Information. Plan mot våld i nära relation

Transkript

1 Information Plan mot våld i nära relation

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Avgränsningar Användning av begrepp Syfte 4 2. Övergripande mål 5 3. Genomförande/implementering av redan planerade åtgärder Riskbedömning Kartläggning av våld Organisation Kompetensutveckling 9 4. Främjande och förebyggande arbete mot våld i nära relation Utveckla socialtjänstens arbete med skydd, stöd/behandling Barn som upplever våld Skyddat boende Barnsamråd Insatser för våldsutövare Hedersrelaterat våld och förtryck 17 Våld i nära planen speglar de ambitioner som de förtroendevalda i socialnämnden har. En viktig utgångspunkt är att utveckla främjande och förebyggande insatser för att förhindra att mäns våld mot kvinnor uppstår. Planen bygger på fjärde jämställdhetsmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra, programmet Alla jämlika samt socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Planen är avsedd för våldsutsatta, barn som upplever våld samt våldsutövare i Luleå kommun som är i behov av socialförvaltningens insatser. Planen bygger på forskning och beprövad erfarenhet. Socialnämnden

3 Inledning Våld i nära-planen bygger på forskning och beprövad erfarenhet, socialstyrelsens förskrifter och allmänna råd och speglar de ambitioner som de förtroendevalda i socialnämnden har. Utgångspunkt för planen har varit Relationsfrid i Luleå (2011), socialnämndens strategi mot våld i nära relation. Socialnämnden har även beslutat att den statliga utredningen Nationella strategin mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (juni 2015) ska vara ett underlag för utvecklingsarbetet. Regeringen har fastställt fyra mål för jämställdhet. Denna plan bygger på det fjärde målet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Programmet Alla jämlika ingår i Luleå kommuns översiktsplan. Där framgår bland annat att kommunen ska utveckla förebyggande och tidiga insatser till barn och unga som tillhör olika riskgrupper. När barn och unga behöver mer hjälp, i form av behandling eller vård, ska det ställas höga krav på god kvalitet och rättsäkerhet. Att upprätta en plan är ett sätt att enligt 3 kap. 3 Socialtjänstlagen säkerställa att insatser inom socialtjänsten är av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relation (SOSFS 2014:4), visar tydligt på behovet av en plan som sedan kan omsättas i aktiviter i det praktiska arbetet. Sedan 2007 är kommunens ansvar för att ge stöd och hjälp till våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnar våld förtydligat i socialtjänstlagen (5kap.11 SoL). Avgränsningar Våld i nära-planen är utformad för alla typer av våld i nära relationer i Luleå kommun som är i behov av socialförvaltningens insatser. Det handlar om personer som är utsatta för våld i nära relationer barn som upplever våld i nära relationer personer som utövar våld i nära relationer 3

4 Det innebär att planen inte omfattar brottsutsatta generellt. När det gäller det förebyggande arbetet, är det inte möjligt att begränsa området till våld i nära relation och därför har det arbetet ett större perspektiv. 1.2 Användning av begrepp I den här planen används begreppet våld i nära relation. Man måste dock vara medveten om att begreppet våld i nära relation är problematiskt då detta synsätt riskerar att osynliggöra och neutralisera våldet utövat av män mot kvinnor. Faktum är att mäns våld mot kvinnor är det absolut vanligaste våldet i nära relationer särskilt när det handlar om upprepat och allvarligt våld. Trots detta, genom en sammanvägning av olika aspekter, utgår planen från begreppet våld i nära relation. Ett skäl är att området berör människor oavsett kön, ålder, etnisk bakgrund, funktionalitet, religiös tillhörighet, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Ett annat skäl är att Socialstyrelsens föreskrifter, som är tvingande för socialtjänsten, är könsneutrala och därför utgår från begreppet våld i nära relation. Oavsett vilket begrepp och termer som används är det viktigt att alla som arbetar med våld i nära relation är medvetna om att val av perspektiv ger konsekvenser för det praktiska arbetet. Med begreppet barn som upplever våld menar vi både barn som har upplevt våld av eller mot någon närstående vuxen samt de barn som själva är utsatta för direkt våld. I denna plan definieras våld som varje handling riktad mot en annan person som genom denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller att avstå från att göra något den vill. Våldet tar sig uttryck på många sätt, psykiskt, fysiskt, sexuellt, materiellt, ekonomiskt och genom försummelse. 1.3 Syfte Avsikten med Våld i nära-planen är att socialtjänstens insatser i form av hjälp och stöd till personer som lever eller har levt med våld i nära relationer, ska ges med bästa möjliga kvalitet. De personer som lever med våld ska känna förtroende och tillit i mötet med socialtjänsten och stödet ska utformas med god kunskap, gott bemötande, hög delaktighet och anpassat efter olika utsatta individers behov. Planen mot våld i nära relationer strävar efter att förhindra att våld i nära relation överhuvudtaget uppstår. Det våldspreventiva arbetet ska därför utvecklas i samverkan med andra kommunala förvaltningar, landstinget och civilsamhället. Planen konkretiseras med mål och följs upp med hjälp av indikatorer på önskvärda resultat och effekter 2. Övergripande mål Sedan socialnämnden 2011 antog en strategi för utveckling av socialtjänstens insatser vid våld i nära relation, har en omfattande verksamhet byggts upp. Syftet har varit att fylla upp de krav som finns när det gäller råd, stöd, skydd och behandling för våldsutsatta, barn som upplevt våld samt våldsutövare. Med denna revidering av planen är syftet att ta nästa steg i arbetet att förhindra våld mot närstående. Socialnämnden vill uttrycka en tydlig vilja att socialtjänstens strävan ytterst handlar om att allt våld i nära relation ska upphöra. Eftersom mäns våld mot kvinnor är det stora samhällsproblemet har socialtjänsten ett ansvar, tillsammans med andra myndigheter, att förebygga våldets uppkomst. Det handlar främst om pojkarnas uppväxt från tidig ålder när attityder och könrollsbeteenden grundläggs. Det våldsförebyggande arbetet måste ses som ett gemensamt ansvar för flera kommunala förvaltningar, vilket framgår av program A. Ur Program A Alla jämlika- strategiområde Start och uppväxt för alla - Utveckla förebyggande och tidiga insatser till barn och unga som tillhör olika riskgrupper. - När barn och unga behöver behandling eller vård, ska det ställas höga krav på god kvalitet och rättsäkerhet. - Insatser ska bygga på vetenskaplig grund och följas upp på ett noggrant och regelbundet sätt. - Kommunens verksamheter ska gemensamt bidra till att föräldrar I Luleå får lämpligt stöd utifrån sina behov. Att våld i nära relation ska upphöra. Indikatorer för ett uppfyllt övergripande mål Andel personer som fått stöd av Centrum mot våld, som inte längre är utsatta för våld. 3. Genomförande och implementering av redan planerade åtgärder 3.1 Riskbedömning Socialnämnden har lagstadgat ansvar för stöd och hjälp för kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående samt barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna. 4

5 När personal inom socialförvaltningen kommer i kontakt med personer som varit utsatta för våld i nära relation är det viktigt att en riskbedömning görs för att få en uppfattning om våldets omfattning och för att kunna bedöma behovet av insats. Socialstyrelsen gav 2014 ut det standardiserade bedömnings-instrumentet FREDA, avsett för våldsutsatta vuxna. Studier har visat att socialtjänstens bedömningar av problem och behov, när de sker helt utan någon standardiserad metod riskerar att påverkas av stereotypa föreställningar om exempelvis kön och etnicitet (SoS, 2014). FREDA-bedömningsinstrument är evidensbaserat och består av 3 delar: a) kortfrågor för att ge stöd till att fråga om våld, b) beskrivning för att få en uppfattning om våldets karaktär och omfattning, c) farlighetsbedömning av risken för fortsatt våld och dödligt våld. För hedersrelaterat våld och förtryck finns en risk och bedömningsmetod, Patriark. Utifrån en samlad bedömning av riskfaktorerna görs en bedömning av risken för fortsatt våld. Metoden är evidensbaserad. Att all personal inom socialförvaltningen som möter sökanden/brukare har kännedom om FREDA-bedömningsinstrument och ska använda kortfrågorna (fråga om våld). Att personal inom socialförvaltningen som möter våldsutsatta har kunskap om hur man använder sig av FREDA-manualens kortfrågor, beskrivning och farlighetsbedömning. Att det ska finnas personal som kan använda bedömningsinstrument för hedersrelaterat våld och förtryck. Indikatorer för ett uppfyllt mål avseende riskbedömning Andel personal som har kännedom om FRE- DA-bedömningsinstrument. Andel personal som har kännedom om riskbedömningsmetod Patriark. Antal sökanden/brukare som har identifierats ha våld i nära relation som en riskfaktor. 3.2 Kartläggning av våld Den tidigare planen från 2011 föreskrev att en kartläggning av förekomsten av våld i nära relation ska genomföras. Syftet var att synliggöra problemet och få en bild av hur omfattande våld i nära relation är bland socialförvaltningens ärenden. En viktig del var även att belysa hur olika verksamheter arbetar med frågor om våld, vilket kunde var ett underlag för ett kontinuerligt förbättringsarbete. Ett problem har varit att det är svårt att få fram fullgod statistik via socialförvaltningens datasystem Treserva. Det saknas möjlighet att lägga in fler orsakskoder än den kod som ärendet får vi aktualiseringen. Socialförvaltningen har också en skyldighet att skaffa sig en bild över omfattningen av våld i nära relation i hela kommunen för att utifrån detta introducera åtgärder, särskilt när det gäller det förebyggande arbetet. Att i samverkan med polisen och landstinget årligen sammanställa en rapport om förekomst och omfattning av våld i nära relation i kommunen. Att socialförvaltningens arbete med ärenden där det förekommer våld i nära relation årligen följs upp och sammanställs. 3.3 Organisation Socialförvaltningen har 2016 skapat en intern organisation för att samordna arbetet med våld i nära relation. All verksamhet inom området samordnas av kvinnofridssamordnaren. ViNR-gruppen består av en grupp med utredare och behandlare, som träffas regelbundet 1-2 gånger per månad. Representanterna från övriga socialförvaltningen medverkar vid möte en gång per kvartal eller vid behov. Organisation Centrum mot våld Att arbetet mot våld i nära relation samordnas och utvecklas inom socialförvaltningen. Att den interna organisationen för arbetet med våld i nära relation implementeras inom alla verksamheter och uppfyller sitt syfte. 5

6 3.4. Kompetensutveckling För att kunna uppfylla socialtjänstlagens krav på stöd och skydd till våldsutsatta och barn som upplevt våld behöver personer som arbetar med enskilda ha kunskap om våld och övergrepp av eller mot närstående, olika gruppers särskilda behov, likheter och skillnader när det gäller olikkönade och samkönade par samt förmåga att omsätta kunskap i det praktiska arbetet. Det behövs en förståelse och kunskap om de våldsutsattas situation. Det är viktigt att ha kunskap om beteendet hos den som utövar våldet. Våldsutövare tar oftast inte ansvar för våldet, de tonar ner våldets allvar och skuldbelägger den våldsutsatta och osynliggör våldets konsekvenser. Vidare behövs kunskap om hur omgivningen kan förhålla sig till våldet. Personer i omgivningen kan försvara och till och med legitimera våldet, beroende på deras relation till våldsutövaren och hur han beter sig i andra sammanhang. Det är viktigt att ha kunskap om barns utsatthet i familjer där det förekommer våld. Tystnad och hemlighållandet av våldet är utmärkande och barnen får ofta bära sina traumatiska upplevelser själva. Kunskapen om våldets konsekvenser och mekanismer i samband med missbruk och psykisk ohälsa behöver öka. Behandling mot till exempel missbruk innebär inte automatiskt att benägenheten att använda våld i nära relation upphör. Ny forskning presenteras kontinuerligt och personal behöver få del av denna. Genom det arbete som utförs inom Centrum mot våld utvecklar personalen också en egen kunskap och kompetens som bör tas till vara. Att arbetet mot våld i nära relation bygger på aktuell forskning och kunskap om våldets omfattning och mekanismer. Att all personal inom socialförvaltningen har adekvat grundutbildning om våld i nära relation. Att personal som ofta kommer i kontakt med våld i nära relation har fördjupad kunskap om våld i nära relation. Att personalen känner sig trygga i att ställa rutinmässiga frågor om våld till de som kommer i kontakt med socialförvaltningen, med syfte att uppnå tidig upptäckt. Indikatorer för ett uppfyllt mål avseende kompetensutveckling Andel nyanställd personal som fått utbildning i våld i nära relation. Andel av all personal som har en grundläggande utbildning i våld i nära relation. 4. Främjande och förebyggande arbete mot våld i nära relation inom Luleå kommun Förebyggande arbete mot våld behöver utvecklas inom Luleå kommun. Insatser för att främja jämställdhet, allas lika värde och ekonomisk grundtrygghet är en viktig bas för att motverka våld. För att kunna förhindra våld i nära relation är det viktigt att skapa goda och trygga uppväxtvillkor för alla barn och ungdomar inom Luleå kommun. En del i det främjande och förebyggande arbetet är även att upptäcka våldet genom att våga fråga, våga prata och våga lyssna. Det våldspreventiva arbetet bör ske på alla tre preventionsnivåer, universell, selektiv och indikativ nivå. Preventionspyramiden Universellt våldsförebyggande insatser är riktade till alla. Insatserna görs innan våld uppstått. Insatserna riktar sig till allmänheten, med syfte att påverka värderingar och normer i samhället. Selektivt våldsförebyggande insatser riktar sig till riskgrupper. Insatserna vänder sig till dem som har en förhöjd risk att utsättas för eller utöva våld. Det kan också handla om insatser som ges direkt efter att våld har uppstått, för att ta hand om våldets omdelbara konsekvenser. Indikativt våldsförebyggande insatser är riktade till redan drabbade. Det handlar om akuta och behandlande insatser efter att våld har skett, och riktas till de som redan har erfarenhet av våld antingen som våldsutsatt eller som våldsutövare. En viktig framtidsfråga är att engagera män och pojkar i det våldsförebyggande arbetet. Män skickar kraftfulla budskap till pojkar och andra män om relationer, kön, våld och makt, som påverkar föreställningar om att vara man. 6

7 Att utveckla främjande och förebyggande insatser för att motverka våld i nära relation med särskilt fokus på att förhindra mäns våld mot kvinnor. Att det våldspreventiva arbetet leds av socialtjänsten i samverkan med andra kommunala förvaltningar, landstinget och civilsamhället. Indikatorer för ett uppfyllt mål avseende våldspreventiva arbetet Antal främjande och förebyggande aktiviteter som i samverkan med andra aktörer syftar till att våld i nära relation upphör. 5. Utveckla socialtjänstens arbete med skydd, stöd och behandling för de som utsätts för våld i nära relation Den våldsutsatta som söker skydd och stöd befinner sig ofta i ett känslomässigt och praktiskt kaos. Som en konsekvens av våldet kan personen ha svårt att lita på andra och vara rädd för att inte bli trodd. Ett bra och respektfullt bemötande är avgörande för att orka berätta. Personer som utsätts för våld i nära relation får idag stöd och behandling vid FREDA-mottagningen mot våld. De metoder som används idag är främst utformade för personer som har förmåga att ta emot en samtalsbehandling. För personer med exempelvis en intellektuell eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är möjligheterna till stöd mer begränsade. En liknande situation gäller för äldre personer med någon form av demenssjukdom och personer med en missbruksproblematik. Det kan gälla svårigheter att ta sig till verksamheter men också svårigheter att möta nya personer. Unga kvinnor och flickor är särskilt utsatta för sexuellt våld och behöver därför särskilt uppmärksammas. I Nationella Trygghetsundersökningen 2014 uppgav 5 procent av kvinnorna mellan 16 och 24 år att de hade utsatts för sexualbrott, att jämföras med 1,8 procent av samtliga kvinnor. Socialförvaltningen är en stor arbetsgivare med många anställda och därför bör det finnas ett internt medarbetarperspektiv när det gäller våld i nära relation. Det innebär att frågor om våldsutsatthet och/ eller våldsutövande ställs till alla medarbetare inom socialförvaltningen vid medarbetarsamtal och i samband med rehabiliteringsärenden. 7

8 Att personer som lever med våld i nära relation får ett stöd av socialtjänsten som kännetecknas av god kunskap, gott bemötande, hög delaktighet och som är anpassat efter den enskildes särskilda behov. Att det finns lättillgänglig och anpassad information till våldsutsatta utifrån deras olika situationer och behov. Att arbetet med stödinsatser, skydd och behandling för våldutsatta utifrån olika former av våldsutsatthet ska utvecklas och stärkas. Att arbetet med stödinsatser, skydd och behandling för flickor och kvinnor som blir utsatta för sexuellt våld ska utvecklas och stärkas. Indikatorer för ett uppfyllt mål avseende skydd, stöd och behandling för de som utsätts för våld i nära relation Att det på webben finns information om socialförvaltningens stöd vid våld i nära relation. Att det i en årsredovisning över våld i nära relation finns beskrivning av hur nya metoder och arbetssätt utvecklats under året. 5.1 Barn som upplever våld Enligt artikel 19 i FN:s konvention om barnets rättigheter har alla barn rätt till skydd mot alla former av våld. En svensk kartläggning har visat att cirka 15 % av alla barn i Sverige har blivit utsatta för fysiskt våld i familjen och 10 % av barn som deltog i undersökningen hade bevittnat våld mellan föräldrarna under det senaste året. (Jansson, S, Jernbro, C, Långberg, B. 2011) Det finns även ett starkt samband mellan barn som bevittnar våld och barn som själva utsätts för våld av närstående (Almqvist, K, Broberg, A. 2004). Barn som upplevt våld i föräldrarnas nära relation löper hög risk att utveckla symptom på psykisk ohälsa även om de inte utsätts för andra missförhållanden. ( Almqvist, K, Broberg, A, Mothander, P, Tjus, T. 2015) Barn berättar sällan själva om att de utsatts för våld (Jansson, S, Jernbro, C, Långberg, B. 2011). Därför blir det extra viktigt att vara uppmärksam på barns signaler för att tidigt se och uppmärksamma och vidta åtgärder när barn är utsatta för konsekvenser av våld i nära relation. FREDA-mottagningen erbjuder Trappan-behandling för barn som upplevt våld. Det är viktigt att föräldrar får stöd i sitt föräldraskap. När en förälder utsatt den andra föräldern för psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld påverkas bådas föräldraförmåga. Särskilda insatser till föräldrarna i samband med separation och vårdnadsutredningar behöver utvecklas, då detta är en dokumenterad risksituation. Vidare behövs i samband med barnutredningar och vid vårdnads, boende och umgängesutredningar tydligare fokus på våldsutövande förälderns omsorgsförmåga. Våld i nära-planens målområden kompletterar den tidigare antagna Barn och unga-planen, där genomförandet redan pågår. Att alla barn som upplevt våld får möjlighet att gå Trappan-behandling. Att kunskap och kompetens om barns utsatthet vad gäller våld i nära relation ökar bland socialtjänstens personal samt bland samarbetspartners. Att det ska finnas bra, anpassad och lättillgänglig information för barn, om hur de kommer i kontakt med socialtjänsten och om vilken hjälp de kan få. Att det görs riskbedömningar i alla ärenden som rör barn där det förekommer/förekommit våld i nära relation. Att utveckla särskilda metoder för stöd till föräldrarna i samband med separation där det förekommit/förekommer våld. Att det blir ett tydligare fokus på våldsutövande förälderns omsorgsförmåga i samband med barnavårdsutredningar och vid utredning kring vårdnad, boende och umgänge. Indikatorer för ett uppfyllt mål avseende barn som upplever våld Antal barn som går Trappan i jämförelse med antal utredningar med föräldrar som haft riskfaktorn våld i nära relation. 5.2 Skyddat boende Det är socialnämndens ansvar att tillhandahålla skyddat boende för våldsutsatta. Arbetet med att starta upp ett skyddat boende med placering i Luleå i samarbete med övriga kommuner i Norrbotten har påbörjats. Norrbottens Läns landsting har beslutat att bidra med 30 % av kostnader för samordnare. Det skyddade boendet kommer att ha personal dygnet runt och planeras ha plats för 9 kvinnor med medföljande barn. Att i samarbete med övriga kommuner i Norrbotten arbeta för att verksamheten är väl fungerande och ger ett adekvat skydd. Att i samverkan med övriga kommuner i Norr- 8

9 botten implementera det skyddade boendet i socialförvaltningens verksamhet. Indikatorer för ett uppfyllt mål avseende skyddat boende Andel boende som efter avslutad vistelse anser att de fått ett adekvat skydd utifrån sina behov. 5.3 Barnsamråd I dagsläget finns för Luleå/Boden ett samråd gällande barn som misstänks vara utsatta för våldsbrott. Barnsamrådet består av representanter från Norrbottens Läns Landsting; Barnmedicin, Sunderby sjukhus och Barn- och ungdomspsykiatrin Luleå/ Boden, Socialförvaltningen i Boden och Luleå samt Polis- och Åklagarmyndigheten. Barnsamråd är ett forum för samplanering. Syftet är att förbättra barnens situation i rättsprocessen och att undvika att barnen ytterligare traumatiseras. Barnsamråd handlar om brottsutredning, samverkan/skydd, psykisk och fysisk hälsa där varje begrepp representerar de deltagande verksamheterna. Vid samråd görs en samplanering av de olika myndigheternas arbete vad gäller det aktuella barnet. Åklagare beslutar om förundersökning ska inledas och om begäran ska inlämnas till Tingsrätten om att en särskild företrädare utses. Polis tillsammans med socialtjänst och åklagare bokar tid för förhör av barn och misstänkt förövare. Ställning tas till eventuell läkarundersökning. Vidare diskuteras om barnet har särskilda behov och hur dessa ska tillgodoses i det följande arbetet. Efter att förhör hållits gör socialtjänsten ny skyddsbedömning med anledning av vad som framkommit vid förhör. Att barnsamrådet blir en integrerad del av socialtjänstens arbete för att se till barnets bästa i en utsatt situation. Att utveckla Barnsamråd vad gäller metoder och arbetssätt. Indikatorer för ett uppfyllt mål avseende Barnsamråd Antal barnsamråd som hållits i förhållande till antalet polisanmälningar från socialtjänsten gällande brott mot barn. 6. Insatser för våldsutövare En viktig del i att våld i nära relation ska upphöra är att de som utövar våld ska upphöra använda våld. För att det ska ske behöver våldsutövare få individuellt anpassade insatser som är av god kvalitet. Det arbetet måste alltid ske med utgångspunkt i de utsattas säkerhet och att våldsutövaren tar ansvar för sina handlingar. Det är viktigt att våldsutövaren tar ansvar för sin våldsutövning, sina handlingar, sina problem och 9

10 sitt riskbeteende. Insatserna bör utformas utifrån risken för fortsatt våldsutövning. Individuellt anpassade insatser innebär att de riktas mot exempelvis attityder som understödjer våld, psykisk ohälsa, funktionsnedsättning, missbruk m.m. Luleå kommun erbjuder stöd och hjälp till personer som utövar våld i nära relation. Att arbetet med personer som utövar våld ska utvecklas och stärkas. Att kunskap och kompetens kring våldsutövande ska utvecklas och öka bland socialförvaltningens personal. Att göra Alternativ-mottagning mot våld känd för allmänheten och för professionella samarbetspartners. Indikatorer för ett uppfyllt mål avseende insatser för våldsutövare Antal personer som gått behandling hos Alternativ-mottagningen mot våld. 7. Hedersrelaterat våld och förtryck Hedersrelaterat våld och förtryck, liksom mäns våld mot kvinnor, har sin grund i kulturella föreställningar om kön, makt och sexualitet. Kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet är central och starkt knuten till kollektivet. I hederstänkande står föreställningar om oskuld och kyskhet i fokus och familjens rykte och anseende ses som avhängigt flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende. Kontrollen kan sträcka sig från begränsningar i vardagen som rör exempelvis klädval, socialt umgänge och rörelsefrihet till livsval som utbildning, jobb, giftemål och skilsmässa. I sin mest extrema form resulterar hederstänkandet i hot om våld, våld och dödligt våld. Det kan även drabba pojkar samt homosexuella, bisexuella och personer med könsöverskridande identitet. Begränsningar i ungdomars livsutrymme kan förekomma i alla familjer. Det kan röra ungdomar med utländsk eller svensk bakgrund, ungdomar som lever i strikt religiösa familjer. Det kan även finnas andra skäl till att ungdomars livsutrymme begränsas, skäl som har med den individuella familjesituationen att göra. I Luleå finns en samverkansrutin gällande barn och unga i åldrarna 0-20 år när hedersrelaterat våld uppmärksammats. Vidare bedrivs inom Luleå- och Bodenområdet en organiserad samverkan mellan berörda myndigheter kring hedersrelaterat våld och förtryck enligt en gemensam samverkansplan. Planen är under revidering och beräknas bli färdig under Länsstyrelsen i Norrbotten ansvarar över en Länsresursgrupp gällande hedersrelaterat våld och förtryck, med representanter från migrationsverket, socialtjänst, primär- och elevvård samt polisen. Resursgruppen fungerar både som kunskapsspridare och som ett stöd för enskilda tjänstemän. Antalet ärenden med hedersrelaterat våld och förtryck har minskat de senaste åren, både inom socialtjänsten och hos polisen. Det finns därför behov av att öka kunskapen inom socialtjänsten kring hedersrelaterat våld. Att en kartläggning av antalet ärenden med hedersrelaterat våld och förtryck inom socialtjänsten utförs med syfte att undersöka om det finns ett mörkertal som inte upptäcks. Att det inom socialtjänstens verksamheter finns personal som har fördjupad kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck. Indikatorer för ett uppfyllt mål för insatser för våldsutövare Andel personal som anser sig ha god kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck. Antal personer som fått stöd och hjälp på grund av hedersrelaterat våld och förtryck. 10

11 11

12 12 KOMMUNIKATIONSKONTORET, LULEÅ KOMMUN 2015