Skoldemokratiplan Principer och guide till elevinflytande

Transkript

1 Skoldemokratplan Prncper och gude tll elevnflytande I

2 Skoldemokratplan Antagen av kommunfullmäktge , 49 Fnspångs kommun Fnspång Telefon Fax E-post: Webbplats:

3 Innehåll Därför behövs en skoldemokratplan 2 Inflytande 2 Också dna föräldrar har rätt tll nflytande skolan 2 Vad kan man då ha nflytande över? 4 Hur kan man påverka skolan? 5 10 prncper för nflytande Fnspångs kommun 6 Uppföljnng 7 Blaga 8 Resultat från Lupp I

4 Därför behövs en skoldemokratplan Du har rätt tll nflytande både skolan och kommunen men bland kan det vara svårt att veta exakt vlka rättgheter man har. För att hjälpa dg orenterngen bland lagar och regler har Fnspångs kommun tagt fram den här skoldemokratplanen. Här kan du läsa om vlka rättgheter tll nflytande du som elev och ungdom kommunens skolor enlgt lagar och poltska beslut har rätt tll. För att du ska kunna få det nflytande som du har rätt tll har de lokala poltkerna beslutat om 10 prncper som ska gälla Fnspång. Enkätundersöknngen Lupp, lokal uppföljnng av ungdomspoltken, vsade att kommunen nte vart tllräcklgt tydlg med vad elever har rätt tll att ha nflytande över skolan. Det måste v ändra på. Denna plan är därför ett sätt att öka kunskapen om rättgheter tll nflytande hos kommunens elever. Skoldemokratplanen rktar sg tll dg som går skolår 7-9 samt 1-3 på gymnaset Fnspångs kommun. Genom att öka nskten om vad det fnns för rättgheter får du som elev också bättre möjlghet att bl delaktg och ta ett större ansvar över dn utbldnng och dn skolmljö, ta den! Inflytande Ett av huvudmålen för Sverges ungdomspoltk är att ungdomar ska ha tllgång tll verklgt nflytande. Det betyder att du som ung ska ha möjlghet att ta del av nformaton och uttrycka dn åskt hur du vll ha det. Målet om verklgt nflytande fnns tll för att du ska ha möjlghet att uttrycka dna åskter frågor som rör dg men också för att dna åskter är en resurs för de som har makten att bestämma. Också dna föräldrar har rätt tll nflytande skolan Det är föräldrarna som har det övergrpande ansvaret över dn fostran och utvecklng. Föräldrars nflytande skolan har överlag ökat på senare td tll att handla om både rätten att välja skola och nflytande genom lokala styrelser. Däremot mnskar föräldrars nflytande takt med att du blr äldre och mer mogen att ta ansvar för att bevaka dna egna ntressen. Samarbetet mellan föräldrar och skolan kan precs som dtt nflytande se ut på olka sätt, bland annat genom den ndvduella utvecklngsplanen, utvecklngssamtal, föräldramöten, veckobrev eller genom ett öppet och nbjudande klmat skolan. 2

5 Dna rättgheter Det är dn absoluta rätt att komma tll tals frågor som rör dg. (FN:s barnkonventon) Skolan är som en arbetsplats för dg som elev. Du har samma rättgheter tll en god arbetsmljö som alla som arbetar har (Arbetsmljölagen). Du ska därför ges möjlgheter att vara med skolans förändrngs- eller utvecklngsarbete om det rör dg. Du ska ha nflytande över utbldnngen och uppmuntras att ta aktv del att utveckla den. (Skollagen) Du som elev ska ges möjlghet att tala om hur du vll att undervsnngen ska gå tll och vad kursen ska handla om. För att du ska kunna göra det, måste du få veta vad du ska kunna när kursen är avklarad och vad det fnns för olka arbetssätt. Det är dn lärare som ska se tll att du som elev får nflytande över hur dn utbldnng utformas (Läroplanerna). Skolans verksamhet ska utformas så att den stämmer överens med grundläggande demokratska värderngar, tll exempel nflytande, jämställdhet och männskors lka värde. Elevnflytande handlar om att du som elev ska öva på att vara en aktv demokratsk medborgare. (Läroplanerna) Som en aktv demokratsk medborgare kan du tll exempel rösta vd val, engagera dg som poltker eller tala om vad du tycker. Elevföreträdare och övrga elever ska ges möjlghet att under skoltd behandla frågor av gemensamt ntresse. Elevskyddsombud, elevrådsrepresentanter eller andra elevföreträdare ska erbjudas kompensaton för den undervsnng de går mste om på grund av stt uppdrag. (Skollagen) Som elev och ungdom Fnspångs kommun har du rätt att följa och yttra dg större eller mndre kommunala frågor som påverkar dg. Skolan ska ge dg förutsättnngar för det, tll exempel genom att n klassen dskuterar aktuella frågor kommunen, gör studebesök kommunhuset eller bjuder n poltker för dskusson. (Fnspångs kommuns ungdomspoltska program) 3

6 Vad kan man då ha nflytande över? Dn rätt tll nflytande som elev kan gälla undervsnngens utformnng, arbetsmljön, nnehållet undervsnngen eller hur skolans lka behandlngsplan ska se ut. I enkätundersöknngen Lupp 2009 framkom att det fnns stora skllnader mellan hur mycket nflytande man som elev vll ha nom olka områden och hur mycket nflytande man upplever att man faktskt får. Frågorna om hur mycket man vll påverka och hur mycket man får påverka gällde följande områden: Vad man får lära sg Hur man ska arbeta, tll exempel grupp/projektarbete Planerng och utvärderng av undervsnngen Läromedel Schemat Skolmaten Proven Läxorna Skolmljön ute Skolmljön nne Dskutera tllsammans Längst bak planen kan n se hur årskurs 7-9 respektve 1-3 på gymnaset har svarat nom de olka områdena. Dskutera resultatet klassen. Vad lgger bakom resultatet och vad kan n göra åt det? 4

7 Hur kan man påverka skolan? Utöver klassråd och elevskyddsombud är det upp tll varje skola att htta arbetsformer som ger dg nflytande skolan. Det fnns olka nvåer och former för nflytande. Det kan vara nflytande som du som person utövar (ndvduellt) eller nflytande som fler utövar tll exempel klassen eller elevrådet (kollektvt). Det kan också vara nflytande som n bestämt ska fnnas på skolan (formellt) eller nflytande som sker mer spontant genom ett tllåtande klmat skolan (nformellt). Blden nedan ger olka exempel på formellt, nformellt, ndvduellt och kollektvt nflytande. Dskutera tllsammans Vlka former för nflytande fnns det på er skola? Är det svårt att föreslå förändrngar tll en lärare som ska sätta betyg och sådana fall, hur kan n htta vägar som gör det lättare? Är n nte nöjda med de former för nflytande som fnns skolan kan n föreslå fler eller andra metoder som n kan använda. 5

8 10 prncper för nflytande Fnspångs kommun 1. Det ska fnnas en skoldemokratplan som ger dg nformaton om dna rättgheter tll nflytande. 2. Elevrådsrepresentanter, elevskyddsombud och andra elevföreträdare ges möjlghet tll utbldnng elevdemokrat. Utbldnngen ska göra elevföreträdarna mer självständga. Den ska också ge konkreta tps på hur man kan arbeta. 3. Intyg för engagemang som elevföreträdare ska bfogas betygshandlngen. 4. En målsättnng är att det är du och dna klasskamrater som sätter dagordnngen för klassråden. 5. Det ska fnnas demokratombud på varje skola som stöd elevnflytande. 6. Frågor som berör fler än den ensklda skolan ska behandlas ett gemensamt elevrådsforum. Varje elevråd har rätt att ta ntatv tll ett elevrådsforum och sammankallar då de andra råden. 7. Det fnns möjlghet för dg som elev, dn klass eller någon annan grupp att göra studebesök kommunhuset. Så styrs kommunen är ett exempel på vad besöket kan handla om. 8. Det fnns möjlghet för dg som elev, dn klass eller någon annan grupp att bjuda n poltker eller tjänstemän tll skolan. Det kan n tll exempel göra tll ett klassråd om n har en fråga n vll dskutera eller veta mer. 9. Alla elever ska ges lka möjlgheter tll nflytande. Det ska nte spela någon roll vlken klass, skola eller tll exempel vlket gymnaseprogram du går på. 10. Lupp (lokal uppföljnng av ungdomspoltken) är en kunskapsbank även för dg som elev. Vll du förändra något är det kanske lättare om du kan vsa hur många fler som tycker att det behöver bl förändrng. Du kan också ge förslag tll elevrådet på områden som behöver förbättras. 6

9 Uppföljnng Fnspångs kommun ska årlgen göra en uppföljnng av hur nflytandet skolan utvecklas. Arbetet med elevnflytande ska redovsas tllsammans med skolans övrga uppdrag. Det ska tydlgt framgå vad som görs och vad som kan bl bättre. Resultatet från enkätundersöknngen Lupp ska användas. Med den lokala uppföljnngen av ungdomspoltken, Lupp, följer kommunen vart annat år upp hur du som elev upplever att möjlgheten tll nflytande är, nom vlka områden du upplever att du har möjlghet tll nflytande samt var du önskar mer nflytande. Rapporten och resultatet från undersöknngen ska presenteras för dg som elev. Resultatet från Lupp fnns sedan lagrat en databas och är alltd tllgänglgt för elever och elevföreträdare. 7

10 Blaga Resultat från Lupp 2009 Lupp är en förkortnng och ett arbetsnamn på en enkätundersöknng från Ungdomsstyrelsen med det fullständga namnet lokal uppföljnng av ungdomspoltken. Enkäten spänner över flera områden och ska fånga en helhetsbld av ungdomars lvsstuaton sn boendekommun. År 2009 svarade 1235 st av 1478 st ungdomar på enkäten. Svarsfrekvensen för gymnaset var totalt 78 % och nom åk %. Med så många svarande gav det en god överblck av hur ungdomar Fnspång har det, tll exempel skolan. Denna blaga nnehåller en sammanställnng av dagram som rör området nflytande skolan. Dagram 1 Jag har fått veta vad eleverna ska ha nflytande över skolan 45% 4 41% 37% 27% 19% 21% åk 7-9 åk % 12% 13% 13% 9% 9% 5% mycket bra ganska bra varken bra eller dålgt ganska dålgt mycket dålgt Totalt 33 % av de svarande åk 7-9 och 46 % gymnaseskolan svarade att de fått veta vad elever ska ha nflytande över skolan. 25 % respektve 18 % tycker nte att de fått veta vad eleverna ska ha nflytande över. 8

11 Dagram 2 Skolan uppmuntrar mg att aktvt medverka klassråd och elevråd 4 32% 34% 28% 15% 18% 23% 14% 11% åk 7-9 åk 1-3 5% mycket bra ganska bra varken bra eller dålgt ganska dålgt mycket dålgt Totalt 41 % av de svarande åk 7-9 och 52 % gymnaseskolan svarade att skolan uppmuntrar de att aktvt medverka klassråd och elevråd. 25 % respektve 20 % tycker nte det. Dagram 3 Elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen skolan 4 15% 5% 22% 36% 24% 6% 8% 4% åk 7-9 åk 1-3 mycket bra ganska bra varken bra eller dålgt ganska dålgt mycket dålgt Totalt 57 % av de svarande åk 7-9 och 66 % gymnaseskolan elevrådet tas på allvar av personalen skolan. 18 % respektve 10 % tycker nte det. 9

12 Dagram 4 Hur mycket får du som elev vara med och bestämma om schemat? Väldgt mycket Ganska lte Väldgt lte/ngentng Vll 1-3 Får 1-3 Vll 7-9 Får % av de svarande åk 1-3 vll vara med och bestämma schemat, 25 % upplever att de får vara med. 67 % av de svarande åk 7-9 vll vara med och bestämma schemat, 16 % upplever att de får det. Dagram 5 Hur mycket vll och får du som elev vara med och bestämma om skolmaten? Väldgt mycket Ganska lte Väldgt lte/ngentng Vll 1-3 Får 1-3 Vll 7-9 Får % av de svarande åk 1-3 vll vara med bestämma om skolmaten, 19 % upplever att de får vara med. 71 % av de svarande åk 7-9 vll vara med och bestämma om skolmaten, 17 % upplever att de får det. 10

13 Dagram 6 Hur mycket vll och får du vara med och bestämma om proven? 5 45% 4 15% Väldgt mycket Ganska lte Väldgt lte/ngentng 5% Vll 1-3 Får 1-3 Vll 7-9 Får % av de svarande åk 1-3 vll vara med bestämma om proven, 34 % upplever att de får vara med. 63 % av de svarande åk 7-9 vll vara med och bestämma om proven, 24 % upplever att de får det. Dagram 7 Hur mycket vll och får du vara med och bestämma om läxorna? 5 45% 4 15% 5% Vll 1-3 Får 1-3 Vll 7-9 Får 7-9 Väldgt mycket Ganska lte Väldgt lte/ngentng 75 % av de svarande åk 1-3 vll vara med bestämma om läxorna, 32 % upplever att de får vara med. 67 % av de svarande åk 7-9 vll vara med och bestämma om läxorna, 23 % upplever att de får det. 11

14 Dagram 8 Hur mycket vll och får du som elev vara med och bestämma om skoljmljön nne? 45% 4 15% Väldgt mycket Ganska lte Väldgt lte/ngentng 5% Vll 1-3 Får 1-3 Vll 7-9 Får % av de svarande åk 1-3 vll vara med och bestämma om skolmljön nne, 43 % upplever att de får vara med. 66 % av de svarande åk 7-9 vll vara med och bestämma om skolmljön nne, 27 % upplever att de får det. Dagram 9 Hur mycket vll och får du som elev vara med och bestämma om hur n ska arbeta? 5 45% 4 15% 5% Vll 1-3 Får 1-3 Vll 7-9 Får 7-9 Väldgt mycket Ganska lte Väldgt lte/ngentng 83 % av de svarande åk 1-3 vll vara med och bestämma om hur n ska arbeta, 54 % upplever att de får vara med. 72 % av de svarande åk 7-9 vll vara med och bestämma om hur n ska arbeta, 29 % upplever att de får det. 12

15 Dagram 9 Hur mycket vll och får du som elev vara med och bestämma om vlka läromedel n ska ha? Väldgt mycket Ganska lte Väldgt lte/ngentng Vll 1-3 Får 1-3 Vll 7-9 Får % av de svarande åk 1-3 vll vara med och bestämma om vlka läromedel n ska ha, 24 % upplever att de får vara med. 51 % av de svarande åk 7-9 vll vara med och bestämma om vlka läromedel n ska ha, 18 % upplever att de får det. Dagram 10 Hur mycket vll och får du som elev vara med och bestämma om vad du får lära dg? Väldgt mycket Ganska lte Väldgt lte/ngentng Vll 1-3 Får 1-3 Vll 7-9 Får % av de svarande åk 1-3 vll vara med och bestämma om vad du får lära dg, 49 % upplever att de får vara med. 70 % av de svarande åk 7-9 vll vara med och bestämma om vad du får lära dg, 27 % upplever att de får det. 13