Framtidens Kommuner & Landsting

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framtidens Kommuner & Landsting"

Transkript

1 Annons DennA bra nschtd nng är en Annons från nextmed A Annons Framtdens Kommuner & Landstng Lena Mcko sätter välfärd och självstyre fokus Lena Mcko, skl:s första kvnnlga styrelseordförande, vll satsa extra mycket på välfärden. om staten ska dktera hur pengarna ska användas fallerar det lokala självstyret. Sda 5 Sverge halkar efter offentlg dgtalserng flera länder har både kommt kapp och gått om sverge dgtalserng. Per Mosseby, chef för skl:s dgtalserngavdelnng nämner några orsaker. Sda 19 Smdgt nformatonsutbyte ger en flexblare sjukvård sjukvården måste bl mer flexbel så att man frtt kan förflytta sg mellan olka vårdgvare, säger Karn Phlgren, t- och ehälsachef, stockholms läns landstng. Sda 6 Publcerad Dagens ndustr oktober 2015

2 Varför vänta på framtden? Regstrera all nformaton en sammanhållen lösnng för att underlätta patentens väg genom vårdkedjan. Arbeta drekt journalen vd sängkanten med stöd av surfplatta. Få en överblck planerng och ständg tllgång tll rätt nformaton mötet med patenten genom evdensbaserade råd. Med den nya versonen av Cambo COSMIC blr hälso- och sjukvården säkrare och effektvare och en ännu mer tllfredsställande arbetsplats för vårdpersonalen det daglga mötet med patenterna. Med Cambo COSMIC är framtden redan här! Cambo grundades 1993 och har sedan dess levererat heltäckande IT-lösnngar för hälso- och sjukvårdsorgansatoner. Idag är Cambo ett e-hälsoföretag med en marknadsledande poston Norden och närvaro Storbrtannen vlket nkluderar mer än användare.

3 Annons DennA bra nschtd nng är en A nnons F rån n extmed A Annons Framtdens Kommuner & Landstng Oktober Om detta kan du läsa Framtdens Kommuner & Landstng Flyktngkrsen kräver sam arbete över de poltska nvåerna Den gångna hösten har präglats av den pågående flyktngkrsen. I slutet av september sa SKL ja tll regerngens lagstftnng om att alla kommuner ska ta emot flyktngar som fått uppehållstllstånd. Att SKL säger ja tll en tvångslag, är dock långt från en självklart för en organsaton som företräder det kommunala självstyret. Håkan Sörman, vd för SKL, menar att läget är så prekärt och något annat förslag för att lösa stuatonen fnns nte. Lena Mcko, nytllträdd styrelseordförande för SKL, framhåller att alla måste tänka lte annorlunda och samarbeta ännu bättre över de poltska nvåerna, för att snabbt kunna erbjuda männskor tak över huvudet. Samtdgt som kommuner och landstng gör stora nsatser för männskor på flykt ska den daglga verksamheten flyta på som vanlgt. Runt om landet pågår en rad spännande utvecklngsprojekt som ska rusta Sverge för framtden. Ett exempel är Västerås stads satsnng på välfärdteknolog där man med dgtal teknk mnskar begränsnngsåtgärder på demensboende. Ett annat exempel är Vara kommun som är först ut landet med att erbjuda fber tll samtlga nvånare. För att nte nämna Vellnge kommun vars satsnng på skolan gett dem utmärkelsen Bästa skolkommun för andra året rad. Inte heller Sundsvalls kommun är att förglömma, de förärades år med Guldtrappan, en utmärkelse för framgångsrk dgtal utvecklng skolorna. Om detta och mycket mer kan du läsa årets upplaga av tdnngen. Trevlg läsnng! 4 Sverge brottas med en stor nfrastrukturskuld och vem betalar vad? undrar Håkan Sörman, vd SKL. 5 Lena Mcko sätter välfärd och självstyre fokus SKL:s första kvnnlga ordförande ntervju. 6 Samlad nformaton vktg förutsättnng för en flexblare sjukvård Karn Phlgren, t- och ehälsachef på SLL, ntervju. 8 Upplands Väsby: skapar möten mellan kommun och företag 9 Ny fas dgtalserngen av kommunernas medborgartjänster Torbjörn Larsson, ordförande för KommITS, ntervju. 10 Årets bästa skolkommun utsedd 11 Offentlg upphandlng kan bl mycket effektvare 12 Sverges Kvaltetskommun It skolan ett sätt att skapa framtda världsmedborgare 14 Myndgheten för delaktghet stödjer välfärdsteknologarbetet 15 Nomnerad Sverges t-kommun Svenskt närngslvs Kommunrankng Tllväxt: värna om kommunens företagare 18 Sammanhållet system nyckel tll effektvt arbetsflöde 19 Sverge halkar efter den offentlga dgtalserngen Per Mosseby, chef för SKL:s dgtalserngavdelnng, ntervju. 20 Dgtalserngen måste upp på kommunlednngsnvå 21 Västra Götalandsregonen vll få tllväxten på räls 22 Svensk e-legtmaton: fördel ansluta sg redan nu Presenterade företag och organsatoner 24 MSB 25 CGI 26 Avanct 26 InfraSght Labs 27 Websense 28 Värmdö kommun 29 Htach Data Systems 30 Myndgheten för tllgänglga meder 31 Gatsoft 31 Collgo 32 Netsecure Sweden 32 Enfo 33 IST 34 Övertorneå kommun 35 KFS 36 Nordc Medtest 36 Hälsans nya verktyg 37 Göteborgs stad 38 Västerås stad 39 Pulsen 39 READ for Health / Regon Skåne 40 Eslövs kommun 40 Upphandlngsmyndgheten 41 Pteå kommun 41 Västerbottens läns landstng 42 Kaustk Framtdens Kommuner & Landstng är producerad av NextMeda SKrIbeNTer sandra Ahlqvst, Anette bodnger, Perre eklund, hans Karlsson, crstna Lefland, clas Lewerentz, Måns Wdman, Annka Whlborg, chrstna b. Wnroth OMSLaGSfOTO rckard L. erksson GrafISK form stellan stål annonsförsäljning nextmeda TrycK bold Prntng/Dnex tryckeret Frågor om nnehållet besvaras av nklas engman tel: , e-post: nklas.engman@nextmeda.se för Mer INfOrMaTION OM bransch- Och KUNDTIDNINGar I DaGSpreSS KONTaKTa: nklas engman, tel: , Mob: e-post: nklas.engman@nextmeda.se LäS Mer på: Konferens och mässa om nförandet av ny teknk och förändrade arbetssätt nom kommunal vård och omsorg. Natonell mötesplats för välfärdsteknolog och e-hälsa Kstamässan 3-4 februar 2015 Äldreomsorg Hemsjukvård Omsorgen om personer med funktonsnedsättnng Indvd- och famljeomsorg #MVTe Arrangörer: SKL, VINNOVA, och Västerås stad Partners: IT&Telekomföretagen, Kommunal, Vårdförbundet, Svensk sjuksköterskeförenng, Vson, Förenngen Sverges Arbetsterapeuter och Swedsh Medtech Sponsorer Tela, Tunstall och Teto

4 Annons 4 DennA bra nschtd nng är en Annons från nextmed A Annons Framtdens Kommuner & Landstng Oktober 2015 håkan sörman, vd skl: Vem betalar vad? dag brottas sverge med en stor nfrastrukturskuld. det kommer att behövas stora nvesterngar för att rusta upp och bygga nytt. Frågan håkan sörman, vd för sverges Kommuner och Landstng (skl) ställer sg är: vem ska betala för kalaset? Att kommuner och landstng medfnanserar statlg nfrastruktur, är för Håkan Sörman nte helt oproblematskt. Medfnanserngen scensätts delvs genom vägtullar, men huvudsaklgen handlar det om rena ekonomska bdrag tll staten. Att kommuner och landstng matar n mångmljardbelopp det som staten per se äger, är märklgt, konstaterar Sörman. I huvudsak lånefnanseras medfnanserngen. Det får sn tur tll följd att resultaträknngen belastas med räntekostnader. I det perspektvet är det konstgt att vår sektor, som är nästan lka kredtvärdg som staten eftersom våra medlemmar skuldlägen alltd kan höja skatten nte tllåter oss att låna Rksgälden tll en bättre ränta, specellt för statlga åtaganden. En brännande medfnanserngsfråga är vsonen om höghastghetståg. I de områden där tågstatonerna byggs kommer markprserna att stga. De pengar som satsats på medfnanserng kan då återfås genom försäljnng av nybyggda bostäder. Tyvärr är kalkylerna nte realstska eftersom de kräver enorma befolknngsöknngar, förutspår Sörman. Tvngande flyktngmottagnng I slutet av september sa SKL ja tll regerngens lagstftnng om att alla kommuner ska ta emot flyktngar som fått uppehållstllstånd. Att SKL säger ja tll en tvångslag, är dock långt från en självklarhet för en organsaton som företräder det kommunala självstyret. Läget är så prekärt och något annat förslag för att lösa stuatonen fnns nte, därför tllstyrker v lagen med tre vllkor: att lagen tdsbegränsas tll högst tre år, att kommunerna får full ekonomsk kompensaton enlgt fnanserngsprncpen och att kommunernas totala mottagande, alltså även av de som bosätter sg själva, räknas n när anvsnng sker enlgt den nya lagen. Stuaton är akut, men rätt skött, framhåller Sörman, kommer Sverge att vara vnnaren framtdens Europa med en demograf som är Huvudsaklgen handlar medfnanserngen om rena ekonomska bdrag tll staten betydlgt bättre än senaste tdens utvecklng med en allt äldre befolknng. Det är ngen tllfällghet att Tyskland är så generösa stt flyktngmottagande; det är ett mycket strategsk grepp eftersom de vet att de behöver förändra sn demograf. Det gäller även Sverge, fastslår Håkan Sörman. TexT: ChrsTna B. WnroTh Håkan Sörman, vd SKL. Foto: Rckard L Erksson På rätt väg Hårt arbete har tagt oss ht. Tll framgångsrka entreprenörer med en stark framtdstro. Och v sktar hela tden ännu högre. Att vara företagare Boden är att tllåtas vara kreatv samtdgt som det fnns utrymme för allt det andra som är vktgt. Som att stanna upp och tänka nytt. Att vara företagare Boden är också att ha nära tll det mesta - barnens aktvteter, skolor, kulturevenemang, shoppng, attraktva hustomter och naturupplevelser. Precs som det ska vara.

5 Annons DennA bra nschtd nng är en A nnons F rån n extmed A Annons Framtdens Kommuner & Landstng Oktober ny orförande skl Lena Mcko sätter välfärd och självstyre fokus mars år röstade sverges Kommuner och Landstng (skl) fram ett rödgrönt majortetsstyre med Vänsterpartet, socaldemokraterna och Mljöpartet skl. tll ny ordförande, och som första kvnnlga styrelseordförande, utsågs Lena Mcko (s), tdgare kommunalråd Lnköpng. Om staten ska dktera hur pengarna ska användas fallerar det lokala självstyret Lena Mcko, SKL:s första kvnnlga styrelseordförande, vll satsa extra mycket på välfärden. Foto: Rckard L Erksson Som ny ordförande bryter Lena Mcko två mandatperoder av en borgerlgt domnerad styrelse. På frågan hur verksamheterna kommer att känna av den poltska svängnngen, svarar hon: V försöker att ha ett så gott samarbete som möjlgt mellan parterna nom SKL, men v har alla våra hjärtefrågor och naturlgtvs kommer det att fnnas saker som en röd-grön lednng kommer att drva lte mer än andra. Och vsst handlar mycket om frågor knutna tll välfärden och ett jämlkt samhälle, säger Lena Mcko. Lena Mcko framhåller också vkten av att höja välfärdsyrkenas status så att fler unga med rätta kan stoltsera med stt yrkesval. Välfärdsjobben ska vara trygga och ge möjlgheter tll kompetensutvecklng och karrärmöjlgheter. Rätten tll heltd måste också bl norm nom den offentlga sektorn. Lokalt självstyre Kommuner och landstng är stor utsträcknng beroende av goda förutsättnngar för att kunna bedrva verksamhet lokalt. Det är den lokala myndghetens uppgft att leverera de beslut som tas rksdag och regerng. Idag är många statsbdrag hårt styrda. Detta gör det ofta omöjlgt för en kommun att söka bdragen. Om staten ska dktera hur pengarna ska användas fallerar det lokala självstyret. Vår förhoppnng är att kunna rensa bland alla specalstyrda statsbdrag och stället ge kommunerna möjlgheten att söka bdrag för de nsatser som bedöms nödvändga på det lokala planet. Jämlkhet vktgt Mcko vll också uppmärksamma kraven på medfnanserng av nfrastrukturprojekt. Det fnns en oro att medfnanserng kommer att ta medel anspråk som var avsedda för skola och äldreomsorg. Den vägen vll v nte gå och här måste v vara vaksamma. Inom vårdsektorn arbetar SKL också hårt för att öka tllgänglgheten och för att mnska vårdköerna. Parallellt pågår arbetet att göra vården mer jämlk; att oberoende av bakgrund erbjudas vård under samma förutsättnngar, och på samma vllkor. En högaktuell utmanng är kravet på utökat samarbete för att klara den extraordnära stuaton med flyktngar v ställts nför. För att klara stuatonen måste alla tänka lte annorlunda och samarbeta ännu bättre över de poltska nvåerna, för att snabbt kunna erbjuda männskor tak över huvudet. För även om det är tufft just nu, kommer Sverge att må bra av nvånartllskottet, avslutar Lena Mcko. text: chrstna b. Wnroth V håller koll på upphandlngsrätten så att du undvker upphandlngsfelen. V ger dg råd och stöd avseende jurdska frågeställnngar vd offentlga upphandlngar och genomför rättsutrednngar när det behövs. Läs mer på

6 Annons 6 DennA bra nschtd nng är en Annons från nextmed A Annons Framtdens Kommuner & Landstng Oktober 2015 e-hälsa Samlad nformaton vktg förut sättnng för en flexblare sjukvård sjukvården måste bl mer flexbel så att vår befolknng, som har rätten att röra sg frtt nom sverge och eu, även kan förflytta sg sömlöst mellan olka vårdgvare, säger Karn Phlgren, t- och ehälsachef, stockholms läns landstng. Den nya patentlagen som trädde kraft vd senaste årsskftet ger patenter rätt att söka planerad vård hela landet. Men att använda sg av den möjlgheten är nte helt enkelt eftersom olka landstng har olka patentdatasystem som gör det svårt att på ett smdgt sätt få fram journaler och annan sjukdomshstork. Sjukvården måste bl mer flexbel. För att klara det krävs att patenten har all sn nformaton samlad på ett ställe, så att alla behörga nklusve patenten har åtkomst, säger Karn Phlgren, t- och ehälsachef, Stockholms läns landstng. Karn Phlgren, t- och ehälsachef, Stockholms läns landstng. 3R Ett stort steg den rktnngen är projektet 3R, ett samarbete mellan Västra Götalandsregonen, Stockholms läns landstng och Regon Skåne tre regoner med totalt fem mljoner nvånare. Syftet är att ta fram ett nytt nformatonssystem för sjukvården, ett system som bland annat ska skapa en modern och användarvänlg t-mljö för medarbetarna, utökade möjlgheter för patenterna att vara delaktga sn egen vård, effektvserade arbetssätt och medge sömlöst utbyte av vårdnformaton mellan olka vårdgvare. Under de senaste 18 månaderna har v arbetat med ta fram förstude, ett programdrektv och en målarktektur för den nya teknologn som ska bygga helt på globala standarder. Allt bygger på att standardsera verktyg och att ha en och samma gemensamma nformatonsstruktur. Målet är att v ska htta och utbyta nformaton på ett smdgt sätt, det ska vara fr åtkomst tll den nformaton som användaren har rätt att ha åtkomst tll, säger Karn Phlgren. Tanken är att också övrga landstng Sverge ska kunna dra nytta av det arbete som sker nom 3R. V bygger hela 3R-flosofn på att det är vården v vänder oss tll, nte tll vad landstngen gör dag. V vll ta hand om patenten, från det att vederbörande går n och blr patent tll dess att utskrvnng sker. Var och när detta flöde man har satt sn fot ska nte spela någon roll ur nformatonsteknsk synpunkt. Det vktgaste är att utvecklngen måste vara verksamhetsdrven, och för att klara den utmanngen krävs att vården förändrar sna arbetssätt. Vår uppgft är att förse dem med bättre verktyg för uppgften, säger Karn Phlgren. Inte bara teknk Peter Alvnsson, avdelnngschef för Infrastruktur på Inera, det landstngsägda bolaget Målet är att v ska htta och utbyta nformaton på ett smdgt sätt Peter Alvnsson, avdelnngschef för Infrastruktur på Inera. Nu handlar det tll stor del om att använda de pusselbtar v har för att lägga pusslet rätt som har tll uppgft att tllhandahålla e-tjänster för vården och koordnera landstngens och regonernas gemensamma e-hälsoarbete, är nne på samma spår. V har en stor uppgft att se tll att de som vll använda och utnyttja våra tjänster ska kunna göra det på ett enkelt och naturlgt sätt. I vårt uppdrag lgger även att vdareutveckla befntlga tjänster och att möta de behov som fnns på e-hälsoområdet. När det kommer tll användnngen av e- hälsotjänster är det enlgt Peter Alvnsson nte enbart en fråga om teknk. Teknk fnns hur mycket som helst. Det handlar mer om atttyder och vlja att förändra. För Ineras del handlar det om att ta fram lösnngar som ska stötta och underlätta arbetet kommuner och landstng. Oavsett hur mycket av den varan v tar fram form av plattformar, system och tjänster är det nte förrän de används som det blr någon nytta. Jag tror nte att det fattas någon avgörande pusselbt för att v ska kunna nå det här tllståndet. Nu handlar det tll stor del om att använda de pusselbtar v har och komplettera med de som saknas, för att sedan lägga pusslet rätt. Något som kan vara lättare sagt än gjort. Jag tror att utmanngen lgger att samverka mer, här har det tagts en rad olka steg rätt rktnng. Ett exempel är Ineras natonella Tjänsteplattform som underlättar ntegratoner genom att vara navet mellan system och tjänster. Den senaste tden har antalet anslutnngar ökat med uppemot 100 nya anslutnngar per vecka. Det om något, menar Peter Alvnsson är ett tecken på att e-hälsotjänsterna lämnat barnsjukdomarna bakom sg. V kommer defntvt att stöta på några utmanngar då och då. Men dagens teknk och den medvetenhet som nu fnns bland alla nvånare skapar stora möjlgheter tll att få fart på e-hälsotjänsterna på allvar. TexT: AneTTe Bodnger

7 Vlka vägval skapar bäst utvecklng? Förändrngstakten ökar. Globalserng, dgtalserng och nnovaton skapar nya förutsättnngar och möjlgheter för dg som utvecklar verksamheten nom en kommun eller ett landstng. Oavsett vlka utmanngar du står nför, har v den samlade kompetensen och lösnngarna för att hjälpa dg välja rätt väg. Med starkt fokus på att göra verklg skllnad för våra klenter deras daglga verksamhet och framtda vson från strateg tll mplementerng. V är dna IT-krurger nom ehälsa Våra medarbetare brnner för att stödja hälso- och sjukvårdens moderna verksamhetsutvecklng med hjälp av IT. V har specalserat oss på att genomföra projekt anpassade tll hälso- och sjukvårdens behov. V nsprerar tll nya déer, effektva arbetssätt och säkerställer att önskad förändrng realseras. Det hjälper våra kunder att skapa bestående förbättrngar. Tllämpnng av IT och ehälsa ökar effektvteten och förstärker nnovatonskraften nom hela hälso- och sjukvårdssektorn. Samtdgt nnebär det en förbättrad lvskvalté för oss alla. Våra goda kunskaper om vårdverksamheten och spetskompetens nom IT och ehälsa, hjälper våra kunder att skapa och nföra nödvändgt IT-stöd. Innovaton nsde the box Innovaton handlar nte endast om att tänka outsde the box utan också om att tänka nsde the box. Under många år har tusentals nnovatoner förvandlats tll produkter och tjänster som används nom hälso- och sjukvården. Men nnovaton handlar även om att förstå dessa produkter och tjänster för att utnyttja deras fulla potental. Först då skapar v nytta här och nu. Vårdens IT-krurger Medtude AB kan bäst beskrvas som vårdens IT-krurger. V är ett konsultföretag med spetskompetens nom lednngsfrågor samt verksamhets- och systemutvecklng nom hälsooch sjukvården. Medtude fokuserar erbjudandet tll hälso- och sjukvården genom områdena strateg och management samt IT och ehälsa. Innovaton genomsyrar hela Medtudes organsaton öppen samverkan med kunder, leverantörer och samarbetspartners. Det prmära syftet med nnovatonsarbetet är att skapa mervärde för våra kunder. Ledorden som bäst beskrver vårt arbetssätt är precson, resultat och nnovaton. Bestående förbättrngar kommer genom lyhördhet, djup förståelse och precson. V lyckas när kunden kan förvalta vårt gemensamma Qemajl Imer, grundaren av Medtude. resultat. V skapar mervärde för våra kunder genom nytänkande och nnovaton. Experter nom ehälsa Företagets grundare Qemajl Imer har tretton års erfarenhet av arbete nom hälso- och sjukvården och ett brett kontaktnät nom branschen. Hans uppdrag sträcker sg från systemutvecklare tll ledande roller nom arktektur, strateg, enterprse arktektur, projektlednng och management. De senaste fyra åren har Qemajl Imer vart huvudprojektledare och arktekt för ett omfattande uppdrag krng strukturerad vårddata (SVD) nom Stockholms läns landstng. I projektet dentferades metoder för att underlätta nformatonsöverförng av klnska data tll kvaltetsregster, bland annat genom att strukturera vårddokumentatonen för våra folksjukdomar artrt, hjärtsvkt, dabetes och bröstcancer. Genom ökad struktur skapar v bättre förutsättnngar för bättre verksamhetsuppföljnng och forsknng. Här är några av verksamheterna v hjälpt: Psykatr, Stockholms läns sjukvårdsområde Hjärtklnken, Danderyds sjukhus Neurologen, Karolnska Unverstetssjukhuset ASIH, Geratrk och Prmärvård, Stockholms läns sjukvårdsområde Växer snabbt nom ehälsa Medtude växer och v söker ständgt efter nya eldsjälar som brnner för att stödja hälso- och sjukvårdens arbete med modern verksamhetsoch systemutvecklng. Du som har mer än fem års dokumenterad erfarenhet av ehälsa och/eller utbldnng nom medcnsk nformatk, datateknk, ndustrell ekonom får gärna kontakta oss. Skcka dtt CV tll rekryterng@medtude.se Besök gärna vår hemsda eller kontakta oss på nfo@medtude.se för att få veta mer.

8 Annons 8 DennA bra nschtd nng är en Annons från nextmed A Annons Framtdens Kommuner & Landstng Oktober 2015 FöreTAgAre Upplands Väsby kommun är bra på att skapa möten mellan kommun och företag envrotaner är världsledande nom säkra flygtransporter av kylda läkemedel. efter många år Knvsta kommun valde envrotaner, med drygt 145 medarbetare Sverge, att 2013 flytta stt globala huvudkontor tll Upplands Väsby kommun. Eftersom v har medarbetare från såväl Uppsala som Stockholm vlle v etablera oss en kommun mellan de båda städerna. V prorterar ett attraktvt logstskt läge. När v httade en lokal som passade oss Infra Cty anslutnng tll E4:an bestämde v oss för att flytta tll Upplands Väsby kommun, säger Smon Angeldorff, vd på Envrotaner. För Envrotaner är Infra Cty, som både kan erbjuda bra kommunkatoner med bl, buss och pendeltåg samt en nfrastruktur form av lunchrestauranger, gym och butker, ett attraktvt läge som matchar företagets globala verksamhet. Upplands Väsby kommun erbjuder ett attraktvt närngslvsklmat som ofta rankas högt natonella närngslvsrankngar. Väsby Smon Angeldorff, vd på Envrotaner. Mathas Bohman, kommunstyrelsens ordförande Upplands Väsby kommun. Promoton agerar dessutom proaktvt och för en kontnuerlg dalog med oss och andra företag, säger Smon Angeldorff. Flytten underlättade rekryterngen För Envrotaner har flytten tll Upplands Väsby bland annat gjort det lättare att rekrytera medarbetare från såväl Upplands Väsby som närbelägna Sgtuna och Sollentuna kommun. V fck besök av kungaparet när de besökte kommunen. Nästa vecka får v besök från en av kommunens ledande poltker, vlket tyder på att de verklgen är lyhörda för våra åskter. De bjuder även regelbundet n tll frukostmöten, närngslvsdagar och lknande, säger Smon Angeldorff. En välfungerande dalog mellan företag, poltska företrädare och tjänstemän utgör grunden tll ett attraktvt företagsklmat. Företagen har ofta en tydlg bld av vad som krävs för att de ska kunna utvecklas och växa, för oss som poltker handlar det mycket om att vara lyhörda för deras behov och att regelbundet besöka företagen för att förstå deras utmanngar, säger Mathas Bohman, kommunstyrelsens ordförande Upplands Väsby kommun. Dalogdagar förkortar beslutsvägarna Väsby Promoton är en frstående ekonomsk förenng som arrangerar möten och fungerar som en av kontaktytorna mellan företagare, poltker och kommunala tjänstemän. Varje år arrangeras dessutom Dalogdagarna, som samlar poltker, tjänstemän och många av kommunens företagare under samma tak för att dskutera aktuella närngslvsfrågor. Vår främsta framgångsfaktor är de välfungerande kontaktytor v lyckats skapa. De mötesplatser och forum som arrangeras kontnuerlgt förkortar beslutsvägarna och underlättar dalogen mellan olka aktörer kommunen, säger Mathas Bohman. TexT: AnnKA WhLborg VI TILLVERKAR BRA DAGAR Kärnan Karlstads kommuns värdegrund är att v är tll för Karlstadsborna. Öppenhet och bra dalog är en förutsättnng för att verksamheten ska utvecklas och Karlstadsborna ska känna sg nöjda och stolta över sn stad. Webbplatsen karlstad.se med e-tjänster och möjlghet att jämföra servce, vår Facebook-sda med drygt gllare och vårt Kontaktcenter med bra bemötande alla är pusselbtar som bdrar tll att ge nvånarna bra och effektv servce. V är jobbarkompsar som hjälps åt med att tllverka bra dagar för Karlstadsborna.

9 Annons DennA bra nschtd nng är en A nnons F rån n extmed A Annons Framtdens Kommuner & Landstng Oktober DgtALserng Ny fas dgtalserngen av kommunernas medborgartjänster Dgtalserngen av medborgartjänster nom den offentlga sektorn har gått n en ny fas. början handlade det ofta om ett elektronskt formulär som gjorde tjänsten dgtal för medborgaren, dock nte för handläggaren. dag blr allt fler tjänster helt automatserade, säger torbjörn Larsson, ordförande för Kommts. Många kommuner kan redan dag erbjuda sna nvånare e-tjänster för medborgarservce så som ansöknngs- och tllståndsprocesser nom stadsbyggnad, barnomsorg och socalförvaltnng. Tll det kommer olka former av telemedcnska lösnngar som nnebär att personer kan ha kontakt med vårdpersonal va vdeokommunkaton hemmet. Vsonen är att tjänsterna ska vara tllgänglga dygnet runt. Helst ska allt lgga samlat på ett ställe, med en enda nloggnng gärna statlga myndgheter och kommunen tllsammans. Dt är det en bt kvar. Torbjörn Larsson konstaterar att Sverge är ett avlångt land och att olka kommuner har kommt olka långt. Idag sker all nformatonsnlämnng va en tjänst på kommunens hemsda Självklart spelar befolknngsunderlag och antal ärenden stor roll. För en lten kommun som handlägger ett fåtal bygglovsärenden om året är nvesterngar ny t nte lka självklar som för en stor kommun. Samlat grepp Torbjörn Larsson arbetar även som t-strateg nom Falkenbergs kommun. Här har man tagt ett samlat grepp om all nformaton som krävs nför skolstarten. Det handlar om allt från anmälan om specalkost tll ansökan om modersmålsundervsnng och val av skola. Tdgare var det elva, tolv blanketter som skulle fyllas. Det var nte heller ovanlgt att v fck n olka nformaton från två vårdnadshavare. Idag sker all nformatonsnlämnng va en tjänst på kommunens hemsda, något som underlättar enormt både för nvånare och handläggare. Ett sätt för mndre kommuner att utveckla den kommunala servcen tll sna medborgare är sambruk. Flera kommuner kan gå samman och dela på olka tjänster. Jag tror också att det kommer att bl allt vanlgare med kommunala tjänster som lgger utanför kommunens egen plattform. Torbjörn Larsson, ordförande för KommITS. Ett exempel på det är Fxa mn gata som drvs som en molntjänst och kan ta emot rapporter om problem gatumljön från medborgare samtlga svenska kommuner och automatskt skckar dessa tll rätt kommun. V är ännu bara början av den utvecklngen, men helt klart är det en trend som kommt för att stanna. text: Anette bodnger Skcka e-fakturor tll alla kommuner och landstng va en enda kopplng tll vårt nätverk Pagero Onlne. Pageros e-fakturatjänster passar alla företag oavsett affärssystem, bransch och fakturavolym. Läs mer på vår hemsda eller kontakta oss för mer nformaton. Tel: , e-post: nfo@pagero.com

10 Annons 10 DennA bra nschtd nng är en Annons från nextmed A Annons Framtdens Kommuner & Landstng Oktober 2015 bästa skolkommun 2015 Årets bästa skolkommun utsedd Foto: Johan Tufvesson mtten av oktober presenterade Lärarförbundet sn årlga ranknng bästa skolkommun. Vellnge kommun toppar statstken. På andraplats hamnar Pteå och tredjeplatsen knper Luleå. Lärarförbundets undersöknng som gjorts sedan 2002, mäter bland annat lärartäthet, lärarlöner, resurser tll undervsnngen, betygsresultat årskurs no samt andelen elever som fått behörghet tll högskolan. Undersöknngen väger också n hur väl kommunerna lyckas utfrån faktorer som andelen nynvandrade elever, fördelnngen pojkar/flckor och föräldrarnas utbldnngsnvå. De kommuner som hamnar topp har ofta bestämt sg. De har nvesterat långsktgt och haft en dalog med lärare och skolledare om vad som krävs, säger Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande. Vssa kommuner återkommer år efter år högt upp respektve långt ner på lstan. Det väcker frågor om skolans lkvärdghet. Det är tydlgt att det fnns stora utmanngar för lkvärdgheten. Ingen elev ska behöva känna oro över att få en sämre utbldnng. Därför krävs det bland annat en starkare resursfördelnng både mellan kommuner och nom kommuner, säger Johanna Jaara Åstrand. Utmanngar Årets ranknng presenteras ett läge där lärarbrsten på allvar fått fäste Sverge och under hösten har rapporter om vakanta lärartjänster och obehörga lärare avlöst varandra. Alla kommuner drabbas av lärarbrsten som är en stor utmanng. Inom de närmaste åren kommer det att avgöras vlka kommunpoltker som har modet att ta tu med stuatonen. Den långsktga tllgången tll skcklga lärare höjer elevernas resultat. Kommuner som nser det har alla chanser att bl bra skolkommuner, säger Johanna Jaara Åstrand. Rankngen presenterades år ljuset av att många nu flyr tll vårt land undan krg och förtryck. Många som kommer är ensamkommande barn. V måste se varje ny tllkommande elev som en möjlghet. Men det ställer framförallt krav på ett poltskt ledarskap som vsar vägen och fördelar ansvaret mellan kommuner, nom kommuner och mellan förvaltnngar och skolor. Ett ledarskap som ser tll att resurserna kommer fram så att lärarna kan fokusera på barnens och ungdomarnas lärande, säger Johanna Jaara Åstrand. text: anette bodnger Ester Alave, utbldnngsspecalst Vellnge, Jessca Öberg, ordförande för Lärarförbundet Vellnge, Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet och Gustav Schyllert, utbldnngsnämndens ordförande Vellnge. Den långsktga tllgången tll skcklga lärare höjer elevernas resultat BäSta SKOLKOmmUN 2015: Kommun Län P Vellnge skåne Pteå norrbotten Luleå norrbotten Nybro Kalmar Hammarö Värmland Båstad skåne Lund skåne Lomma skåne Sotenäs Västra Götaland Umeå Västerbotten Väsbys företagare nöjdast Sverge! Samarbetet mellan kommun och närngslv placerar Väsby bland topp 10 på Svenskt Närngslvs rankng av företagsklmatet Sverges kommuner. Bra servce tll företagen ger Väsby förstaplats SKL:s servcemätnng. upplandsvasby.se

11 Annons DennA bra nschtd nng är en A nnons F rån n extmed A Annons Framtdens Kommuner & Landstng Oktober offentlg upphandlng Offentlg upphandlng kan bl mycket effektvare Den offentlga upphandlngen kan få bättre effekt med ganska enkla medel. Det gäller att följa vssa generella rktlnjer. Det anser Eva-Lotta Löwstedt Lundell, nyblven vd för SKL Kommentus med flera tunga poster bakom sg under sna 15 år upphandlngsbranschen. Hon har nylgen skrvt en bok med tps om hur man lyckas med offentlga upphandlngar. Det går att göra upphandlngsarbetet smartare, enklare och effektvare genom att ta hänsyn tll ett antal vktga prncper, säger hon. Om man ska lyckas genomföra ett effektvt upphandlngsprojekt måste man tll att börja med hela tden ha tre perspektv på arbetet: verksamhetens behov och mål, marknadens möjlgheter och erbjudanden samt regelverk som behöver följas. En av de vktgaste prncperna är att alltd bygga förtroendefulla och professonella relatoner med leverantörerna. V ska nte bara kommuncera med våra leverantörer genom att utbyta dokument och e-post. V måste träffas och prata med varandra om våra affärer. En annan vktg prncp är att starta alla nya upphandlngsprojekt med ett blankt papper stället för att kopera andra upphandlngar eller använda mallar utan närmare analys. Varje affär är unk. Det gäller också att se framåt tden. Affärerna måste vara långsktgt hållbara. V får nte urholka marknaden genom att göra en bra affär som kanske slår ut andra leverantörer. Även nästa gång måste det fnnas konkurrens på marknaden och välmående leverantörer. Stor besparngspotental En förbättrad styrnng av upphandlngsprojekten har en mycket stor besparngspotental. Eva-Lotta Löwstedt Lundell uppskattar den tll mnst 5 procent av de 680 mljarder kronor som den totala offentlga upphandlngen uppgår tll på årsbass. Det motsvarar nästan hela försvarsbudgeten. Upphandlngsreglerna har blvt alltmer komplexa. Under våren 2016 träder nya regler kraft. Regelverket är komplcerat, men det är nte omöjlgt I vssa avseenden nnebär de en förbättrng. Men lagen är alldeles för detaljerad. Om man har tagt bort to snubbeltrådar, så har man lagt ut 50 nya. Regelverket är komplcerat, men det är nte omöjlgt, säger Eva-Lotta Löwstedt Lundell. text: Måns WDMAn Eva-Lotta Löwstedt Lundell, vd för SKL Kommentus. Allt börjar med en bra lärare! Varje dag gör tusentals lärare ett fantastskt jobb och utbldar våra barn och ungdomar Sverges framtd. Men dagens lärare behöver fler kollegor. Om to år bedöms lärare saknas Sverge. Det är ngen lten sffra. Det är lka många som alla lärare hela Västsverge. Många väljer dag bort ett av Sverges vktgaste yrken för att arbetsbelastnngen är för hög och lönen för låg. Men med rätt poltska beslut kan lärarna bl fler. För vem ska annars utblda framtdens sjuksköterskor, ngenjörer och kreatörer? Sverge behöver #flerlärare! Johanna Jaara Åstrand Ordförande Lärarförbundet

12 Annons 12 DennA bra nschtd nng är en Annons från nextmed A Annons Framtdens Kommuner & Landstng Oktober 2015 nomnerad SvergeS KvALTeTSKommun 2015 Kävlnge en kommun med höga ambtoner Kävlnge är en av sex kommuner som tävlar om tteln Sverges kvaltetskommun nomnerngen är ett kvtto på att allt arbete som poltker, tjänstemän och medarbetare nom kommunen lägger ner faktskt ger resultat, säger mkael Persson, kommundrektör. Kävlnge kommuns resa fram tll nomnerngen började för fem år sedan då organsatonen genomförde en kommunkompass hos Sverges Kommuner och Landstng. Resultatet ledde tll en dskusson, där ett 70-tal chefer kommunen deltog, om vårt sätt att styra och leda verksamheten. V nsåg att v var väldgt duktga på ekonomstyrnng, men nte lka ntresserade av de verksamhetsmässga resultaten på kommunlednngsnvå, berättar Mkael Persson. I dskussonen framkom också att det fanns en spretghet sättet att styra kommunen. V var ganska duktga var och en för sg men saknade en modell och ett gemensamt förhållnngssätt lednngsfrågor. Resultatet blev ett beslut om att arbeta fram en gemensam styrnngs- och lednngsmodell, då v nsåg att det behövdes en enhetlg lagtröja så att v kände att v tllhörde samma organsaton. Ständg resa För att stärka processen anställdes Pärnlla Ahnfors tll kommunövergrpande kvaltetsstrateg. V gjorde en plan utfrån resultaten från kommunkompassen, där det tydlgt framkom vad det var v behövde jobba med. För att kunna mäta resultaten av vårt arbete planerade v n en ny kommunkompass 2014 och att v skulle vara med tävlngen Sverges Kvaltetskommun 2015, berättar Pärnlla Ahnfors. Resultatet från den senaste kommunkompassen vsade en tydlg förbättrng. Ytterlgare ett kvtto på att förbättrngsarbetet går rätt rktnng blev nomnerngen tll årets kvaltetskommun. Bakom framgången lgger ett härdgt arbete med att skapa delaktghet och få med alla medarbetare på den här resan. Arbetet har bland annat bdragt tll att det nletts ett helt nytt samtal mellan poltker och kommunnvånare. V kan också se våra egna mätnngar att medborgarna är mer nöjda med sn kommun form av att de upplever sg ha mer nflytande och påverkansmöjlgheter, säger Mkael Persson. Bakom framgången lgger ett härdgt arbete med att skapa delaktghet I november vet Kävlnge om de hamnar högst upp på prspallen eller nte. Men både Mkael Persson och Pärnlla Ahnfors framhåller att det är själva resan som är målet med hela förbättrngsarbetet. V är en kommun som har ambtoner och vll erbjuda bra tjänster och servce tll kommunnvånarna. Därför ska v envst jobba för att bl ännu bättre. Nomnerngen är en god nspraton det arbetet, fastslår Mkael Persson. TexT: AneTTe Bodnger Mkael Persson, kommundrektör, Kävlnge. Foto: Joanna Bladh nomnerad SvergeS KvALTeTSKommun 2015 Karlstad sätter medborgarna fokus Självklart är v stolta. nomnerngen årets kvaltetskommun är en bekräftelse på att vårt arbete med att sätta nvånarna fokus och bedrva verksamheter med god kvaltet är på rätt väg, säger ulf nyqvst, kommundrektör Karlstad. på att nte bara ha en snygg förpacknng utan även ett bra nnehåll. Därför granskar v hela tden vår verksamhet och försöker att år efter år leverera resultat som vsar att kommunen är gott skck med stabl ekonom, engagerade medarbetare och nöjda medborgare. Karlstad har tllsammans med sex andra kommuner nomnerats tll utmärkelsen Sverges kvaltetskommun Nyqvst, kommundrektör, ser nomnerngen som en välkommen bekräftelse på en målnrktad strävan att alltd ta utgångspunkt medborgarnas behov och önskemål. V har jobbat mycket med vår gemensamma värdegrund som fastslår att v är tll för Karlstadborna. Den värdegrunden är själva plattformen för att för att v ska kunna leverera och förbättra servcen. Det är när man tar utgångspunkt hur medborgare vll ha det och tänker mer på utfrån och n, än nfrån och ut, som det börjar hända saker, säger Ulf Nyqvst. Att nu vara nomnerad tll kvaltetskommun 2015 ser Ulf Nyqvst som ett kvtto på att verksamheten är nne på rätt spår. Kvaltetsarbetet kommunen började förstås långt nnan Karlstad bestämde sg för att kanddera tll utmärkelsen. V har arbetat länge med kvaltets- och utvecklngsfrågor och lagt ner mycket möda V har lagt ner mycket möda på att nte bara ha en snygg förpacknng utan även ett bra nnehåll Mätnngar Under de gångna åren har Karlstad kommun aktvt arbetat med att på olka sätt jämföra det arbete som görs nom bland annat skola, vård och omsorg med motsvarande verksamheter andra kommuner och prvata utförare. Att mäta sg med andra ett bra sätt för att kartlägga vad som redan fungerar fnt och på vlka områden det kan fnnas förbättrngspotental. V har jobbat på och hela tden försökt att förbättra våra verksamheter på olka typer av områden. Detta jobbar v med brett hela kommunen. Ulf Nyqvst säger också att han nte tror på att det går att åstadkomma jätteklv kvaltetsarbetet på kort td. Däremot kan ständga små steg framåt med tden nnebära stor förändrng. Kvaltetsförbättrng är ett kontnuerlgt arbete, en ständg resa och dskusson som på skt ger utdelnng på alla olka nvåer en kommun. TexT: AneTTe Bodnger Ulf Nyqvst, kommundrektör Karlstad.

13 Annons DennA bra nschtd nng är en A nnons F rån n extmed A Annons Framtdens Kommuner & Landstng Oktober DgtALserng Av skolan It skolan ett sätt att skapa framtda världsmedborgare v ser satsnngen på t skolan som en förutsättnng för att våra kommunnvånare ska vara världsmedborgare framtdens samhälle. Det är förvånande att andra fortfarande väljer att avvakta, säger Danel broman, chef för barn- och utbldnngskontoret sollentuna kommun. Sollentuna kommun var en av årets fem fnalster tll utmärkelsen Guldtrappan som Sverges Kommuner och Landstng delar ut tll skolhuvudmän som arbetar långsktgt och strategskt för ett framgångsrkt dgtalt lärande skolan. Även om det stora prset år gck tll Sundsvall ser Danel Broman fnalplatsen som ett kvtto på de många framsteg som den dgtala utvecklngen kommunens skolor lagt grunden tll. Det var för sex år sedan som t-utvecklngen kommunernas skolor satte fart på allvar. Då beslutade kommunen att nföra en IKTpeng, en summa per barn och år som skulle delfnansera satsnngen på nformaton, kommunkaton och teknolog skolorna. Satsnngen omfattade alla elever förskoleklass, grundskola och särskola både kommunala och frstående skolor Sollentuna kommun. Grundtanken var att en väl utvecklad t-användnng skulle göra undervsnngen mer nsprerande, lustfylld och effektv, både för elever och lärare. Vd ungefär samma td utsågs även skolnspratörer som skulle arbeta med att utveckla t som verktyg den daglga undervsnngen. Sedan dess har det hänt en hel del. Dgtalserng har blvt en cke-fråga, den bara fnns där. Det är fantastskt och jag är stolt över att v lyckats komma dthän, säger Danel Broman. I framkant En vktg framgångsfaktor under resans gång, menar Danel Broman är att poltkerna vart med och stöttat den dgtala utvecklngen kommunens skolor tll hundra procent. Något som kommt tll stor nytta, nte mnst då allt nte gått som på räls. V har jobbat med 1-1, när v satte n alla datorer vsade det sg att nätverket var för ltet. Återgen var det poltken som gck n och Danel Broman, chef för Barn- och utbldnngskontoret Sollentuna kommun. V har lärare som på fullt allvar säger att de nte hade vart lärare om v nte gjort denna resa stöttade så att v kunde dmensonera nätverket efter de nya förutsättnngarna. Idag lgger Sollentuna kommun framkant när det gäller skolutvecklng med stöd av dgtala verktyg. Längs vägen har det utvecklats en delandekultur, ett nytt kollegalt lärande på tvärs mellan alla skolor kommunen. V har lärare som på fullt allvar säger att de nte hade vart lärare om v nte gjort denna resa. Det är ett väldgt bra betyg, konstaterar Danel Broman. text: Anette bodnger guldtrappanvnnare Sundsvall bäst på t skolan guldtrappan är ett kvtto på att v tänkt rätt. Det räcker nte med att nvestera teknk, hårdvara och nät. För att lyckas krävs en lka stor satsnng på pedagogk och hur sakerna ska användas, säger Lennart henrksson, t-samordnare, sundsvalls kommun. I våras utsågs Sundsvalls kommun tll vnnare av Guldtrappan, en utmärkelse för framgångsrk dgtal utvecklng skolorna. It-samordnare Lennart Henrksson ser prset som en bekräftelse på att kommunens t-strateg och de satsnngar som gjorts på dgtala läromedel skolorna är på rätt spår. Att v fck Guldtrappan är resultatet av ett långsktgt arbete där v har arbetat systematskt och med stor bredd. Lennart Henrksson berättar att kommunen kan se tllbaka på en nära 20-årg hstora arbetet med att dgtalsera skolan. Framdrften har skett to-årsplaner där organsatonen betat av område efter område. I Sundsvall började resan med att få tll en lkvärdg nfrastruktur för alla. V började med att utrusta alla skolor kommunen med fber och trådlösa nätverk, samtdgt som v dgtalserade samtlga 600 klassrum. Här arbetade v med morötter form av PIM-mål, (Skolverkets satsnng Praktsk t- och medekompetens) där de med högst PIM-frekvens fck de dgtala Att v fck Guldtrappan är resultatet av ett långsktgt arbete där v har arbetat systematskt och med stor bredd klassrummen först. Detta var ett grepp som verklgen satte fart på skolornas arbete med PIM. Bara början Parallellt med att bygga ut teknk drogs det upp planer för en utbldnngsorgansaton som skulle jobba med kompetenshöjnng hos pedagogerna. Resultatet blev Net 21, ett t-pedagogskt resurscentrum som nätverksform stöttar pedagoger Sundsvalls kommunala förskolor och skolor användnngen av t som pedagogskt verktyg vardagen. Idag arbetar centrumet med nätverksbyggande, omvärldsbevaknng, fortbldnng, nspraton, genomförande av studedagar, pedagogska caféer och andra t-pedagogska arrangemang skolorna, berättar Lennart Henrksson. I dagarna rullar kommunen även ut 1-1 för pedagoger, vlket nnebär att alla lärare förses med ett modernt dgtalt verktyg kopplat tll pedagogsk kompetenshöjnng. Här går förvaltnngen n och stöttar ekonomskt. För att lyckas med dgtalserngen fullt ut krävs satsnngar på alla plan. V är långt från färdga och fortsätter att bygga för att möta framtden. Den resan har bara börjat, fastslår Lennart Henrksson. text: Anette bodnger

14 Annons 14 DennA bra nschtd nng är en Annons från nextmed A Annons Framtdens Kommuner & Landstng Oktober 2015 VäLFärdsTeKnoLog Myndgheten för delaktghet stödjer kommuners välfärdsteknologarbete mars 2015 nledde Myndgheten för delaktghet det ettårga projektet dgtala tjänster och välfärdsteknolog, som på olka sätt stöttar sverges kommuner mplementerngen av välfärdsteknologska tjänster nom socaltjänsten. Välfärdsteknolog gör det möjlgt att höja kvalteten omsorgen. Teknken kan dessutom bdra tll ökad delaktghet för personer med nedsatt beslutsförmåga. Såväl kommuner som dess nvånare blr vnnare när välfärdsteknologn etableras runtom Sverge. Den nya teknken ökar möjlgheten tll självständghet, trygghet, aktvtet och delaktghet för ndvden och kan samtdgt modernsera och effektvsera kommunernas omsorgsverksamhet, säger Anna-Greta Brodn, projektledare på Myndgheten för delaktghet och ger några exempel: En fjärrstyrd nattkamera förbättrar sömnen för den som tdgare blev väckt av hemtjänsten, när de klver n bostaden på natten för att kontrollera att allt är ok. Den som har svårt att komma håg att ta sn medcn, kan ha god hjälp av en dgtal medcnpåmnnare. Hemtjänsten mnskar sna resor, men kommer gvetvs när det behövs. Utreder regonal samordnng Projektet ska resultera en natonell webbsda med samlad nformaton, kunskap och kompetensstöd, som berör kommunernas nförande, användnng och mplementerng av välfärdsteknolog. En nledande nventerng är genomförd. Projektgruppen utreder också möjlgheten att upphandla välfärdsteknolog på regonal eller natonell nvå, exempelvs samverkan med Hjälpmedelscentraler runtom landet. V erbjuder kommuner praktskt stöd mplementerngsarbetet och sprder kunskap genom vår hemsda och en Facebookgrupp om Välfärdsteknolog. Den revderade hemsdan lanseras början av 2016, säger Anna-Greta Brodn. Konferenser sprder kunskap I samverkan med SKL, Socalstyrelsen och Bredbandsforum arrangerar nu Myndgheten Anna-Greta Brodn, projektledare på Myndgheten för delaktghet. för delaktghet regonala konferenser där man demonstrerar välfärdsteknologns möjlgheter för poltker och högre kommunala tjänstemän. De delar även med sg av tps och råd för en framgångsrk mplementerng. Ingen ska påtvngas ny teknk som den nte vll ha, men för den som önskar ska erbjudandet fnnas. Om du vet att det fnns teknk, som ökar dn självständghet: Klart du vll ha den! säger Anna-Greta Brodn. TexT: AnnKA WhLborg Här cyklar Märta sn barndoms kvarter med tränngscykeln JDome Bke around, som är kopplad tll Google maps. På demensboendet Klockarkärleken Västerås ger denna form av välfärdsteknolog ökad aktvtet. Foto: Ylva Bjelle HELSINGÖR HELSINGBORG E6 LANDSKRONA KÖPENHAMN LÖDDEKÖPINGE KÄVLINGE LUND MALMÖ

15 Annons DennA bra nschtd nng är en A nnons F rån n extmed A Annons Framtdens Kommuner & Landstng Oktober nomnerad sverges t-kommun 2015 Vara kommun först med att erbjuda fber tll alla vara kommun är en av fem kommuner som är kvar tätstrden om att bl sverges t-kommun bakom nomnerngen lgger en unk satsnng på fber tll alla där man samarbete med skanova använt t och dgtalserngens möjlgheter tll att utveckla kommunen som helhet. Vara är den kommun som enlgt Post- och telestyrelsen gått fram mest Sverge vad gäller fberutbyggnad på landsbygden. 73 procent av kommunnvånarna har valt att ansluta sg tll fbernätet; Sverge är motsvarande sffra 13 procent. Bakom framgångarna lgger en modg poltkersatsnng på fber tll alla, kombnaton med kommunnvånarnas eget engagemang för att göra Vara tll en kommun där det är lätt att leva, bo och drva företag. Nomnerngen tll årets t-kommun betyder mycket. Det är ett bevs för att de satsnngar som våra poltker beslutat om, och allt det arbete som våra kommunnvånare lagt ner för att göra detta möjlgt, har gett resultat, säger Ma Forsäng, t-chef på kommunen. Fberutbyggnaden har vart en strategsk och målmedveten satsnng för att göra kommunen mer attraktv, få nvånare och företag att stanna kvar och samtdgt locka fler nvånare tll Vara. Det kommunen gjorde var att bygga ett stamnät som knyter hop alla kommunala byggnader med varandra. I nästa steg byggdes nätet hop med förenngsnät runt om kommunen. Enormt många männskor har använt sn frtd för att hjälpa tll med fberutbyggnaden. Utan våra kommunnvånare hade v aldrg kommt hamn, säger Ma Forsäng. Fberutbyggnaden Vara är också en satsnng på framtden. V ser fbernätet som en plattform för vad som komma skall. Välfärdsteknolog är ett område på frammarsch som kommer att spela en vktg roll framtdens hemsjukvård. Exakt vlka tjänster vårt nät kommer att bära, det vet v nte dag. Det v vet är att grunden är lagd och att v än så länge bara är början av den resa som den dgtala utvecklngen kommer att nnebära för medborgare och närngslv kommunen, säger Ma Forsäng. Skanova möjlggörare Vara kommun har lksom många andra kommuner Sverge valt att ansluta sg tll det största, öppna rkstäckande fbernätet Sverge som byggs och drvs av Skanova. En av mna främsta uppgfter blr att fortsätta på den nslagna vägen med att skapa framtdens nät och dgtalsera Sverge, säger Henrk Norrbom, nytllträdd vd på Skanova. Skanovas moderbolag, TelaSonera Sverge, har avserat en storsatsnng på att bygga ut fbernätet. No mljarder ska nvesteras syfte Ma Forsäng, t-chef Vara kommun. Allt det arbete som våra kommunnvånare lagt ner för att göra detta möjlgt, har gett resultat Henrk Norrbom, vd på Skanova. Foto: Brgtte Grenfeldt V vll erbjuda ett högkvaltatvt fbernät som uppfyller kundernas förväntnngar och krav att kunna erbjuda fberuppkopplng tll 1,9 mljoner vllahushåll senast Skanova har en vktg uppgft att säkra nvesterngen så att utbyggnaden blr så effektv som möjlgt och ger så mycket fber som möjlgt. V vll naturlgtvs kunna erbjuda ett högkvaltatvt fbernät som uppfyller kundernas förväntnngar och krav. Enlgt den dgtala agendan ska Sverge bl bäst världen på att använda dgtalserngens möjlgheter. Ska v lyckas med det måste det fnnas bra bredband, vlket är lka med fber, hela landet. Mn vson är att Skanova samarbete med Sverges kommuner ska hålla taktpnnen på den resan. V har lång erfarenhet att bygga, drfta och förvalta nät, en långsktghet samt en gedgen kompetens nätfrågor. Sammantaget ger det oss väldgt goda chanser att axla den vktga rollen som möjlggörare och utveckla Sverge som en toppnaton nom ICTområdet, säger Henrk Norrbom. Samarbete För att klara utmanngen krävs, enlgt Henrk Norrbom, ett nära samarbete med både kommuner och andra aktörer. Återgen, om Sverge ska lyckas med att bbehålla sn tätposton och vara föredöme att dgtalsera för nvånarna, är det vktgt att alla aktörer samarbetar prvata och offentlga. Under senare år har v sett flera exempel på hur fberutbyggnaden, mycket tack vare kommuners och medborgares engagemang och goda samarbete utvecklats postvt, nte mnst på landsbygden. Den teknska utvecklngen går snabbt och ur ett samhällelgt perspektv är förändrngspotentalen stor. På skt kommer fbernäten att kunna användas för att göra t.ex. trafksystem, byggnader, energsystem och vårdkedjor både säkrare, bättre och mer resurseffektva. Skanova förser landets kommuner med den nfrastruktur som krävs för att vsonen om Sverge som världens mest framgångsrka dgtala samhälle ska kunna omsättas praktken. Här har v redan kommt en bra bt på väg, fastslår Henrk Norrbom. text: Anette bodnger

16 Annons 16 DennA bra nschtd nng är en Annons från nextmed A Annons Framtdens Kommuner & Landstng Oktober 2015 SvenSKt närngslvs KommunranKng 2015 Sverges främsta kommuner Svenskt närngslvs rankng av kommunernas företagsklmat baseras främst på enkätsvar från företag Sverges 290 kommuner, men också på statstska fakta från SCB. Det fnns klara samband mellan en kommuns placerng på ranknglstan och dess utvecklng vad gäller befolknngstllväxt, antal jobb och skattentäkter. nedan presenteras de 65 främsta kommunerna på lstan. KOMMUNrANKNG 2015: +/- Kommun Solna Sollentuna Vellnge Danderyd Trosa Täby Höganäs Kävlnge Upplands Väsby Nacka Vårgårda Sundbyberg Ldngö KLÄTTrArE: Marestad +135 Boden +113 Nordmalng +104 Mörbylånga +103 Burlöv /- Kommun Härryda Habo Ängelholm Växjö Mullsjö Falkenberg Partlle Grästorp Gnosjö Staffanstorp Markaryd Knvsta Lomma Sunne Burlöv Helsngborg Laholm Essunga Värnamo Åtvdaberg Bjurholm Lnköpng Sgtuna Herrljunga Tranås Vara /- Kommun Gnesta Järfälla Mönsterås Ale Mölndal Ydre Vaggeryd Borås Stockholm Upplands-Bro Västerås Ljungby Jönköpng Ödeshög Lekeberg Tbro Sjöbo Enköpng Hammarö Kumla Aneby Österåker Tyresö Tmrå Hallstahammar Vetlanda Mkael Damberg, foto: Magnus Selander. Fredrk Renfeldt, foto: Peter Knutson. Anna Knberg Batra, foto: Peter Knutson. Ebba Busch Thor, foto: Stewen Qugley. Gustav Frdoln, foto: Fredrk Hjerlng. Kvaltetsmässan reservererar sg för eventuella programändrngar. 3 5 november 2015, Svenska Mässan, Göteborg MIKAEL DAMBERG, om svensk konkurrenskraft. ANNA FELLÄNDER, om det ekonomska läget. FREDRIK REINFELDT, om ledarskap för förändrng. RIKSDAGSPARTIERNA utvecklar sn syn på Sverges utmanngar. I år presenterar Kvaltetsmässan ett rekordstort program, med totalt 180 semnarer. Här fnns allt för dg som leder och utvecklar offentlga verksamheter och företag. Goda exempel, erfarenheter och nytänkande. Under tre dagar på Svenska Mässan Göteborg kan du ta del av, och få nspraton på, Sverges största mötesplats för beslutsfattare kommun, landstng och stat. Anmälan och hotellboknng på KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmanngar

17 Annons DennA bra nschtd nng är en A nnons F rån n extmed A Annons Framtdens Kommuner & Landstng Oktober årets KLättrAre Värnar om befntlga företagare en nära dalog där kommunens medarbetare möter företagare med nyfkenhet och respekt är en av faktorerna som bdrar tll ett attraktvt företagsklmat. en tydlg vson och en gemensam målbld bdrar också tll attraktvteten. Varje år genomför Svenskt Närngslv enkäter bland företagare samtlga kommuner. Bodens kommun klättrade 113 placerngar och lgger numera på 161:a plats bland Sverges 290 kommuner Svenskt Närngslvs rankng över Sverges bästa närngslvsklmat. Bodens kommun blev årets klättrare Norrland. V har ntroducerat en tydlg långsktg poltsk vson som genomsyrar hela kommunens verksamhet, från kultur tll företagande. Vsonen nnefattar bland annat nya nvånare och nya arbetstllfällen samt en strävan efter att utveckla vår lvskraftga småstadskärna. V har även flyttat upp närngslvsfrågorna tll kommunens högsta strategska nvå. Tllväxtfrågan lgger numera drekt under kommunens poltska lednng, vlket gör det tydlgt för alla att tllväxt är en prorterad fråga för alla, säger Inge Andersson (S), kommunalråd Bodens kommun. Vktgt att synpunkter tllvaratas Den gemensamma vsonen tydlggjorde rollerna hos såväl kommunens tjänstemän som företagare och företagarorgansatoner. Den utgjorde även startskottet för ett gemensamt målnrktat arbete som bdrog tll delaktghet bland kommunens företag. En vktg framgångsfaktor för ett attraktvt närngslvsklmat är att närngslvsfrågorna konsekvent placeras högt upp på dagordnngen hela kommunens organsaton. Det är också avgörande att företagare upplever att de får gehör för sna synpunkter. När de märker att deras åskter räknas och gör skllnad ökar förtroendet för tllväxtkontoret, säger Jeanette Nlsson, tllväxtchef Bodens kommun. Kommunens bästa ambassadörer Om nte kommunens befntlga företagare trvs är sannolkheten lten att v ska kunna attrahera nya företagare. Det är därför vktgt att synlggöra våra befntlga företagare. De är också kommunens bästa ambassadörer. Jag tror mycket på vkten av att konsekvent bygga relatoner, skapa dalog och dela nformaton, säger Inge Andersson. Om nte kommunens befntlga företagare trvs är sannolkheten lten att v ska kunna attrahera nya företagare Inge Andersson (S), kommunalråd och Jeanette Nlsson, tllväxtchef Bodens kommun. Vår målsättnng är att nå topp 100 bland Sverges närngslvskommuner. V har mnmerat handläggnngstderna för exempelvs bygglov och bjuder kontnuerlgt n tll frukostmöten, närngslvsdagar och lknande. Framöver ska v göra ännu fler företagsbesök och fokusera på att bygga upp mer företagsamhet krng kommunens datacenterndustr, säger Jeanette Nlsson. text: AnnKA WhLborg Möteslokaler för pers 500 hotellrum Spa, gym & pool Restauranger & barer välkommen tll en unk mötesplats Oavsett om n är 2 eller 1000 personer som ska mötas kommer v se tll att er upplevelse blr något alldeles extra. Kombnatonen av Posthusets hstora, modern teknk och lokaler med trendg desgn sätter en skön känsla redan från start. Att v sedan skämmer bort er med fantastsk mat och servce av högsta klass under er vstelse är en självklarhet för oss. Läs mer på eller kontakta oss på conference.post@choce.se,

18 Annons 18 DennA bra nschtd nng är en Annons från nextmed A Annons Framtdens Kommuner & Landstng Oktober 2015 JournaLFörngSSySTem Sammanhållet system nyckel tll effektvt arbetsflöde då dstrktssjuksköterskan mara magnusson-evertsson började arbeta för landstnget Kronoberg gjordes journalförngen fortfarande på papper. dag hanteras både vårdplanerng och journalförng va en heltäckande plattform som knyter samman alla nblandade parter. I nuläget är Mara Magnusson-Evertsson vårdlnksamordnare Regon Kronoberg tllsammans med kollegan Eva Thuresson. Innan hon kom tll Kronoberg 2004 arbetade hon nästan två decenner nom kommunen och även på andra vårdnsttutoner som redan hade hunnt mplementera elektronska lösnngar. Jag frågasatte tdgt varför v nte använde elektronska journaler och det blev startskottet tll en arbetsgrupp krng journalförngssystemet Cosmc och den tllhörande modulen LINK. Då jag hade erfarenhet nom såväl kommun som landstng kunde jag lätttare anamma ett bredare perspektv och ha större förståelse för båda parters behov. Förbättrade utbldnngen Idag har regonens system sparat mycket resurser och underlättar därutöver patentens väg genom vårdkedjan på fler än ett sätt, men arbetet har nte vart utan svårgheter. När systemet först sattes drft var jag eld och lågor, helt övertygad om att allt skulle fungera som smort, men överraskande nog blev det nte så, säger Mara. För att komma tllrätta med stuatonen fck både Mara och Eva Thuresson uppdrag att försöka utreda vad det var som hndrade arbetsflödet och de kunde snart konstatera att utbldnngen nom systemet var otllräcklg. Såväl nom prmärvården och slutenvården som hos kommunen hade medarbetarna nte kunnat skaffa sg överskt om hur rutnerna egentlgen skulle fungera. Att klcka sg genom ett system hjälper nte om det nte fnns några strukturer på plats. Utfrån den bakgrunden utformade v en utbldnng som sedan dess erbjuds all berörd personal nom vården och kommunen. Ökar nformatonssäkerheten Det första som sker när en patent läggs n på en avdelnng är att ett nskrvnngsmeddelande skckas tll kommunen, som då får en nblck stuatonen. Återkopplngen från prmärvård och kommun används sedan som utgångspunkt en dalog mellan ansvarg personal för att säkerställa att patentens behov tllgodoses på bästa sätt. Det kan exempelvs röra sg om att hen behöver en höj- eller sänkbar säng eller kanske kommer att behöva utökad hemtjänst under en td. Därefter kallar den behandlande läkaren nom slutenvården tll en samordnad vårdplanerng samråd med både patenten, eventuella närstående samt andra berörda parter. Målet är alltd att patenter ska skrvas ut och överföras från slutenvård så snart som möjlgt för att vårdplanerngen ska kunna utarbetas och rehablterng nledas. All nformaton krng den här processen sker va våra system; att ha datan samlad en sammanhållen lösnng som delas mellan kommunerna medför även att man nte rskerar nformatonsläckage om man exempelvs tvngas flytta nformaton från ett journalförngssystem tll ett vårdplanerngssystem, understryker Mara. Mara Magnusson- Evertsson, vårdlnksamordnare Regon Kronoberg. Nu har v en enkel och tydlg vårdprocess där alla vet vlka ansvarsområden de har Skapar tllt mellan parter Hon framhåller att det lksom alla samarbeten handlar om att kunna både ge och ta, men att nförandet av ett sammanhållet journalsystem har mnskat tderna för både nskrvnngs- och utskrvnngsförloppen kraftgt. Övergången tll utökade e-lösnngar har dessutom standardserat och förtydlgat kommunkatonen mellan prmärvård, slutenvård och kommun. Nu har v en enkel och tydlg vårdprocess där alla vet vlka ansvarsområden de har och vad de bör göra. Ingen lgger ett sjumlasteg före någon annan och skulle det uppstå en dskrepans mellan de olka parterna märker v av det drekt uppkomna ärenden kontrolleras två gånger om dagen och betas av efterhand. Det skapar en stor tllt oss alla emellan och denna tllt är egentlgen det som lgger tll grund för det goda samarbetet. Mara konstaterar att många regoner använder sg av varerande elektronska lösnngar nuläget men att det fnns mycket att vnna på ett sammanhållet system. Hon menar också att det är vktgt att utvärdera system utfrån deras ndvduella funktoner. Sktar man på att nföra ett heltäckande journalsystem måste man våga lägga sn nuvarande lösnng åt sdan och evaluera vad det nya systemet kan erbjuda på ett förutsättnngslöst sätt. Oavsett hur man resonerar är det dock patentens bästa som måste stå centrum, avslutar hon. TexT: Sandra ahlqvst

19 Annons DennA bra nschtd nng är en A nnons F rån n extmed A Annons Framtdens Kommuner & Landstng Oktober DgtALserng Sverge halkar efter dgtalserngen av den offentlga förvaltnngen sverge var tdgt ute med att dgtalsera den offentlga förvaltnngen. Flera länder har dock kommt både kapp och gått om. en orsak är kommunernas självstyre. en rad andra länder är det lättare att lagstfta om att t.ex. myndghetspost ska skckas på elektronsk väg. Mna meddelanden är det offentlga Sverges tjänst för att förmedla säker dgtal post från statlga myndgheter, kommuner och landstng tll prvatpersoner och företag. Tanken med tjänsten är att den ska ersätta den fysska post som skckas från det offentlga, såsom skattsedlar, besked om föräldrapennng, bygglov och antagnngsbesked från skolan. Men dag är det få som ens känner tll att tjänsten exsterar. Per Mosseby, chef för avdelnngen för dgtalserng på SKL, beskrver det som ett moment 22. Kommuner och myndgheter tycker att det är för få anslutna medborgare för att det ska löna sg att nvestera, och medborgarna tycker att uppsdan med anslutnng är för lten. Tjänsten ntroducerades för fyra år sedan, men tll dags dato är det knappt tre procent av befolknngen som anslutt sg. På den offentlga sdan kan v räkna n no anslutna myndgheter och två kommuner. Så även om en prvatperson eller ett företag ansluter sg kommer ändå stort ett alla brev som fönsterkuvert med sngelposten, oavsett om de vll det eller nte. Danmark I Danmark ser det annorlunda ut. Där lagstftades det om att all myndghetspost, med några få undantag, ska skckas på elektronsk väg. Idag är över fyra mljoner nvånare anslutna tll dgtal myndghetspost. Merparten av all myndghetspost Danmark hamnar smdgt ordnat nvånarens dgtala brevlåda. Tll det kommer en kostnadsbesparng på 400 mljoner kronor per år sänkta portokostnader. Om v hade motsvarande anslutnng Sverge skulle portobesparngen hamna på mljardbelopp, konstaterar Per Mosseby. Mer kreatvtet Att göra något åt saken är angeläget, det tycker även Km Hallenhem, ansvarg för offentlg sektor på Delotte. Enlgt nuvarande lagstftnng måste svenska myndgheter lagra väldgt mycket, både papper och dgtala dokument. För att kunna frgöra den totala potentalen av dgtalserng den offentlga sektorn måste regelverken ses över. Vägen dt går bland annat över ny lagstftnng krng dgtala lösnngar och lagrng. Man måste se möjlgheter och framtden på ett annat sätt för att få full utväxlng av de möjlgheter som dgtalserngen erbjuder. Det går nte att bara ttta på hur v gör dag och sedan lägga på en app eller e-tjänst. Vsst, det skapar möjlgtvs en lättare åtkomst, men kanske fnns det andra, helt nyskapande lösnngar som är mer slagkraftga. Per Mosseby, chef för avdelnngen för dgtalserng på SKL. Foto: Thomas Carlgren Km Hallenhem, ansvarg för offentlg sektor på Delotte. Därför menar Km Hallenhem att det hög td att ge den högra hjärnhalvan mer utrymme arbetet med att dgtalsera förvaltnngen den offentlga sektorn. Httlls har det handlat mycket om analys och att htta strukturer. För att kunna skapa de dgtala lösnngarna som verklgen kommer att göra skllnad samhället måste v lägga tll ett stort mått av kreatvtet och nytänkande processen. Krävs ny lagstftnng Även Km Hallenhem lyfter fram Danmark som exempel på ett land där man lyckats skapa en grund som främjar den dgtala utvecklngen offentlg sektor. En vktg pusselbt är att man Danmark kan använda dgtala format som orgnal. Att som Sverge kräva orgnaldokument på papper för olka tllstånd är extremt resurskrävande. Just nu arbetas det ntensvt på olka håll för att få tll en förändrng. Inom fem år hoppas Per Mosseby att svensk lagstftnng har kommt kapp den dgtala utvecklngen. Då måste v ha dgtalserat myndghetsposten fullt ut. Det är nte rmlgt att v år 2020 fortfarande ägnar oss åt att skcka fönsterkuvert fram och tllbaka. text: Anette bodnger

20 Annons 20 DennA bra nschtd nng är en Annons från nextmed A Annons Framtdens Kommuner & Landstng Oktober 2015 IT-Frågor Dgtalserngen av verksamheten måste upp på kommunlednngsnvå Toårsjublerande Förenngen sambruk arbetar med att skapa bättre förutsättnngar för kommunal verksamhetsutvecklng baserad på e-tjänster. en vktg fråga dagsläget är att få upp t-frågorna på kommunlednngsnvå. Förenngen Sambruk organserar dag drygt en tredjedel av Sverges kommuner vlka tllsammans omfattar mer än hälften av landets befolknng. Förenngens verkställande tjänsteman, Claes-Olof Olsson, är en av ntatvtagarna som träffades för 12 år sedan och konstaterade att kommunerna har lkartade verksamheter och borde kunna samordna utvecklngen av t-system och e-tjänster på ett mer kostnadseffektvt sätt. Claes-Olof framhöll samtdgt att det saknades ett forum där man kunde dskutera processer och verksamhetsutvecklng. Att v är över 100 medlemmar dag och är verksamma efter to år tycker jag bevsar att det behövs ett forum som Sambruk. Enklare för medborgarna Grundbulten förenngen är samverkan, framhåller Claes-Olof Olsson. Sambruksflosofn är att lära av varandra, nte av systemleverantörerna. Deras affärsdé är att sälja system, nte att lära ut verksamhets- eller processoptmerng. De mer framsynta kommunerna pratar om att v måste tänka termer av dgtalserng av hela den kommunala verksamheten. Det v försöker bdra med på olka sätt är att hjälpa kommunerna hjälpa sg själva att utveckla e- tjänster som tllför verksamheten och medborgarna något av värde. V satsar främst på den sortens e-tjänster som går att generalsera på natonell nvå, berättar Claes Olof Olsson. Första gemensamma e-tjänsten Ett av förenngens projekt har levererat Sverges första och httlls enda natonellt gemensamma e-tjänst, kallad FxaMnGata.se. Om någon upptäcker en trasg belysnng, ett hål gatan eller nedskräpnng som hndrar trafken, så kan han/hon rapportera detta på ett enkelt sätt. FxaMnGata fungerar lkadant oavsett vlken kommun du befnner dg. Det fnns Claes-Olof Olsson, verkställande tjänsteman, Förenngen Sambruk. Sambruksflosofn är att lära av varandra, nte av systemleverantörerna många tjänster som kommunerna tllhandahåller som skulle kunna fungera på samma enkla sätt, framhåller Claes-Olof. En annan aktuell fråga är molntjänster. Från förenngens sda försöker v hjälpa kommunerna att värdera och utnyttja denna möjlghet, bland annat genom att ta fram utbldnngsmateral för att kunna drva frågan på ett konstruktvt sätt och dra nytta av molntjänster, kommenterar Claes-Olof Olsson. Vktgt engagera kommunlednngen Om v blckar framåt, vad ser du för stora utmanngar framöver från Sambruks horsont? Jag känner att v behöver arbeta mera med kommunernas lednngsfunktoner och få kommunlednng och förvaltnngschefer att förstå att dgtalserngen berör även dem och att det är vktgt att de nvolverar sg. Många tycker fortfarande att det här är en fråga för t-avdelnngarna, men det är det nte, det är en verksamhetsfråga, understryker Claes-Olof Olsson. TexT: CLas LewerenTz Mötesplatsen för oss som dgtalserar Sverges kommuner! De senaste tjugo åren har vart utmanande för Sverges kommuner, den teknska utvecklngen har förenklat vardagen för medborgare och våra verksamheter. Den har medfört besparngar, större delaktghet, kortare beslutsprocesser och ökad transparens. Däremot har utvecklngen pressat kommunernas IT-avdelnngar tll det yttersta. KommITS verkar som den naturlga mötesplatsen jakten på en kostnadseffektv dgtalserng. V frar 20-år av dgtalserng på Malmö Lve Claron Hotel den aprl. Välkomna att nätverka och nspreras med oss! Säkra dn medverkan nu på KommITS dgtalserngsdagar och 20-årsjubleum Malmö, aprl IT-chefsförenngen för kommunal dgtalserng

Framtidens Kommuner & Landsting

Framtidens Kommuner & Landsting Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Kommuner & Landstng för tllväxt och sysselsättnng SKL för harmonserng nte centralstyrnng Lärarförbundets skolrankng 2014: Vellnge

Läs mer

Framtidens Karriär. Utbildning har fått en lägre värdering i samhället

Framtidens Karriär. Utbildning har fått en lägre värdering i samhället Framtdens Karrär Gymnaselärare Bygg upp rätt förutsättnngar för våra lärare och premera de som gör goda nsatser Gymnase- och kunskapslyftsmnster Ada Hadzalc. Gymnaseskolans största utmanngar enlgt lärarna

Läs mer

Nationell samordnare stärker barn- och ungdomsvården

Nationell samordnare stärker barn- och ungdomsvården Framtdens Karrär Soconom Kraftsamlng för att möta utmanngar nom socaltjänsten Natonell samordnare stärker barn- och ungdomsvården Specalsttjänster och legtmatonskrav nyckelfrågor för SSR En undersöknng

Läs mer

Strategisk Planering! Varför det?

Strategisk Planering! Varför det? Strategsk Planerng! Varför det? Strategsk planerng är processen för att utveckla och behålla en lvskraftg kombnaton av organsatonens mål, kompetenser, resurser och dess föränderlga marknadsmöjlgheter"

Läs mer

Skoldemokratiplan Principer och guide till elevinflytande

Skoldemokratiplan Principer och guide till elevinflytande Skoldemokratplan Prncper och gude tll elevnflytande I Skoldemokratplan Antagen av kommunfullmäktge 2012-02-29, 49 Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@fnspang.se

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Saxnäs skola

Handlingsplan. Grön Flagg. Saxnäs skola Handlngsplan Grön Flagg Saxnäs skola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-05 09:27: Jättefnt att n jobbat utfrån elevernas önskemål när n satt hop er handlngsplan för att måna om deras nflytande. N

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums frskola 20 feb 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:39: Bra jobbat, Tryserums frskola! Det är nsprerande att läsa er rapport och se

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Pysslingförskolan Gläntan

Handlingsplan. Grön Flagg. Pysslingförskolan Gläntan Handlngsplan Grön Flagg Pysslngförskolan Gläntan Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-09-19 11:18: Vlka fna och vktga utvecklngsområden n valt - det n gör kommer säkert att skapa engagemang och nyfkenhet

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Sveriges litenhet dess storhet och konkurrensfördel

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Sveriges litenhet dess storhet och konkurrensfördel DennA tematd nng är en från nextm e D A V måste ha en forsknngspoltk där samverkan faclteras och uppmuntras Charlotte Brogren, generaldrektör på VINNOVA. Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Poltk,

Läs mer

socialen.info 1 of 14 Antal svar i procent Antal svar Mycket viktigt 81,6% 40 Ganska viktigt 18,4% 9 Mindre viktigt 0,0% 0 Oviktigt 0,0% 0

socialen.info 1 of 14 Antal svar i procent Antal svar Mycket viktigt 81,6% 40 Ganska viktigt 18,4% 9 Mindre viktigt 0,0% 0 Oviktigt 0,0% 0 socalen.nfo 1. Artklar om socalpoltk mm Socaltjänsten.nfo har en egen redakton som skrver och publcerar artklar om socalpoltk, socalförsäkrngar, arbetsmarknad, ntegraton mm. Artklarna publceras på nätet

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Gärdesängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Gärdesängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Gärdesängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 20121012 11:04: Lte fler uppgfter tack... 20121023 15:38: N har vktga och relevanta mål samt aktvteter som kan göra alla delaktga

Läs mer

Grön Flagg-rapport Fridhems förskola 24 apr 2015

Grön Flagg-rapport Fridhems förskola 24 apr 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Frdhems förskola 24 apr 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-04-24 10:39: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör

Läs mer

Framtidens Energi. Paradigmskifte till småskaligt. Utmaning för framtidens energi: leveranssäkerhet

Framtidens Energi. Paradigmskifte till småskaligt. Utmaning för framtidens energi: leveranssäkerhet Annons DennA bra nschtd nng är en Annons från nextmed A Annons Framtdens Energ Paradgmskfte tll småskalgt energsystem Det pågår ett paradgmskfte där energsystemet blr mer småskalgt. branschen måste utveckla

Läs mer

Generellt ägardirektiv

Generellt ägardirektiv Generellt ägardrektv Kommunala bolag Fastställt av kommunfullmäktge 2014-11-06, 223 Dnr 2014.0450.107 2 Generellt ägardrektv för Fnspångs kommuns drekt eller ndrekt helägda bolag Detta ägardrektv ska antas

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 13 feb 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 13 feb 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 13 feb 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-07 14:13: N har en bra rapport och det är nte långt från ett godkännande. V skulle vlja

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet Handlngsplan Grön Flagg Förskolan Trollet Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-06-24 14:09: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter barnens förmågor - Bra jobbat. Låt

Läs mer

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon k r b u R pers s e J n o g ö s gla ss man m o l b j a M 4 l 201 a r e t a m tude teg tre s g n n v En ö Steg 1 Arbeta med frågor tll flmen Jespers glasögon Börja med att se flmen Jespers glasögon på majblomman.se.

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Västra Ekoskolan

Handlingsplan. Grön Flagg. Västra Ekoskolan Handlngsplan Grön Flagg Västra Ekoskolan Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-03-17 14:07: Vad rolgt att n har jobbat aktvt med Grön Flagg snart 14 år! Handlngsplanen är tydlg och n tar upp flera exempel

Läs mer

Grön Flagg-rapport Smedjans förskola 7 apr 2016

Grön Flagg-rapport Smedjans förskola 7 apr 2016 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Smedjans förskola 7 apr 2016 Kommentar från Håll Sverge Rent 2016-04-07 09:58: Vlken härlg och kreatv rapport n har skckat n tll oss - trevlg läsnng! Vad kul

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-25 11:44: Inskckad av msstag. 2014-04-17 09:52: Bra jobbat, Förskolan Fjäderkobben!

Läs mer

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning En studecrkel om Stockholms katolska stfts församlngsordnng Studeplan STO CK HOLM S K AT O L S K A S T I F T 1234 D I OECE S I S HOL M I ENS IS En studecrkel om Stockholm katolska stfts församlngsordnng

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Berga förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Berga förskola Handlngsplan Grön Flagg Berga förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-12-13 09:50: Bra utvecklngsområden med aktvteter som passar barnen. Tänk på att vara medforskare och låta barnen styra. Berätta

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Talavidskolan 15 aug 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Talavidskolan 15 aug 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Talavdskolan 15 aug 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-02-21 13:32: V kunde nte läsa om era mål 4 och 5 någonstans. 2013-08-15 11:21: Tack för era kompletterngar.

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-01-23 11:26: Bra jobbat, förskolan Kalven! Det är nsprerande att läsa er rapport och se hur

Läs mer

Utbildningsdepartementet Stockholm 1 (6) Dnr 2013:5253

Utbildningsdepartementet Stockholm 1 (6) Dnr 2013:5253 Skolnspektonen Utbldnngsdepartementet 2013-11-06 103 33 Stockholm 1 (6) Yttrande över betänkandet Kommunal vuxenutbldnng på grundläggande nvå - en översyn för ökad ndvdanpassnng och effektvtet (SOU 2013:20)

Läs mer

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Jan Björklund: Samarbete måste löna sig

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Jan Björklund: Samarbete måste löna sig DennA tematd nng är en från nextm e D A SSF har en unk roll som fnansär för den strategska forsknngen Vår ledstjärna är att vara ett världsledande nsttut med syfte att addera värde tll närngslvet Mara

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Äsperedskolan förskola - skola

Handlingsplan. Grön Flagg. Äsperedskolan förskola - skola Handlngsplan Grön Flagg Äsperedskolan förskola - skola Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-03-22 11:22: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter elevernas förmågor -

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Östra förskolan

Handlingsplan. Grön Flagg. Östra förskolan Handlngsplan Grön Flagg Östra förskolan Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-02-20 17:47: Vad härlgt med tteln V ger barnen TID. Bra tänkt! Låter så postvt och självklart men nte alls lätt dagens samhälle.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-06-04 12:54: Vad rolgt att ta del av era tankar och ert arbete med Grön Flagg! Det är härlgt

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan Fnspångs kommuns skolkuratorer 2014-08-22 Handlngsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck skolan Framtagen utfrån Länsstyrelsens publkatoner Om våld hederns namn & Våga göra skllnad För mer nformaton

Läs mer

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever

Läs mer

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 15:1: Vlken toppenrapport n har skckat n tll oss- trevlg läsnng. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016

Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016 Kommentar från Håll Sverge Rent 2016-01-20 09:07: Förskolan Kalven, n har lämnat n en toppenrapport även denna gång! Bra områden

Läs mer

Grön Flagg-rapport Idala förskola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Idala förskola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Idala förskola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 10:40: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör dem

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 2010 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15-10 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-06-02 13:53: Vlken jättebra rapport n skckat n tll oss. Det är härlgt att läsa hur n utvecklat

Läs mer

Hållbar skolutveckling Skolplan för Eskilstuna kommun 2008-2011. Förslag till barn- och utbildningsnämnden/torshälla stads nämnd

Hållbar skolutveckling Skolplan för Eskilstuna kommun 2008-2011. Förslag till barn- och utbildningsnämnden/torshälla stads nämnd Hållbar skolutvecklng Skolplan Esklstuna kommun 2008 2011 Förslag tll utbldnngsnämnd/torshälla stads nämnd 1 2 INLEDNING Skolplan av kommuns styrdokumt. Att kommunerna ha skolplan fastställs skollag. Skolplan

Läs mer

Om ja, hur har ni lagt upp och arbetat i Grön Flagg-rådet/samlingarna med barnen och hur har det upplevts?

Om ja, hur har ni lagt upp och arbetat i Grön Flagg-rådet/samlingarna med barnen och hur har det upplevts? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn

Läs mer

Framtidens Karriär Läkare

Framtidens Karriär Läkare Psykatrkerrollen har erbjudt mg en frhet att skräddarsy mn egen yrkesroll Smon Kyaga, psykatrker och överläkare Läkare ska kunna fokusera på dagnostk, behandlng och det medcnska ansvaret Hed Stensmyren,

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Stegatorps förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Stegatorps förskola Handlngsplan Grön Flagg Stegatorps förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2012-11-26 09:11: N har många spännande och vktga utvecklngsområden. Er handlngsplan känns genomarbetad med aktvteter som anpassas

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:01: N har vktga utvecklngsområden men v skckar tllbaka er rapport för att v önskar

Läs mer

Framtidens Forskning

Framtidens Forskning Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Forsknng SSF har systempåverkande roll som forsknngsfnansär stftelsen för strategsk forsknng höjer nu utdelnngarna och påbörjar arbetet

Läs mer

Grön Flagg-rapport Bullerbyns förskola 2 jun 2015

Grön Flagg-rapport Bullerbyns förskola 2 jun 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Bullerbyns förskola 2 jun 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-06-02 13:11: N har jättefna konkreta utvecklngsområden och bra aktvteter tll dessa. Blderna

Läs mer

Framtidens Forskning

Framtidens Forskning Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Forsknng SSF har systempåverkande roll som forsknngsfnansär stftelsen för strategsk forsknng höjer nu utdelnngarna och påbörjar arbetet

Läs mer

Framtidens Karriär. Flexibel arbetstid och högre lön attraherar på mindre ort. Att arbeta som sjuksköterska på en

Framtidens Karriär. Flexibel arbetstid och högre lön attraherar på mindre ort. Att arbeta som sjuksköterska på en Framtdens Karrär Sjuksköterska Arbetsbelastnng, vllkor och patentsäkerhet fokus Flexbel arbetstd och högre lön attraherar på mndre ort Erbjuder påverkansmöjlgheter, ansvar och varaton Den undersöknng som

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Med utvecklngen kommer många nya utmanngar och nya konkurrenter Johan Hansng, chefsekonom på Svenska Bankförenngen. Fokus borde lgga på hur

Läs mer

Lycksele Staden i Lappland

Lycksele Staden i Lappland Lycksele Staden Lappland Vson och måldokument Foto: Markus Erksson Lycksele kommuns vson Lycksele Staden Lappland 13 000 nvånare 2040 Lycksele är navet Lappland där utbldnng och kultur är framkant. Lyckseles

Läs mer

Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015

Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-05-11 09:08: skckar tllbaka enl tel samtal 2015-05-18 15:32: Det har vart rolgt att läsa er

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Segelkobben 15 okt 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Segelkobben 15 okt 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Segelkobben 15 okt 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-10-15 11:23: Det verkar som om mljöarbetet genomsyrar er vardag, då har n kommt långt!

Läs mer

Framtidens Forskning

Framtidens Forskning Annons DennA p ublkat on ä r e n A n nons f rån n e xtmed A Annons Framtdens Forsknng SSF agl aktör för strategsk forsknng Samverkan, relevans och hög kvaltet utmärker forsknng som stöds av SSF. V bdrar

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Gräskobben 2 jan 2015

Grön Flagg-rapport Förskolan Gräskobben 2 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Gräskobben 2 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-02 11:23: Vad rolgt att n känner att mljöarbetet genomsyrar er vardag, då har n kommt

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 20 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15- Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

Framtidens Karriär. Samhällsbyggnad i storstadsregionerna. Digitalisering från strategi till vardag. Sida 6, 9, 12 och 13. Sida 4 5.

Framtidens Karriär. Samhällsbyggnad i storstadsregionerna. Digitalisering från strategi till vardag. Sida 6, 9, 12 och 13. Sida 4 5. Framtdens Karrär Samhällsbyggnad storstadsregonerna Intervjuer med storstadsregonernas stadsbyggnads- och fastghetsdrektörer om pågående projekt nom bostadsbyggande och nfrastruktur. Sda 6, 9, 12 och 13

Läs mer

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-07-04 13:38: Vlka jättebra flmer barnen har spelat n fantastskt bra och underhållande som samtdgt

Läs mer

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-03 09:47: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring DennA tematd nng är en från nextm e D A Det är vktgt att regelverken gör det möjlgt för försäkrngsbolagen att fylla sn roll på ett bra sätt Chrstna Lndenus, vd för Svensk Försäkrng Kundernas förtroende

Läs mer

Nyhetsbrev 2015:3 från Sveriges Fiskevattenägareförbund

Nyhetsbrev 2015:3 från Sveriges Fiskevattenägareförbund Nyhetsbrev 2015:3 från Sverges Fskevägarebund 2015-09-29 Förbundsdrektör reflekterar Mljöorgansatoner mljömyndgheter gör mycket vktga nödvändga nsatser nom områd. M bland blr det rktgt fel da beror nästan

Läs mer

Utbildningsavkastning i Sverige

Utbildningsavkastning i Sverige NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Examensarbete D Författare: Markus Barth Handledare: Bertl Holmlund Vårtermnen 2006 Utbldnngsavkastnng Sverge Sammandrag I denna uppsats kommer två olka

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Linden 8 jun 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Linden 8 jun 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Lnden 8 jun 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-06-08 16:51: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era utvecklngsområden.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-15 13:51: Det är fnt att få läsa om hur n har arbetat aktvt med nflytande och delaktghet

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Vindelälvsskolan 27 maj 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Vindelälvsskolan 27 maj 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Vndelälvsskolan 27 maj 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-05-27 15:19: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.

Läs mer

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Många krafter måste dra åt samma håll

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Många krafter måste dra åt samma håll Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Sverge behöver större forskargrupper Många krafter måste dra åt samma håll Den globala kunskapskonkurrensen hårdnar Om

Läs mer

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Forskning recept på framgång i en globaliserad värld

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Forskning recept på framgång i en globaliserad värld Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Möjlgheter tll nnovaton fnns all forsknng Forsknng recept på framgång en globalserad värld Nya modeller krävs för att

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Sagomossens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Sagomossens förskola Handlngsplan Grön Flagg Sagomossens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-08-11 12:42: Det låter som en bra dé att ntegrera mljörådet förskolerådet som har en sån bred representaton. N har vktga

Läs mer

för alla i Landskrona

för alla i Landskrona , den 3 september LANDSKRDlHLA 2015 STAD K015/[\flUf STYRELSEN 201509 0 7 Ank. Darenr. ldossenr. Moton: Utrymme för alla Regerngen beslutade antalet maj 2008 nleda ett urbant bostadråden männskor de mest

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Stadionparkens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Stadionparkens förskola Handlngsplan Grön Flagg Stadonparkens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-03-10 13:06: Hej! N har många spännande och vktga utvecklngsområden. Er handlngsplan känns genomarbetad med aktvteter

Läs mer

Folkrätten och kriget mot terrorismen

Folkrätten och kriget mot terrorismen Mänsklga demokrat Folkrätten FN I den här teorbakgrunden: presenterar v en överskt av folkrätten de hot den har utsatts för genom det onskränkta krget mot terrorsmen åskådlggör v FN:s roll ett väl fungerande

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Salvägens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Salvägens förskola Handlngsplan Grön Flagg Salvägens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-02 11:11: N har valt fna och ntressanta utvecklngsområden med många olka typer av aktvteter som kan skapa nyfkenhet och

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-04-15 15:26: N har på ett engagerat och varerat sätt arbetat med ert Grön flagg-arbete.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Sandvalla förskola 18 okt 2017

Grön Flagg-rapport Sandvalla förskola 18 okt 2017 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Sandvalla förskola 18 okt 2017 Kommentar från Håll Sverge Rent 2017-10-18 12:06: N har jättefna konkreta utvecklngsområden och bra aktvteter tll dessa. N har

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-01-24 16:36: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med ert tema. Vad kul att

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-13 09:11: N har jättefna aktvteter tll era utvecklngsområden. Det är en mycket bra

Läs mer

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-10-15 09:54: N verkar ha ett mycket engagerat mljöråd som är påputtare (fnt ord). N har bra och spännande

Läs mer

Lösningar modul 3 - Lokala nätverk

Lösningar modul 3 - Lokala nätverk 3. Lokala nätverk 3.1 TOPOLOGIER a) Stjärna, rng och buss. b) Nät kopplas ofta fysskt som en stjärna, där tll exempel kablar dras tll varje kontorsrum från en gemensam central. I centralen kan man sedan

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-09 16:00: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör

Läs mer

Om ja, hur har ni lagt upp och arbetat i Grön Flagg-rådet/samlingarna med barnen och hur har det upplevts?

Om ja, hur har ni lagt upp och arbetat i Grön Flagg-rådet/samlingarna med barnen och hur har det upplevts? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Positiva trender för förnybar energi i Sverige och världen

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Positiva trender för förnybar energi i Sverige och världen DennA tematd nng är en från nextm e D A Framtdens Energ för en hållbar utvecklng och konkurrenskraft Energforsknng ntegrerad del av svensk energpoltk Postva trender för förnybar energ Sverge och världen

Läs mer

Framtidens Karriär. Forskning och utveckling gruvbranschens framtid

Framtidens Karriär. Forskning och utveckling gruvbranschens framtid Framtdens Karrär Affärsdén är tre procent av att starta företag och genomförandet de resterande 97 procenten Välj väg utfrån det du själv är ntresserad av. Då gör du ett rktgt bra jobb Martn Lorentzon,

Läs mer

GRUNDSKOLEFÖRVALTNINGEN. Så arbetar vi med systematiskt kvalitetsarbete

GRUNDSKOLEFÖRVALTNINGEN. Så arbetar vi med systematiskt kvalitetsarbete GRUNDSKOLEFÖRVALTNINGEN Så arbetar v med systematskt kvaltetsarbete Systematskt kvaltetsarbete grundskoleförvaltnngen Grundskoleförvaltnngens uppdrag är att bedrva en lkvärdg utbldnngsverksamhet av hög

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Ängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-10-02 09:58: Vlka rolga och spännande utvecklngsområden som n ska jobba med. Utmana gärna barnen med att ställa öppna frågor

Läs mer

Framtidens Karriär Läkare

Framtidens Karriär Läkare Fokus bör lgga på att läkare får lägga merparten av sn td på uppgfter som är värdeskapande för patenterna Anna Nergårdh, chefläkare Stockholms läns landstng Framtdens Karrär Läkare Hälso- och sjukvårdens

Läs mer

(MP) Bilaga KS 2018/ 60/2, yttrande från kommunstyrelsens förvaltning Bilaga KS 2018/60/4, yttrande kommunstyrelsens ordförande

(MP) Bilaga KS 2018/ 60/2, yttrande från kommunstyrelsens förvaltning Bilaga KS 2018/60/4, yttrande kommunstyrelsens ordförande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 30 (48) _ SA LA LEDNINGSUTSKOTTET KQMM UN Sammanträdesdatum 2018-03 20 Dnr 2017/1081 - (a Moton demokrat på klarspråk INLEDNING Erk Åberg (MP) och Ingela Klholm Lndström [MP] nkom

Läs mer

GRUNDSKOLEFÖRVALTNINGEN. Så arbetar vi med systematiskt kvalitetsarbete KOPIA 2.indd 1

GRUNDSKOLEFÖRVALTNINGEN. Så arbetar vi med systematiskt kvalitetsarbete KOPIA 2.indd 1 Så arbetar v med systematskt kvaltetsarbete GRUNDSKOLEFÖRVALTNINGEN Så arbetar v med systematskt kvaltetsarbete KOPIA 2.ndd 1 2015-10-26 10:05:34 Systematskt kvaltetsarbete grundskoleförvaltnngen Grundskoleförvaltnngens

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Näckrosen

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Näckrosen Handlngsplan Grön Flagg Förskolan Näckrosen Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-07-28 12:15: N har vktga och spännande utvecklngsområden krng tema. Utmana gärna barnen med öppna frågor de olka utvecklngsområdena

Läs mer

Hur ofta har Grön Flagg-rådet/elevrådet träffats? 1-2 gånger/månad

Hur ofta har Grön Flagg-rådet/elevrådet träffats? 1-2 gånger/månad I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Stensjöns förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Stensjöns förskola Handlngsplan Grön Flagg Stensjöns förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-07-30 13:40: Vlken fn och spännande blå tråd n har era utvecklngsområden. N kan säkert få både barn och pedagoger ntresserade

Läs mer

Renhållningsordning för Finspångs kommun

Renhållningsordning för Finspångs kommun Renhållnngsordnng för Fnspångs kommun Avfallsplan 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktge 2014-03-26 ( 69) A V F A L L S P L A N 2 0 1 4-2 0 1 8 Renhållnngsordnng för Fnspångs kommun Fnspångs kommun 612

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Västra Ekoskolan

Handlingsplan. Grön Flagg. Västra Ekoskolan Handlngsplan Västra Ekoskolan Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-18 13:37: Bra genomtänkt handlngsplan. N har valt vktga områden med många kloka frågeställnngar er handlngsplan med bra aktvteter.

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring DennA tematd nng är en från nextm e D A Foto: Fredrk Persson/Scanpx Jag är övertygad om att mobltelefonen kommer att vara ett av våra vktgaste verktyg för bankärenden och betalnngar nom några år Chrstan

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. I Ur och Skur Pinneman

Handlingsplan. Grön Flagg. I Ur och Skur Pinneman Handlngsplan Grön Flagg I Ur och Skur Pnneman Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-09-23 12:55: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter barnens förmågor. Se er själva

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-04-02 09:44: Inskckad av msstag... 2013-06-25 12:09: N har på ett mycket kreatvt och varerat

Läs mer

Grön Flagg-rapport Håstaby förskola 28 jul 2017

Grön Flagg-rapport Håstaby förskola 28 jul 2017 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Håstaby förskola 28 jul 2017 Kommentar från Håll Sverge Rent 2017-07-28 16:45: Tack för fn rapport samt blder! Toppen att n har ett Grön Flagg-råd. Vlket spännande

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Bosgårdens förskolor

Handlingsplan. Grön Flagg. Bosgårdens förskolor Handlngsplan Grön Flagg Bosgårdens förskolor Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-08-11 14:16: Det är nsprerande att läsa hur n genom röstnng tagt tllvara barnens ntressen när n tagt fram er handlngsplan.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-11-14 09:03: Ännu en gång har n skckat n en mponerande rapport. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Beslutad av kommunfullmäktge 2013-03-27, 74 Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Fnspångs kommun

Läs mer

Näringslivskontorets Handlingsplan 2015

Näringslivskontorets Handlingsplan 2015 2015-05-13 AE s Handlngsplan 2015 I dokumentet Färdplan Flen Strategsk Plan 2015-2018 budget 2015, som beslutades av kommunfullmäktge 2014-11-27 129 fnns enlgt punkt 4 kommunens Strategska mål konkreta

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tällbergs skola 18 jun 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tällbergs skola 18 jun 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tällbergs skola 18 jun 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-0-18 18:47: Vad rolgt att eleverna kom med förslaget att sopsortera! N har på ett mycket kreatvt

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Saltängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Saltängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Saltängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-19 13:46: N har en mycket ambtös och välplanerad handlngsplan med många aktvteter som säkert kommer att skapa stort engagemang

Läs mer

Grön Flagg-rapport Peter Pans förskola 12 aug 2016

Grön Flagg-rapport Peter Pans förskola 12 aug 2016 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Peter Pans förskola 12 aug 2016 Kommentar från Håll Sverge Rent 2016-08-12 11:30: N har verklgen kommt långt ert Grön Flagg-arbete där hållbarhetstanken verkar

Läs mer