Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Transkript

1 KIRUNA KOMMUN Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter FN:s Barnkonvention Svensk lag Skollag och Lgr Definition: Med hedersrelaterat förtryck, våld och hot avses traditioner samt kulturella och religiösa särdrag vilka ej överensstämmer med svensk lag. 3. Syftet är att främja och säkerställa alla elevers lagstadgade rättigheter. 4. Mål: Att upptäcka de elever som riskerar att utsättas för och de som lever i en hedersrelaterad kontext samt att se till att de får ta del av sina rättigheter i enlighet med ovan nämnda styrdokument, med en därpå följande verksamhet fri från hedersrelaterat förtryck, hot och våld. 5. Förebyggande arbete: 5.1 Skolan främjar elevens lagstadgade rättigheter genom tydlig information och undervisning om demokratiska och mänskliga rättigheter. i sex, samlevnad och jämställdhet integreras som ämnesövergripande kunskapsområde. genus, sexualitet och relationer ligger i de nya läro- och kursplanerna integrerat i historia, biologi, samhällskunskap och religion. 5.2 Skolan bjuder in till gemensam dialog och samverkar med föräldrar för att ge dem insyn, förståelse för skolans normer och struktur. Tidig dialog bygger förtroendefulla kontakter. informera om skolans och samhällets syn på de mänskliga rättigheterna rätten att bestämma över sitt liv fokus bör ligga på konsekvenser 5.3 Skolans personal får utbildning kring hederskulturens mekanismer och dess patriarkala samt kollektiva strukturer. lära av varandras erfarenheter studiecirklar föreläsningar

2 5.4 Kunskap om det hedersrelaterade våldet och förtrycket bör sättas in i ett större sammanhang som en del i skolans värdegrundsarbete. Skolans personal har en gemensam syn och förhållningssätt till önskemål om befrielse från skolans vardagliga arbete. ii Skolan har en klar ansvarsavgränsning både mellan personal i skolan samt mellan skola och andra instanser. Väl upparbetade kontakter med socialtjänst och polis behöver finnas för att skolans personal ska veta hur och känna sig trygg att snabbt agera om akut situation uppstår. 6.2 Långsiktigt: Vid en ännu obekräftad misstanke om omyndig elev i riskzon ej utsatt för brott iii FLICKA Hur begränsas hennes livsrum? Vilka regler och krav gäller för henne? Vilka bestraffningar sker vid regelbrott? Är hon utsatt för bevakning? Har föräldrarna bestämt hennes framtid vad gäller utbildning, boende och äktenskap? POJKE Hur begränsas hans livsrum? Vilka regler och krav gäller för honom? Vilka bestraffningar sker vid regelbrott? Upplever han påtryckningar att själv utdela bestraffningar mot en syster eller kusin? Tvingas han bevaka till exempel en syster eller en släkting? Har föräldrarna bestämt hans framtid vad gäller utbildning, boende och äktenskap? 6.3 Akut händelse/ Direkt åtgärd Bekräftad misstanke om omyndig elev utsatt för brott Vid upptäckt/iakttagelse av att omyndig elev är utsatt för olaga tvång, hot eller våld träffa eleven ensam och lyssna på hennes/hans berättelse ta flickans/ pojkens information på stort allvar bedöm skaderisken med att involvera föräldrarna lärare rektor kontakta socialtjänsten för en preliminär bedömning av situationen anmäl skriftligt till socialtjänsten och ev. till polis vid anmälan till socialtjänst/ polis bifoga skolans dokumentation till nytta för dem som övertar stödansvaret och vid en eventuell rättegång Anmälan till socialtjänst eller polis görs i första hand via rektor. Om rektor eller dennes ställföreträdare ej finns tillgänglig skall personal göra anmälan till socialtjänst och polis vid akut händelse. Rektor underrättas om det inträffade.

3 Vid fara för flickans/pojkens liv måste en anmälan till socialtjänsten alltid göras. Innan bör dock Elevhälsan ha informerat eleven om detta och hur det går till. Om skolan får kännedom om fler omständigheter efter att anmälan har gjorts måste skolan lämna in kompletterande uppgifter. Vid akut fara för liv eller hälsa görs anmälan omedelbart. När anmälan till socialtjänst görs bör flickan/pojken vara i säkerhet innan föräldrarna meddelas. iv 7. Samverkan med utomstående aktörer Invandrarorganisationer, Ungdomsmottagningen, Hälso- och sjukvården, (inkl. barn- och ungdomspsykiatrin), Rädda Barnen, BRIS, Socialtjänst, Polis, Brottsofferjouren, Kvinno- och tjejjouren 8. Stöd Möjlighet till handledning inom skola och kommun finns hos Elevhälsans resursperson i värdegrundsfrågor samt hos Socialtjänsten. 9. Utvärdering sker årligen och i samband med utvärdering av likabehandlingsplanen. En utvärdering bör även ske efter att en direkt åtgärd har använts.

4 Viktiga observationspunkter kan vara: FLICKA - Får hon delta i all undervisning, inklusive idrott och sex och samlevnad? - Får hon vara med på skol- och lägerresor? - Finns det ett krav på att hon ska ta ett stort ansvar för hemarbete och småsyskon? - Måste hon ljuga om pojkvän/flickvän, vilka hon umgås med, fritidsvanor och dylikt? - Hur ser hennes studiemotivation och koncentration ut över tid? - Är hon tidvis (oförklarligt) ledsen, orolig eller uppgiven? - Uppvisar hon psykosomatiska symptom, (t. ex huvudvärk eller magont)? - Har hon sömnsvårigheter? - Begränsas hon i sitt privatliv (kontroll av mobiltelefon, dagbok, kläder, väskor etc.)? - Är hon utsatt för någon form av bevakning, till exempel från en bror i skolan? - Verkar hon oförklarligt rädd för någon/något? - Talar hon om problem hemma eller sin ofrihet i termer av vår kultur kräver - Talar hon om att förlova sig eller gifta sig trots att hon är ung och inte klar med skolan? Är partnern någon som hon rimligen inte kan känna särskilt väl? POJKE - Måste han ljuga om pojkvän/flickvän? - Hur ser hans studiemotivation och koncentration ut över tid? - Är han tidvis (oförklarligt) ledsen, orolig eller uppgiven? - Uppvisar han psykosomatiska symptom, (t. ex huvudvärk eller magont)? - Har han sömnsvårigheter? - Tvingas han bevaka syster eller kusin i skolan? - Verkar han oförklarligt rädd för någon/något? - Talar han om problem hemma eller sin ofrihet i termer av vår kultur kräver - Talar han om att förlova sig eller gifta sig trots att hon är ung och inte klar med skolan? Är partnern någon som hon rimligen inte kan känna särskilt väl? (Ur Om våldet i hederns namn, Länsstyrelsen Östergötland, ISBN: )

5 i Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar möts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. (ur Lgr 11) ii Det är förälders skyldighet att se till att barnet deltar i all undervisning. Om en förälder nekar sitt barn att delta i all undervisning bör skolan först ta reda på orsaken och resonera med föräldrarna och samverka runt eleven så att eleven kan delta i undervisningen. Om föräldern fortfarande förnekar barnet att delta i den dagliga undervisningen bör en socialtjänstanmälan göras enligt Socialtjänstlagen, 14 kap. 1. iii En konsultation med Socialtjänsten kan göras utan att utredning inleds, om den utsatta elevens identitet ej avslöjas. Om uppgiftslämnaren är osäker och otrygg kan en initial anonym konsultation underlätta en bedömning av situationen och klargöra om en anmälan ska göras. iv Sekretess i förhållande till vårdnadshavare: 3 Sekretess till skydd för enskild gäller, om den enskilde är underårig, även i förhållande till dennes vårdnadshavare. Sekretessen gäller dock inte i förhållande till vårdnadshavaren i den utsträckning denne enligt 6 kap. 11 föräldrabalken har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör den underåriges personliga angelägenheter såvida inte 1. det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavare, eller 2. det annars anges i denna lag. ( ) (ur 12 kap. 3 Offentlighets- och sekretesslagen, 2009:400)