Framtidens Karriär. Sveriges främste itentreprenör

Transkript

1 Framtdens Karrär Kombnerar konsultkarrär med kvnnlgt ledarskap Sverges främste tentreprenör mot nya mål Affärssystem ett brett och mångfacetterat yrkesområde Ett tungt vägande skäl tll att välja 4 en konsultkarrär är möjlgheten att arbeta med många olka typer av företag vtt sklda branscher. Efter femton års arbetslvserfarenhet valde Vctora Eklund att nleda en konsultkarrär med nrktnng mot radonättjänster för globala storföretag. Nklas Zennström är mest känd som nnovatören bakom IP-telefonföretaget Skype, men sedan sn examen som cvlngenjör teknsk fysk har han även hunnt arbeta ett antal år nom Stenbeckssfären. Numera verkar Sverges främste t-entreprenör som rskkaptalst med fokus på snabbrörlga teknkbolag Cvlngenjörer och systemvetare som vll arbeta med affärssystem har en fördel av ett ntresse för gränslandet mellan t och verksamhet. Att arbeta med affärssystem handlar ofta om att på olka sätt effektvsera och förenkla verksamheter med hjälp av teknk. Datateknk Statlg karrär Karrärutvecklng It-utvecklng tryggar välfärden Systemvetenskap

2 Specalstområden: Mcrosoft.net Java Verksamhetsutvecklng Test & testlednng Projektlednng Dynamcs ERP & CRM EPServer/ECM QlkVew/BI Ärendehanterng

3 Framtdens Karrär It & Data August Om detta kan du läsa Framtdens Karrär It & Data Goda karrärmöjlgheter alla branscher It är en absolut förutsättnng för att Sverge även framöver ska förbl en konkurrenskraftg naton gentemot vår omvärld. It-utvecklngen omfattar både det prvata närngslvet och den offentlga sektorn och sträcker sg över alla branscher. Det fnns stora rekryterngsbehov och spännande utvecklngsmöjlgheter att erbjuda För de som har en akademsk examen nom datateknk, t, systemvetenskap, kommunkaton eller teknsk fysk fnns goda karrärmöjlgheter nom allt från basndustrn norr tll snabbfotade nternetföretag. Det alla har gemensamt är att det fnns stora rekryterngsbehov och spännande utvecklngsmöjlgheter att erbjuda. It-sektorn Sverge kommer att behöva anställa crka personer med akademsk utbldnng under den kommande treårsperoden. Generellt sett är personer med akademska utbldnngar starkt efterfrågade en rad olka utvecklngsroller. IT&Telekomföretagen ser också stor efterfrågan på mer senora utvecklarroller nom systemarktektur, system ntegraton samt system- och mjukvarutestnng. Även den offentlga sektorn, med statlga verk och myndgheter, kommuner och landstng, erbjuder spännande möjlgheter med avancerad t-utvecklng för att effektvsera de offentlga verksamheterna. Med en akademsk utbldnng nom t fnns även stora möjlgheter att välja en karrärbana som konsult, eller välja ledarskap, chef eller projektledare, eller varför nte entreprenör. Sverge har många exempel på framgångsrka entreprenörsföretag nom t-området, utöver världskända företag som Skype och Spotfy. Ta chansen när den kommer, utvecklngsmöjlgheterna är oändlga och arbetsgvarna behöver er! Trevlg läsnng! Redaktonen 4 Kombnerar konsultkarrär med kvnnlgt ledarskap Vctora på Teto gör karrär som konsult och kvnnlg chef 4 Womentor för kvnnor t-branschen 5 Sverges främste t-entreprenör Nklas Zennström fokuserar på snabbrörlga teknkbolag 6 Många karrärmöjlgheter efter datateknk- och t-program 7 Smarta knep tar dtt onlne-nätverkande tll nästa nvå 8 It spelar en allt större roll brottsutrednngar Intervju med Ola Öhlund, CIO på Rkspolsstyrelsen 9 Staten effektvserar med nnovatva t-lösnngar Stort och ökande behov av kvalfcerad t-kompetens för statens satsnngar 10 Affärssystem ett brett och mångfacetterat yrkesområde 10 Efterfrågan på specalstkompetens försäkrngssektorn 11 Nätverka för att ge karrären en kck 12 Systemutmanngar väntar elbranschen 13 Vrtuella samhällsbyggare tryggar välfärden Intervju med Anne-Mare Fransson och Fredrk von Essen, IT&Telekomföretagen 14 Fokus på framtdens e-tjänster Sverges kommuner och landstng ska ge sna medborgare esamhället 15 Data- och systemvetenskap bäddar för stor valfrhet 16 Testnng avgörande för framgång Testfunktonen kortar tme-to-market 17 Norrbotten världsledande nom emantenance It ett yrke fältet mellan teknk och männska V presenterar ett urval av de vanlgaste yrkesrollerna 20 Sverges och Norges t-regoner Spänner över alla branscher närngslv och offentlg sektor 21 Goda karrärmöjlgheter för t-specalster Norge Presenterade företag och organsatoner 22 Xylem 23 LKAB 24 Vng / Thomas Cook 25 Försvarsmakten 26 Transportstyrelsen 27 Länsförsäkrngar 28 SCB Statstska Centralbyrån 28 Xdn 29 Husqvarna Group 30 Polsens verksamhetsstöd 31 Berotec 31 Höglandets Kommunalförbund IT-enheten 32 Terra-Gruppen 33 Bolero 33 Moderna Försäkrngar 34 FRA 34 Jorbruksverket 35 Folksam Framtdens Karrär It & Data är producerad av NextMeda. Projektledare Nklas Engman Skrbenter Sandra Ahlqvst, Anette Bodnger, Joachm Brnk, Håkan Edvardsson, Crstna Lefland, Henrk Norberg, Annka Whlborg, Chrstna Wnroth Fotografer Joachm Brnk, Göran Landström, Johan Marklund Grafsk form Stellan Stål Annonsförsäljnng NextMeda Tryck V-TAB Frågor om nnehållet besvaras av Nklas Engman Tel: , E-post: nklas.engman@nextmeda.se För mer nformaton om tema- och kundtdnngar dagspress kontakta: Nklas Engman Telefon , Mob E-post: nklas.engman@nextmeda.se Framtdens Karrär It & Data rktar sg tll yrkesverksamma akademker nom t. Currently recrutng Sofware Developers Tradng Software Specalsts Take Advantage _ Jon Orc! Please vst our webste for more nformaton Orc s a leadng provder of technology and servces for the global fnancal ndustry. Orc delvers tradng and market access solutons that are used by propretary tradng and market makng frms, nvestment banks, hedge funds and brokerage houses worldwde. ORC_Annons_Framtdens k_20 aug 2012_230x78mm_.ndd

4 4 Framtdens Karrär It & Data August 2012 Vctora kombnerar konsultkarrär med kvnnlgt ledarskap Vctora Eklund är högskolengenjör och Head of Soluton Area Rado på Teto. Efter tolv år på Ercsson och tre år hos Tele2 valde Vctora att nleda en konsultkarrär med nrktnng mot radonättjänster gentemot globala storföretag. Konsultkarrär Text Annka Whlborg Ett tungt vägande skäl tll att välja en konsultkarrär är möjlgheten att prova på att arbeta med många olka typer av företag vtt sklda branscher. Dessa företag har ofta helt olka typer av företagskulturer och arbetssätt, vlket gör att man får nsyn och lär sg att anpassa sg tll många olka typer av verksamheter, säger Vctora Eklund. Som chef för utvecklngen av radonättjänster på Teto arbetar Vctora Eklund huvudsak med globala företag som Intel, Noka Semens Networks och Ercsson, men hon har också arbetat för Tele2, vars företagskultur är betydlgt mer snabbfotad än de stora telekomjättarnas. Lätt att synlggöra sn kompetens Efter examen från högskolengenjörsprogrammet med nrktnng mot elektro, telekom och marknadsförng vd Örebro unverstet arbetade Vctora Eklund tolv år på Ercsson. Hon ägnade sg bland annat åt marknadsförng av moblt bredband och radoutvecklng. I ett par år var hon säljare med ansvar för Östeuropa, Afrka och Asen. Under årens lopp växlade hon ofta mellan rollen som chef Som kvnnlg chef IT-branschen är det lätt att stcka ut och synas och projektdeltagare. Det tllförde ett nyttgt perspektv på chefsrollen. Som kvnnlg chef t-branschen tllhör man en mnortet, vlket kan nnebära både för- och nackdelar. Det är lätt att stcka ut och synas och för mn del har det nneburt att mn kompetens och resultat har synlggjorts, säger Vctora Eklund. Var öppen med vad du vll Hennes råd tll kvnnor t-branschen som sktar mot en chefsposton är att vara öppen med vad du vll och tydlgt kommuncera dna karrärmässga mål och vsoner. Vctora deltar ledarutvecklngs- och mentorprogrammet Womentor, vlket bland annat breddat hennes nätverk branschen och gett nya perspektv på vktga ledarskapsfrågor. Det är rolgt att träffa kvnnor från andra delar av branschen och att få dskutera bransch- och ledarskapsfrågor med dem. Som kvnnlg chef t-branschen kan man bland känna sg ensam på sn poston, och då är mötet med andra kvnnor samma stuaton ovärderlgt, säger Vctora Eklund. Hon tpsar andra kvnnor med ledarskapsambtoner att lyssna tll magkänslan samt att skaffa sg en mentor som kan agera bollplank förutsättnngslösa dskussoner krng karrär och personlg utvecklng. Vctora Eklund är högskolengenjör och Head of Soluton Area Rado på Teto. Womentor ger verktyg för utvecklng Womentor är ett ledarutvecklngs- och mentorprogram för kvnnor t-branschen som tagt sna första steg som chefer och vll komma vdare. Womentor har funnts sedan Sedan dess har över 50 bolag från t- och telekombranschen utvecklat över 300 ledare som adepter och mentorer programmet. Womentor Text Annka Whlborg Adepterna träffar sna mentorer en gång månaden. De deltar dessutom sex gemensamma utbldnngsdagar med fokus på motvaton, vson och ledarskap, säger Ulrka Strömqvst, projektledare för Womentor på IT&Telekomföretagen. Bdrar tll chefsförsörjnng Företagen som deltar Womentor formulerar som en förutsättnng för sn medverkan en målsättnng med deltagandet, exempelvs att man generellt sett ska öka antalet kvnnlga chefer nom organsatonen eller mer specfkt öka andelen kvnnor som chefer på lednngsgruppsnvå. Syftet med Womentor är dels att tllvarata den kompetens som kvnnor Ulrka Strömqvst, projektledare för Womentor på IT&Telekomföretagen. som ledare kan stärka t-branschen med, dels att ge adepterna tllgång tll karrärutvecklng, personlg utvecklng och en plattform för nätverkande. Syftet är ytterst att bdra tll branschens långsktga chefsförsörjnng och konkurrenskraft, säger Ulrka Strömqvst. Womentor vll även synlggöra medverkande företag som lärande exempel, medverkande och andra kvnnor med chefsbefattnngar som föreblder samt vsa på möjlga karrärvägar nom branschen. Tanken är att deltagarna Womentor ska få förutsättnngar för en målmedveten karrärplanerng. En målsättnng med Womentor är att göra deltagarna trygga en långsktg ledarroll t-branschen.

5 Framtdens Karrär It & Data August Sverges främste t-entreprenör It-entreprenören Nklas Zennström är kanske mest känd som nnovatören bakom IP-telefonföretaget Skype, men sedan han tog examen som cvlngenjör teknsk fysk och som cvlekonom vd Uppsala unverstet har Nklas Zennström även hunnt arbeta ett antal år nom Stenbeckssfären. Numera arbetar Sverges främste t-entreprenör som rskkaptalst med fokus på snabbrörlga teknkbolag. Entreprenörskap Text Annka Whlborg Nklas Zennström nledde sn karrär med att arbeta åtta år nom Stenbeckssfären, efter att ha tagt examen från cvlngenjörsprogrammet med nrktnng mot teknsk fysk vd Uppsala Unverstet samt läst tll cvlekonom. Nklas nledde sn karrär Stenbeckssfären på Tele2 och blev så smånngom vd för portalen Everyday.com. Nklas Zennströms entreprenörskapsbana tog sn början när han, tllsammans med entreprenörskollegan Janus Frs, lanserade fldelnngsprogrammet Kazaa Kazaa baserades på P2P-teknk (peer-to-peer) och blev två år senare världens mest nedladdade programvara. Tllsammans grundade Nklas Zennström och Janus Frs även Joost. Sålde Skype tll Mcrosoft 2003 grundade Nklas Zennström IP-telefonföretaget Skype, även där tllsammans med Janus Frs såldes Skype tll Ebay för 3,1 mljarder dollar. Fram tll september 2007 satt Nklas Zennström kvar som vd för Skype, för att därefter bl styrelseordförande fram tll Fem år efter lanserngen hade Skype 309 mljoner regstrerade användare köptes Skype tllbaka av ett konsortum med Nklas Zennström som delägare såldes Skype för andra gången, nu tll Mcrosoft, genom en kontaktaffär på hsnande 8,5 mljarder dollar. Drver stftelse som motverkar klmatförändrngar Nklas Zennström har även medgrundat ett antal andra företag, tll exempel nternetvdeotjänsten Joost och peer-to-peerteknkföretaget Joltd. Numera drver Nklas Zennström det Londonbaserade rskkaptalbolaget Atomco, som fokuserar på snabbrörlga teknkbolag. Atomco förfogar över ett kaptal på 200 mljoner dollar, vlket motsvarar drygt 1,2 mljarder kronor. Bolaget har httlls gjort ett fyrtotal nvesterngar, bland annat det fnska bolaget Rovo Moble Oy som står bakom moblspelet Angry Brds, presenttjänsten Wrapp och betalnngsföretaget Klarna. Nklas Zennström har genom åren tagt emot otalga prser och utmärkelser för stt entreprenörskap, bland annat KTH:s stora prs Han har även etablerat Zennström Phlantropes, en stftelse som bland annat arbetar för att motverka klmatförändrngar, förbättra mljön Nordsjön och uppmuntra socalt entreprenörskap. CV Nklas Zennström Vd och grundare av rskkaptalbolaget Atomco. Cvlngenjör teknsk fysk och cvlekonom från Uppsala unverstet. Bakgrund Sålde Skype tll Mcrosoft för 8,5 mljarder dollar Köpte tllbaka majorteten Skype tllsammans med andra nvesterare Sålde Skype tll Ebay för 3,1 mljarder dollar Vd på Skype , sedan ordförande tll Grundade Skype tllsammans med Janus Frs Grundade fldelnngstjänsten Kazaa med Janus Frs Olka befattnngar nom Tele2, tll exempel vd för Everyday.com. Övrgt Tlldelades KTH:s stora prs Grundade tllsammans med Catherne Zennström, Zennström Phlanthropes Nklas Zennström, Sverges främste t-entreprenör och rskkaptalst med fokus på snabbrörlga teknkbolag. Skype Skype är verksamt nom området nternetbaserad kommunkaton, främst IP-telefon. Företaget grundades 2003 av Nklas Zennström och dansken Janus Frs. Skype är en förkortnng av Sky peer-to-peer och ägs och drvs dag av Mcrosoft. Genom att ladda ned Skypes programvara kan användarna kommuncera med andra Skype användare va sn dator eller mobl telefon. Kommunkatonen sker över fast eller mobl nternetuppkopplng utan extra avgfter. Det går även att rnga och SMS:a tll det vanlga telefon- och moblnätet samt skaffa sg eget rktgt telefonnummer så att ett Skype-samtal kan omvandlas tll ett bllgt lokalsamtal var som helst världen - och omvänt. Tll dessa tjänster tllkommer en extra kostnad. Skype har dag 254 mljoner månatlga användare. 71 platser kvar hos årets Mcrosoft-partner Sverge V på Soget vll göra dg uppmärksam på att dn framtd kan fnnas hos oss. Soget är ett av Sverges största IT-konsult-företag med IT-experter, nu verksamma på 21 kontor runt om landet. I år söker v 250 vassa IT-konsulter och har redan anställt 179 experter nom bland annat appar, test, SharePont och Java. Se mer och sök jobb på: Soget levererar högkvaltatva IT-konsulttjänster på den lokala marknaden. I vår heltäckande tjänsteportfölj ryms IT-styrnngstjänster, IT-specalsttjänster, utvecklngs- och ntegratonsprojekt, testnng, systemförvaltnng samt Rghtshore-tjänster. Soget har crka medarbetare 15 länder. Av dessa arbetar crka konsulter vd företagets 21 svenska kontor.

6 6 Framtdens Karrär It & Data August 2012 Många karrärmöjlgheter efter KTH:s datateknk- och t-program KTH:s tre cvlngenjörsprogram med nrktnng mot IKT: Data-, Informatons- och Medeteknk är breda och mycket användbara plattformar för den som vll göra karrär nom t. Utbldnngarna är krävande, men för den som klarar sg hela vägen fram tll examen väntar en mångfald av valmöjlgheter och alternatv. Datateknk Text Annka Whlborg De första tre åren på Datateknkprogrammet lägger en gedgen grund nom programmerng och matematk och är gemensamma för alla studenter. Från det tredje året har studenterna möjlghet att proflera sg mot sna ntressen. Drygt 80 procent av studenterna väljer att fördjupa sg datalog. En av nyckelkompetenserna efter examen är att bygga och desgna olka typer av programvara, en kompetens som är efterfrågad och gångbar de allra flesta branscher och områden. Verksamma olka branscher Studenter från dessa utbldnngar återfnns bland annat offentlg sektor, på stora teknkföretag som Ercsson, Google och nnovatva, mndre bolag som spelutvecklngsföretag eller Spotfy. Andra väljer att starta eget, medan ytterlgare några tar roller som projektledare eller konsulter. Efterfrågan på utexamnerade ngenjörer är stor även ndustrn, exempelvs fordonsndustrn och verkstadsndustrn, säger Stefan Nlsson, programansvarg för datateknkprogrammet på KTH. På alla tre programmen fnns nternatonella nrktnngar med kurser japanska, knesska, tyska och Stefan Nlsson, programansvarg för datateknk på KTH. franska. För många studenter som väljer att läsa ett extra språk hägrar förstås en utlandskarrär. Tuff konkurrens om studenter Många som tagt examen från Informatonsteknkprogrammet arbetar ett par år med programutvecklng och testverksamhet eller en konsultkarrär, men tar relatvt snabbt steget vdare tll ledande postoner som projektledare eller chef, säger Robert Rönngren, ansvarg för Informatonsteknkprogrammet på KTH Ksta. På Informatonsteknkprogrammet kombneras kompetens krng hårdvara, mjukvara och kommunkaton, vlket många arbetsgvare efterfrågar. Robert Rönngren hänvsar tll en undersöknng som säger att arbetsgvare Storstockholmsområdet kommer att behöva mellan och ngenjörer med t-nrktnng de kommande åren, vlket är betydlgt fler än vad KTH utexamnerar. Det nnebär sn tur att konkurrensen om de utexamnerade ngenjörerna är stor. Foto: Chrster Gummeson 78 procent hade jobb nnan examen När v efter två år följde upp studenter som tagt examen 2008 vsade det sg att 78 procent hade fått ett jobb redan nnan de tagt ut Robert Rönngren, ansvarg för Informatonsteknkprogrammet på KTH ICT Ksta. sn examen, trots att de var klara med sn utbldnng samband med att fnanskrsen bröt ut. Två år efter examen hade 98 procent av studenterna jobb. Cvlngenjörsprogram med nrktnng mot datateknk och t är generellt sett de nrktnngar som gör det lättast att få jobb efter examen, säger Robert Rönngren. Huvudämnena på utbldnngarna är vsserlgen teknkorenterade, men en stor vkt läggs också vd mjukare ämnen som desgnprocess, projektlednng, hållbar utvecklng och nteraktonen mellan dator och männska. Studenterna på de här utbldnngarna får attraktva jobberbjudanden redan nnan de hunnt ta examen. Vsst är det frestande att tacka ja tll erbjudanden från ntressanta arbetsgvare men om man exempelvs vll arbeta utomlands framtden är en examen en absolut nödvändghet, säger Stefan Nlsson. Två år efter examen hade 98 procent av studenterna jobb Sökes: Ingenjörer som tänker uppåt och framåt. Fler och fler ngenjörer väljer sna nya jobb genom ett bemannngsföretag på grund av flexblteten, anställnngsvllkoren och möjlgheten att utvecklas. V på PEAK tror att det nte kommer att dröja särsklt länge nnan fler än hälften av alla ngenjörer jobbar bemannngsbranschen. Hur vll du jobba framtden? Upptäck dna karrärsmöjlgheter på peak-t.se. PEAK Better s always possble Stockholm Göteborg Malmö

7 Framtdens Karrär It & Data August Smarta knep tar dtt onlnenätverkande tll nästa nvå Socala nätverk blr allt vktgare rekryterngssammanhang och arbetet med att bygga upp och underhålla stt personlga nätverk. Det fnns mycket du kan göra för att få ut mer av dtt medlemskap och effektvsera dtt socala nätverkande. Socala medesdor ger en möjlghet att strukturera upp stt professonella nätverk, säger Lars Ingerslev, Svergechef för Lnkedn. Socala meder Text Annka Whlborg It-branschen allmänhet och ngenjörer synnerhet blev tdgt fltga socala medeanvändare. Det är en yrkesgrupp som är van vd att nätverka, dskutera och dela med sg av nformaton. Socala medesdor ger en möjlghet att strukturera upp stt professonella nätverk, vlket bdragt tll dess populartet rekryte- Identfera de områden där du behöver utöka dna kontaktytor rngssammanhang, säger Lnkedns Svergechef Lars Ingerslev. Genom att hålla sn profl uppdaterad, generöst dela med sg av sn kompetens och sna kontakter och aktvera sg grupper kan socala medeplattformar bl en värdefull resurs när man exempelvs ställer yrkesmässga frågor eller vll få tps på en kompetent yrkesperson. De är också en bra plattform för att leta ntressanta arbetsgvare och bevaka dn bransch. Aktvera dg Arbeta strategskt med att utöka dtt nätverk. Identfera de områden där du behöver utöka dna kontaktytor. Om du exempelvs är specalserad på t-säkerhet kan du knyta tll dg personer på företag som verkar ntressanta och vara aktv grupper som fokuserar på dna specalområden. Du kan också bygga dtt personlga varumärke genom att anta en expertroll någon dskussonsgrupp, säger Lars Ingerslev. Ha dna nätverkskontakter åtanke och fokusera nte uteslutande på just dtt specalområde när du delar med dg av tps, nformaton, ntressanta artklar och lknande. Vsa omsorg om dna nätverkskontakter genom att exempelvs sammanföra personer som kan ha ett utbyte av varandra. Om du vsar en hjälpsam atttyd mot andra ökar sannolkheten att de ger dg goda rekommendatoner, vlket väger tungt socala meda. Tveka därför nte att be tdgare chefer och uppdragsgvare om rekommendatoner. Professonell summerng Uppdatera dn profl med jämna mellanrum, exempelvs när du byter jobb eller om du har certferats nom något specfkt område. Illustrera dn profl med en ansktsbld av hög kvaltet och skapa en effektv proflrubrk, exempelvs It-säkerhetsexpert med spetskompetens nom mobl säkerhet, säger Lars Ingerslev. Han rekommenderar att man lägger to mnuter per dag på socala meda. Det räcker för att hålla sg uppdaterad och vara aktv stt nätverk. Lägg td på att sätta hop en professonell summerng, några menngar från dna ansöknngsbrev som träffsäkert beskrver dna mål och kvalfkatoner för presumtva arbetsgvare som letar efter ntressanta kanddater på Lnkedn. Lägg n nyckelord dn profl, de ord som arbetsgvare ofta söker på när de letar efter ny kompetens. Använd dessa ord för att öka sannolkheten att rekryteraren httar dg. Om du är osäker på vlka ord som är dna nyckelord kan du använda de ord som förekommer de jobbannonser du tlltalas mest av, säger Lars Ingerslev. 7-8 september Ercsson Globe Arena 27 oktober Malmö Arena Nordens största karrärevent för dg som jobbar nom data/it Besök Nordens största karrärevent för att mngla med Sverges mest attraktva arbetsgvare, lyssna på nsprerande föreläsnngar, bredda dtt nätverk och ge dg och dn karrär de bästa förutsättnngarna. Läs mer och boka dn bljett på

8 8 Framtdens Karrär It & Data August 2012 It spelar en allt större roll brottsutrednngar I dag är det få brottsutrednngar som nte har någon typ av teknknslag. V är nne ett stort utvecklngsarbete och behöver förstärknng på t-sdan. Det handlar om alltfrån att skrva kravspecfkatoner tll desgn- och programmerngskompetens, säger Ola Öhlund, CIO på Rkspolsstyrelsen. Ola Öhlund, CIO på Rkspolsstyrelsen. It rättsväsendet Text Anette Bodnger Rättsväsendet allmänhet och polsen synnerhet är på offensven när det gäller t. Bra t-stöd är en av de absolut vktgaste framgångsfaktorerna för ett effektvt polsarbete. Mycket handlar om att kunna jobba snabbt och dela nformaton, säger Ola Öhlund. Mobltet står högt på agendan och just nu arbetar man hårt med att vdareutveckla det nya T-systemet för utrednngsprocessen, en mobl lösnng som gör det möjlgt för polsen att arbeta med utrednngar ute fält. It har länge funnts med som stödfunkton polsens arbete. Men nu blr t en allt vktgare del av själva brottsutrednngen. Det kan t.ex. handla om att tömma datorer på nformaton eller om olka brott på nternet där personer ska spåras den vrtuella världen. Då krävs en hög teknsk kompetens. Rekryterngsbehov Polsen är en del av vad som brukar kallas för brottmålsprocessen, alltså hela kedjan från pols tll åklagare, domstol och krmnalvård. En vktg del av vårt arbete är att ntegrera t myndghetskedjan på ett bättre sätt. Ta förundersöknngar tll exempel. Ibland leds de av polsen, bland är de åklagarledda. För att kunna arbeta tllsammans krävs ett effektvt nformatonsutbyte. Utvecklng av brottsmålsprocessen är något som regerngen har Bra t-stöd är en av de absolut vktgaste framgångsfaktorerna för ett effektvt polsarbete satt på agendan det så kallade RIF-samarbetet. Ett samarbete som satt fngret på att alla nvolverade myndgheter har mer eller mndre behov av att rekrytera t-folk. Det som eftersöks är framför allt utvecklngskompetens. Då talar v om hela spektrumet, d.v.s. allt från att skrva kravspecfkatoner tll desgn av nya lösnngar och programmerng. Men även projektlednng är en brstvara lksom säkerhetskompetens. Om man är ung och ny arbetslvet kanske man börjar med något mer teknskt arbete men sedan kan man gå åt många olka håll. It är en stor och vktg del av polsens arbete och det fnns goda möjlgheter att växa och utvecklas nom organsatonen. Det v gör kommer tll nytta samhället FOI är ett av Europas största nsttut för tllämpad forsknng. Verksamheten bedrvs crka 300 större forsknngsprojekt nom bland annat krshanterng, säkerhetsteknk, datafuson, klmat och mljö, IT-säkerhet, kärnvapenfrågor, skydd mot farlga ämnen, sensorer, lednngssystem och ett stort antal andra frågor nom försvars och säkerhetsforsknng. FOI:s uppdrag spänner brett och djupt v hjälper kommuner, myndgheter, små och stora företag, EU och övrga världen. V bdrar tll samhällets säkerhet! Vll du använda dn kunskap hos oss och arbeta en dynamsk och nternatonell mljö? Besök vår webbplats Du kan även träffa oss på Career Days Globen, 7 8 september vår monter B10.

9 Framtdens Karrär It & Data August Staten effektvserar med nnovatva t-lösnngar Statens behov av kvalfcerad t-kompetens är stort och kommer att öka takt med att allt mer resurser läggs på utvecklngen av elektronska tjänster som effektvserar myndgheternas arbete och samtdgt ökar tllgänglgheten gentemot medborgarna. It nom staten Text Annka Whlborg Inom fem år kommer statlga medarbetare att gå penson. I den statlga chefssektorn är medelåldern hög, vlket öppnar upp många möjlgheter som kombnerar t och ledarskap. It-kompetens blr allt vktgare för att staten ska kunna ge god servce och fungera effektvt. De kommande åren fokuserar staten hög utsträcknng på att utveckla nnovatva t-tjänster som ökar tllgänglgheten och höjer servcenvån gentemot medborgarna. En nyckelfaktor det arbetet är spetskompetens nom t som vll anta utmanngen att utveckla användarvänlga e-tjänster för ndvder och företag. På svenska myndgheter fnns dagsläget drygt medarbetare som arbetar med t, men efterfrågan kommer att öka stadgt de kommande åren. Den gamla blden av att staten är en konservatv arbetsgvare med statska karrärvägar hör tll det förgångna. Numera satsar myndgheter på en ndvduell lönesättnng och goda möjlgheter för medarbetare att själva påverka sn karrärutvecklng. I utvecklngens framkant V arbetar med de senaste teknska lösnngarna och har för avskt att lgga framkant vad gäller utvecklngen av e- tjänster. Myndgheternas effektvserngskrav bdrar tll att öka efterfrågan på t-kompetens. Ett exempel på statens nnovatonssatsnng är det Innovatonsråd som ska generera nnovatva déer på hur myndgheternas arbete kan effektvseras. It och kvalfcerad t-kompetens är statens vktgaste verktyg för att förverklga dessa déer framöver, säger Roger Vlhelmsson, chefsekonom på Arbetsgvarverket. Utrymme för kreatva lösnngar Staten kan erbjuda varerande och mångfacetterade arbetsuppgfter. Utrymmet för kreatva och funktonella teknska lösnngar är stort och den som väljer att arbeta staten får vara med på en pågående utvecklngsresa mot myndgheter som tllgänglggör allt fler tjänster elektronskt. Myndgheterna erbjuder karrärvägar för såväl chefer som generalster och specalster och för den som vll gå vdare tll nya utmanngar efter ett par år fnns det många myndgheter med varerande nrktnng att välja mellan. Svenska myndgheter har ett brett rekryterngsbehov nom t. Efterfrågan är särsklt hög på olka typer av specalster eftersom utvecklngen av framtdens offentlga e-tjänster kräver spetskompetens. Bland de mest efterfrågade tkompetenserna staten framöver fnns t-arktekter, systemadmnstratörer, mjukvaruutvecklare, systemutvecklare och testare, säger Roger Vlhelmsson. Roger Vlhelmsson, chefsekonom på Arbetsgvarverket. Svenska myndgheter har ett brett rekryterngsbehov nom t It-behov nom staten Inom staten fnns ett stort rekryterngsbehov nom t, dels hos stora statlga verk och myndgheter som exempelvs Arbetsförmedlngen, Försvaret, Försäkrngskassan, Polsen och Skatteverket, men även mer specalserade myndgheter som tll exempel FOI, Lantmäteret, MSB och Strålsäkerhetsmyndgheten. Ytterlgare några specalserade myndgheter du kan välja mellan är tll exempel Regerngskanslet, Post- och telestyrelsen, Trafkverket, Patent- och regstrerngsverket, Luftfartsverket, dessutom Karolnska nsttutet, Chalmers med flera. I Sundsvallsregonen fnns även ett stort t-behov hos flera statlga myndgheter. Vår kompetens och vårt engagemang skapar försvarsförmåga Med teknsk och affärsmässg kompetens förser v det svenska försvaret med produkter, system och tjänster. För våra medarbetare fnns stora utvecklngsmöjlgheter de spännande och komplexa projekt v drver, många nternatonell mljö.

10 10 Framtdens Karrär It & Data August 2012 Affärssystem ett brett och mångfacetterat yrkesområde Cvlngenjörer och systemvetare som vll arbeta med affärssystem har en fördel av ett ntresse för gränslandet mellan t och verksamhet. Att arbeta med affärssystem handlar ofta om att på olka sätt effektvsera och förenkla verksamheter med hjälp av teknk. Affärssystem Text Annka Whlborg Chrs Olofsson Graudums, SAP Sverge. Vardagen mn bransch är varerad eftersom teknska nnovatoner skapar nya möjlgheter. Eftersom jag arbetar med affärssystem för många olka branscher får jag nsyn hur olka branscher fungerar. Jag har bland annat arbetat med konsumentprodukter, transportndustrn och tllverknngsndustrn, säger Chrs Olofsson Graudums, cvlngenjör och Managng Consultant, Busness Transformaton Servces på SAP Sverges konsultavdelnng. Det fnns många olka yrkesroller relaterade tll affärssystem, både på beställarsdan och som konsult. Några av de mest efterfrågade rollerna på konsultsdan är affärskonsult, processkonsult, applkatonskonsult, lösnngsarktekt, utvecklare, testledare, utbldare, projektledare, styrgruppsrepresentant, leverans ansvarg och konsultchef. Inom den komplexa försäljnngsverksamheten av mjukvara och konsulttjänster fnns också många möjlgheter. Nya molnbaserade tjänster En trend branschen är att konsulttmmar kompletteras med paketerade tjänster som mplementeras tll fast prs, på fast td och med ett specfkt nnehåll. Ytterlgare en trend är att allt fler tjänster är webbaserade och bygger på cloud computng. Det genererar nya behov och nya roller branschen. Framtagande av kravspecfkaton för affärssystem. Branschens förändrngstakt är hög och jag upplever att företagen välkomnar nya nnovatoner och déer. Det nnebär att en som vll kunna påverka och sätta ett avtryck på verksamheten har goda möjlgheter tll det, säger Chrs Olofsson Graudums, som arbetat med affärssystem fjorton år, bland annat som applkatonskonsult, projektledare och leveransansvarg för SAP Sverge. Kommer nära affärsprocesserna Cvlngenjörer och systemvetare som väljer att arbeta med affärssystem har flera karrärvägar att välja mellan. Man Foto: SAP kan bl chef eller teamledare, generalst, projektledare, säljare eller teknsk specalst. Affärsområden är en bred verksamhet med många tllämpnngar och utvecklngsmöjlgheter. Det är ntressant att komma nära kundernas affärsprocesser och se hur man kan förbättra dem med hjälp av affärssystemlösnngar. När man arbetar med affärssystem kan man jobba brett och djupt eller nteraktvt och självständgt. En gemensam nämnare för hela branschen är drvkraften att hjälpa kunder att bl mer konkurrenskraftga och tdseffektva, säger Chrs Olofsson Graudums. Ökad efterfrågan på specalstkompetens Försäkrngsbolagen arbetar ntensvt med att anpassa verksamheten tll Solvens 2. Men det är bara en anlednng tll att det fnns ett relatvt stort sug efter personer med rätt tkompetens. Försäkrngssektorn Text Henrk Norberg En annan är att försäkrngsbolagen har en komplex verksamhet med många system. De stora bolagen har funnts länge branschen och därmed fnns ett antal relatvt gamla lösnngar som behöver avvecklas och ersättas med nya som bättre lever upp tll alla de krav som ställs av kunder, nya lagar/ regelverk, dgtalserng och mobla tjänster. Som så många andra försäkrngsbolag arbetar Länsförsäkrngar med att effektvsera sn verksamhet. Inom t lgger fokus på att skära kostnader på olka sätt och samtdgt få tll stånd bättre lösnngar. Det fnns ett relatvt stort sug efter personer med rätt t-kompetens. En del vårt effektvserngsarbete handlar om att kapa kostnader genom att outsourca delar av verksamheten. Dessutom ser v över hela vår applkatonsflora parallellt med vårt ständga arbete med att granska produktonskostnaderna, säger Carn Göransson, CIO på Länsförsäkrngar AB. Detta tror jag att v har gemensamt med resten av branschen även om v har kommt olka långt. Man måste ha mycket god kontroll på de verksamheter som läggs ut. V måste också säkerställa att v skapar nya hållbara, effektva lösnngar, säger Carn Göransson och fortsätter. Detta nnebär att v kan ha behov av nya medarbetare. För oss är det vktgt med en stark beställarkapactet och att v förstärker kompetensen nom framför allt arktektur som nnefattar såväl affär/verksamhetsprocesser som teknk. Kravanalytker är en annan efterfrågad grupp. Ökat behov av specalstkompetenser Förutom högskole- och unverstetsbakgrund nom t och data ser v gärna att v även får n personer med kompetens nom jurdk, ekonom, fnans och teknk. En del av våra arktekter har ngenjörsutbldnng botten vlket v gärna ser mer av framtden. Bland våra tranees har v flera personer med dubbla examna och det är postvt då v vll ha så bred kompetens som möjlgt. Vlka egenskaper är vktga för er när n rekryterar? För oss är det vktgt med kvaltets- Carn Göransson, CIO på Länsförsäkrngar AB. tänk, att medarbetare har en förmåga att tänka helhet. Självklart ska de också ha ett drv, vara affärsmässga och professonella. Inom vssa områden kan det vara svårt att htta kompetens. Men allt går vågor. Ibland räcker det nte med att annonsera och v får då htta andra former som exempelvs search, säger Carn Göransson.

11 Framtdens Karrär It & Data August Nätverka för att ge karrären en kck It är ett starkt prorterat nvesterngsområde Sverge och kraven på ett ökat t-stöd växer nom alla branscher. Det nnebär att efterfrågan på t-utbldade kommer att vara stor och karrärmöjlgheterna goda. Karrärutvecklng Text Chrstna B. Wnroth De flesta arbetsgvare runt om Sverge planerar stora nyanställnngar och förutsättnngarna för att få ett jobb drekt efter examen är goda. Dessutom efterfrågar allt fler företag senor t-kompetens med förmåga att snabbt sätta sg n verksamheten. Personer med t-bakgrund behövs numera alla branscher. De fnns bank och fnans, spelbranschen, nom verkstadsoch fordonsndustrn för att nämna några. It fnns överallt och som arbetstagare kan med fördel välja bransch utfrån sna ntressen, säger Markus Åberg, Employer Brandng Manager på rekryterngsföretaget Careerbulder. Nätverkande vktgt För de som vll ta sg vdare karrären Markus Åberg, Employer Brandng Manager, Career bulder. kan ett första steg vara att orentera sg om företag vars verksamhet förefaller ntressant. Hemsdor är en bra plats att börja på. Arbetsgvare är ofta måna om att berätta vad de gör. Httar man nte den nformaton man söker kan man rnga och ställa frågor. Se också tll att nätverka och utnyttja dna kontakter. Man bör absolut ta kontakt med kollegor och kompsar och den vägen nosa sg fram tll mer ntressanta och prestgefyllda jobb. Vll man ntensfera stt nätverkande är karrärmässan Career Days ett hett tps. På ett par tmmar kan man prata med olka arbetsgvare och skapa sg en bra bld över vad för slags jobb som fnns, och nte mnst tala om att man själv exsterar. Sktar man på att klva upp tll en mer senor nvå, arbeta med nternatonella projekt eller ett nternatonellt bolag, är utlandserfarenhet alltd merterande. Och alla sammanhang är bra referenser och goda vtsord en förutsättnng för avancemang. Jorge Vasquez, vd Career bulder. Karrärmässan Career Days Career Days är Nordens största karrärmässa för akademker och en perfekt mötesplats för att bygga ett bra nätverk och etablera kontakter. Vd mässan ges möjlgheten att träffa representanter från flera av Sverges mest attraktva arbetsgvare och få reda på vlka karrärmöjlgheter som fnns. Nästa mässa äger rum Globen Stockholm den 7-8 september. Välj med omsorg För att htta spännande jobb är platsannonser också en bra plats att leta. Alla rekryterande företag har platsannonser ute när de vll besätta en specfk tjänst, men det fnns också många företag som rekryterar fast de nte drver processen publkt. I det fallet handlar det mer om att få tag på rätt person. När denna kommer kontakt med rekryterande chef uppstår en tjänst. Därför är det alltd bra att arbeta genom sna nätverk och se tll att personer som rekryterar branschen vet vem man är. Enlgt Jorge Vasquez, vd Careerbulder, är det också bra att stt jobbsökande ställa sg frågan vad man värdesätter, förutom att göra karrär. Många värderar karrärmöjlgheter, eget nflytande och personlg utvecklng medan andra lägger mer vkt på en sund arbetsmljö, trevlga kollegor och anställnngstrygghet. Vad som är en god mx är väldgt ndvduellt och här behöver man lägga ner lte energ för att htta den arbetsgvare som passar ens personlghet och målbld bäst. Gör du det är sannolkheten att karrären sätter fart också bättre, framhåller Jorge Vasquez. Hoga växer vdare! Vll du vara med och fylla vårt nya hus? Hoga-gruppen är en av marknadens största leverantörer av programvaror nom ekonom, lön och PA/HR samt erbjuder väl utvecklade lösnngar nom transportsektorn. Gruppen består av ett 25-tal bolag med totalt crka 530 medarbetare. hoga söker utvecklare och teknska projektledare hoga utvecklar, säljer och supportar systemlösnngar för företag som vll fokusera på sna verksamheter stället för på krånglg och tdsödande admnstraton. v erbjuder allt från smdga bokförngsprogram för små företag tll kompletta branschspecfka t-lösnngar för exempelvs kollektvtrafk, åkerer, revsonsbyråer och butkskedjor. hoga är en kunskapsntensv koncern där medarbetarna är den särklass vktgaste resursen. hoga sätter ndvden och personlg utvecklng fokus och erbjuder en småskalg mljö präglad av entreprenörsanda. För rätt person fnns det stora möjlgheter att ta ansvar tdgt karrären. vi LEDER UTvECKLINGEN Av HÅLLBAR TEKNIK för PUMPNING, RENING OCH CIRKULATION Av vatten. hoga har under de senaste fem åren vuxt med crka 25 personer netto årlgen. en förutsättnng för att v ska kunna utvecklas denna takt är en ständgt pågående rekryterngsprocess av kompetenta och drvna medarbetare med rätt utbldnng. v söker kontnuerlgt utvecklare och teknska projektledare som vll vara med och drva verksamheten framåt. läs mer om tjänsterna på -hjälper företag utvecklas xylemnc.com

12 grundförståelse för Karrar_SE_etta_16-05s.ndd Framtdens Karrär It & Data August 2012 Systemutmanngar väntar elbranschen Från att ha vart väldgt ntegrerad, har energsektorn under de senaste åren blvt mer uppdelad. Detta har påverkat nformatonsoch kommunkatonshanterngen systemen. Dfferenterade taxor gör alltng ännu mer komplext. Med det står elbranschen nför en rad nya systemutmanngar. Elsektorn Text Chrstna B. Wnroth I början av 2000-talet kom en reform rörande elmätnngen där årlga avläsnngar blev månatlga. Detta krävde helt nya kommunkatonssystem för att automatskt kunna samla n nformaton som tdgare manuellt lästs av. Bytet av elmätarna nleddes. Med rksdagens beslut om att nföra tmmätnng, för de Anders Rchert, nätchef på Svensk Energ. som har elavtal som kräver det, kommer energsektorn att behöva ta nästa steg systemutvecklngen. Anders Rchert, Svensk Energs nätchef, förutspår att helt nya och allt mer komplexa system kommer att behövas, både för att möta kundernas krav, men också för att elhandlarna ska kunna htta affären en transformaton som kan förvandla realtdsnformaton tll vardagsmat. Tmmätnngen nnebär att elhandeln kommer att bl mndre förutsägbar. Det medför en svårghet att beräkna hur mycket man kommer att sälja, och tll vlket prs. Är prset högt, säljer man mndre och tvärtom. För detta behövs ett system som klarar av att ge affärsstöd. Gryende tjänstemarknad Rchert ser också en gryende marknad för tjänster där man med olka typer av styrsystem hjälper slutkunden att styra sn utrustnng hemmet. För att göra hemmen smarta krävs olka typer av nformatonssystem: hos kunden, elhandelsföretaget eller mer perfera aktörer, tll exempel väderföretag. Utvecklngen kan drva en marknad för styr- och övervaknngsutrustnng och applkatoner tll våra För att hänga med utvecklngen kommer det att behövas akademker med data- och systemkompetens hos våra medlemsföretag handburna datorer. Genom några enkla knapptrycknngar skulle man tll exempel kunna kvttera räknngar eller göra vssa nställnngar hemmet. Med denna utvecklng kommer större nformatonsvolymer att behöva hanteras. Därför aktualseras också frågan om kommunkatonsoptmerng. I dag förväntar sg alla realtd och full upplösnng. Så här kommer det att behövas folk som kan se tll att systemen levererar utfrån förväntnngar, säger Anders Rchert. Stort konsultbehov För att hänga med utvecklngen kommer det att behövas akademker med data- och systemkompetens hos våra medlemsföretag: elnäts-, elhandels- och el- produktonsföretagen. Även mätföretag, mätsystemtllverkare och mätkommunkatonsföretag kommer att behöva duktgt folk. Men eftersom mycket branschen redan är outsourcat kommer det framför allt att vara de klassska t-företagen som behöver fler medarbetare för att kunna fylla ett framväxande konsultbehov. Förutsatt att regelverken kommer på plats som förväntat, kommer branschen nom en femårsperod att behöva ngenjörer och t-teknker för att klara både krav och förväntnngar. Något att komma håg när man bygger systemen är att nte satsa på alltför specalserade system. Nya system måste vara påbyggbara, flexbla och kalbrerade att möta dagens och morgondagens utmanngar. Framtdens Karrär a n o n s D e n a t e m at D n n g ä r e n a n o n s f r å n n e x t m e D a a n o n s Framtdens Karrär a n o n s D e n a t e m at D n n g ä r e n a n o n s f r å n n e x t m e D a o c h c v l e k o n o m e r n a a n o n s Cvlekonomutbldnngen har gvt mg en Karrär- och utvecklngsmöjlgheter för akademker nom t, datateknk och systemvetenskap både närngslv och offentlg sektor. Framtdens Karrär Nuvarande jobbet språngbrädan karrären Efter 21 år nom företaget tllträdde Eva Karlsson posten som vd SKF Sverge. Vd-jobbet är nte frukten av någon tydlg karrärplan, utan jag har haft möjlgheten att få arbeta med olka saker och hela tden funnt drvkraften de jobb jag haft. Att prestera nuet har skapat nya möjlgheter, säger Eva Karlsson. 6 Det ska löna sg att vara ngenjör chef eller nte För Ulf Bengtsson, ordförande Sverges Ingenjörer, fnns ett antal hjärtefrågor för förbundet att arbeta med. Det handlar om att höja statusen för högskolengenjören, arbeta för tydlga utbldnngar och se tll att ngenjö- ren, även utanför chefskapet, kan belönas för sna nsatser Fuglesang drömmer om comeback rymden Från Tekns har jag lärt mg hur studer och forsknng fungerar. Det tllsammans med specfka teknkstuder, en forskarutbldnng, och en god porton äventyrslusta, är nog en del av svaret på hur jag fck luft under karrärvngarna, säger Chrster Fuglesang, cvlngenjör och astronaut. Chefskap Ingenjören som entreprenör Ingenjörsbehov och karrärmöjlgheter Forsknng och nnovaton Ingår som blaga Dagens ndustr aprl Mn cvlngenjörsexamen har vart grunden mn karrär Börje Ekholm, vd för Investor och ordförande för KTH Ett tungt vägande skäl tll att välja 4 en konsultkarrär är möjlgheten att arbeta med många olka typer av företag vtt sklda branscher. Efter femton års arbetslvserfarenhet valde Vctora Eklund att nleda en konsultkarrär med nrktnng mot radonättjänster för globala storföretag. 01_Karrar_SE_etta.ndd Framtdens Karrär Fackförbundet Cvlekonomerna 75 årsjublerar Cvlekonomerna är ett fackförbund och en ntresseorgansaton som uteslutande ägnar kraft åt cvlekonomers och ekonomers utbldnng och arbetsmarknad. I år frar förbundet stt 75-årsjubleum. Förbundsordförande Mkael Igelström berättar om cvlekonomens centrala roll. 4 hur samhället och hur olka delar hänger hop Statsmnster Fredrk Renfeldt, cvlekonom Kombnerar konsultkarrär Sverges främste tentreprenör mot nya mål mångfacetterat Affärssystem ett brett och med kvnnlgt ledarskap yrkesområde Nklas Zennström är mest känd som Cvlngenjörer och systemvetare som 5 10 nnovatören bakom IP-telefonföretaget vll arbeta med affärssystem har en Skype, men sedan sn examen som cvlngenjör fördel av ett ntresse för gränslandet mellan teknsk fysk har han även hunnt arbeta ett t och verksamhet. Att arbeta med affärssystem handlar ofta om att på olka sätt effekt- antal år nom Stenbeckssfären. Numera verkar Sverges främste t-entreprenör som rskkaptalst med fokus på snabbrörlga teknkbolag. av vsera och förenkla verksamheter med hjälp teknk. Arbetsglädje och hårt jobb nyckel tll framgång Datateknk Statlg karrär Karrärutvecklng It-utvecklng tryggar välfärden Systemvetenskap Att bredda sn kompetens och vara vllg att jobba rktgt hårt är vktgt för den unga cvlekonom som sktar på att bl chef. Men lka vktgt är att satsa på det som man tycker är rolgt. Det menar Chrstna Tllman, avgående vd för framgångssagan Odd Molly. 6 Cvlekonomer Sverge skapar flest jobb Totalt fnns crka ekonomstudenter Sverge och årlgen examneras studenter från landets olka ekonomprogram. Tllsammans utgör de en vktg kugge för den svenska tllväxten både närngslvet och offentlg sektor. Det menar Alexander Beck, utrednngschef på Cvlekonomerna. Rätt nätverk smörjer karrären Karrärcoachng hjälper cvlekonomer Klvet ut eget företagande 01_Karrar_SE_etta.ndd Ingår som blaga Dagens ndustr januar 2012 Foto: Emla Öje En tdnng från

13 Framtdens Karrär It & Data August Vrtuella samhällsbyggare tryggar välfärden För att Sverge även framdeles ska vara konkurrenskraftgt är t en absolut förutsättnng. Det menar IT&Telekomföretagens vd Anne-Mare Fransson. De närmaste tre åren skulle branschen behöva anställa ytterlgare medarbetare. Tllsammans ska de bygga morgondagens vrtuella nfrastruktur för att på skt säkra konkurrenskraft och välfärd. IT&Telekomföretagen Text Chrstna B. Wnroth IT&Telekomföretagen är en medlemsorgansaton för företag från hela t- och telekomsektorn, varav majorteten av medlemmarna tllhör gruppen ttjänsteföretag. Sammantaget är crka medlemsföretag med närmare medarbetare anslutna. Enlgt Fredrk von Essen, närngspoltsk expert hos IT&Telekomföretagen, är den övervägande delen av medlemsföretagens medarbetare utvecklare som ägnar sg åt programmerng och systemutvecklng. Exakt hur många som arbetar nom segmentet är lte knepgt att få kläm på eftersom man tenderar att klumpa hop alla som arbetar med t. Den tveklöst största gruppen är dock utvecklare. Nästa stora grupp arbetar med verksamhetskonsulterng med fokus på hur systemen ska anpassas tll de olka företagens verksamhet. Projektledarutbldnng Mycket av t-arbetet handlar om uppgraderng, systemntegraton och -förändrngar. Och eftersom verksamheterna befnner sg ständg förändrng, menar Fredrk von Essen att behovet av projektledare, som kan bära huvudansvaret för förändrngsarbetet, är stort. Ett exempel som vsar hur vktg kompetens nom projektlednng och förändrngshanterng bedöms vara, är den masterutbldnng nom globala leveransmodeller som startats vd Stockholm unverstets Dataoch systemvetenskaplga nsttuton, där IT&Telekomföretagen är en partner. Fyra av våra stora medlemsföretag nappade drekt på att vara med och drva utbldnngen, och dag bdrar de med autentska praktkfall kursen, säger Ann-Mare Fransson fler medarbetare Generellt sett är personer med akademska utbldnngar starkt efterfrågade Anne-Mare Fransson, vd IT&Telekomföretagen. Foto: Urban Orzolek Fredrk von Essen, närngspoltsk expert, IT&Telekomföretagen. Foto: Fredrk Welander en rad olka utvecklngsroller. Behovet av ndvder som kan programmerng olka programspråk, ofta Mcrosoft-relaterade språk och plattformar, C-sharp och.net-utvecklng, är stort. V ser också en efterfrågan på mer senora utvecklarroller nom systemarktektur och systemntegraton, säger von Essen. Ytterlgare en kategor värd att lyfta fram är systemoch mjukvarutestare på olka nvåer. Här fnns en tendens att bunta hop dem med utvecklare. Men trots att de ofta har samma utbldnngsbakgrund har de helt olka yrkesroller. En testare arbetar med att säkra att ett system fungerar som avsett. Eftersom t-system är extremt komplexa, krävs avancerad kunskap för att testa på olka nvåer. För att närmare utröna hur stor efterfrågan på de olka yrkesrollerna är bland medlemsföretagen, har branschorgansatonen ställt frågan hur många procent fler personer respektve yrkesroll de skulle kunna behöva anställa de närmaste tre åren. En grov skattnng är att v dag har crka personer verksamma nom t- och telekomområdet. Alla grupper är nte lka efterfrågade, men nom kategorerna projektledare, entreprenörer, testare, t-arktekter och mjukvaru-/ systemutvecklare har v kalkylerat att det natonellt kommer att behövas crka fler medarbetare nom en treårsperod, säger von Essen. It en välfärdsteknolog Med det sagt är karrärmöjlgheterna nom verksamhetsområdet mycket goda. Har man väl bestämt sg för att verka nom t och telekom, erbjuder företagen kontnuerlg kompetensutvecklng. Yrket förutsätter att du är nyfken på att lära nytt. It fnns också alla branscher, vlket nnebär att man nte bara kan arbeta rena t-företag, utan även nom handeln, ndustrn, vården, offentlg förvaltnng alla delar av landet, konstaterar Fransson. Trenden pekar också mot att t-användandet snabbt sprds samhället. It är en absolut förutsättnng för att Sverge även framöver ska vara en konkurrenskraftg naton och en förutsätt- It är en absolut förutsättnng för att Sverge även framöver ska vara en konkurrenskraftg naton nng för att trygga välfärden. It är också en välfärdsteknolog som måste användas för att på skt leva upp tll medborgarnas förväntnngar. För att klara det behöver v bygga en stabl dgtal nfrastruktur. Tll detta behövs många duktga vrtuella samhällsbyggare.

14 14 Framtdens Karrär It & Data August 2012 Fokus på framtdens e-tjänster I Sverges 290 kommuner och 21 landstng pågår ett ntensvt arbete med att utveckla nya e-tjänster som ska effektvsera verksamheten och öka tllgänglgheten för medborgarna. Efterfrågan på t-kompetens som kombnerar verksamhetskompetens med teknsk kompetens är hög. På kommuner och landstng kan systemvetare och ngenjörer bdra tll att forma framtdens samhälle. It nom kommun och landstng Text Annka Whlborg De svenska kommunerna och landstngen placerar arbetet med att utveckla nnovatva e-tjänster högt upp på agendan. Somlga kommuner har kommt långt stt arbete med att erbjuda medborgarna e-tjänster för allt från barnomsorg och skola tll omsorg och gatu- och fastghetsfrågor, medan andra kommuner befnner sg startgroparna för detta vktga arbete. Det säger Lennart Jonasson, chef för esamhället på Sverges Kommuner och Landstng, en satsnng som samordnar utvecklngen av e-tjänster på kommuner och landstng runtom landet. Dgtala tllgänglghetskrav ökar Utvecklngspotentalen för dgtala välfärdstjänster är mycket stor alla offentlga verksamheter. Frågan står redan högt på dagordnngen på Sverges Kommuner och Landstng, men kommer förmodlgen att bl än vktgare ur ett strategskt perspektv framöver, takt med att medborgarnas dgtala tllgänglghetskrav ökar. V behöver t-kompetens som vågar tänka nnovatvt och vll fokusera på utvecklngsfrågor. Kommuner och landstng arbetar ofta projektorenterat krng dessa tjänster och söker ndvder som vll utveckla tjänster samverkan med medborgarna och olka enheter organsatonen, säger Lennart Jonasson. Medborgarna fokus Den som väljer att arbeta med t-utvecklng kommuner och landstng får möjlghet att förenkla och göra stor nytta många männskors lv. Trafk, stadsbyggnadsfrågor och barnomsorg är tre exempel på vktga verksamheter som berör och ntresserar många männskor. Lennart Jonasson, på Sverges Kommuner och Landstng. Den som väljer att arbeta en kommun eller en landstngsorgansaton får möjlghet att verka medborgarnas och samhällets tjänst genom att utveckla tjänster som alla männskor berörs av på något sätt, nom exempelvs skola, vård och omsorg. En väl fungerande offentlg sektor är central för att samhället övrgt ska fungera bra, säger Lennart Jonasson. Arbetsgvare med många möjlgheter Svenska kommuner och landstng är stabla och stora organsatoner som erbjuder många karrärmöjlgheter för ndvder med nyckelkompetens nom t. Den som skaffat sg erfarenhet från en kommun kan relatvt lätt flytta över tll en annan kommun och den som fått n en fot en kommunal organsaton kan ofta välja mellan flera olka karrärspår, exempelvs specalst, generalst eller chef. LKDATA:s uppdrag: Att utveckla HELA verksamheten F ör att ge Lnköpngsborna bästa möjlga servce krävs ett modernt IT-stöd av god kvaltet som underlättar för de kommunala enheterna vardagen. - Vårt mål är att leverera IT-tjänster som gör att kommunens medarbetare kan ha fullt fokus på kärnverksamheten. Med vår samlade kunskap och erfarenhet har v bra överblck för att ta fram den bästa helhetslösnngen sett tll både kvaltet och effektvtet, säger Krster Sggesjö, affärsområdeschef på LKDATA, som är affärsområdet för IT och kommunkaton nom Lnköpngs kommun. Cecla Wretner Kundansvarg och projektledare Cecla har jobbat på LKDATA 10 år. I rollen som projektledare menar Cecla att det är vktgt att man är lyhörd och kan drva saker framåt. Numera jobbar Cecla även som kundansvarg och hjälper kunderna genom att vara deras förlängda arm n på LKDATA. Berätta om ett spännande projekt. - LKDATA och Lnköpngs kommun är den första kommunen Sverge som blvt ISO certferad. Den ISO-standarden handlar om hur tjänster levereras. Det var ett utmanande projekt för mg att leda, för v verklgen gck på djupet hela vår verksamhet för att uppnå de ca 300 kraven v var tvungna att klara. Vad är det bästa med jobbet? I en td när svenska kommuner går från tradtonella förvaltnngs- tll moderna servceorgansatoner förändras IT:s roll och nrktnng. Så även för LKDATA vars uppdrag allt mer handlar om att, nära samarbete med enheterna, tllhandahålla IT som gör att verksamheten kan utvecklas. I nästa steg bdrar det tll bättre servce och högre tllgänglghet för medborgare, närngslv och andra ntressenter. LKDATA har sn verksamhet förlagd det moderna och nternatonellt ansedda Mjärdev Scence Park, som är en nnovatv mljö med en stmulerande mx av olka företag och aktörer. Vart är Du på väg? - V är på väg framåt! - Arbetsvaratonen. Ena dagen får jag jobba med omsorg, andra dagen mot skola och dagen efter mot ett byggkontor. Det fnns alla olka färger på denna palett. Det är många olka personlgheter att jobba med, vlket stmulerar mg. Hur ser du på framtden? - Det blr utvecklande eftersom Lnköpngs kommun är framkant. Det händer så mycket och det är många olka och spännande projekt på gång. LKDATA uppmuntrar också vdareutbldnng och då får jag på så sätt nya stmulerande utmanngar och arbetsuppgfter.

15 Framtdens Karrär It & Data August Data- och systemvetenskap bäddar för stor valfrhet Har man studerat data- och systemvetenskap (DSV) är karrärmöjlgheterna stora. Tänkbara yrken täcker ett vtt spann från de mer teknska delarna som programmerare och databasutvecklare, tll system- och desgnaspekter som att utforma lämplga gränssntt tll datorer med männskan fokus. Data- och systemvetenskap Text Chrstna B. Wnroth I många fall kan det vara svårt att exakt specfcera alla de yrken som väntar efter en examen data- och systemvetenskap. Ett är dock säkert, jobbmarknaden är god, säger Stefan Möller, studerektor för Insttutonen för data- och systemvetenskap vd Stockholms unverstet. Det är både en styrka, och en svaghet, att studera ett sådant här brett ämne. Styrkan är att man skaffar sg en stabl bas med möjlgheter tll specalserng mot exempelvs säkerhetsutvecklng, programmerng, desgn eller grafsk kommunkaton. Nackdelen är att de nte är så enkelt för arbetsgvarna att veta vad en person med en examen data- och systemvetenskap har för kompetens, eftersom det kan nnebära så vtt sklda saker. Enbart vd Stockholms unverstet fnns åtta olka kanddatprogram nom data- och systemvetenskap. Det är dels kombnatonsprogram där man tll exempel kombnerar t-teknk med antngen ekonom, marknadskommunkaton eller dgtala meder, men även program nrktade mot spel eller affärssystem fnns att välja mellan. Alla program och nrktnngar ger en examen data- och systemvetenskap och en grundläggande kompetens ämnet. Det ger en stor flexbltet att gå n olka verksamheter där männskan står fokus. Stefan Möller, Stockholms unverstet. Männskan fokus Efter avslutade studer är en naturlg väg n arbetslvet att starta som medlem ett Data - och systemvetenskap ger en stabl bas med möjlgheter tll specalserng utvecklngsprojekt. Spelstudenterna kan hamna som applkatonsutvecklare för handburna datorer, eller stora spelprojekt som slukar ett tusental utvecklare. Ett karrärsteg kan vara att ta klvet upp tll projektledare, från små tll större projekt, för att på skt leda projektdelarna egenskap av systemchef. Då det övergrpande målet med utbldnngen är att sätta datorn stt sammanhang gentemot männska, organsaton och samhälle, nnebär det att målet är att utveckla och anpassa användnngen av t, tll de olka krav som männskorna och samhället ställer. Som ett exempel startas tll hösten ett nytt masterprogram tllsammans med Karolnska nsttutet hälsonformatk, så vården är defntvt en bransch utvecklng. På samma sätt kommer skola och barn- och äldreomsorg att på skt behöva fler t-verktyg. Masterexamen I Sverge nnebär en kanddatexamen en nträdesbljett tll att kunna söka ett jobb; sedan sorterar företagen fram den person de vll ha genom en rad olka tester och ntervjuer. I takt med att fler kommer att ha en masterexamen tror v dock att företagen kommer att märka att de som gjort denna fördjupnng har en större potental, vlket också kommer att avspeglas den enskldes karrärmöjlgheter. Få svenska företag känner dag tll denna kvaltetsskllnad, men vll man däremot söka jobb utomlands är det prncp ett krav. Vll du vara med på Malmös resa mot esamhället? I Malmö befnner v oss just nu ett spännande skede. V har påbörjat en förändrngsresa mot esamhället, där vår uppgft är att bl en smartare och öppnare kommun som skapar en enklare vardag för Malmöborna. Malmö stad har precs antagt SKL s strateg för esamhället. Det nnebär att v ska arbeta mot den vson och de mål som beskrvs strategn. V ska ta tllvara på modern teknk för att höja effektvtet och kvaltet våra tjänster tll medborgarna. Det ska vara enkelt och smdgt för föräldern att sätta stt barn förskolekö. Det ska vara enkelt för företagaren att ansöka om serverngstllstånd tll sn restaurang. Det ska vara enkelt för Malmöbon att följa stt ärendes väg kommunen. Och det ska vara en dörr n tll all tllgänglg servce. En vktg del våra satsnngar på eutvecklng är framväxten av fler e-tjänster. V erbjuder dag ett flertal e-tjänster, såsom Soctanter på nätet, Gymnaseansökan och Htta och jämför äldreboenden, men framväxten av Örjan Henrcsson, projektledare, Mattas Nordgren, enterprse arktekt och Susanne Jönsson, IT-specalst fler smarta och dgtala tjänster är på gång. Högt på agendan fnns också satsnngar på ehälsa, öppen data, och en dgtal ärendehanterng. NYA MEDARBETARE V är två mndre avdelnngar som arbetar aktvt med att stödja Malmös resa mot esamhället. V är mtt uppe att formulera uppdraget och nnehållet för vårt arbete med eutvecklng, och här behöver v förstärka med nya medarbetare. Det är ett gyllene tllfälle att vara med och forma så väl sn egen yrkesroll som eutvecklngens roll stort organsatonen. Resan mot esamhället handlar nte bara om dgtal utvecklng, utan nnebär även stora organsatorska förändrngar. Det är därför vktgt att du som är ntresserad av att vara med på resan har ett ntresse för att se helheten och nte bara har ett teknkfokus. V stter ett öppet landskap en kreatv mljö. Här är öppenhet och närhet tll varandra vktgt. V arbetar flexbelt olka team för att lösa de uppgfter och utmanngar v står nför. Utöver att kunna arbeta team är det vktgt att du själv kan ta tag och genomföra projekt. ÄR DU DEN VI SÖKER? Inom det närmsta söker v en nformatonsarktekt, en senor webbutvecklare och två junora webbutvecklare. V har även en öppnng nom området grön IT. V välkomnar också dg som ser att du har en kompetens som på annat sätt skulle kunna stärka vår resa mot esamhället. Även nyutexamnerade uppmuntras att söka. Håll ögonen öppna på www. malmo.se/ledgajobb eller skcka n en spontanansökan t-avdelnngen@malmo.se Pssst. Kolla även n vår vsonsflm om Malmös resa mot esamhället watch?v=9gzszn9u4la

16 16 Framtdens Karrär It & Data August 2012 Testnng avgörande för framgång Genom kvalfcerad testnng kan tme-to-market för t-system kortas avsevärt. Testfunktonen representerar kunden utvecklngsteamet och ju tdgare kunden är nöjd, desto snabbare kan systemen levereras. Testnng På kommunkatonsföretaget Skype läggs stor vkt vd testnng och testfunktonen har hög status på företaget. Jan Plasberg, dpl ng, forskare på KTH och nu Test Manager på Skype anser att testfunktonen kan vara avgörande för ett företags framgångar den snabbfotade t-sektorn. Varför är testnng en så vktg funkton vd utvecklng av system nom t, data och kommunkaton? Det har aldrg funnts felfr programmerng. Antngen låter man kunden htta alla fel eller så man gör det själv. En testfunkton måste alltd fnnas. Det är vktgt att automatsera alltng som kan automatseras för att få så snabba svar som möjlgt och låta testarna göra mer krävande arbeten än upprepade fasta tester. Testfunktonen har blvt vktgare för att nå kortare och kortare tme-to-market och leverans tll kund. Jan Plasberg, Test Manager på Skype. Testfunktonen kan vara avgörande för ett företags framgångar den snabbfotade t-sektorn Hur bedrvs en kvaltatv testnng? V tttar väldgt mycket på kvaltetsmätnngar. Det är objektva och subjektva mätnngar av audo- och vdeokvalteten, av underlggande hårdoch mjukvaru-parametrar som latens, delay, jtter, CPU-användnng, btrate, och kodens anpassnng tll deras förändrng under ett samtal. Allt sker före release och sedan lve också. V tttar även på kod-kvalteten med statska analysverktyg eller metoder som peer revew. Vlka krav bör man ställa på en testare? Vlken bakgrund bör man ha? En bra testare ska helst ha många egenskaper: 1. Vara en trouble shooter, vara analytsk och ha kundförståelse. En bra testare måste även älska detaljer, ha en utmärkt abstraktonsförmåga och samtdgt vara en god kommunkatör. 2. Vara en doman expert. Om man jobbar med audo eller vdeo måste man förstå algortmer som bearbetar och mäter dessa. Man bör även ha kunskap nom sgnalbehandlng, nformatonsteor. 3. Vara en expert programmerng/ automatserng/scrptng och hur software byggs plus tycka om olka plattformar, clent/server-arktekturer. V behöver en bra mx av alla tre, gärna en och samma person. Varför är testnng ntressant att arbeta med för en cvlngenjör eller en systemvetare? Att arbeta med testnng är otrolgt mångfaldgt och man kan lära sg mycket som man har användnng för senare under sn karrär, tll exempel som utvecklare, produktmanager eller team-ledare. Testare är dessutom oftast de som förstår produkten bäst och de som representerar kunden teamet. På Skype lägger v stor vkt vd testnng och testarna, eller software engneer n test som v kallar dem, har en hög status på företaget. En tredjedel av våra utvecklare är testare.

17 Framtdens Karrär It & Data August Norrbotten världsledande Foto: LKAB/Fredrc Alm nom emantenance I Norrbotten råder ett nnovatvt klmat, merparten av ndustrföretagen expanderar och tllväxttakten är hög. Regonen har därför en bra grogrund för emantenance-lösnngar absolut världsklass. I Norrbotten fnns emantenance LAB, en världsunk satsnng på utbldnng och som ska öka produktvteten ndustrn med hjälp av t. Komplexa t-system behövs för en effektv och konkurrenskraftg basndustr. emantenance Text Annka Whlborg I början av 2012 nvgdes emantenance LAB Malmfälten och Luleå. Labbet används av ndustrn och akademn för utbldnngar och forsknng. Genom emantenance LAB bygger akademn och ndustrn tllsammans upp den underhållskompetens som basndustrn så väl behöver för att kunna bbehålla sn konkurrenskraft en global värld. Bakom emantenance LAB står Luleå teknska unverstet, LKAB, MTAB, Lapplands kommunalförbund, BnearIT, ProcessIT, SAAB Aerotech och Trafkverket. Vårt fokus på emantenance LAB är att öka drftsäkerheten ndustrn, för att Ramn Karm, bträdande professor vd Luleå teknska unverstet. på så vs bbehålla nuvarande produktonsnvåer och bdra tll ökad produktvtet. Komplexa t-system behövs för att prognostsera kort- och långsktga händelseförlopp den ndustrella processen. Det ger företag som LKAB en möjlghet att agera förebyggande vad gäller presumtva haverer eller fel produktonssystemet, säger Ramn Karm, bträdande professor på avdelnngen för drft- och underhållsteknk vd Luleå teknska unverstet. Realtdsanalys av produktonsprocesser Begreppet emantenance kan beskrvas som en en realtdsanalys av masknhälsa och anläggnngshälsa på ndustrer. Avancerade teknkplattformar möjlggör ständga realtdsuppdaterngar av produktonssystemet. Med hjälp av emantenance-system kan man genomföra smulerngar och analyser som effektvserar och ökar produktonskapacteten. Innovatva underhållslösnngar är en nödvändghet för att ndustrn Norrbotten ska kunna öka sn produktonstakt och säkerställa de leveransnvåer kunderna efterfrågar. Forsknngen på emantenance LAB fokuserar bland annat på att öka drftsäkerheten, förlänga lvslängden och mnska lvscykelkostnaderna för produktonsanläggnngar på exempelvs Vattenfall, SAAB Aerotech och LKAB. Norrbottens satsnng på emantenance bdrar förstås tll att skapa ett starkt ndustrellt t-kluster regonen, men det ger också regonens företag konkurrensmässga fördelar. It-tllväxt Norrbotten Industrn erbjuder många möjlgheter för högskolor och myndgheter. Med drygt 170 anställda samt ett flertal externa konsulter är v Umeåregonens största verksamhet nom ITutvecklng. It-systemen är centrala för hela ndustrn, de är ett kraftfullt verktyg arbetet med att öka konkurrenskraften den som vll vara delaktg utvecklngen av komplexa och nnovatva t-system som kan öka kapacteten de ndustrella processerna. Eftersom många ndustrföretag Norrbotten genomför omfattande satsnngar på komplexa t-system som kan effektvsera verksamheten skapas möjlgheter för ngenjörer och systemvetare med egna déer och tankar krng hur system som underlättar ndustrns daglga drft kan byggas. Indvder som kombnerar sn kärnkompetens nom t med en förståelse och ett ntresse för den ndustrella processen är särsklt efterfrågade Norrbotten. It-systemen är centrala för hela ndustrn, de är ett kraftfullt verktyg arbetet med att öka konkurrenskraften och effektvsera processer, säger Ramn Karm. Umeå unverstet Enheten för IT-stöd och systemutvecklng (ITS) erbjuder flertal tjänster som IT-specalster Umeå unverstet satsar på kreatva mljöer för studer och arbete. Hos oss fnns attraktva utbldnngar, världsledande forsknng och utmärkta nnovatons- och samverkansmöjlgheter. Fler än medarbetare och studenter har redan valt Umeå unverstet. Välkommen med dn ansökan! IT-stöd och systemutvecklng (ITS) utför tjänster tll såväl Umeå unverstet som tll andra unverstet, I vår vson och målsättnng ngår att 2014 vara Umeåregonens bästa IT-arbetsplats och därmed en av Sverges bästa IT-arbetsplatser. Delar du vår ambton, har du rätt drv och vll ta del av utmanngar och stora utvecklngsmöjlgheter nom en högntressant professonell IT-verksamhet, tveka nte att ta kontakt med oss. V behöver fler IT-specalster, framför allt erfarna Java-utvecklare och andra teknknära kompetenser samt teknkspecalster nom systemdrft och systemadmnstraton. Välkommen att ta kontakt med oss: Info@ts.umu.se eller va Karrar_SE_A_umu_16-04s.ndd

18 18 Framtdens Karrär It & Data August 2012 It ett yrke fältet mellan teknk och männska Att jobba med t nnebär ett arbete hela fältet mellan teknk och männska. Man brukar säga att en duktg t-medarbetare ska vara trespråkg: han/hon ska ha kunskap om teknken, om affären som t ska stödja och om verksamheten där t ska användas. Här presenterar v ett urval av de vanlgaste rollerna. Texter: Chrstna B. Wnroth Projektledare Som projektledare leder och koordnerar du andra för att uppnå vssa bestämda mål. Ett projekt kan tll exempel handla om att ta fram en ny produktverson eller nföra ett nytt datasystem. Du ansvarar för tdsplaner, bemannng, budget och att kunden får det den vll ha. Helt enkelt ansvarar du för att allt fungerar projektet. Rollen kräver en god förmåga att leda och kommuncera med många olka typer av männskor som teknker, användare och chefer. Det krävs därför ofta några års erfarenhet av att jobba projekt. Arbetsuppgfter: Planerar, bemannar och drver projekt. Fnns det jobb? Ja. Kombnatonen av t-kompetens och ledarförmåga är alltd starkt efterfrågad. Karrärvägar tll rollen: Produkt- eller systemutvecklare, delprojektledare, systemansvarg. Nästan alltd krävs en kompletterande projektledarutbldnng som du kan få va företaget. Karrärvägar efter rollen: Senor projektledare med ansvar för allt större projekt, högre ledarbefattnngar, senorkonsult. Jobbets karaktär: Ansvar, kreatv problemlösnng, frhet att styra projektet, teamarbete med mycket kontakt med både medarbetare och kunder. Lönenvåer: Beroende på projektens omfattnng: från mndre projekt med enstaka deltagare crka kr/månad, kr/månad för större projekt och för de nternatonella, rktgt stora projekten kan du få ännu mer betalt. Testledare/testare It-arktekter En testares uppgft är att utfrån kunskap om mjukvara och dess tllämpnng testa mjukvarors och systems funktonaltet på olka nvåer. Tll exempel enhets-, ntegratons-, system- och acceptanstestnng. En t-arktekt utvecklar övergrpande strateger för hur t-system ska utvecklas och användas nom större organsatoner. Rollen har stor spännvdd, från ren teknkutvecklng tll affärs- och organsatonsutvecklng. Arbetsuppgfter: Analysera programvara, genomföra funktonstester på olka nvåer, stämma av med testpersoner, göra prorterngar vd felhanterng och förbättrngsönskemål samt att ta fram dokumentaton. Fnns det jobb? Ja, och rollen ökar starkt. Drftstopp och funktonsfel tolereras allt mndre, det kostar för mycket pengar för företagen om system nte fungerar. Karrärvägar tll rollen: Är ofta ett första jobb efter avslutad utbldnng nom data/t, systemvetare eller yrkeshögskola. Karrärvägar efter rollen: Man kan gå vdare som testledare och ansvara för tester. Jobbets karaktär: Testare arbetar oftast team med både andra testare och beställare. I vssa fall har testaren kontakt med användarna av det de testar för att göra så kallade slutanvändartester. Lönenvåer: Från kr/månad och uppåt. Arbetsuppgfter: Utarbeta planer och strateger för hur t-system ska struktureras och byggas nom större organsatoner. Fnns det jobb? Ja. Komplexteten t-system kräver allt högre utsträcknng ett strategskt kunnande för hur system ska användas. Karrärvägar tll rollen: Produkt-/ systemutvecklare, teknkspecalst. Karrärvägar efter rollen: Ofta stannar man rollen men utvecklas genom att man tar mer och mer avancerade uppdrag. Man kan gå vdare tll att bl t-chef. Jobbets karaktär: Analys- och kartläggnngsarbete nära samverkan med både produktutvecklng och organsatonslednng. Att vara tarktekt är en specalstroll. Ibland är t-arktekten med på säljmöten som expert. Lönenvåer: Rollen kräver några års erfarenhet. Lön från kr/månad och uppåt.

19 Framtdens Karrär It & Data August Mjukvaru- och systemutvecklare Användbarhetsexpert/nteraktonsdesgner Produkt- eller systemutvecklarrollen ser olka ut beroende på vlken sorts produkt eller tjänst du utvecklar. Man brukar sklja på följande områden: Hårdvara: datorer, mobltelefoner, datakomponenter som ngår annan utrustnng. Mjuk- eller programvara: dataspelprogram, kontorsprogram, affärssystem, databaser, styrprogramvara för annan utrustnng. Nätverksteknk: lokala datanätverk (lan), telenät, dgtala medenät. Som utvecklare har du fltg kontakt med kunder och användare, så den här rollen kräver nte bara stora teknkkunskaper utan också ntresse för de männskor som ska använda det du utvecklar. Arbetsuppgfter: Utvecklar funktoner produkter eller system utfrån krav från beställare och användare. Fnns det jobb? Ja. Olka produktoch systemområden har olka efterfrågetryck. Inom alla områden fnns ett ständgt behov av ny- eller vdareutvecklng. Karrärvägar tll rollen: Är ofta ett första jobb efter avslutad utbldnng. Många företag har också nterna program för vdareutvecklng rollen. Karrärvägar efter rollen: Systemansvarg, systemadmnstratör, projektledare, teknkspecalst, t-arktekt. Jobbets karaktär: Som regel teamarbete med fltg kontakt med beställare och användare. Lönenvåer: Som ngångslön vd första jobb crka kr/månad och uppåt. Det fnns stora möjlgheter att utvecklas nom rollen. En användbarhetsexpert ansvarar för att produkter och system under utvecklng anpassas tll hur användare faktskt beter sg. Kompetensen lgger att förstå hur användare tänker och agerar när de använder teknken, snarare än förståelsen av teknken som sådan. Arbetsuppgfter: Bedöma hur produkter och system uppfattas av användare och föreslå förändrngar för att göra produkterna/ systemen mer användarvänlga. Fnns det jobb? Ja. På grund av att teknska system blr alltmer sammanvävda och komplcerade ställs allt högre krav på att de ska vara lättbegrplga för användaren. Karrärvägar tll rollen: Normalt ett första jobb; kan också vara utvecklngsväg för teknkspecalst eller produkt- eller systemutvecklare. I det senare fallet krävs kompletterande utbldnng nom kogntons- eller beteendvetarområdet, kurser MDI (Männska-Dator-Interakton), nteraktonsdesgn eller motsvarande. Karrärvägar efter rollen: Produkt-/ systemutvecklare, projektledare, affärsutvecklare, beställare/ upphandlare av t, t-strateg, verksamhetsutvecklare. Jobbets karaktär: Nära samarbete med både produkt-/systemutvecklare och användare. Lönenvåer: som ngångslön. Efter 10 år crka beroende på vad man gör, om man jobbar prvat eller offentlg sektor, med mera. Systemförvaltare/förvaltnngsledare En systemadmnstratör ansvarar för att system som redan är gång fortlöpande anpassas tll den verksamhet som de ska stödja. Det nnebär bland annat att ansluta nya användare, uppgradera programvara systemet samt göra mndre förändrngs- och utvecklngsarbete. Arbetsuppgfter: Fortlöpande samla n krav från verksamheter och användare, utvärdera och föreslå ändrngar befntlga system så att systemen blr mer användarvänlga. Skapa nformatonsstrukturer och nteraktonsdesgn, användarvänlg desgn, för system och produkter. Fnns det jobb? Ja. Ju mer komplcerade de teknska systemen blr desto högre krav ställs det på att de ska vara lättbegrplga för att användaren ska kunna utnyttja teknken effektvt. Karrärvägar tll rollen: Produkt- eller systemutvecklare, projektledare, servce- eller supportansvarg. Karrärvägar efter rollen: It-arktekt, t-chef. Jobbets karaktär: Kreatv problemlösnng samverkan med användare och organsatonslednng. Lönenvåer: Systemadmnstratören har en ansvarsfull roll som kräver ett antal års erfarenhet. Från och uppåt beroende på hur affärskrtskt systemet är. It-controller En t-controller samordnar, utvecklar, följer upp och utvärderar t-verksamheten. Arbetet är ofta strategskt och norm- och rktlnjeskapande, bland annat vd framtagnng och uppdaterng av polcys, rktlnjer, modeller och anvsnngar. Verksamhetsutvecklare och affärskonsulter En affärsutvecklare arbetar med att htta nya eller bättre sätt att använda ett företags produkter och tjänster. Det kan handla om att htta nya kunder eller erbjuda befntlga kunder bättre produkter eller tjänster. Det handlar också om att htta och utveckla nya marknader. Arbetsuppgfter: Rollen är en expertfunkton och det ngår jobbet att sprda kunskaper vdare, nformera, utblda och erbjuda stöd och rådgvnng nom området. En t-controller utformar styrtal för olka verksamheter: tkostnader för drft och förvaltnng, utvecklngsprojekt, nyttoeffekter, effektvtet, kundnöjdhet med mera. Fnns det jobb? Ja. Allt fler t-controller efterfrågas men rollen är fortfarande under framväxt. Karrärvägar tll rollen: Kräver specfka kvalfkatoner. Karrärvägar efter rollen: Inga uppgfter tllgänglga. Jobbets karaktär: Arbetet sker nära samarbetet med CIO och ekonomstaben. Man förväntas även stödja CIO utformandet av t-plan och -budget. Lönenvåer: Rollen är förhållandevs ny och någon lönestatstk fnns nte tllgänglg. Arbetsuppgfter: I samråd med både produkt- och systemutvecklare samt företagslednng utveckla nya produkter eller tjänster samt uppsöka nya kunder och marknader. Fnns det jobb? Ja. Men att bl affärsutvecklare tar flera år. It-området är ständg förändrng, både vad gäller produkternas och systemens funktonaltet och kundernas behov av allt mer avancerade produkter och system. Affärsutvecklaren har en nyckelroll att knyta samman funktonaltet med behov. Karrärvägar tll rollen: Produkt- och systemutvecklare, projektledare. Karrärvägar efter rollen: Projektledare, olka ledarbefattnngar, affärskonsult. Jobbets karaktär: Teamarbete, fltg kontakt med de flesta avdelnngar nom företaget och med kunderna. Lönenvåer: Från kr/månad och uppåt. Affärsutvecklarrollen kräver flera års erfarenhet. Källa: VäljIT ett ntatv från branschorgansatonen IT&Telekomföretagen för att nsprera och guda olka t-yrken.

20 20 Framtdens Karrär It & Data August 2012 Sverges och Norges t-regoner I Sverge och Norge fnns ett flertal t-regoner med en stor koncentraton av t-utvecklng. Alla t-regoner bdrar starkt tll Sverges och Norges tllväxt och konkurrenskraft och spänner över alla branscher närngslvet samt offentlg sektor. Luleå/Norrbotten Umeå I Luleå, Boden, Kalx och hela Norrbotten fnns en stark tllväxt nom t. Basndustrns satsnngar på ndustrella t-system skapar tllväxtmöjlgheter hela Norrbotten. Under 2012 etablerade sg Facebook Luleå och TelaSonera expanderar kraftgt. Norge It är dag en av Norges mest snabbväxande och lönsamma sektorer. Det råder stor brst på t-akademker och all sorts kompetens nom t behövs. Det största t-klustret Norge är Oslo-regonen, men även Stavanger fnns en omfattande tllväxt. I Umeå arbetar drygt personer nom t-sektorns närmare 300 företag. Närheten tll Umeå Unverstet med ett antal t-utbldnngar av hög kvaltet bdrar tll t-tllväxten regonen. Sundsvallsregonen Idag arbetar omkrng personer med t-relaterad verksamhet Sundsvallsregonen (Sundsvall och Härnösand), vlket är den största koncentratonen utanför storstadsregonerna. Både statlga myndgheter och prvata t-leverantörer har stora rekryterngsbehov av akademsk t-kompetens. Karlstadsregonen Karlstadsregonen har ett 100-tal t- och telekomföretag med tllsammans crka teknker och ngenjörer. Karlstads t-företag har mycket stora rekryterngsbehov tack vare den starkt växande norska t- och tjänstemarknaden. Göteborgsregonen I regonen fnns drygt ICTföretag som sysselsätter drygt ICT-specalster. Regonen arbetar för att stmulera en hållbar tllväxt nom ICT och har som långsktgt mål att utveckla Göteborgsregonen tll en av Europas ledande ICT-regoner. Stockholm/Ksta Stockholm/Ksta är Sverges särklass största t-regon med en stor betydelse för hela Sverges tllväxt. I regonen är c:a personer sysselsatta ICT-sektorn och rekryterngsbehovet är stort. Stockholm är en av de regoner Europa som genererat flest unga snabbväxande ICT-företag, exempelvs Spotfy, Klarna, Kng.com och DICE. Öresundsregonen Öresundsregonen rankas som det 12:e största t-klustret Europa med c:a anställda nom t-sektorn. Totalt fnns c:a t-företag regonen. 60 procent av de anställda arbetar nom konsultsektorn där mjukvaru- och systemutvecklng domnerar. Lnnéregonen Lnnéregonen är Sverges fjärde största tregon med mer än 600 växande t-företag med ett rekryterngsbehov på över 700 personer nom det närmaste året. Lnnéregonen omfattar Kalmar län och Kronobergs län med städerna Växjö och Kalmar.