Länsstyrelsen Östergötlands arbete Mikael Thörn

Transkript

1 Länsstyrelsen Östergötlands arbete Mikael Thörn Ett liv fritt från våld, förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning är en rättighetsfråga.

2

3 Information om ny lagstiftning kring barn och tvångsäktenskap Regionalt uppdrag Nationellt kompetensteam Uppdrag att motverka könsstympning på kvinnor/flickor Motverka hedersrelaterat förtryck och våld och Individ att unga blir gifta mot sin vilja Utbildnings uppdrag, information till unga, myndighetsnätverk Vägledningen Våga göra skillnad, sex pilotkommuner Nationellt uppdrag, fördela projektmedel Kompotten Det handlar om kärlek, nationell webbplats

4

5 Våga göra skillnad Sex pilotkommuner, Norrköping, Karlstad, Söderhamn, Västerås, Umeå, Borlänge En vägledning för stöd till och rehabilitering av unga som placerats på grund av att de utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck och/eller riskerar att bli gifta mot sin vilja eller har blivit gifta mot sin vilja Hur kan barn och unga få den hjälp de har rätt till och i behov av när de tvingas bryta med sina familjer? Fysiskt skydd Psykiskt stöd Socialt sammanhang

6 Nationellt kompetensteam måndag-fredag kl Regeringsuppdrag från mars 2014 Råd och stöd till myndigheter och frivilligorganisationer Gäller över 200 personer - 29 oktober 2014 Hälften under 18 år, nästan 90 % är flickor/kvinnor Kontakt från socialtjänst ca 70 %, från skola ca 15 % Omfattande utsatthet Arbetar med det nya praktikermaterial och vägledning Hedersrelaterat våld och förtryck Könsstympning Barn- och tvångsäktenskap (ny lag den 1 juli 2014)

7 REGERINGENS DEFINITION AV HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK Utgångspunkten för arbetet är regeringens definition av hedersrelaterat våld och förtryck. Definitionen lyder: Hedersrelaterat våld och förtryck liksom mäns våld mot kvinnor generellt, har sin grund i kulturella föreställningar om kön, makt och sexualitet. I hederstänkandet står föreställningar om oskuld och kyskhet i fokus och familjens rykte och anseende ses som avhängigt flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende. Kontrollen kan sträcka sig från begränsningar i vardagen som rör exempelvis klädval, socialt umgänge och rörelsefrihet till livsval som utbildning, jobb, giftermål och skilsmässa. Det är inte ovanligt att kontrollen utvecklas till hot om våld och våld och ibland dödligt våld. Pojkar samt homosexuella, bisexuella och personer med könsöverskridande identitet och uttryck kan också drabbas. (Reg. skr. 2007/08:39 s 12-13)

8 Hedersrelaterat våld Våldet utövas av enskilda och kollektiv som en legitim handling för att straffa kvinnors olydnad, bevara familjens heder och värna om släktens sociala anseende Hederstänkande har en avgörande roll Ett rykte kan vara tillräckligt för bestraffning Våldet är planerat och sanktionerat av kollektivet Förövare beskyddas av kollektivet Våldet drabbar i huvudsak flickor/kvinnor från årsålder och uppåt Våldet kan drabba pojkar och män som är tillsammans med, stödjer eller skyddar en utsatt flicka/kvinna som bryter mot familjens normer Våldet kan även drabba och homo- bi-, och transsexuella personer på grund av sin sexuella läggning

9 HRV förekommer i en kontext Patriarkalt hierarkiska strukturer Männen har kontroll/makt över kvinnor Försvara familj/släkt och deras heder mot yttre fiender Enskilda individer underordnade kollektiva värderingar Fokusering på flickors oskuld Flickors handlingar är symboler för hela familjens och släktens heder och trovärdighet Förekommer inom olika kulturer och samhällen med skilda sociala, religiösa och etniska förhållanden

10 Vår utmaning handlar om att barn och unga upplever detta i mötet med myndigheter. Jag är din ångest. Melissa Delir

11 Ett liv fritt från förtryck och våld är en rättighetsfråga Mänskliga rättigheter 1948 Kvinnokonventionen 1979 Barnkonventionen 1989 Istanbulkonventionen 2011 Lagar (skollagen, socialtjänstlagen, brottsbalken, föräldrabalken) FN:s medlemsstater har en skyldighet att ihärdigt förebygga och utreda brott mot kvinnor i hederns namn, samt att bestraffa förövarna och tillhandahålla skydd för offren. Att underlåta detta är i sig ett brott mot de mänskliga rättigheterna. FN:s generalförsamling 2001 Gemensam värdegrund Respekt för demokrati, rättsstaten, mänskliga fri- och rättigheter inklusive jämställdhet

12 Hedersrelaterat våld Strider mot de mänskliga rättigheterna Rätten till en egen åsikt Rätten till frihet Rätten att själv bestämma över sitt eget liv Rätten till sin kropp och sin sexualitet Rätten att välja om, när och med vem man vill gifta sig Rätten att välja att arbeta och studera Strider mot allas lika värde Strider mot barnkonventionen och svenska lagar - FB, BrB

13 Lagar SVENSK LAG GÄLLER ALLA I SVERIGE Föräldrabalken Skollagen Socialtjänstlagen LVU Äktenskapsbalken Brottsbalken

14 Hedersrelaterat våld I Sverige finns möjlighet för föräldrar att uppfostra sina barn utifrån olika filosofiska, kulturella, psykologiska, religiösa etc. övertygelser. Så länge det inte bryter mot svensk lag.

15 Hedersrelaterat våld Alla har samma rättigheter/skyldigheter oavsett vad de heter, var de bor eller var de kommer ifrån. HRV ett problem för utsatta svenska individer. Alla har vid behov rätt till stöd/skydd. Tolerans för vem?

16 BARNS RÄTT Om inte någon vuxen/samhället tillvaratar barnets rättigheter riskerar rättigheterna att bli tomma symboler. VUXNAS ANSVAR Vuxnas rädsla och obehag för att ifrågasätta andra vuxna får aldrig väga tyngre än barnets rätt till stöd och skydd

17 Värna om individens rätt till sin Kultur Tradition Religion

18 Skyldighet att Se de handlingar som utgör brott mot lagen eller barnkonventionen. Agera för barnets bästa

19 Viktigt att kontinuerligt arbeta med Allas lika värde Rättigheter Jämställdhetsarbete Normer och värderingar som leder till förtryck och våld Inte bara i ord utan konkret i handling

20 Hur ser det ut på skolan? Rättigheter Jämställdhet Lagar, planer, rutiner, värdegrunder m.m. är ger möjligheter till ett bra arbete(om de används och följs). Men hur fungerar det i praktiken? För alla flickor och pojkar med: Undervisning Ledighet Normer och värderingar, språk och attityder Begränsning, kontroll, hot och våld

21 Makrokultur Mikrokultur

22 Upparbetade rutiner Individens behov

23 Hemmet kollektivet kollektivets rättigheter/behov lydnad kontroll av flickans/pojkens, tankar, känslor, kropp, sexualitet Ensamhet Splittrad Frustration Fakta Känsla Vem är jag? Mina rättigheter Mellanförskap Skolan/samhället individen individens rätt kritiskt tänkande rätten till din kropp/känslor/tankar/sexualitet jämställdhet Få utrymme att reflektera över sin egen identitet tillsammnas med någon vuxen Osäkerhet Konsekvenser Större säkerhet

24 Levnadsberättelse 0 12 år inga större problem. Högstadiet Jag blev alltmer kontrollerad av min familj. Tvingades gå hem direkt efter skolan. Ingen fritid Passa upp mina bröder Våldtäktsförsök, skolan och socialtjänsten kännedom Bestraffad av familjen be om ursäkt Ökad kontroll Otillåten pojkvän misshandel skolan kännedom Mentor/kurator/rektor Rädd för att prata med tanke på det som hände i högstadiet Totalt begränsad Avslutningen Hjälp!

25 18år 0år

26 Dubbelliv Du är viktig och du har rätt till din kropp, dina känslor, dina tankar och dina drömmar Livsutrymme, vilka möjligheter har du att forma och påverka ditt liv? Tydligt visa på rätten till din sexualitet och val av partner Samhällets ansvar att bekämpa alla former av förtryck Vilka är dina rättigheter, MR, kvinnokonventionen, barnkonventionen, lagar Vad betyder dessa rättigheter för dig i praktiken? Vilka kan du vända dig till när dina rättigheter kränks?

27 Bevisa? Vad vi förstår Det som går att berätta Det som har hänt

28 Akut Hjälp Ogillar systemet men vet inte vad dom ska göra Accepterar de förväntningar som finns, protesterar inte Oskuld och kyskhet

29 Pojkar Dubbla roller Representerar familjen utåt Kontrollera systrar/kusiner Gifta sig med en oskuld Föra släkten vidare Mer att förlora vid en brytning Förlorar status/ställning/makt Studiematerial: Stjärnlösa nätter, dvd, material för att starta en process (Länsstyrelsen Östergötland, RPS, samarbete med övriga länsstyrelser.

30 Bra frågor Vad vill du göra som du inte får göra? Vad måste du göra som du inte vill göra? Astrid Schlytter

31 Skolans uppgift är Att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet

32 Skolans rättsliga ramar Vad kan skolan göra? Vad ska skolan göra? Vilka begränsningar finns? Stora skillnader mellan skolor i praktiken Aktiva/passiva Bra skolor arbetar aktivt med värdegrunder, jämställdhet, mot våld och förtryck etc. och agerar/anmäler vid behov

33 Barn som far illa - HRV Allas ansvar Ju tidigare barn som riskerar fara illa uppmärksammas desto större möjlighet att förändra deras situation Barns bästa och barns rättigheter får aldrig bli bara ord utan innehåll Stöd finns i lagar, m.m. som SoL, FB, LVU, BrB, Skollagen, Barnkonventionen

34 Barn som far illa - HRV Alla barn och unga går i skolan Personalen på skolan, fritidsgårdar m.m. är kanske de viktigaste personerna när det gäller att uppmärksamma barn och unga som far illa/utsatta för HRV/riskerar giftas bort etc. Viktiga att visar på att rättigheter, värderingar jämställdhet, allas lika värde m.m. gäller alla

35 Skolan och socialtjänsten Viktigaste aktörerna när barn/unga far illa/hrv Beroende av varandra För barnet/den unge måste båda fungera bra Skolan har ansvar för att uppmärksamma, se och anmäla (vuxna få stöd att ansöka-motiveras) Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att utreda och ge stöd och hjälp (barn och vuxna) Socialtjänsten har också stora möjligheter att ge stöd och hjälp till barn/utsatta (Lagen: SoL, ytterst LVU - till skydd för barn mot föräldrarnas vilja)

36 Utbildning/metodutveckling Skolpersonalen behöver få verktyg så: Att de kan samla sig inför uppgiften Att kan när det verkligen gäller Att ta de kan ta saken i egna händer För att eleven sedan ska få tillgång till dessa färdigheter krävs det att skolan arbetar med: Förebilder som har förändrat, goda exempel Riktade insatser Integrera detta i ordinarie utbildning, idrott, läsa skönlitteratur om barn och unga som har gjort förändringar, skapat villkor för ett annat liv, livskunskap med kroppsmedvetanade, kroppen är en del av mitt jag, fokus på den positiva kroppsupplevelsen Jämställdhetsarbete

37 Skolverkets skrift till rektor Erkänner barnens verklighet Vågar beskriva sakers tillstånd Barn och ungas olika strategier Arbetet på de olika nivåerna, nå alla inklusive föräldrar, upptäcka utsatthet, anmäla, ge stöd akut Utbildningssatsning Helhet Börja med de som är ansvariga, rektor

38 Till rektor.. Förmåga att göra adekvat bedömning och en kompetens att föra stödsamtal om skolpersonalen ska kunna stödja flickan eller pojken. Det är viktigt att förstå styrkan i de kollektiva påtryckningar för att skolans personal ska kunna stödja de flickor eller pojkar som är utsatta Att inte lyssna, kan innebära nya kränkningar Osäkerhet om berättelsen är sann.. flickan och pojken är den som vet situationen kan bli farlig om skolan missbedömer.. Skolan måste lyssna och tro på eleven Aktivt arbete med allas lika värde, jämställdhet, rättigheter, Lagstiftning Och så mycket mera..