Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand

Transkript

1 1 Inlednng Jag undervsar tyskar på folkhögskolan Nürnberg med omgvnngar. Inför uppgften att utföra en perforsanalys av en elevtext lät mna mest avancerade elever skrva en uppsats om vad de tyckte var svårt ns uttal. Eleverna hade just påbörjat sn tredje termn och därmed läst 60 lektoner. Det är nte särsklt mycket grammatk har hunnt gå genom då: substantvens genus, numerus och bestämdhet, plural dock bara obestämd form, av verbens tempusformer enbart presens, ngen adjektv- eller adverbböjnng, nga bsatser. Med de förutsättnngarna är det nte lätt att skrva en fr uppsats. Jag valde därför en text skrven av en elev som har bott to månader Sverge och således kan lte mer än de andra. Lte är rätta ordet, för det var tyvärr mest engelska hon lärde sg Sverge. Kursen hon gck hölls på engelska och även prvat omgavs hon nästan enbart av engelska. P., som kommer att kalla henne här, är en akademker 25-årsåldern. Hon läser ssta termnen ekonom på den tyska motsvargheten tll Handelshögskolan och har studerat mnst tre främde språk. 2 Analysmetod Den analysmetod kommer att utgå från är hämtad från två artklar av Berg & Sjöqvst och Berg & Abrahamsson (se ltteraturlstan på slutet). Dessutom har tll vss del nsprerats av en tom mall som heter Schema för perforsanalys och som består av fyra sdor med enbart rubrker. Vem som har utarbetat den mallen vet tyvärr nte, fck den av en kurskamrat på aprlsemnaret Stockholm. 3 Elevens text Två år sedan var Sverge och studerade där för to månader. Kursen var engelsk men också besökte en kurs. Jag försökade att tala, men alltd frågade svensk fck ett svar engelsk eller tysk. Nu besöker gen en kurs och lära rktgt svenskt uttal och det är nte lätt. Men vad är svårt s uttal? För det första är nte en sprak vlken har örat som engelska, spanska eller franska. För det andra talar nte ut ord som skrvar ord för oss tysk är det svår. Svenska har många olka uttal regler för konsonanter och vokaler och också många ord utan regel vlket uttal måste lära. Svenska har no vokaler men med varje vokal med olka uttal. En vokal kann vara kort eller lång och klangfärgen kann växla. Lka ordet kann ändra betydelsen med uttalet. För mg är lten olkheter av uttalet svårt s uttal, men hoppas är bättre som för två år. 4 Analys 4.1 Lexkon Preposton Nomnalfras (NP) Framförställd bestämnng Huvudord Efterställd bestämnng 1

2 två år sedan Sverge för to månader kursen engelsk en kurs svensk ett svar engelsk tysk en kurs rktgt svenskt uttal det vad s uttal en sprak vlken har örat engelska spanska franska ord ord för oss tysk det många olka uttal regler för konsonanter och vokaler många ord 2

3 utan regel uttal no vokaler med varje vokal med olka uttal en vokal klangfärgen ordet betydelsen med uttalet för mg lten olkheter av uttalet s uttal för två år Verbfras (VP) Fnt verb Infnt verb Partkel/reflexvt pronomen Övrgt Adverbalfras (ADVP) Adjektv var två år sedan rktgt studerade där svenskt var för to månader lätt besökte också svårt försökade att tala alltd svår frågade nu olka fck gen olka besöker nte kort det lära (=lär) för det första lång vad är nte lten vlken är för det andra svårt är nte bättre har också talar ut lka (=lkaså) oss skrvar för två år det är Pronomen många 3

4 har många måste lära vlket har kann vara varje kann växla mg kann ändra är hoppas är 4.2 Menngsbyggnad Menngsbyggnad Huvudsats Två år sedan var Sverge studerade där för to månader kursen var engelsk också besökte en kurs försökade att tala fck ett svar engelsk eller tysk nu besöker gen en kurs lära rktgt svenskt uttal det är nte lätt men vad är svårt s uttal för det första är nte en sprak för det andra talar nte ut ord för oss tysk är det svår har många olka uttal regler för konsonanter och vokaler och också många ord utan regel har no vokaler men med varje vokal med olka uttal en vokal kann vara kort eller lång klangfärgen kann växla lka ordet kann ändra betydelsen med uttalet för mg är lten olkheter av uttalet svårt s uttal hoppas Konnektorer: och, men, men, och, och, men, och, men, och, men Bsats alltd frågade svensk vlken har örat som engelska, spanska eller franska som skrvar ord vlket uttal måste lära är bättre som för två år Konnektorer: när (utelämnat), vlken, som, vlket, att (utelämnat) 4

5 5 Bedömnng 5.1 Kommunkatv och nnehållslg kvaltet P. vet vad hon talar om och lyckas också förmedla det hon vll ha sagt trots ett begränsat ordförråd och begränsade grammatska kunskaper. Innehållet är stuatonsbundet, det mesta är konkret kunskap med ganska få egna reflektoner. Texten har en tydlg struktur med en nlednng med bakgrundsnformaton, sedan en logsk övergång tll själva ämnet som även upprepas texten, och efter ämnesbehandlngen kommer så en personlg slutkläm. Jag bedömer både den kommunkatva och den nnehållslga kvalteten som hög trots det stuatonsbundna och konkreta nnehållet, vlket säkert tll stor del beror på ämnesvalet. 5.2 Språklg kvaltet Lexkon Nomnalfraserna består av substantv och pronomen med få framförställda och bara ett par efterställda bestämnngar. Den särklass största ordklassen är just substantv, varav de flesta är konkreta och högfrekventa. Många upprepas också många gånger, men det är mest på grund av att ämnet kräver det. Den näst största ordklassen är verb, 30 stycken, varav ca hälften är olka. Inga reflexva verb förekommer och nte heller några partkelverb, utom ett som är felaktgt: tala ut stället för uttala. Samtlga nfnta verb är nfntv. Bland pronomen domnerar. Prepostonerna är bara fyra olka,, för, med och utan, och merparterna av prepostonsfraserna uttrycker td och rum. Tolv adjektv används, de flesta olka men alla högfrekventa. Adverben är av olka slag, även de vanlgaste satsadverbalen förekommer (nte, alltd). Inget s.k. t-adverb förekommer dock, men dem har v ju nte heller kommt tll än grammatken. Allt det ovanstående tyder på nybörjarnvå Ordböjnng P. använder både obestämd och bestämd form korrekt men gör ett genusfel. Av de åtta olka substantven plural är bara ett felböjt, och av de tolv adjektven är bara två felböjda. Även de flesta verb är rätt böjda, 24 av 30. Av de sex felaktgt konjugerade fnta verben är fem presens och bara ett pretertum. P. behärskar alltså både adjektvkongruens och pretertumformer relatvt väl, trots att v vår kurs nte har behandlat dem än. Trots att ordböjnngen överlag är bra vacklar P. ändå mellan korrekta och felaktga lösnngar och alla adjektv är nte adekvat använda ( lten olkheter ), vlket fortfarande nnebär nybörjarnvå Menngsbyggnad Menngarna består tll största delen av huvudsatser. Av de 23 satserna har två tredjedelar rak ordföljd och en tredjedel har en annan satsdel fundamentet, oftast ett adverbal. Av de senare har fyra fel ordföljd. (Då räknar nte satsen alltd frågade svensk eftersom anser att den ordföljden är rätt, det är bara ordet när som är utelämnat.) Den avancerade konstruktonen för det första för det andra är korrekt använd. Satsfognngen huvudsatserna sker bara med hjälp av och och men, samtlga bsatser antngen med en felaktgt använd eller en utelämnad konjunkton. Tempusformerna är presens och pretertum. Ovanstående är nästan som hämtat ur ltteraturens beskrvnng av nybörjarnvån Kommunkatonsstrateger Eftersom P.:s modersmål är tyska drar hon sg nte för att skrva även sådant hon nte kan. Hon 5

6 översätter helt enkelt drekt från tyska och hoppas att det blr rätt, vlket det ju många fall blr. Hon kan substantvet uttal men nte verbet uttala, och då chansar hon på att presens heter talar ut (ty. sprcht aus), adjektvet rätt blr rktgt (ty. rchtg), det tyska domet etwas m Ohr haben översätter hon ordagrant. Men under sn td Sverge var ju P. omgven av engelska, och det märks också texten. Konstruktonen två år sedan är varken svensk eller tysk (ty. vor zwe Jahren) utan drekt översatt från engelska, och det är också för to månader. Andra gången hon vll säga för två år sedan tar hon dock tll den tyska konstruktonen, för två år. P. verkar nte ha några problem att htta strateger för att få fram det hon vll ha sagt. 5.3 Vlken nvå? Analysen vsar att merparten av de språklga kvalteterna motsvarar genomsnttlg nybörjarnvå. Samfattnng: Ganska begränsat ordförråd med egna nybldnngar, stuatonsbundet språk, bland ordklasserna domnerar substantv och verb, av de övrga används de mest frekventa orden, nga partkelverb. P. behärskar nte de grundläggande grammatska strukturerna helt än utan vacklar mellan korrekta och felaktga lösnngar. Nomnalfraserna består tll största delen av enkla substantv och menngsbyggnaden är enkel med nästan bara huvudsatser med och och men som de vanlgaste konjunktonerna. De vanlgaste verben böjs nte alla korrekt presens och pretertum. Några få försök att spetsställa adverbal förekommer, vlket bland resulterar fel ordföljd. Den kommunkatva och nnehållslga kvalteten lgger på en högre nvå än den språklga och motsvarar P.:s akademska nvå. 5.4 Förtjänster Textens stora förtjänster lgger nnehållet. Det är bra strukturerat, allt för ämnet väsentlgt fnns med, och omvänt är allt som fnns med väsentlgt och även fullt begrplgt. Språklgt sett verkar det som om P. håller på att tllägna sg verbens presens- och pretertumformer. Ibland blr det rätt (talar, besökte), bland fel (skrvar, försökade), men det blr oftare rätt än fel och det vsar att det är på väg åt rätt håll. 5.5 Att utveckla Som skrev nlednngen har P. nte hunnt lära sg särsklt mycket grammatk ännu. Hon behöver fortsätta att läsa flera termner tll för att tllägna sg all den grammatk som v nte har gått genom än. Om nte har fått lära sg att adjektvet lten heter små plural kan nte heller använda det, har aldrg läst en text med bsatser känner nte tll några underordnade konjunktoner, o.s.v. Det är alltså framför allt den språklga sdan som måste utvecklas: P. behöver helt enkelt utöka sn grammatska kunskap och stt ordförråd för att kunna uttrycka det hon vll säga. 6 Slutord Den här analysmetoden är säkert oumbärlg andraspråkssamhang Sverge där flera lärare har behov av att dskutera sna gemensamma andraspråkselever. För att kunna dskutera elevernas förutsättnngar att klara undervsnngen behöver lärare ett gemensamt språk och en gemensam termnolog, skrver Berg & Abrahamsson (s. 10). Som enda lärare främde språk på frvllga kvällskurser utomlands är metoden nte relevant för mg. Jag är nte ens säker på att metoden går att tllämpa på elever som nte har tllägnat sg all grundläggande grammatk än, httar ngen uppgft om det någonstans ltteraturen. 6

7 Referenslttereratur Berg, P. & Abrahamsson, T. (2004). Bedömnng av språkfärdgheten hos andraspråkselever. Lund: Studentltteratur. (stencl, 28 s.) Berg, P. och Sjöqvst, L. (1992). Att skrva på stt andraspråk en bedömnngsmall. I: Berg, P., Sjöqvst, L., Ljung, B. & Bülow, K. Två flugor en smäll att lära (på) stt andraspråk. Stockholm: Almqvst & Wksell. 7