Länsstyrelsen Östergötlands arbete

Transkript

1 Länsstyrelsen Östergötlands arbete Ett liv fritt från våld, förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap, könsstympning är en rättighetsfråga.

2 Varför? Arbetade i grundskolan Ville så gärna förstå och ta hänsyn till det som är olika. men Det ledde till att barn istället fick olika rättigheter

3 Vägledning för arbetet mot könsstympning av flickor och kvinnor Nationellet Kompetensteam Ta fram information till barn och unga kring ny lagstiftning Stöd till VH Motverka hedersrelaterat förtryck och våld och Individ att unga blir gifta mot din vilja Vägledningen Utbildnings Våga göra uppdrag, skillnad, sex information till pilotkommuner unga, myndighetsnätverk Nationellt uppdrag, fördela projektmedel Kompotten Det handlar om kärlek, nationell webbplats

4 Ett liv fritt från förtryck och våld är en rättighetsfråga Mänskliga rättigheter 1948 Kvinnokonventionen 1979 Barnkonventionen 1989 Lagar FN:s medlemsstater har en skyldighet att ihärdigt förebygga och utreda brott mot kvinnor i hederns namn, samt att bestraffa förövarna och tillhandahålla skydd för offren. Att underlåta detta är i sig ett brott mot de mänskliga rättigheterna. FN:s generalförsamling 2001 Gemensam värdegrund Respekt för demokrati, rättsstaten, mänskliga fri- och rättigheter inklusive jämställdhet

5 Vilka känslor väcker denna fråga hos dig? Vilka tankar, funderingar?

6 Strategi för arbetet mot hedersrelaterat förtryck och våld Erkänna och synliggöra problematiken Kunskap om hedersrelaterat våld Barnäktenskap/ tvångsäktenskap Könsstympning kopplat till svenska lagar, MR & barnkonventionen Handlingsplan för den egna verksamheten. Tydligt ansvar och uppdrag. Förebyggande Akut Långsiktigt Samverkansplan Samarbeta operativt Förebyggande Akut Långsiktigt Förankra i ordinarie verksamhet. Uppdatera, utvärdera & utveckla Synliggöra oss för de som är eller riskerar att bli utsatta Det handlar om kärlek

7

8 Våga göra skillnad - En vägledning för skydd, stöd och rehabilitering av unga som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck och/eller som riskerar att bli gifta mot sin vilja eller som har blivit gifta mot sin vilja. Metodstöd - hur kan myndigheter och organisationer stödja varandra för att möta individer utsatta för hedersrelaterat våld? Man vill ju finnas - En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter. Våld i hederns namn - handbok för skola och socialtjänst om skyldigheten att se och hjälpa utsatta. Du är född till att göra skillnad - ett självstärkande material, som även riktar sig till yrkesverksamma för att få en djupare förståelse. De stympade barnen - en bilaga som bygger på Norrköpings Tidningars artikelserien De stympade barnen. Våga stå kvar! - En mindre kommuns erfarenheter av ett framgångsrikt arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Ung och fri eller? Ett studiematerial för unga om rätten att själv välja sitt liv. Att utveckla en handlingsplan i skolan - ett metodstöd för arbete mot hedersrelaterat våld.

9 Handlingsplan förskolan - Handlingsplan för barn med skyddade personuppgifter inom förskolan. Våga se - En vägledning för stöd, vård och skydd av flickor och kvinnor som är eller riskerar att bli könsstympade Handlingsplan grundskolan - Handlingsplan för elever med skyddade personuppgifter inom grundskolan Vi måste våga se - en informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor Handlingsplan gymnasium/vuxenutbildning/sfi - Handlingsplan för elever med skyddade personuppgifter inom gymnasium och vuxenutbildning inklusive SFI. Mognad och livsutrymme - En vägledning för skydd, stöd och rehabilitering av unga som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck och/eller som riskerar att bli gifta mot sin vilja eller som har blivit gifta mot sin vilja.

10 Arbetet mot könsstympning av flickor och kvinnor Vägledningen Våga se Kortare informationsfolder Våga se Tre informationsfilmer (yrkesverksamma, unga, vårdnadshavare) Filmen till unga och vårdandshavare kommer att översättas till 9 olika språk Särtryck från Norrköpings tidningar

11 Informationsfilmer - könsstympning av flickor och kvinnor Informationsfilm könsstympning till unga Informationsfilm könsstympning till yrkesverksamma Informationsfilm könsstympning till vårdnadshavare

12 Arbetet mot äktenskapstvång Två informationsfilmer (yrkesverksamma, unga) Kampanj som riktar sig till unga och vårdnadshavare PPP som tar upp lagstiftningen och som riktar sig till yrkesverksamma om den nya lagstiftningen. Ung och fri, ett material som riktar sig till unga och bygger på boken Stjärnlösa nätter som handlar om en ung kille som blev gift mot sin vilja. Mognad och livsutrymme, ett material som riktar sig till elever inom grundskolan för att prata om barn och ungas rättigheter.

13 Informationsfilmer lagstiftning tvångsäktenskap Informationsfilm lagstiftning tvångsäktenskap till unga Informationsfilm lagstiftning tvångsäktenskap till yrkesverksamma

14

15

16

17

18

19

20 Nationella Kompetensteamet kl Råd och stöd till myndigheter, frivilligorganisationer Avidentifierade Ärendehanteringssystem, underlag till utveckling Unga som ringer, stöd vid hänvisning Stöd av varandra i kompetensteamet Delaktiga i utbildningar Utvecklingsarbete

21 Länsstyrelsen Östergötlands Nationella Kompetensteam Samtal till den nationella stödtelefonen ärenden 13 mars december 2015

22 Samtal t.o.m. den 31 december 2015: 485 ärenden / 698 personer Enskilda personer 69 procent Kvinnor med barn 17 procent Syskon 9 procent Övriga 5 procent Dessutom Ytterligare 207 personer nämns uttryckligen i samtalen de är barn till en utsatt kvinna eller syskon till ett utsatt barn.

23 De utsattas kön och ålder Kön 88 procent flickor/kvinnor 12 procent pojkar/män Ålder Åldern på de utsatta varierar från nyfödd till 50-årsåldern Minst 54 procent av de utsatta är under 18 år. Minst 24 procent är under 15 år.

24 Åldersfördelning Ålder Antal Andel Under 15 år % år % år % Över 25 år 53 8 % Oklart % Totalt %

25 Förövare En stor andel har utsatts av flera olika förövare, till exempel: - Barn och unga som utsatts av: - föräldrar och syskon - föräldrar och andra släktingar - föräldrar, syskon och släktingar - Kvinnor som utsatts av: - make/f.d. make och mannens släktingar - make/f.d. make och sina egna släktingar - make/f.d. make, mannens släktingar och sina egna släktingar Av samtliga utsatta är det: - minst 56 procent som har utsatts av sina föräldrar - minst 13 procent som har utsatts av syskon - minst 10 procent har utsatts av sin make/f.d. make I många fall har de då även varit utsatta av andra personer.

26 Hur utsattheten ser ut Minst 41 procent har utsatts för flera olika typer av våld och kränkningar Vanligt förekommande (oftast i kombination med annat) är: Fysiskt våld minst 28 procent (198 personer) Oro för/planer på tvångsgifte eller utsatt för tvångsgifte minst 22 procent (153 personer) Av dem har 25 flickor/unga kvinnor och en ung man varit utsatta för tvångsgifte (17 av flickorna var under 18 år) Dessutom har många av personerna varit utsatta för psykiskt våld, hot, kontroll och begränsningar. Dessa typer av utsatthet kommer dock inte uttryckligen fram i alla ärenden eftersom fokus ofta är på ännu allvarligare händelser, till exempel fysiskt våld, risk för tvångsgifte eller att en person blivit bortförd.

27 Ärenden som rör könsstympning totalt 75 flickor/unga kvinnor Konsekvenser av könsstympning 37 flickor/unga kvinnor Oro för att könsstympning ska ske 31 flickor Misstanke om att könsstympning skett 7 flickor Ärenden om bortförande eller risk för/hot om bortförande totalt 56 personer 35 personer har blivit bortförda eller försvunnit samt misstanke om att 5 personer har blivit bortförda 16 personer har riskerat att bli bortförda eller det har funnits hot om att föra bort dem Hot om eller rädsla för att dödas - 64 personer Även samtal om pojkar och unga män som hotas eller pressas för att de ska utöva våld eller kontroll mot sina systrar eller mödrar.

28 De som ringt till stödtelefonen Antal Andel Socialtjänst % Skola/förskola % Polis 31 7 % Hälso- och sjukvård 19 4 % Ideella organisationer 16 3 % Ungdomsmottagningar 6 1 % Utsatta/närstående till utsatta 5 1 % Övriga myndigheter * 13 3 % Övriga ** 24 5 % Totalt % * Skatteverket, Barnahus m.fl. ** Gode män, familjehemsföräldrar m.fl.

29 Anmälan till socialtjänst och/eller polis Vid det första samtalet: Totalt var - Minst 64 procent av ärendena anmälda till socialtjänsten - Minst 22 procent av ärendena anmälda till polisen Vissa av ärendena var anmälda till både socialtjänst och polis

30 Ärenden/län Län Antal ärenden Andel ärenden Västra Götaland % Östergötland % Gävleborg 35 7 % Skåne 33 7 % Norrbotten 25 5 % Jönköping 24 5 % Värmland 22 5 % Stockholm 21 4 % Södermanland 21 4 % Västernorrland 20 4 % Dalarna 19 4 % Västmanland 15 3 %

31 Ärenden/län forts. Län Antal ärenden Andel ärenden Jämtland 14 3 % Kronoberg 11 2 % Uppsala 11 2 % Västerbotten 11 2 % Blekinge 7 1 % Kalmar 7 1 % Örebro 7 1 % Halland 5 1 % Gotland 4 1 % Oklart % Totalt %

32 BARNS RÄTT Om inte någon vuxen/samhället tillvaratar barnets rättigheter riskerar rättigheterna att bli tomma symboler. VUXNAS ANSVAR Vuxnas rädsla och obehag för att ifrågasätta andra vuxna får aldrig väga tyngre än barnets rätt till stöd och skydd Pernilla Leviner

33 Vår utmaning handlar om att barn och unga upplever detta i mötet med myndigheter. Jag är din ångest. Melissa Delir

34 Likheter och skillnader mellan mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat förtryck och våld?

35 Mäns våld mot kvinnor - Individuellt - Fördömande - Kvinnor (barn) - Direkt (kortare planering) - Makt/kontroll - Psykiskt/fysiskt - Hoppet - Skuld/Skam - Rädsla - Ånger? Hedersrelaterat våld - Kollektivt - Acceptans/Krav - Kvinnor - Barn - Pojkar/Män - Planerat - Kvinnor kan också vara gärningsmän - Makt/kontroll - Psykiskt/fysiskt - Hoppet - Skuld/Skam - Rädsla - Ånger?

36 Gruppcentrerat Individcentrerat Ärva värderingar från familjen, traditionen, kulturen, religionen Respekt, kan i dessa fall ses som lydnad Individ Familj stat Förvärva dina värderingar Kritiskt tänkande, ifrågasätta informationen. Individ Stat familj Pliktuppfyllelse, du är den du är genom de plikter du har gentemot din omgivning (plikten framför allt) Självförverkligande

37 Hemmet kollektivet kollektivets rättigheter/behov lydnad kontroll av flickans/pojkens framtid, tankar, känslor, sexualitet Ensamhet Splittrad Frustration Fakta Känsla Vem är jag? Mellanförskap Skolan/samhället individen individens rätt kritiskt tänkande rätten till din kropp, känslor, sexualitet, framtid Få utrymme att reflektera över sin egen identitet tillsammnas med någon vuxen Osäkerhet Konsekvenser Större säkerhet

38 Hedersrelaterat liv Oskuldsnorm Kollektivt sanktionerat Individens förhållningssätt följer/motstånd Bestraffningar/våld som möjliggörandet av regel och normsystemet/beställare Verktyg?

39 Vi äger dina tankar, dina känslor, din kropp och är portvakter till din sexualitet Uppväxt Kroppen, könet är min största fiende Vikten av att få återövra sina känslor, tankar, kropp och sexualitet som kollektivet genom sin kyskhetskultur berövat flickan/kvinnan Detta visar tydligt behovet och vikten av långsiktigt stöd för att ges möjlighet att få de verktyg som krävs för att återigen få ihop kroppens alla delar

40 0 18

41 Upparbetade rutiner Individens behov

42 Vilka situationer har ni stött på, där ni får en känsla av att situationen kan vara kopplad till en hederskontext?

43 Vad finns bakom? Ung kvinna kommer till akutmottagningen, ramlat ut ifrån en balkong Ung flicka söker kontakt med skolsyster för diffusa smärtor, svimmar i skolan, hamnar på akuten. Ung kille knäcker näsbenet på sin syster, skydda honom. Familj kommer för att kontrollera oskuld Ung flicka vill ha hjälp inför bröllopsnatten Ung kvinna vill få hjälp med att få sin könsstympning beskriven, möts av att det inte skett.. Ung flicka vill ha hjälp med konsekvenser från sin könsstympning, vill inte att VH ska få veta Ung flicka får diagnosen ADHD, senare PTSD Ung kille mördar sin syster, tar sitt eget liv

44 De ungas utsatta situation bli ett subjekt i ett system där den minsta beståndsdelen är familjen, där flickan/kvinnan ses som ett objekt och där makt, kontroll och våld syftar till att förgöra självet hantera känslor i ett system som ser känslor som farliga bli vän med sin kropp när kroppen är hennes fiende få inre gränser när systemet bara erbjuder hårda yttre gränser hitta allierade i ett system där alla är rädda tycka om sig själv när hon fått höra att hon är värdelös, äcklig, dum och dålig bli självständig när systemet kräver lydnad och anpassning ha mål och drömmar i ett system där hennes kontroll och makt är begränsad.

45 Tydlig, organiserad, samarbetsvillig,familjekropp Otydliga, spretiga, rädda, stuprörstänkande, prestigefyllda myndighetskroppar Rädd Ambivalent Icke Trovärdig ungdom

46 Tydlig, organiserad, samarbetsvillig,familjekropp Vägledningen Våga göra skillnad Utgångspunkt i den unges levda historia Uppbrottsprocessens konsekvenser Skapa fysisk, psykisk, social trygghet hos den unge genom samverkan Detta kräver moralisk trygghet hos ansvariga aktörer Detta är vårt ansvarsområde Vi litar på varandra Gemensam utgångspunkt

47 Målet med samverkan Familjen har sina strategier, men Det finns myndigheter som bedömer och klarar av att skydda den unge Fysiskt Psykiskt Socialt Tillsammans skapar de känslan av en skyddsmur gentemot förövarna

48

49 Fallbeskrivning flicka 14 år Hög skolfrånvaro och bristande hemförhållanden. Utredning inleds men avslutas utan åtgärd då mamman inte vill ha hjälp (2007). Utredning inleds igen men avslutas av samma anledning som år 2007 (2009). Skolan misstänker att flickan ska föras utomlands för att giftas bort. De gör en akutanmälan till socialnämnden (november 2012) Socialnämnden pratar med flickan men bedömer att hon själv inte är orolig för att bli bortgift. Flickan flyttar ensam utomlands. Skolan klagar till socialstyrelsen. Befarat bortgifte (kännedom om tidigare bortgifte i familjen)

50 Fallbeskrivning flicka 19 år Flickan utsatt för psykiskt och fysiskt våld, kränkningar, kontroll och begränsningar. Oro över att bli bortgift. Omhändertogs akut i enlighet med LVU (2009). Pappan ställer ultimatum att hon måste flytta hem om hon ska ha fortsatt kontakt med familjen. Flickan uttrycker en önskan att flytta hem. Flickan bestrider socialnämndens ansökan om LVU. Socialnämnden åberopar 3 LVU och socialt nedbrytande beteende. Förvaltningsrätten går på Socialnämndens linje. Flickan omhändertas därav även fortsättningsvis.

51 Gemensamma förutsättningar i hantering av ärenden Stöd genom handledning och utbildning Lagstiftning Förvaltningsdomstol

52 Skillnader i hantering av ärenden 14 årig flicka Passivitet. Otillräcklig utredning. Ingen riskbedömning. Ingen insats/åtgärd. Bristande barnperspektiv. Flickan får själv bedöma sin egen utsatthet och hennes behov av skydd. Hänsyn till flickans egna vilja utan bedömning av konsekvenser för hennes eget bästa. Familjens självbestämmande och integritet fick i strid med lagen gå före barnets bästa.

53 Skillnader i hantering av ärenden 19 årig flicka Aktivt handlande. Omfattande utredning. Risk- och hotbildsanalys. Akut insats/åtgärd (vårdplan) Tillgodosett skyddsbehov. Tagit utgångspunkt i konsekvenser av våld och utsatthet. Sett den ungens begränsning att själv sätta sig upp mot system. Vidtagit alla tänkbara åtgärder att skydda den unge. Mot flickans egna vilja för hennes eget bästa. Tolkning av lagen.

54 Att agera eller inte Bättre en gång för mycket än en gång för lite. Bättre att omhänderta i onödan än att inte omhänderta. Konsekvenser av icke-handlande. Barnperspektivet ska genomsyra hantering av ärenden. Heder som ett förblindande och förlamande prefix.

55 Vårt förhållningssätt är avgörande för vilka insatser det utsatta barnet kommer få Föräldrar - Barn Gärningsmän - Brottsoffer Linna mottagningens rapport: Familjearbete i en hederskontext

56 Barns rättigheter blir tomma symboler när vuxna inte tar ansvar för dem Socialtjänst Socialtjänst Allians mellan vuxna Skydd och stöd till det utsatta barnet som ses ett brottsoffer Föräldrar Barn Gärningsmän Brottsoffer