har nära kontakter med bland annat hemtjänsten och vården och arbetet ställer höga krav på flexbltet och ndvdanpassade lösnngar. De framhåller också att Borås har ett väl utvecklat ntroduktonsprogram för nya medarbetare, med handlednng, mentorer och närvarande enhetschefer. Borås lgger naturskönt och centralt Västsverge, med 1,5 mljoner männskor nom 10 mls rade. Kommunen har mer än nvånare och omfattar förutom Borås även 20 andra tätorter. Borås har en lång tradton av handel och desgn och ett rkt och varerat närngslv. Genom Borås högskola är kommunen även ett nav för forsknng och utvecklng. Borås stad arbetar målmedvetet med att utveckla de kommunala tjänsterna för att kunna ge medborgarna servce av hög kvaltet. Ledstjärnorna är professonalsm, engagemang och lärande. Annca Abrahamsson, Cecla Klaesson, Ulrka Johansson och Lnda Regnér. Foto: Ulf Ekström

34 34 NextMeda Huddngetranee:soconom ger lugn och trygg ntrodukton soconomrollen Med Huddngetranee: soconom får soconomer en genomtänkt start på yrkeslvet. Traneeprogrammet är en möjlghet att lugn och ro utveckla ett brett nätverk och förbereda sg för sn framtda yrkesroll. Målet med vårt traneeprogram, som startar redan under deltagarnas utbldnngstd, är att göra dem så förberedda som möjlgt på de utmanngar de kommer att stöta på yrkeslvet. V erbjuder en lugn och trygg nskolnng soconomrollen och ger deltagarna kunskap hur lagstftnngen ska hanteras praktken. Deltagarna får en värdefull orenterng soconomens olka yrkesroller, säger Kerstn Palén, koordnator för Huddngetranee:soconom. Inleds redan under utbldnngstden Huddngetranee:soconom erbjuder verksamhetsförlagd utbldnng, handlednng, gruppdskussoner, studebesök och mentorer som förbereder deltagarna på utmanngarna deras framtda soconomroll. Programmet nleds med en VFU-perod. Därefter kan deltagarna ansöka om en traneeanställnng som pågår under resten av studetden. I samband med traneeanställnngen får de fortsatt stöttnng sn professonella utvecklng genom nternutbldnngar, handlednng och gruppsamtal. Många studenter uppskattar orenterngen socaltjänstens olka verksamheter, och de får ett kontaktnät som de har stor nytta av sn framtda karrär. Deltagarna traneeprogrammet träffas regelbundet, vlket ger möjlghet tll dskussoner och erfarenhetsutbyte, säger Kerstn Palén. Huddnge lgger strax söder om Stockholm och har över nvånare. Socal- och äldreomsorgsförvaltnngens medarbetare arbetar med hela socaltjänsten, och bdrar tll förbättrade lvschanser för Huddngeborna. Huddngetranee:soconom är ett samarbete mellan de fyra kommunerna Nacka, Värmdö, Tyresö och Huddnge. Läs mer om programmet på huddnge.se/traneesoconom Håll utkk efter ledga tjänster nom socaltjänsten Huddnge kommun på huddnge.se/ledgajobb Eln Dahlander, socalsekreterare på famljehemsenheten, Mndy Olsson, praktkant på bståndskanslet och Mara Makdss, tranee på mottagnngsenheten på arbete och försörjnng. Foto: Thomas Henrkson Säkrare yrkesrollen Mara Makdss gör sn första termn som tranee på mottagnngsenheten på arbete och försörjnng. Jag sökte tll Huddngetranee: soconom för att få en bra start på yrkeslvet. I början kände jag mg osäker på hur jag skulle hantera rollen som socalsekreterare, men nu känner jag mg mer självsäker och självgående, nte mnst myndghetsutövnngen. Jag trvs jättebra på mottagnngsenheten och känner att jag verklgen utvecklats personlgen och professonellt av traneeprogrammet, säger hon. Mndy Olsson är sedan september 2015 praktkant på bståndskanslet. Hon bestämde sg för att söka tll Huddngetranee:soconom när kommunen besökte Socalhögskolan för att nformera om programmet. Jag har fått en ökad nsyn rollen som bståndshandläggare och har genom studebesök fått ökad kunskap om socaltjänstens olka verksamheter. Det känns också bra att kunna utbyta tankar och erfarenheter på gruppträffarna med de andra praktkanterna, säger Mndy Olsson. Tllgång tll mentor För Eln Dahlander, som påbörjade Huddngetranee:soconom 2010, lade programmet grunden för en karrärutvecklng där hon fått prova på flera olka verksamheter nom socaltjänsten. För mg fungerade det jättebra att kombnera studer med traneeprogrammet. Jag nledde mn praktkperod på mssbruksenheten och fortsatte därefter tll barnenheten. Det kändes som en rolg utmanng eftersom jag alltd velat jobba just med barn. Numera arbetar jag stället på famljehemsenheten eftersom jag vlle prova på en verksamhet där jag som socalsekreterare har förmånen att ha långa klentrelatoner och får följa barnens och ungdomarnas utvecklng fler år, säger hon. Gav td för utvecklng och reflekton När hon sökte sg vdare tll nya postoner nom socaltjänsten hade Eln Dahlander stor nytta av det nterna kontaktnät hon etablerat under traneeperoden. Hon uppskattade också tllgången tll en mentor som arbetade en helt annan del av socaltjänsten. Mn mentor fungerade som ett bollplank och en dskussonspartner med fokus på mn professonella och yrkesmässga utvecklng. Huddngetranee:soconom gav mg den td för reflekton och utvecklng som jag behövde för att komma n mn yrkesroll. Det kändes också bra att det var en så god gemenskap traneegruppen, säger Eln Dahlander. Stor kommun med många möjlgheter Många traneer blr kvar kommunen efter examen, vlket också är ett av målen med programmet. Som socalsekreterare och bståndshandläggare Huddnge kommun får man ett kontnuerlgt stöd yrkesrollen. Man ngår ett ltet sammanhållet team där man får råd och stöd av kollegor, och kan utbyta erfarenheter. Utöver stödet från teamet får man handlednng och kompetensutvecklng. Huddnge kommun är den näst största kommunen länet, vlket nnebär många utvecklngsmöjlgheter. Våra medarbetare lyfter ofta fram det postva att man får träffa så många olka männskor och famljekonstellatoner. Det fnns också goda möjlgheter att byta arbetsområde. V kan erbjuda en stor varaton och många spännande utmanngar, säger Kerstn Palén.

35 NextMeda 35 Mora kommun med medarbetarnas välbefnnande fokus På socaltjänsten Mora kommun står medarbetarnas välbefnnande fokus. Här har alla medarbetare tllgång tll frskvård på arbetstd, kontnuerlg kompetensutvecklng, avlastnng va resursteam och en lednng som uppmuntrar tll professonell utvecklng. Ett skäl tll att jag trvs på jobbet är att kommunen satsar mycket på frskvård. Alla medarbetare har tllgång tll ett gedget frskvårdsprogram och en tmmes tränng på arbetstd varje vecka. När det gäller kompetensutvecklng är Läs mer på: det sällan något problem att få gå en specfk kurs nom ett område som v är ntresserad av, säger Åsa Mattsson, socalsekreterare med nrktnng mot ensamkommande flyktngbarn. Den som vll bl chef kan anmäla sg tll ett chefsprogram. Att byta jobb nom socalförvaltnngen är sällan heller något problem. Jag trvs jättebra med mtt jobb och mn arbetsgvare. V har en bra sammanhållnng personalgruppen och har möjlghet att sätta n de nsatser som behövs utfrån ett helhetsperspektv på ndvden, säger Åsa Mattsson. Anna Bodns nledde sn karrärbana Mora kommun som handläggare nom försörjnngsstöd. Numera är hon 1:e socalsekreterare vuxengruppen, vlket nnebär att hon bland annat ägnar sg åt organsatonsutvecklng och att skapa effektva arbetsrutner. Lnnea Jonsson, Anna Bodns, Åsa Mattsson och Therese Bond på socaltjänsten Mora kommun. Foto: Lars Berglund Mora Kommunen har drygt nvånare, vlket känns lagom stort för att v som arbetar nom socaltjänsten ska kunna överblcka hela organsatonen. Det känns bra att arbeta en kommun där kontaktvägarna är smdga, säger Anna Bodns. En kommun med hög lvskvaltet Jag är uppväxt Rättvk, men arbetade ett par år med ekonomskt bstånd Stockholm nnan jag återvände När jobbet som famljehemssekreterare var ledgt Mora sökte jag det drekt eftersom jag vlle flytta ht och för att jag vlle arbeta med famljehemsplacerngar. Mtt jobb är varerande eftersom jag även ngår en mottagnngsgrupp som tar emot anmälnngar och ansöknngar som rör barn och ungdomar. Sammanhållnngen och möjlgheten tll ett omväxlande arbete bdrar tll att jag trvs, säger Therese Bond, famljehemssekreterare. Jag sökte mg tll Mora från Umeå för att spela nnebandy på eltnvå. Jag fck chansen att satsa på mn karrär nom såväl det drottslga som arbetslvet. Mora är en bra kommun att bo och arbeta, här är det lätt att få en hög lvskvaltet. På socalförvaltnngen har jag fått en jättebra ntrodukton yrket, bland annat genom en tlldelad mentor, säger Lnnea Jonsson, barnhandläggare på barn- och ungdomsenheten. NextMeda Välkommen tll en nytänkande arbetsplats! Stockholm Stadsmssons präglas av nytänkande, flexbltet och engagerande utmanngar både det llla och det stora. Organsatonen metodutvecklar ständgt och erbjuder stora möjlgheter tll såväl personlg som professonell utvecklng. Stockholms Stadsmsson är en déburen organsaton som både kompletterar det offentlga samhällets resurser och verkar där samhällets nsatser nte räcker tll. För kollegorna Pernlla Pardng och Susanne Svensson handlar det om att kunna göra skllnad på rktgt. Det första året jag arbetade här på Stockholms Stadsmsson upplevde jag en känsla av professonell eufor. Det var så otrolgt rolgt och stmulerande och jag lärde mg massor, och så är det fortfarande. V är en dynamsk arbetsplats som lgger framkant, så varje dag är en ny upplevelse, säger Pernlla, som är utbldad soconom och tllförordnad verksamhetschef för Bostad Först nom Stockholms Stadsmsson. Pernlla har nu arbetat organsatonen 11 år. Hennes första arbetsplats var på ett trappstegsboende för hemlösa. Har en levande värdegrund Hon får genast medhåll av Susanne, som är verksamhetschef för Öppna nsatser vuxna och även hon soconom. Hon lockades av Stockholms Stadsmssons storlek, men säger att hon verklgen nte hade en anng om hur stor organsatonen var nnan hon först kom dt Stockholms Stadsmsson är en déburen organsaton som arbetar med och för männskor alla åldrar som rskerar att utestängas från samhället. Stockholms Stadsmsson verkar tre verksamhetsområden: socal verksamhet, socala företag och skolverksamhet. Sedan 2015 är delar av organsatonen SIQ-dplomerad. Arbetet utförs av anställd personal och volontärer hade Stockholms Stadsmsson nkl. vår skolstftelse 566 heltdsanställda och 680 volontärer. Susanne Svensson och Pernlla Pardng på Stockholms Stadsmsson. För mer nformaton om oss se vår hemsda: V behöver bl fler Just nu söker v nya kollegor. Om du vll jobba på en nytänkande och engagerande arbetsplats med goda utvecklngsmöjlgheter, besök gärna vår hemsda: Det är så fantastskt att komma tll jobbet och arbeta med engagerade männskor som uppvsar hög professonaltet alla led. Som praktserande muslm undrade jag nlednngsvs hur det skulle gå att arbeta en organsaton med krsten grundsyn, men Stockholms Stadsmsson har en levande värdegrund som stämmer tll punkt och prcka med mna värderngar. Stora utvecklngsmöjlgheter Båda framhåller att möjlgheterna för soconomer att utvecklas nom organsatonen är stora; man kan arbeta med olka målgrupper tll exempel barnfamljer, ensamma pensonärer och hemlösa. Ja, som soconom fnns det många utvecklngsmöjlgheter, man kan tll exempel engagera sg volontärutvecklngen, jobba med kvaltetsfrågor, söka chefsuppdrag, säger Pernlla. Förutsättnngen är att man snabbt kan växla mellan det stora perspektvet och det nära bemötandet, och att man har en genunt postv männskosyn, att man tror på varje ndvds egenmakt! avslutar Susanne.

36 36 NextMeda Värmdö skapar framtdens socaltjänst Rekryterngar, mentorskap och löneöversyn ngår åtgärdspaketet som ska lyfta arbetsstuatonen nom ndvd- och famljeomsorgen Värmdö kommun tll en ny nvå. Ambtonen är att utveckla framtdens socaltjänst. V vll erbjuda en arbetsplats med stort engagemang och utrymme för medarbetarna att vara med och påverka. Nu när den nya organsatonen börjar sätta sg på plats växer det fram en annorlunda och postv syn på framtden. Samtdgt har v ett gott stöd hos poltkerna kommunen, förklarar Brgtta Zaar, avdelnngschef nom ndvd- och famljeomsorgen (IFO) Värmdö kommun. Nya processer ger ökad trvsel Det märks att lednngen månar om personalen. V får komma med déer och förslag tll förbättrngar gällande verksamheten som dels effektvserar arbetet dels bdrar tll att få våra medarbetare att trvas och känna sg delaktga, kommenterar förste socalsekreterare L Eklundh. Socalsekreterare Carolne Aspell upplever det pågående förändrngsarbetet som rolgt och spännande. Brgtta Zaar, avdelnngschef, L Eklundh, förste socalsekreterare, och Carolne Aspell, socalsekreterare. Det handlar bland annat om vlka processer v socalsekreterare ska fokusera på. Kraven på dokumentaton tll exempel, har ju ökat över td vlket gör att v ägnar mycket td åt att jobba dokumentatonssystemen där andra kan hjälpa tll att stödja och avlasta. Utvecklngs- och karrärmöjlgheter Att arbeta nom kommunen ska ge möjlgheter tll både professonell och personlg utvecklng samt yrkesmässg karrär, framhåller Brgtta Zaar. V vll skapa en flexbltet mellan de olka enheterna så att man ska kunna känna att det är lätt att flytta på sg och prova någontng annat. En uppskattad förändrng är nförandet av ett års ntroduktonsprogram för nyanställda soconomutbldade medarbetare. V vll ge nyutexamnerade en ordentlg plattform. Du behöver tll exempel nte gå n som huvudhandläggare under första året utan följer med som medhandläggare och får stöd de arbetsmetoder v använder oss av, förklarar Brgtta Zaar. Traneeprogram För blvande soconomer fnns möjlghet att söka tll det traneeprogram som Värmdö kommun med drygt nvånare är en av landets snabbast växande kommuner. I centralorten Gustavsberg bor ungefär nvånare. Värmdö är Stockholms läns näst största kommun sett tll ytan och många söker sg ht för att bo nära natur, skärgård och storstad. Här fnns mer än öar och omkrng frtdshus. Sommartd ökar antalet boende Värmdö kommun tll uppåt personer. Värmdö kommun Skogsbovägen 9 11, Gustavsberg Postadress: Gustavsberg Tel: [email protected] Värmdö kommun är anslutet tll. Efter avslutad praktktermn får man en anställnng på 20 % under de ssta två termnerna på utbldnngen, med möjlghet tll fast anställnng efter examen. V har fått flera duktga och uppskattade medarbetare genom traneeprogrammet, berättar Carolne Aspell. NextMeda Ludvka förebld för arbete med barn Ludvka har gått bräschen för en ndvd- och famljeomsorg som är samorganserad med förskola, skola och elevhälsa. För soconomer ger det spännande karrärmöjlgheter och förutsättnngar att verklgen göra skllnad. Ludvka var tdgt ute med en organsaton där socalförvaltnngens ndvdoch famljeomsorg, IFO, arbetar under ett paraply med skola och barnomsorg, tätt samarbete och med gemensamma metoder. Det ger tydlga resultat eftersom v kommer n ett tdgt skede och arbetar strukturerat med rektorer, lärare och elevhälsovården. V åker ut tll skolor och förskolor, tllsammans med föräldrar och v har täta möten med alla nblandade, säger Camlla Hofström, verksamhetschef på IFO Ludvka. I Ludvka har IFO arbetat på detta sätt de senaste 15 åren och man har därmed haft lång td på sg att skapa en effektv organsaton. Nu rekommenderar Socalstyrelsen alla kommuner att jobba så. I en undersöknng av 52 kommuner som regerngen besökt stcker Ludvka ut att IFO har så mycket drekt barntd. Camlla Hofström, verksamhetschef på IFO Ludvka. Foto: Janne Åsberg Tack vare det här nära samarbetet med skola, förskola och föräldrar lyckas v även oftast att undvka nsttutonsplacerngar. Det är väldgt glädjande och ett vktgt kvtto på vårt arbete, berättar Camlla Hofström. Trygg arbetsmljö I Ludvka arbetar socalsekreterarna oftast två och två för att skapa en rmlg arbetsbelastnng varje ensklt ärende. En stor del av personalen har arbetat länge, vlket ger en trygg och stabl arbetsmljö. Arbetet är organserat små Ludvka är Dalarnas tredje största stad, med nvånare tätorten och nvånare kommunen. Ludvka lgger mtt naturen, men är också ett ndustrellt centrum med flera betydande ndustrer och FoU den absoluta framkanten. Ludvka växer och på kommunen arbetar crka personer. Mångfald och jämställdhet är ledord. Genom ett väl utvecklat samarbete med offentlga och prvata arbetsgvare kan kommunen hjälpa tll att fnna jobb åt medföljande famljemedlem. enheter för korta beslutsvägar och närhet tll cheferna. Det fnns också ett tätt samarbete med krnglggande kommuner. Nu väntar stora pensonsavgångar och därför rekryterar kommunen socalsekreterare, både för att arbeta med barn- och famljeärenden och med ekonomskt bstånd. Arbetet med ensamkommande flyktngbarn är också en mycket vktg del av verksamheten. Kommunen erbjuder nte bara stmulerande och utvecklande arbetsuppgfter. Genom ett nära samarbete med Högskolan Dalarna fnns goda möjlgheter tll kompetensutvecklng och vdareutbldnng, både på magsternvå och genom nschade kurser. All personal får handlednng och den som är ntresserad kan få pedagogsk utbldnng för att utveckla en egen roll som handledare för studenter. Tack vare att det fnns två stora ndustrer på orten fnns även goda möjlgheter för medföljande famljemedlemmar att få jobb Ludvka.

37 NextMeda 37 Stark framtdstro dynamskt Östersund Det fnns en stark utvecklngsoptmsm bland medborgare och företag Östersunds kommun. Tll stor del hänger det hop med nvandrngen, som bdrar tll att staden växer och frodas, och kommunens smdga hanterng av flyktngmottagandet. Med flyktngströmmen kommer det många välutbldade männskor som behövs för att bygga det framtda Östersund. Mgraton och ntegraton är postva tllväxtfaktorer Östersund. Här kan flyktngarna känna att de är välkomna, säger Mrna Blazevc-Grelsson, soconom kommunen med nrktnng på ensamkommande barn och ungdomar. Det talas ofta om att det är krs på Sverges socaltjänster på grund av de växande ärendevolymerna samband med flyktngmottagandet. I Östersund fnns det ngen sådan krs. Hanterngen av flyktngströmmen går smdgt. Detta beror varje fall delvs på den postva arbetsstuatonen för kommunens soconomer. V arbetar ständgt med att förbättra anställnngsvllkoren för våra soconomer. Det måste v göra för att kunna vara en attraktv arbetsgvare, säger Helén Eurenus, chef för socalförvaltnngen Östersunds kommun. Mrna Blazevc-Grelsson, Maln Rasmussen och Helén Eurenus. Foto: Mkael Frsk Foto: Mats Almlöf Nära ledarskap och små arbetsgrupper Socalförvaltnngen har ett nära ledarskap och små arbetsgrupper. När arbetsbelastnngen är hög får v bra stöd av våra chefer och kolleger, säger Maln Rasmussen, soconom kommunen med fokus på barn och famlj. Ja, stämnngen är på topp även då, säger Mrna Blazevc-Grelsson. Relatonerna mellan och nom teamen på socalförvaltnngen är mycket goda. V tar gärna på oss mycket jobb och v är måna om att alltd göra ett bra jobb, säger Maln Rasmussen. Om v skulle behöva få bättre balans mellan jobb och frtd försöker våra chefer vara flexbla. Karrär- och utvecklngsmöjlgheterna för soconomer är bra kommunen. Det fnns flera utbldnngsprogram för blvande och nyblvna projektledare och chefer. Socalförvaltnngen har tagt fram en plan för dess personal- och kompetensförsörjnng. Den beskrver bland annat vlka metoder som ska användas för att rekrytera rätt personer, säger Helén Eurenus. Planen beskrver också hur nyanställda ska få en bra ntrodukton och hur de ska få stöd yrkesutövnngen, bland annat genom mentorskap. Högre lön för soconomer Lönen är en vktg faktor vd rekryterngen. I början av 2016 höjer v ngångslönen för soconomer, säger Helén Eurenus. V hoppas det ska bdra tll att fler soconomer söker sg tll Östersund. Ett av de bästa argumenten för att arbeta, bo och leva Östersund är själva staden med dess specella atmosfär och dess förmåga att öka nya nvånares lvskvaltet och välmående. Många tycker att Östersund är en lagom stor stad. Avståndet tll arbete, skola, nöjeslv och frtdsaktvteter är aldrg för långt. Samtdgt är stadens utbud av kommers och kultur omfattande. Den har nte mndre än 50 restauranger och över 300 butker. Det fnns flera muskoch teaterscener och många konstgallerer. Ett arrangemang som återkommer varje sommar är Storsjöyran, en av Skandnavens största muskfestvaler. Staden är känd för stt mathantverk form av rökt vltkött, rödng, getost, mousserande björksav och andra läckerheter. Storslagen natur Staden är omgven av en storslagen natur med bördga marker, djupa skogar och höga fjäll. Stora vldmarksområden är lätt tllgänglga för frluftslv, jakt och fske. Åre, en av de främsta skdorterna norra Europa, lgger en tmmes blfärd västerut. Både vntersport och sommarsport tllhör det som sätter sn prägel på Östersund, säger Mrna Blazevc-Grelsson. V har tll exempel ännu en gång fått VM skdskytte. Under hösten 2015 kvalfcerade sg Östersunds Fotbollsklubb för Allsvenskan för första gången. Klubben ser på mångfald som en styrka, vlket är analogt med kommunens uttalade syn på flyktngar som en tllväxtfaktor. En bdragande orsak tll Östersunds sjudande lvskraft är de tusentals studenter som läser vd Mttunverstetet som lgger mtt staden. Maln Rasmussen flyttade tll Östersund från Uppsala för att studera tll soconom. När jag var klar valde jag att stanna kvar här. Dels för att jag tycker om mtt arbete och trvs med mn arbetsgrupp, dels för att jag trvs med att bo Östersund, konstaterar hon. Östersunds kommun lgger Jämtlands län landskapet Jämtland. Centralort är Östersund som även är länets resdensstad. Kommunen har drygt nvånare av vlka drygt har utländsk bakgrund. Östersunds kommun är tll folkmängden Norrlands sjätte största. Den lgger vd Storsjöns östra strand. Kommunen gränsar väster tll Åre kommun och Krokoms kommun, norr tll Strömsunds kommun, öster tll Ragunda kommun och Bräcke kommun, och söder tll Bergs kommun. Närngslvet Östersunds kommun består tll stor del av små och medelstora företag många branscher. En av de största är besöksnärngen. Östersunds kommun Östersund Tel:

38 38 NextMeda Flexbelt och stmulerande Ungdomsgruppen Upplands Väsby I socaltjänsten Upplands Väsby kommun pågår ett kontnuerlgt metod- och kvaltetsutvecklngsarbete görs bland annat en särskld satsnng på nätverksarbete och arbete enlgt Sgns of safety. Nätverksarbetet syftar tll att moblsera det prvata nätverket och öka famljernas möjlgheter tll delaktghet besluten som rör dem. Här är beslutsvägarna korta, utvecklngsvägarna många och satsnngar på kontnuerlg kompetensutvecklng en självklarhet. Jag uppskattar verklgen att Upplands Väsby kommun satsar mycket på medarbetarnas kompetensutvecklng. Sedan jag började kommunen 2013 har jag bland annat gått kurser motverande samtal, Tejpng och Sgns of Safety. Några av mna kollegor har fortbldat sg krng bland annat hedersrelaterad problematk och sexuella övergrepp på barn och unga. Om v vll gå en kurs som v anser oss ha nytta av vårt arbete är sannolkheten stor att satsnngen bevljas, säger Joakm Ehrenberg, socalsekreterare Ungdomsgruppen, som arbetar med ungdomar åldrarna 13 tll 20 år. Han valde att arbeta en medelstor kommun eftersom det ger fler möjlgheter tll ett frtt och varerat arbete än större kommuner. En faktor som bdrar tll att Joakm Ehrenberg trvs med stt arbete är värdegrunden som präglar hela socaltjänstens arbete. Den har sn utgångspunkt att kommunen ska sätta ndvdens välbefnnande centrum och bevlja de nsatser som krävs för att Upplands Väsby ska vara en bra plats att leva på för alla kommunnvånare. Eva Krstansson, Louse Schröder, Åsa Samuelsson och Joakm Ehrenberg. Foto: Staffan Larsson Möter ungdomar deras egen mljö En fördel med att arbeta en kommun som Upplands Väsby, med drygt nvånare, är att v kan arbeta flexbelt med klentens behov fokus. När v träffar ungdomar kan de välja att möta oss en mljö där de känner sg hemma, exempelvs på skolan eller frtdsgården. Det känns bra att kunna arbeta utanför de gängse ramarna med fokus på Vll du veta mer om hur det är att jobba Upplands Väsby? Rng tll Eva Krstansson, , eller tll Åsa Samuelsson, klentens behov, säger Louse Schröder, socalsekreterare Ungdomsgruppen. Hon sökte sg tll Upplands Väsby kommun 2012, efter att ha arbetat ett par år på ett ungdomshem. Den tlllåtande, omhändertagande och öppna atmosfären och den goda sammanhållnngen kollegor emellan är några av de faktorer som bdrar tll att hon trvs. Interar egna utvecklngsprojekt Louse och Joakm har tllsammans nterat ett utvecklngsprojekt som går ut på att testa nya dgtala kontaktvägar för att etablera kontakt och kommuncera med ungdomar, exempelvs Skype och Facebook. Det är ett konkret exempel på hur egna ntatv och förbättrngsförslag snabbt realseras och omvandlas tll utvecklngsprojekt eftersom beslutsvägarna ungdomsgruppen är korta. V jobbar nära våra enhetschefer, vlket nnebär att de är tllgänglga för oss när v behöver dskutera ärenden eller om v behöver resursförstärknng när arbetsbelastnngen är hög. Våra närmaste chefer stöttar och kan också hjälpa oss att prortera bland våra ärenden, säger Joakm Ehrenberg. Kontnuerlg utvecklng Jag började som utredare på Ungdomsenheten och är sedan 2012 bträdande chef. Upplands Väsby är en nyfken kommun som präglas av ständg utvecklng. Lednngen lyssnar verklgen på oss medarbetare, de är mycket lyhörda för och ntresserade av att ta del av våra synpunkter och förslag. Det är rolgt att arbeta en organsaton där det både fnns tllräcklgt med resurser för att värna om klenternas utvecklng och för att v medarbetare ständgt ska kunna lära oss nytt och bygga på vår egen kompetens, säger Eva Krstansson, bträdande enhetschef Ungdomsgruppen. Forma dn egen karrärutvecklng Jag har arbetat Upplands Väsby kommun sedan 2002 och trvs jättebra. Som famljebehandlare arbetar jag på uppdrag av socaltjänsten med allt från depresson tll relatonsbekymmer, våld och mssbruksproblematk. Ett vktgt skäl tll att jag stannat länge hos samma arbetsgvare är möjlgheten att forma mn egen karrärutvecklng. Här uppmuntras den som vll vdga sna vyer att prova på olka delar av verksamheten. Jag kan dessutom planera mn egen arbetsdag och fortblda mg nom de områden som ntresserar mg mest, säger Åsa Samuelsson, famljebehandlare och samordnare för Väsby behandlngsteam. Famljebehandlarna använder ett helt batter av metoder, exempelvs Marte Meo och Funktonell famljeterap. Utredare och behandlare arbetar nära samverkan, vlket medför att ungdomarna och deras famljer får skräddarsydd hjälp som anpassas utfrån deras unka behov. I kommunen bedrvs mycket behandlng egen reg och det nära samarbetet är en kvaltetssäkrng för klenterna.

39 NextMeda 39 Det känns gött magen I Borlänge kommun står värdegrunden högt kurs. V fnns här för Borlängebon har stor betydelse, eftersom hela verksamheten nom socaltjänsten bygger på just det. Just därför präglas arbetsvardagen av gemenskap och generostet. Det känns som att klva n någons vardagsrum, tll ett gäng kompsar. Ögonkontakten och babblet skvallrar om att de här männskorna gllar varandra. De är soconomer, som jobbar på helt olka enheter nom kommunen. Det är så sjukt sköna männskor som jobbar här! Det är klart att de har det skttufft emellanåt, men de bjuder på sg själva och har alltd Borlängebon fokus samtdgt som de bryr sg om varandra, säger Tomas Ahln, verksamhetschef för Indvd- och famljeomsorg. Det känns unkt Här fnns en bestämdhet som nästan går att ta på, en vlja som gänget tror beror på nställnngen att alla är lka betydelsefulla. Dense Nlsson, som precs börjat sn tjänst, menar att hon aldrg vart med om ett sådant välkomnande. Jag som ny har tagts på stort allvar. Redan från första dagen har jag getts chansen att påverka utfrån mtt sätt att se på saker. Det känns unkt, säger hon. När kalendern vänds upp och ner Arbetsdagarna för teamet ser olka ut. Välfyllda kalendrar, som vänds upp och ner när något akut dyker upp. Då märks det extra tydlgt hur samman svetsade v är. Jag behöver aldrg fundera över hur jag själv ska lösa stuatonen, eftersom mna kollegor Sjukt sköna männskor. Tomas, Sarah, Per, Samr, Lena, Dense och Lul. alltd sluter upp, säger Lena Jakobsson, 1:e socalsekreterare. Ifrågasätta oss själva Lars Walter, chef för Bldnngssektorn, tycker att man tydlgt märker av värmen som fnns bland medarbetarna. Det är fantastska männskor som arbetar här, alla vll varandra väl och det är en vktg grund. Lka vktg är värdegrunden och den dskussonen har v kommt långt. Gvetvs ställs v på prov, men tack vare att v försöker leva som v lär, vågar v lägga upp värde grunden på bordet och frågasätta oss själva, menar Lars Walter. I Borlänge bor crka trevlga männskor, drygt av dem arbetar Borlänge kommun. Borlänge kommun är av många kända som en kommun med stort hjärta, drv och handlngskraft, vlket nte är konstgt med tanke på att v alltd har fokus på vår värdegrund: Jag fnns här för Borlängebon Jag gllar utmanngar Jag möter männskor med öppenhet Borlänge kommun Röda vägen Borlänge Tel: E-post: [email protected] Följ oss gärna på Facebook & Instagram Gött magen När Borlängebon är fokus kommer också allas kompetens tll nytta samtdgt som gemenskapen gynnas. V ror allt tllsammans. V rnger varandra, har täta möten och hjälps åt. Teamkänslan växer när det nte fnns några stängda dörrar, menar Lul. Ja, hänger Sarah på. Det känns helt enkelt gött magen när jag kommer tll jobbet! NextMeda Kungsbacka nvesterar medarbetare Med ett gott rykte attraherar Indvd & Famljeomsorg Kungsbacka kommun ständgt nya medarbetare. Förvaltnngen lägger stor vkt vd rekryterngsfrågor samt utvecklngsmöjlgheter och mentorskap. Söder om Göteborg lgger expansva Kungsbacka kommun där soconomer har möjlghet att arbeta en mellanstor kommun och samtdgt bo nära eller en storstad. För fyra år sedan bestämde sg socalsekreteraren Elsabeth Slomäk Hermansson för att söka sg tll Kungsbacka eftersom hon hade hört mycket postvt om kommunen. Jag arbetar med utrednngar och vlle tll en kommun där det fnns en mer varerad grupp av ungdomar med olka typer av problem. En annan anlednng tll att jag sökte mg ht var att många medarbetare har flera års erfarenhet av utrednngsarbete. Sara Hart, som sedan ett halvår tllbaka arbetar som socalsekreterare på enheten för ensamkommande flyktngbarn Kungsbacka, upplever att det fnns stora utvecklngsmöjlgheter kommunen. V har möjlghet tll föreläsnngar och skräddarsydda vdareutbldnngar Me Flood, Sara Hart och Elsabeth Slomäk Hermansson hos Kungsbacka kommun. Foto: Jeanette Utell för att fortsätta utvecklas. Kommunen nvesterar sna medarbetare, vlket har lett tll att många jobbar kvar. Deras kunskap och erfarenhet ger en trygghet och stabltet förvaltnngen, förklarar Sara Hart. Dessutom fnns det möjlghet att göra karrär här. Kommunen har tll exempel tagt fram en chefsutbldnng för dem som är ntresserade, berättar Elsabeth Slomäk Hermansson. Stöd för nya medarbetare Kommunen lgger framkant nom flera områden, bland annat genom att uppdatera sg med nya arbetssätt och nyttja ny teknk. På socalförvaltnngen Indvd & Famljeomsorg fnns olka kompetensförsörjnngsgrupper som tttar på hur verksamheten kan utvecklas. En grupp arbetar med ntrodukton och mentorskap. Hur ska ntroduktonen se ut när det kommer nya medarbetare och vlken hjälp behöver de är frågor som gruppen tttar på, säger Elsabeth Slomäk Hermansson. I början av 2016 blev det klart med en ny tjänst på förvaltnngen, en så kalllad mentor-roll, som ska vara ett stöd ärenden och processer för medarbetare på Barn- och Ungdomsenheten. Erfarne utredaren Me Flood fck den nya specaltjänsten som mentor. Det är en jättespännande tjänst som ger en trygghet tll nya och även gamla medarbetare. Även om du har arbetat här en längre td behöver du extra stöd och bra förutsättnngar för att utvecklas och göra ett gott arbete. På Indvd & Famljeomsorg Kungsbacka kommun Indvd & Famljeomsorg är en av kommunens tolv förvaltnngar. Medarbetare har möjlghet tll vdareutbldnng och nsprerande föreläsnngar. Olka arbetsgrupper, bland annat för ntrodukton av nya medarbetare. Ny mentor-tjänst ger extra stöd tll medarbetarna. Kungsbacka kommun ngår Storgöteborg och lgger vd E6:an. Från Kungsbacka går pendeltåg tll Göteborg. Kungsbacka kommun Stadshuset, Storgatan Kungsbacka Tel: så sätt blr det mer attraktvt att stanna kvar yrket och kommunen, berättar Me Flood.

40 40 NextMeda AB Vårljus erbjuder karrärmöjlgheter med utvecklngspotental AB Vårljus är ett kommunägt företag som ägs gemensamt av 25 kranskommuner Stockholms län. AB Vårljus är en expansv och efterfrågad resursverksamhet för kommunernas socaltjänster. Här fnns spännande karrärmöjlgheter med bra vllkor och tllgång tll kontnuerlg kompetensutvecklng. Verksamheten är mångfacetterad och omfattar bland annat mobla team och boenden för ensamkommande flyktngbarn. Våra mobla team ngår Famljecentrum, som även består av en utrednngsavdelnng och en behandlngsavdelnng. På uppdrag av kommunerna genomför v utrednng och uppföljnng ute på fältet. Arbetet är varatonsrkt och utvecklande på många sätt. V möter många olka famljekonstellatoner olka hemmljöer, säger Ann Åberg, samordnare för AB Vårljus mobla team som arbetar med utrednng och behandlng hemma hos klenter runtom hela Sverge. I de mobla teamen fnns en genomgående hög specalstkompetens, bland annat nom psykoterap. Medarbetarna kompetensutvecklas kontnuerlgt och använder metoder som CARE Index och Theraplay. Generös kompetensutvecklng En av fördelarna med att arbeta de mobla teamen är frheten, att arbeta små team och möjlgheten att planera sn egen arbetstd. AB Vårljus satsar också mycket på kompetensutvecklng. V har bland annat gått utbldnngar med fokus på barn med separerade föräldrar. Jag har arbetat AB Vårljus sedan 1994 och en anlednng tll att jag trvs så bra på företaget är att det månar om medarbetarnas professonella utvecklng. Egna ntatv och förbättrngsförslag välkomnas och AB Vårljus erbjuder överlag generösa kontnuerlga kompetensutvecklngssatsnngar, säger Ann Åberg. Catarna Olsson hade tdgare arbetat på bland annat Mgratonsverket nnan hon började på AB Vårljus Sedan dess har hon avancerat från enhetschef tll verksamhetschef över boende för ensamkommande flyktngbarn befann sg företagets verksamhet för ensamkommande flyktngbarn fortfarande ett uppstartsskede. Sedan dess har verksamheten successvt utökats och utvecklats. Idag omfattar den hela kedjan från transtboende, asyl- och PUT-boende (permanent uppehållstllstånd) tll stödboende och tränngslägenheter. I dagsläget har v ett tjugotal boenden för ensamkommande flyktngbarn. V erbjuder även samhällsntrodukton och sommarskola. Arbetets art har förändrats på senare år; att arbeta som handledare för ensamkommande är dag ett allra högsta grad kvalfcerat Katarna Martn, Ann Åberg och Catarna Olsson hos AB Vårljus. och stmulerande psykosocalt arbete, säger Catarna Olsson. Stmulerande arbete För soconomer som vll arbeta med ensamkommande flyktngbarn kan AB Vårljus erbjuda många ntressanta karrärmöjlgheter. Utöver kvalfcerade handledare behövs även boendechefer och verksamhetschefer. För medarbetare som vll satsa på en chefskarrär erbjuds även ett traneeprogram. Att arbeta med ensamkommande är en rolg och komplex uppgft. Det handlar mycket om att se varje ndvds förutsättnngar. Varje ensamkommande flyktngbarn har sna unka behov med varerande bakgrund, resurser och utmanngar. Det känns menngsfullt att kunna ge ungdomarna en bra start på sn framtda tllvaro Sverge eller något annat land, säger Catarna Olsson. Lyckad kombnaton En annan verksamhet nom AB Vårljus är jour- och famljehemsenheten. På uppdrag av kommuner placeras barn och unga mellan 0 och 18 år famljer. Våra konsulenter hanterar jouroch famljehemsuppdrag på uppdrag av kranskommunerna Stockholms län. Konsulenterna handleder och stöttar famljehemmen nför och samband med deras uppdrag och fungerar som en brobyggare mellan barnet och dess bologska föräldrar samt famlje- eller jourhemmet. De arbetar också med rekryterng, utrednng och utbldnng tll nya famljer, säger Katarna Martn, enhetschef för jour- och famljehem på AB Vårljus. AB Vårljus famljehemskonsulter fungerar som en vktg resurs för kommunerna. De genomför utrednngar och har kontnuerlg kontakt med famljehemmen och de placerade barnen. Katarna Martn, som tdgare arbetat såväl kommunalt som prvat, beskrver AB Vårljus verksamhet som en lyckad kombnaton av den prvata och offentlga sektorn. Det är spännande att jobba en kommunägd verksamhet med vnstntresse. Vnsterna går tllbaks tll verksamheten, vlket nnebär att v kan förstärka med fler resurser när efterfrågan är hög på våra tjänster. I vårt team ngår exempelvs en lärare som säkerställer en bra skolgång för de famljehemsplacerade barnen. Jag uppskattar också att AB Vårljus är en flexbel organsaton med korta beslutsvägar. Lyhördheten för medarbetarnas synpunkter och önskemål är stor, säger Katarna Martn. AB Vårljus bldades 1994 och ägs av de 25 kranskommunerna Stockholm län. Vår verksamhet spänner dag över behandlng såväl dagsom dygnsvård, gruppboenden för ensamkommande flyktngungdomar, stödboenden, tränngslägenheter, utrednng nsttuton och öppenvård, jour- och famljehemsverksamhet samt behandlngsprogram öppenvård. AB Vårljus verksamhet förenar samhällsansvar med affärsmässghet.

41 NextMeda 41 Socaltjänsten Krstanstad utvecklar för framtden I Krstanstads kommun satsar man långsktgt på sna medarbetare. Det fnns ett flertal vägar att gå för att kompetensutvecklas och göra karrär, och teamledare fnns tllgänglga för att erbjuda ett nära stöd och handlednng vardagen. Arbete och välfärdsförvaltnngen Krstanstads kommun har fem större verksamheter som nkluderar bland annat öppenvård, ekonomskt bstånd, arbetsmarknadsenhet och ungdomsboende. Kajsa Jordevk är soconom och arbetar dag som utvecklare Krstanstad. Jag har hunnt prova på många roller. Det är spännande att arbeta övergrpande en så bred verksamhet som v har Krstanstad. Den som vll har möjlghet att prova olka typer av tjänster nom förvaltnngen och det har gjort att jag ständgt har utvecklats. Etablerar ny verksamhet Förutsättnngarna för socaltjänstarbetet har de senaste månaderna förändrats drastskt hela landet. I Krstanstad etablerar man en helt ny verksamhet under våren 2016 som ska handlägga ärenden med ensamkommande, Verksamhet boende för ensamkommande barn. V går en mycket utmanande men spännande utvecklng tll mötes. V har ett stort behov av engagerade soconomer dag och framöver. Förutom relevant utbldnng är det vktgt att ha en vss flexbltet för att kunna samarbeta både nom och mellan avdelnngar. Och v uppmuntrar medarbetare som vll utveckla verksamheten, säger kollegan Ing-Mare Jönsson som är teamledare nom Mottagnngsenheten. som chef. I september 2015 gjordes en omorganserng av lednngsstrukturen och Ing-Mare gck n rollen som teamledare nom Mottagnngsenheten på Barn och ungdom. I hennes team ngår famljerätten och mottagnngsteamet som också hanterar de ensamkommande barnens första td kommunen, fram tlls dess att den nya verksamheten startar. Teamledarrollen är en nylgen ntroducerad nvå som ska ge medarbetarna nom de olka teamen nära stöd och handlednng arbetsvardagen så att enhetschefen stället kan fokusera på ledarskap, organserng, ekonom och personalansvar. Någon som märkt av nyttan av den nya lednngsstrukturen praktken är Ajdna Begovć, socalsekreterare på enheten för ekonomskt bstånd, som utexamnerades som soconom Lund 2014 och som sedan februar arbetar Krstanstad. Sedan rollen som teamledare nfördes har kommunkatonsvägarna blvt snabbare och chanserna tll utvecklng för oss medarbetare organsatonen har ökat med ytterlgare en nvå. Det är postvt att ha den nära handlednngen, kunna lufta sna tankar och få gehör för dem. Satsar mycket på utbldnng Krstanstad satsar mycket på utbldnng och kompetensutvecklng och uppmuntrar sna medarbetare att både genomgå högskolekurser, gå Steg 1-utbldnngar och att engagera sg olka projekt. För studentmedarbetare fnns det ett sexmånaders mentorskapsprogram och nyanställda soconomer får genomgå ett ntroduktonsår för att hjälpa dem att htta sn plats nom verksamheten. Det fnns även möjlghet att gå en ledarskapsutbldnng för att tllgodose verksamhetens framtda behov av ledare och därutöver ett ledarutvecklngsprogram för de kommunen som dag arbetar som chefer. Behov av självständga soconomer Mats Vkng är soconom och enhetschef och ansvarar för ett brett område: Ungdomsbasens HVB och öppenvård, socala jouren, ungdomstjänsten och medlngen samt Mara Skåne Nordost. Han framhäver att det fnns ett generellt behov av självständga och engagerade soconomer nom hela nordöstra Skåne. Tll exempel den socala jouren här Krstanstad utgör om kvällar och helger socaltjänsten för sex kommuner Skåne Nordost. Tjänsten omfattar allt från samtal och rekvstoner tll skyddsbedömnngar och omedelbara omhändertaganden. Mats nämner ntroduktonsåret som en postv aspekt för nya medarbetare nom Krstanstads kommun men han understryker att det huvudsak handlar om att lägga grunden för en postv och stöttande mljö under hela anställnngsperoden. Man ska alltd kunna tala både med medarbetare och chefer för att komma vdare stt arbete. Det fnns en förståelse för många perspektv här Krstanstad få frågor är svartvta och det går alltd att resonera sg fram tll lösnngar och framsteg, avslutar han. Teamledare ger stöd Ing-Mare har arbetat Krstanstad sedan 1997 och har sedan 2010 arbetat Krstanstads kommun har drygt nvånare och av dem bor omkrng centralorten Krstanstad. Tll ytan är kommunen den största Skåne med sna km 2 och kommunkatonsmöjlgheterna är utmärkta det tar bara drygt en tmme med tåg tll Krstanstad från Öresunds storstäder och den nternatonella flygplatsen. Krstanstads kommun Krstanstad Tel: E-post: [email protected] Ing-Mare Jönsson, Mats Vkng, Kajsa Jordevk och Ajdna Begovc hos Krstanstad kommun. Foto: Danel Larsson

42 42 NextMeda Som dakon kan jag se tll hela männskan Som dakon vll jag möta männskor mtt det som är, kampen lvet. Det säger Håkan Stenow, lärare vd Svenska Kyrkans utbldnngsnsttut Lund, som under sna 34 år yrket axlat en rad olka arbetsuppgfter nom dakonn. Ulrka Cntho, dakon S:t Petr församlng Malmö och Håkan Stenow, lärare vd Svenska Kyrkans utbldnngsnsttut Lund. Dakon utgör kyrkans utåtrktade, socala arbete där uppdraget är att möta männskor utsatta lvsstuatoner. Svenska kyrkan har dag crka anställda dakoner där en stor del av arbetet handlar om det personlga mötet. Det kan nnebära stödjande samtal med ungdomar och hembesök hos äldre och sjuka, det kan också handla om att leda och organsera volontärer eller om att bygga nätverk med andra nsttutoner. För att bl dakon krävs en godkänd högskoleutbldnng med kanddatexamen, tll exempelvs soconom, sjuksköterska, psykolog eller teologe kanddat med vss kompletterng. Sedan följer utbldnng och församlngspraktk som anordnas av respektve stft och därför kan varera något, se hemsdan för detaljer. Därefter följer sedan den avslutande, ettårga dakonutbldnngen under förutsättnng att man blvt godkänd och antagen som dakonkanddat av ett stft. Margareta Jerrestrand är programchef för Dakonprogrammet och ansvarg för ett team som följer den dakonala utvecklngen Sverge och nternatonellt. En stor utmanng är att tllhandahålla en utbldnng som är så relevant för den faktska verklgheten som möjlgt. Utfrån det fnns en tanke om att Margareta Jerrestrand, programchef för Dakonprogrammet. utbldnngen ska rusta kanddaterna med metoder, arbetssätt och utvärderngsredskap som vktga verktyg arbetet med att möta den föränderlga värld som varje dakon står nför. Hela männskan Vägen fram tll dakonyrket kan kännas snårg och lång, men det fnns en tanke bakom. Lksom prästyrket är dakon något som kräver en kallelse. Och kallelsen är tudelad, en nre och en yttre. Du ska ha dn egen kallelse från Gud och du ska även bl kallad tll tjänst av en församlng. Att utbldnngen består av så många steg handlar, förutom den formella yrkeskompetensen, om en prövnng. Både personen fråga och den aktuella församlngen ska ges möjlghet att förvssa sg om att den nre och yttre kallelsen går hop. En som nylgen vandrat den långa vägen är Ulrka Cntho som vgdes tll dakon august förra året. Det har vart en lång och tuff resa, men jag hade nget val, mn kallelse var så stark. Inför antagnngen fck jag pröva mn kallelse många olka sammanhang. Idag vet jag att det var mödan värt. Ulrka, som har en lång bakgrund av arbete nom vård och omsorg, lyfter fram myndghetsutövnngen som en väsentlg skllnad mellan soconom- och dakonyrket. Som dakon är jag nte styrd av en lagstftnng på samma sätt. För mg var det skönt att kunna se och arbeta med hela männskan. Själen kommer med allt jag gör. Omväxlande Håkan Stenow, lärare vd Svenska Kyrkans utbldnngsnsttut, är utbldad soconom och började sn dakonbana på 1980-talet. Under de gångna åren har han arbetat med en rad olka uppgfter nom området. Jag var nställd på att bl dakon redan från början, vgdes vd 25 års ålder och började sedan jobba som dakon Backa församlng på Hsngen Göteborg. Sedan dess har det hänt en hel del. Håkan har bland annat arbetat som församlngs- och stftsdakon, verkat nom sjukhuskyrkan och tjänstgjort som studeledare nom dakonutbldnngen Bräcke. Jag har trvts bra hela tden. Faktum är att jag aldrg har bytt arbetsuppgft för att jag tröttnat, det har helt enkelt dykt upp ständgt nya spännande utmanngar under resans gång. Grunden Håkans gärnng har hela tden vart densamma: arbetet med männskor ute samhället. Även om jag nte alltd har deltagt själva fotarbetet har mna arbetsuppgfter alltd syftat tll att stödja fältarbetet genom att stärka och utblda dakoner deras värv. Ljus arbetsmarknad Den som funderar på en framtd som dakon går en ljus arbetsmarknad tll mötes. Stora pensonsavgångar väntar och det råder brst på dakoner. Ett första steg för den som har en relevant högskoleutbldnng och vll bl dakon är att ta kontakt med en församlngs- eller stftsdakon. Mtt tps är att engagera sg en församlng och ta del av arbetet på olka sätt. Jag själv arbetade tdgare som kyrkvärd. Att följa kyrkans arbete på nära håll ger både en bred nblck vad det handlar om och värdefull erfarenhet om du bestämmer dg för att ta steget, fastslår Ulrka Cntho. Som dakon Svenska kyrkan möter du männskor många lvsstuatoner och olka åldrar. Det kan nnebära samtal, att fra gudstjänst, leda grupper och samarbeta med samhällets olka aktörer bland annat. En vktg uppgft för en dakon är att nsprera andra tll dakonalt engagemang och samhällsansvar. Samspelet med andra medarbetare är en självklarhet Svenska kyrkan. Alla stft har en egen rekryterngsprocess, se mer nformaton på vår hemsda. Svenska Kyrkans Utbldnngsnsttut Kyrkokanslet Uppsala Scheelevägen 17, Beta Lund Tel. vxl:

43 NextMeda 43 Med männskan centrum Mgratonsverket är en stor arbetsgvare som fnns representerad hela Sverge. Medarbetarna möter varje dag männskor från olka delar av världen och har en nyckelroll mottagandet av asylsökande som kommer ht. Mgratonsverket är en myndghet som prövar ansöknngar från personer som vll bosätta sg Sverge, komma på besök, söka skydd undan förföljelse eller ha svenskt medborgarskap. Det är en arbetsplats med en dynamsk verksamhet som berörs mycket av vad som händer omvärlden. Här fnns ett stort antal yrkeskategorer och befattnngar vlket ger möjlghet tll utvecklng och olka karrärvägar. Mgratonsverket Tel: Soconomen Cecla Lndh och Karn Österdahl, HR-specalst, är överens om att den största fördelen med att arbeta på Mgratonsverket är det starka engagemang och den stolthet som kollegorna på verket uppvsar. Det är alltd för- och nackdelar med stora organsatoner, men här går det nte att låta bl att trvas. Det fnns många eldsjälar och v samarbetar snarare än bara arbetar. Jag har hunnt med ett flertal arbetsgvare under mn karrär och den här typen av engagemang har jag nte sett på annat håll, säger Cecla, som utexamnerades som soconom 1993 och dag arbetar som handläggare för återvändande. Unk arbetsstuaton Mgratonsverket har under de senaste åren växt med flera tusen medarbetare och Karn Österdahl påpekar att verksamheten och arbetsstuatonen påverkas starkt av det som sker omvärlden. I nuläget har v en unk stuaton som också är väldgt utmanande och ntressant att på ett bra sätt kunna ta emot alla de männskor som krs söker sg ht. V har rekryterat många nya medarbetare och har ett fortsatt stort rekryterngsbehov framöver. Att vara soconom, som Cecla, är en mycket Karn Österdahl, HR-specalst och Cecla Lndh, soconom på Mgratonsverket. bra bakgrund för att arbeta hos oss, särsklt nom mottagandet av asylsökande. Goda utbldnngsmöjlgheter Mgratonsverket har utförlga processer på plats för att såväl ntroducera och utblda nya medarbetare som vdareutveckla exsterande dto. Det fnns goda möjlgheter att utvecklas nya roller på andra enheter och att ta del av det nterna utbldnngsprogram som verket drver för alla sna anställda nom allt från förvaltnngsrätt tll motverande samtal. V har även en omfattande ntroduktonsutbldnng för nya medarbetare samt samverkan med högskolor och unverstet för att utforma relevanta utbldnngar och andra samarbeten. Mgratonsverket är en utmärkt första arbetsgvare, nte mnst för att det är en så gvande uppgft, avslutar de. NextMeda Mjölby satsar på samverkan Socalförvaltnngen Mjölby kommun befnner sg ett utvecklngsstadum, där fokus lgger på att strömlnjeforma arbetet, metodutveckla och etablera tydlga strukturer för samverkan. Det fnns en vlja att utvecklas som återspeglas verksamhetens alla led. Mjölby kommun befnner sg ett skede där medarbetarna tllsammans arbetar för att htta nya arbetssätt som ska I Mjölby kommun bor drygt personer och befolknngen ökar. De tre centralorterna Mjölby, Skännnge och Mantorp omges av mndre samhällen och en levande landsbygd. Omsorgsoch socalförvaltnngen lyder under omsorgs- och socalnämnden och ansvarar för socalt stöd och servce tll barn, unga och famljer, personer med funktonsnedsättnngar och tll äldre. Mjölby kommun Burensköldsvägen Mjölby Tel: E-post: [email protected] komma både förvaltnngen och medborgarna tll gagn. För socalsekreterarna Lars Murlng, Jenny Nybacka och Mara Wngmo genomsyrar nytänkandet det vardaglga arbetet allra högsta grad och de framhåller att det fnns ett starkt fokus på att skapa en stmulerande arbetsmljö. V vll kunna säkerställa en hög kvaltet behandlngsarbetet och kunna erbjuda hjälp som gör skllnad männskors lv; för att göra det krävs ett tätt samarbete mellan olka enheter redan från första kontakt. Därför utgår v de flesta ärenden från team bestående av socalsekreterare, handläggare, utredare och oss behandlngssekreterare på öppenvården, säger Lars Murlng, förste behandlngssekreterare. Handlednng vardagen Arbetet har en anmärknngsvärd bredd och nkluderar såväl föräldrautbldnngar och barngrupper som arbete med ungdomar, fältarbete, HVB-enhet, stöd boende, mssbruk och krmnaltet samt kvnnofrdsfrågor och samarbetssamtal. Socalsekreterarna Lars Murlng, Jenny Nybacka och Mara Wngmo hos Mjölby kommun. Foto: Maln Wahln En förutsättnng för att åstadkomma en smdg ruljangs är dstnkta strukturer och väl utstakade roller. V arbetar med att tydlggöra arbetsflödet, bland annat genom gemensamma utbldnngs- och planerngsdagar. Dessutom har v den nylgen etablerade rollen daglg handledare, vars uppgft är att avlasta och handleda arbetet och som fungerar som ett led mellan handläggare och enhetschefer, framhåller soconomen Jenny Nybacka, som sedan somras arbetar som just daglg handledare. Tydlg vlja tll utvecklng Mara Wngmo framhåller arbetsklmatet Mjölby som stöttande och uppmuntrande generellt och hon poängterar särsklt att det från lednngshåll fnns en tydlg vlja att utveckla och förbättra förvaltnngen. Det fnns stora möjlgheter tll kompetensutvecklng, för att nte nämna att det fnns tllfällen för att nscha sg eller prova nya roller om man vll ägna sg åt det. Arbetet kräver en vss flexbltet, särsklt med tanke på att v har många och goda kontakter med andra förvaltnngar såsom skola och barnomsorg, men är man bara nyfken och ntresserad kommer man att känna sg hemma här Mjölby, avslutar hon.

44 44 NextMeda Högt omdöme för Ljungby kommun Ljungby kommun, med närhet tll både natur och storstadsregoner, lägger stor vkt vd att skapa flera karrärvägar för soconomer. Kommunen får högt omdöme av unverstetsstudenter. Strategskt placerad vd E4:an är Ljungby en växande kommun, där socalförvaltnngen har möjlghet att genomföra déer utan att vara beroende av andra kommuner. Hela förvaltnngen är samlat under en nämnd, vlket nnebär stora fördelar för ndvden. Tll skllnad från större städer där ansvarsområden delas upp mellan olka förvaltnngar har v allt under ett tak, vlket ger korta beslutsvägar, varaton arbetet och god överblck. Soconomer träffar regelbundet kollegor kommunen, vlket ger en god samverkan, säger verksamhetschefen Magnus Wallnder. Flera karrärvägar Under hösten har socalförvaltnngen påbörjat en översyn av sna verksamheter för att lgga framkant och redan nu anpassa sg efter de utmanngar som socalt arbete ställs nför framtden. Förvaltnngen lägger upp en plan för hur verksamheten och ensklda soconomer kan utvecklas. Magnus Wallnder, Sara Grmmtjärn, Rebecca Emanuelsson och Sandra Andersson. Foto: Lasse Ahln V säkerställer att det fnns en flora av karrärvägar för soconomer och att dessa premeras. För oss är det vktgt att du kan växa dn roll, och ha möjlghet att utvecklas som specalst. V ser framåt, och har ett starkt poltskt stöd bakom oss. Kommunen lägger stort fokus på att ta hand om sna medarbetare och de praktkanter som söker sg tll Ljungby kommun. Praktkupplägget ger både fördjupnng och bred kunskap om förvaltnngens verksamheter, vlket attraherar unverstetsstudenter. I större städer, som Växjö, är allt mer utsprtt, men här fnns en helt annan överblck och en nära samverkan med andra verksamheter, förklarar Sara Grmmtjärn, som går termn fem av sju vd soconomprogrammet vd Lnnéunverstetet Växjö. Postv bld av förvaltnngen Hon får medhåll av sna klasskamrater Rebecca Emanuelsson och Sandra Andersson, som också har valt att praktsera Ljungby kommun. De känner nte gen den negatva bld av socalt arbete som många gånger lyfts fram meda. Under mn praktk har jag blvt postvt bemött och nsprerad av medarbetarnas engagemang och de värderngar som fnns förvaltnngen, berättar Sandra Andersson. Ljungby kommun Lgger vd E4:an med närhet tll Växjö, Halmstad, Helsngborg och Göteborg. Lätt att pendla från Växjö och andra städer. Fnns ett starkt företagsklmat med jobb för eventuell partner samt eget sjukhus. Rkt frtdslv med kultur, drott och närhet tll natur. Ljungby kommun Olofsgatan Ljungby Tel. vxl: Verksamhetschef Magnus Wallnder Tel: [email protected] Jag kan absolut rekommendera andra att söka sg ht, och efter mna studer vll jag arbeta Ljungby kommun, säger Rebecca Emanuelsson. NextMeda Nybyggaranda och framtdstro Härjedalen Härjedalen har lksom många andra kommuner stora utmanngar nom socaltjänsten. Samtdgt fnns en stark sammanhållnng och tätt samarbete över gränser. Här fnns en nybyggaranda och stolthet att kunna lösa problem och påverka utvecklngen. Det säger soconomen Evan Arvdsson som arbetar som konsult på IFO Härjedalen och har lång erfarenhet av att arbeta på socalförvaltnngar flera olka kommuner. Härjedalen är en av Sverges största kommuner tll ytan samtdgt som det är en av de mnsta befolknngsmässgt med crka nvånare. Med sn storslagna fjällnatur erbjuder Härjedalen rka möjlgheter tll ett aktvt frluftslv. Den centrala kommunförvaltnngen lgger Sveg och har crka 100 medarbetare. Kommunen har ett blandat närngslv och goda kommunkatoner tack vare flygplatsen Sveg. Det fnns en nställnng hela socalförvaltnngen om att allt går att ordna. Jag är mponerad av hur man jobbar här, det är dynamskt och lätt att trvas, säger han. Som socalsekreterare Härjedalen har man sn bas Sveg, men kommunen är vdsträckt och det fnns lokalkontor även Funäsdalen, Hede och Ytterhogdal. Under hösten har arbetsbelastnngen växt stadgt, takt med att allt fler flyktngar och ensamkommande barn och ungdomar tagt sg tll Sverge. Härjedalen är en kommun där man av tradton samverkar över gränser och löser problem tllsammans. V har ett mycket nära och gott samarbete med olka myndgheter som Mgratonsverket, Arbetsförmedlngen och Försäkrngskassan och naturlgtvs även med sjukvården, skolan och andra samhällsfunktoner. En stor fördel är att man lär känna varandra väl och det fnns en gemensam vlja att arbeta konstruktvt och möta utmanngar, säger Anna Quarnå, soconom som arbetar med ensamkommande barn och ungdomar. Anna Quarnå, Lnda Hagström och Evan Arvdsson Härjedalen. Foto: Morgan Grp Flexbelt och rörlgt En annan fördel är att kommunen tar tllvara sna medarbetares hela kompetens och det fnns stora möjlgheter tll ett rörlgt och varerande arbete. V stter vägg vägg med lednngen, som är lyhörd för våra behov och önskemål. Man känner sg nte låst tll ett arbetsområde, utan det fnns en öppenhet att låta medarbetarna arbeta flexbelt och utvecklas sn yrkeskompetens. Det är en styrka att kunna föra en aktv dalog med lednngen och att tllsammans htta lösnngar för de utmanngar som v socalsekreterare står nför, säger Lnda Hagström, soconom med ansvar för ekonomskt bstånd. Alla tre framhåller att som socalsekreterare Härjedalen får man vara beredd att hugga och ha en vlja att lösa samhällsutmanngar på ett smdgt och flexbelt sätt. Om man gllar utmanngar och problemlösnng fnns det otrolgt stora möjlgheter här. Som socalsekreterare är man central för samhällets utvecklng och man har verklgen alla chanser att som ndvd göra avtryck och skllnad.

45 NextMeda 45 Måste kunna brnna för jobbet utan att bl utbränd V sktar på att bl Sverges bästa socaltjänst, både för männskor som söker vår hjälp och för våra medarbetare. Hos oss ska det vara möjlgt att brnna för stt jobb utan att bl utbränd, säger Catarna Jutendahl, verksamhetschef för IFO/FH Stenungsund. Socaltjänsten Stenungsund har lksom många andra socaltjänster landet en utmanng att rekrytera soconomutbldade socalsekreterare tll vakanta tjänster. I den här ytterst besvärlga stuatonen är det postvt med det gehör v fått från poltken, säger Catarna Jutendahl. Under senaste året har kommunen höjt ngångslönen så att en nyutexamnerad soconom får en lön på kronor när de börjar arbeta med myndghetsutövnng nom socaltjänsten. Verksamheten har även tlldelats fem nya heltdstjänster syfte att stärka socaltjänsten och mnska belastnngen på medarbetarna verksamheten. Catarna Jutendahl kan ge flera exempel på en rad nsatser som gjorts med fokus på socaltjänsten Stenungsunds kommun. V har bland annat, samarbete med de andra kommunerna nom GöteborgsRegonen, sett över ntroduktonsprogrammet för nyanställda socalsekreterare och arbetat fram en strukturerad modell för att lotsa n nya medarbetare verksamheten. För att ytterlgare stärka dem sn roll kommer det även att fnnas mentorer som ska fungera som stöd n kommunen och yrket. Vll ha en mx Annca Johansson, enhetschef för barn och famlj, började arbeta på socaltjänsten Stenungsund för två år sedan. I bagaget har hon nära 20 års erfarenhet av arbete nom en rad olka områden nom den socala barnavården. I Stenungsund fnns en lång tradton, stor kunskap och gedgna erfarenheter från olka modeller för samverkan mellan kommunens olka verksamheter. En övergrpande tanke är att underlätta samverkan och främja samsyn mellan samhällets olka nstanser som arbetar för barn och unga och deras famljer, genom att arbeta nätverk. Målet är att kunna arbeta förebyggande med tdga och samtdga nsatser för barn och ungas hälsa och deras postva utvecklng. Hon beskrver kommunens socaltjänst som en verksamhet där det fnns en strävan att utveckla både verksamhet och personal. Stenungsund är en relatvt lten kommun men ändå så pass stor att det fnns en hög kompetens nom socaltjänstområdet. Det är också väldgt lätt Krstna Olsson, Catarna Jutendahl och Annca Johansson på Socaltjänsten Stenungsund. Foto: Ingela Vågsund att samverka med tll exempel elevhälsa och skola. Jag upplever också att det är korta vägar mellan olka beslutsfattare. Just nu söker kommunen efter nya medarbetare tll barn- och ungdomsenheten. Annca Johansson välkomnar både erfarna och nyutexamnerade soconomer tll att söka tjänsterna. En mx av beprövad erfarenhet och ny kunskap är alltd bäst, det skapar en kreatv och dynamsk arbetsmljö. Lyssnande organsaton Krstna Olsson är enhetschef för försörjnngsstöd och vuxenenheten. Efter 16 år yrket, varav de fyra senaste nom Stenungsunds kommun, kan hon konstatera att hon hamnat helt rätt. Här råder en postv stämnng. Kommunens poltker och högre chefer är ntresserade av det v gör och förser oss med rätt förutsättnngar för att kunna utföra ett bra arbete. Det har sn tur fört med sg goda utvecklngsmöjlgheter och möjlgheter att påverka både Stenungsunds kommun, är en expanderande kustkommun med ca nvånare, ett starkt närngslv, boendemljöer nära havet och goda kommunkatonsmöjlgheter. Kommunen har ett välutvecklat kultur- och förenngslv samt bra förutsättnngar för frluftslv och rekreaton. Helhet, öppenhet, delaktghet och nsyn är kommunens ledord. Stenungsunds kommun Strandvägen Stenungsund Tel: högt och lågt. Som enskld medarbetare ger det mg en känsla av att det faktskt går att göra skllnad. Hon påpekar att soconom är ett yrke där man aldrg blr rktgt fullärd. Det fnns alltd nya saker att lära och utveckla. Det fnns en stor förståelse för vårt yrke nom Stenungsunds kommun. V har stöd att utveckla verksamheten genom att tll exempel följa aktuell forsknng och att drva egna forsknngsprojekt. Här fnns stor potental att utvecklas. Just nu pågår en rad nsatser nom en rad olka områden som ytterlgare ska stärka verksamheten. Sktet är nställt på att bl Sverges bästa socaltjänst. Inom fem år hoppas jag att v skapat stabltet och har en socaltjänst som på bästa sätt kan möta upp mot de behov som männskorna som kommer tll oss har. Jag hoppas också att v har engagerade medarbetarna som trvs med sna jobb och nte känner sg överbelastade. Hos oss ska det gå att brnna för stt jobb utan att bl utbränd, fastslår Catarna Jutendahl.

46 46 NextMeda I Ldköpng får du jobba med det du är utbldad för Ldköpngs kommun har utvecklat ett admnstratvt stöd som nnebär att handläggare och socalsekreterare kan ägna sg mer åt socalt förändrngsarbete snarare än att behöva fokusera på pappersarbete, logstk och efterforsknngar. För famljehemssekreteraren Åsa Björklund var det en anmärknngsvärd skllnad när hon för ett år sedan började arbeta som socalsekreterare Ldköpngs kommun. Hon framhåller flera aspekter som postva, men det var synnerhet de admnstratva stödfunktonerna som gjorde skllnad vardagen. Våra kollegor som har en admnstratv stödfunkton har betytt mycket för mg sedan jag kom ht. Många gånger kan man lägga stora mängder td på pappersarbete och det underlättar verklgen att kunna få stöd den delen av arbetet. Dessutom fnns de tllgänglga om det uppstår frågor krng olka system eller rutner. Fokus på famljerna Det admnstratva stödet har mottagts väldgt väl överlag av kommunens personal och utgör dessutom en stabl grund för en stark kvaltetssäkrng och förbättrngsarbeten. Annka Skoglund-Jakobsson, enhetschef på barn- och ungdomsenheten understryker att dylka åtgärder utformas nära samverkan med socalsekreterarna på de olka enheterna för att säkerställa att eventuella förändrngar kommer att vara tll nytta praktken. V sktar på att utveckla den här typen av stöd än mer så att socalsekreterarnas fokus kan läggas på famljerna och deras behov. Det frgör dessutom td för att vdareutveckla och drva vår verksamhet framåt, något jag är övertygad om spelar en vktg roll för att våra medarbetare ska känna sg delaktga. Ldköpng har flera gånger gått bräschen vad gäller förbättrngsarbete och den senaste satsnngen kretsar krng ett kvaltetslednngssystem som samlar alla rutner och processer på kommunens ntranät. Syftet är att utforma ett effektvt sätt att utföra uppföljnngar för att utvärdera arbetet. Flera stödstrukturer på plats Utöver det admnstratva stödet har Ldköpngs kommun flera ytterlgare stödstrukturer på plats; bland annat har barn- och ungdomsenheten två stycken första socalsekreterare, vars funkton är att arbetsleda socalsekreterarna deras daglga arbete för att både underlätta för cheferna och stötta medarbetarna. Ett annat exempel är utrednngsarbetet, som alltd sker två och två för att skapa en extra trygghet både för handläggarna och för famljerna. Dessutom har kommunen nylgen anställt två nätverksledare som hanterar all logstk krng nätverksmöten, vlket leder tll att famljer ofta har kunnat få hjälp snabbare. Därutöver fnns ett årslångt ntroduktonsprogram som ger nyutexamnerade soconomer en fördjupnng bland annat dokumentaton och lagstftnng. Det kan röra sg om frågor som kan tyckas självklara när man arbetat några år men som kan vara förbryllande då man är ny. Programmet drvs samverkan med två av våra grannkommuner vlket dessutom skapar utmärkta möjlgheter för nätverkande med andra lknande yrkesroll, berättar Annka. Att kommunen har sna medarbetare centrum reflekteras också tydlga satsnngar på bland annat frskvård, arbetsmljö, kompetensutvecklng och en postv nställnng tll att medarbetarna provar på nya roller eller blr chefer nom förvaltnngen. Åsa Björklund och Annka Skoglund-Jakobsson säger båda att det fnns goda möjlgheter att utvecklas så länge man själv avserar vlken rktnng man vll ta. Satsar på egen verkställghet Anders Svensson är områdeschef för vuxenområdet. Han berättar att Ldköpngs kommun sedan flera år har satsat på egen verkställghet och nsatser egen reg på hemmaplan, dels för att själva kunna ha kontroll över kvalteten på verksamheten och dels för att få en större resurseffektvtet. Inom ramarna för arbetet fnns bland annat en arbetsmarknadsenhet, ett rådgvnngscentrum för öppenvård mssbruk och en resursenhet, varav den senare är nrktad på barnfamljer första hand. V tror nte på att skcka väg männskor tll andra nstanser utan vll ge ett kraftfullt och effektvt stöd åt Ldköpngsborna. Samma grundtanke går gen en satsnng på ett TSI-råd, alltså tdgt samordnade nsatser, bestående av olka förvaltnngar nom kultur och frtd, socaltjänst och funktonshnder, utbldnng och räddnngstjänst. Socoekonomsk forsknng vsar att ju tdgare männskor får stöd desto större chanser har de att bryta ett destruktvt beteende. Det är aldrg för sent att vända skutan, men arbetet blr lättare ju tdgare man börjar och v har stabla system på plats för att hjälpa tll, avslutar Anders. Ldköpng en välkomnande och hållbar kommun Ldköpngs kommun har crka nvånare och ett vackert läge vd Vänerns södra strand med 22 ml kustremsa. Närheten tll vattnet, Kållandsö med Läckö slott och berget Knnekulle nnebär tllgång tll natur- och frtdsupplevelser utöver det vanlga. Ldköpngs kommun satsar på framtden och sna anställda, bland annat får personalen tllgång tll ett eget brett frskvårdsutbud. Ldköpngs kommun Ldköpng Tel: E-post: [email protected] Anders Svensson, Annka Skoglund-Jakobsson och Åsa Björklund. Foto: Martn Frck

47 NextMeda 47 Klppan en kommun som bryr sg Gott bemötande, gott samarbete, ansvar och engagemang. Det är essensen av det kollektva värdegrundsarbete som socaltjänsten Klppan genomfört under senare td. Och det är nte bara tomma ord, här handlar det om en kommun med medarbetare som bryr sg. Socaltjänsten Klppan har under senare td genomgått ett omfattande verksamhetsutvecklngsarbete. Det aktva värdegrundsarbetet, som nvolverat samtlga medarbetare, har mynnat ut en ledstjärna som kan sammanfattas med tre ord: V bryr oss!. V har också dentferat fyra grundstenar som ska genomsyra hela verksamheten. Vår vardag och allt v gör nom verksamheten ska präglas av gott bemötande, gott samarbete, ansvar och engagemang. V vll vara en öppen och transparent organsaton. För mg som ansvarg chef är det oerhört vktgt att medarbetarna känner sg delaktga och därmed också tar eget ansvar, säger Josefne Mangbo, avdelnngschef för ndvd- och famljeomsorg och LSS. För att säkerställa att teorerna omsätts praktken har verksamheten utsett ambassadörer bland medarbetarstaben. Kra Ljungdahl, förste socalsekreterare nom ndvd- och famljeomsorg, är en av dem. Mn uppgft är att hjälpa mna kollegor att hålla värdegrunden levande så att det nte bara blr tomma ord utan fyller dem med menng. Klppans kommun lgger det attraktva och expansva nordvästra Skåne. Kommunen har under en följd år haft en jämn befolknngstllväxt och har ca nvånare. Socalförvaltnngen har ca 550 medarbetare och består av två delar: Avdelnngen för IFO/LSS och avdelnngen för Äldreomsorg. Vsonen för Indvd- och famljeomsorgen och LSS är V bryr oss!. Det nnebär att alla våra möten präglas av respekt och tolerans, men också tron på den enskldes egen förmåga. Klppans kommun Trädgårdsgatan Klppan Tel: Stora möjlgheter Både Kra och Josefne har tdgare arbetat nom socaltjänster större kommuner. Båda har också aktvt sökt sg tll Klppan som de beskrver som en lten kommun med stora utmanngar samt behov av utvecklng och förändrng, kombnaton med stor framtdstro och mycket hopp. Det gör Klppan tll en spännande kommun att verka, nte mnst för oss nom socaltjänsten. Fördelarna är bland annat korta beslutsvägar och ett bredare uppdrag, både för socalsekreterare och chefer. Här får man ett brett perspektv och en helt annan helhet än en stor kommun, säger Josefne. En annan fördel som lyfts fram är de goda utvecklngsmöjlgheterna organsatonen. Kra berättar att hon började arbeta som barnavårdsutredare Klppan september Sedan december förra året är hon förste socalsekreterare sn arbetsgrupp och för mottagnngen. Tjänsten som förste socalsekreterare ser jag som ett steg på vägen mot Josefne Mangbo och Kra Ljungdahl hos Klppans kommun. Foto: Krstan Karlsson att framtden kunna axla en mer omfattande ledarroll. Här fnns verklgen goda möjlgheter att växa och utvecklas sn yrkesroll. NextMeda Arbeta nnovatvt Nykvarn Att arbeta som soconom en mndre kommun medför en uppsjö olka fördelar, nklusve snabba beslutsvägar och stort utrymme för egna ntatv och déer. I Nykvarn blomstrar de som vll leda sn egen utvecklng och som vågar tänka utanför ramarna. Nykvarn kommuns behov av soconomer är dagsläget mycket stort och omfattar såväl medarbetare nom barn- och ungdomsverksamhet som flyktnghandläggare. Mahra Persson Lövkvst, chef för vård och omsorg Nykvarn, har själv en mycket gedgen erfarenhet som soconom och har arbetat en mängd olka postoner nom både LSS-verksamhet, äldreomsorg och personlgt stöd. Den llla kommunen har samma grundkrav som den stora men oftast färre resurser, något som gör oss sårbara om våra förutsättnngar förändras. För att möta alltjämt förändrade behov ska v omorgansera och etablera en egen flyktngenhet, vlket skapar en fantastskt spännande möjlghet att vara med att bygga upp och utforma de arbetssätt och processer som behövs en modern kommun. Stort nflytande Det fnns stora möjlgheter för soconomer Nykvarn och Persson Lövkvst betonar att medarbetarna behöver vara flexbla och ntresserade av att lära sg. Då v är ganska få tenderar våra områden att överlappa varandra, något som är oerhört lärorkt och ger en stor bredd. Stämnngen är väldgt prestgelös och det fnns alltd något att göra, så handläggarna här har stort nflytande över sn arbetsstuaton, kompetensutvecklng och hur deras karrärväg ser ut. V vll att våra soconomer ska kunna klättra och känna sg utmanade sna jobb. Nykvarn är en ung kommun med gamla anor. Kommunen har som uppgft att ge stöd och omsorg tll sna medborgare utfrån deras lvsstuaton. Nykvarn vll vara en modg kommun som satsar helhjärtat på de som bor eller verkar här, gärna genom okonventonella lösnngar som hjälper tll med att få lvspusslet att gå hop. Mahra Persson Lövkvst, chef för vård och omsorg Nykvarn. Foto: Olof Näslund Vågar vara äventyrlga Samverkan mellan enheter och kommuner är något som lgger högt på dagordnngen Nykvarn, särsklt för att skapa vägar för kompetensutbyte och nätverkande. Kommunens storlek medför att medarbetarna många gånger måste tänka utanför ramarna och Persson Lövkvst understryker att alla nya lösnngar även kommer samarbetskommuner tll gagn. Nykvarns kommun Centrumvägen Nykvarn Tel: E-post: [email protected] V har fler möjlgheter att göra fokuserade satsnngar och våga vara äventyrlga, något som leder tll många nnovatva déer och ntatv. Det är något v uppskattar hos våra medarbetare och de rktgt skarpa soconomerna tenderar därmed också att trvas bra här hos oss, avslutar hon.

48 B-porto Porto betalt HÄR FINNS MÖJLIGHET ATT FÖRÄNDRA SIN ROLL OCH VIDAREUTBILDA SIG INTERNT. DET ÄR EN STOR ORGANISATION MED MÖJLIGHETER. GABRIELLA Adresskälla: NextMeda. Avs: Brng Ctymal, Box 90108, Stockholm Returadress: BOLD Prntng, Esbogatan 11, Ksta VI BRYTER DEN ONDA CIRKELN GABRIELLA OCH MARTIN, MEDARBETARE I KRIMINALVÅRDEN V söker: medarbetare med soconom-, beteendevetenskaplg eller jurdsk nrktnng. Du kan även ha en annan högskoleutbldnng som v bedömer vara lkvärdg. Erfarenheter nom socalt behandlngsarbete och utrednngsarbete är merterande. Läs mer och sök tjänsterna på KRIMINALVÅRDEN ARBETAR FÖR ATT GÖRA SAMHÄLLET SÄKRARE OCH TRYGGARE. VI VERKSTÄLLER STRAFF, UTREDER OCH BEHANDLAR FÖR ATT MINSKA ÅTERFALL I BROTT MEDARBETARE ARBETAR PÅ HÄKTEN, ANSTALTER OCH I FRIVÅRDEN FÖR ATT BRYTA DEN ONDA CIRKELN.