Att förebygga och arbeta mot hedersvåld i praktiken

Transkript

1 Att förebygga och arbeta mot hedersvåld i praktiken

2 TRIS- tjejers rätt i samhället Bildades 2002 i Uppsala Ideell organisation Partipolitiskt och religiöst obunden Arbetar förebyggande och akut mot hedersrelaterat förtryck och våld Arbetar lokalt och nationellt

3 Madickengården Förebyggande Metod och utbildning TRIS

4 Vad är hedersrelaterat förtryck och våld?

5 Regeringens definition (2007/08:39) När det gäller hedersrelaterat våld och förtryck är kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet central och starkt knuten till kollektivet. I hederstänkandet står föreställningar om oskuld och kyskhet i fokus och familjens rykte och anseende ses som avhängigt flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende. Detta förhållande kan vara mer eller mindre uttalat och kontrollen kan sträcka sig från vardagliga former av begränsningar i flickors och kvinnors liv som berör exempelvis klädval, socialt umgänge och rörelsefrihet till livsval som utbildning, jobb och giftermål och skilsmässa. I sin mest extrema form resulterar hederstänkandet i hot om våld och våld, inklusive dödligt våld. Det hedersrelaterade våldets kollektiva karaktär innebär att det kan finnas fler förövare av båda könen och att offren kan vara både kvinnor och män samt flickor och pojkar. Det kan också innebära att våldet sanktioneras av familjen och den närmaste omgivningen, även av andra kvinnor.

6 Regeringens definition (2007/08:39) Hederstänkandet kan ta sig olika uttryck beroende på kulturella föreställningar och religion men är inte kopplat till någon specifik kultur eller religion. Hederstänkande kan även förekomma i icke-religiösa sammanhang. Tvångsäktenskap och könsstympning är specifika företeelser som har sin grund i bl.a. föreställningen om att mäns och familjers heder är avhängig kvinnors och flickors sexuella beteende. Arrangerade äktenskap har inte sällan starka inslag av påverkan och det kan vara svårt att avgöra om det fråga om ett tvångsäktenskap. Att gå emot familjens tradition och önskemål från föräldrar och andra släktingar kan för den enskilda flickan eller kvinnan, och även för unga män, vara så kännbart att det i praktiken inte är ett möjligt alternativ.

7 Oskuldsnorm Fysisk oskuldsnorm Mödomshinnan Blod på bröllopsnatten Könsstympning Social oskuldsnorm Tid och rum sexualiseras Upplevelser och aktiviteter sexualiseras Könssegregerade principer

8 Oskuldskravets konsekvenser Främst flickor/kvinnor får inte: Klä sig som man vill Umgås socialt med vem man vill Inte få gå ut efter skolan på egen hand eller får inte gå ut alls Inte få studera vidare, eller studera vidare bara på samma ort som familjen bor Delta på obligatoriska skolämnen och sociala skolinslag Fritt delta i det civila samhället Bestämma över sitt liv, sin kropp och sexualitet Förväntas gifta sig tidigt, tvingas till äktenskap Riskerar att bli könsstympad

9 Hedersrelaterade normer & värderingar Integration

10 Hedersrelaterade Hedersrelaterat normer & förtryck och våld värderingar Integration

11 Staten Civila samhället Marknaden Familjen Bauböck 1996

12 Staten Civila samhället Marknaden Familjen

13 Madickengården Staten Lilla rummet Läxhjälp Civila samhället Ronjabollen Livscirkeln Marknaden Familjen

14

15 Alla har rätt till idrott, idrott är en rättighet

16 Syfte & mål med Ronjabollen Syfte Mål: Ge unga flickor och tjejer möjlighet och förutsättningar att komma in i Sveriges idrottskultur Ge en meningsfull fritid Ge målgruppen möjligheter att hitta sin egen plattform i majoritetssamhället Målet är att flickor och tjejer i Ronjabollen ska få en egen fritid och själva få bestämma över den

17 Ronjabollen Fotbollsträningar Steg 1: Baskunskap om fotboll och föreningslivet Steg 2: Utvecklas vidare till ett flicklag Värderingsövningar Steg 1: Introduktion i värderingsövningar Steg 2: Arbeta med värderingsövningar Enkätundersökningar Steg 1: Att mäta attityder hos våra deltagare Steg 2: Att se skillnader på attityder efter ett år.

18 Ronjabollen process

19 1. Att arbeta främjande och förebyggande Varje deltagare ska trivas och må bra i Ronjabollen. 2. Att upptäcka Ronjabollen vill tidigt upptäcka varje flickas enskilda behov av stöd. Ronjabollen process: 3. Att utreda Ronjabollen arbetar för att utreda flickornas behov och även risk skyddsfaktorer i idrottsmiljön. Ronjabollen har tillgång till socionomer med spetskompetens inom våldsutsatthet bland barn och ungdomar, inklusive hedersrelaterat våld.

20 4. Att åtgärda och följa upp Ronjabollen vill tidigt sätta in rätt åtgärder, på rätt sätt och i rätt tid. 5. Att utvärdera och analysera Ronjabollen utvärderar varje träning, utför enkäter varje år och analyserar träningarna, ledarna och ansvarig personer inom föreningarna. 6. Att lära och sprida Ronjabollen vill sprida vidare kunskapen, metoder samt erfarenheter till övriga fotboll och idrotts- Sverige.

21 Hur ser det ut i praktiken?

22 Andelen flickor som lever i ett hedersrelaterat sammanhang 7 % 23 % 16% 11% VILLKORAT DELTAGANDE I SAMHÄLLET SEXUELL KONTROLL BEGRÄNSNINGAR, HOT & VÅLD OSKULDSNORMER Schlytter, A. Högdin, S. Ghadimi, M. Backlund, Å. & Rexvid, D. 2009

23 Andelen flickor som lever i ett hedersrelaterat sammanhang och som har två utlandsfödda föräldrar 14 7 % % 16% 11% 31 % 21 % VILLKORAT DELTAGANDE I SAMHÄLLET SEXUELL KONTROLL BEGRÄNSNINGAR, HOT & VÅLD OSKULDSNORMER Schlytter, A. Högdin, S. Ghadimi, M. Backlund, Å. & Rexvid, D. 2009

24 Hur ser det ut? 137 barn (13-18år) ansökningar om vård enligt LVU 2 där våldsutsatthet var grund för ansökan 71 % av barnen kategoriserades som att de själva medvetet avslöjat våldsutsattheten, i majoriteten av fallen direkt till en myndighet. För de unga som inte själva berättar är det främst syskon som berättar. Linell 2016

25 123 unga vars ansökan beviljas: 100 % uppges ha utsatts för psykiskt våld 78 % uppges ha utsatts för fysiskt våld 10 % uppges ha utsatts för sexuella övergrepp 59 % uppges ha utsatts för våld av två eller ännu fler närstående 90 % uppges ha utsatts systematiskt under många år 75 % beskrivs som mycket rädda 35 % beskrivs som utsatta för HRV (flickor 44 % och pojkar 12 %) Linell 2016

26 Hur ser det ut? 86 procent uppgavs ha utsatts för våld av pappa och/eller mamma (pappa 66 %, mamma 54 %) Andra utövare uppgavs vara förälders partner, syskon och andra vuxna med ett vårdnadsansvar för barnet 59 procent uppgavs ha utsatts för våld av två eller flera personer Endast fyra av barnen uppgavs ha stöd från en ickevåldsutövande vuxen närstående under LVU processen Linell 2016

27 Hur arbetar Madickengården?

28 Madickengården har: Personal med spetskompetens och erfarenhet sedan 2002 av att arbeta med hedersvåldsutsatta Mer än 10 års erfarenhet och dokumenterade kunskaper vad gäller hedersrelaterat förtryck och våld bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Anpassade rutiner kring yttre och inre skydd Utbildade boendestödjare tillgängliga dygnet runt Socionomer och beteendevetare med teoretisk och praktisk erfarenhet av målgruppen Utbildning i Patriark, Sara och FREDA Tar emot kvinnor, par samt medföljande barn Mottagningsområde: HELA LANDET! För mer information om Madickengården och placeringar kontakta oss på: info@madickengarden.se

29

30 SÄKERHETSPLANERING

31 Landa, starta, flyga! 1. Landa: mycket ångest, trötthet, självskadebeteende, skuldkänslor Av de unga som själva avslöjade våldet beskrevs 87 procent som utsatta för press, skuldbeläggande och i vissa fall hot efter avslöjandet av anhöriga. (Linell 2016) In i aktiviteter, in i ett sammanhang, träning, kultur 2. Starta: träna på den fiktiva historien, ut i skola, SFI, arbete, praktik. Skyddade personuppgifter. Träna på gränsdragning. 3. Flyga: eget boende, familjehem. Känsla av ensamhet. MYCKET viktigt med kontaktmannaskap i flera år!

32 Ungdomars strategier Anpassningsstrategi Motståndsstrategi Frigörelsestrategi Uppgivenhet och resignation Ghadimi 2001

33 0 år 18 år Frihet & livsutrymme för barn som INTE lever i en hedersrelaterad värdegrund 0 år 18 år Frihet & livsutrymme för barn som LEVER i en hedersrelaterad värdegrund

34 Kontakt Vxl