Det handlar om kärlek

Transkript

1 Det handlar om kärlek - ett projekt om barns och ungdomars rättigheter Ett arbetssätt i att driva ett samverkansprojekt med fokus på hedersrelaterat våld och förtryck

2 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Artikelnummer: ISBN- nr: Rädda Barnen Projektledare: Sara Mühling Redaktörer: Sara Mühling och Camilla Forsberg Skribent: Camilla Forsberg Korrektur: Ulla Ståhl Layout: Effektfabriken / Nordic VFX Company AB Illustrationer: Mattias Hallström Tryck: 2010 LFV Du kan beställa handboken med medföljande film genom att gå in på Rädda Barnens bokhandel på Internet, Ange artikelnummer. Materialet är gratis, porto tillkommer. Rädda Barnen Stockholm Telefon, växel: info@rb.se Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Handboken är genomförd med stöd av Länsstyrelsen Östergötland och Rikspolisstyrelsen. Det handlar om kärlek - sida 3

3 Innehållsförteckning Inledning 7 Bakgrund 8 Samverkan 8 Syftet med projektet 8 Genomförande 9 Varför jobba med hedersrelaterat våld och förtryck? 9 Rättighetsperspektivet 10 Föräldrabalken 11 Bakgrund till hedersrelaterat våld och förtryck 12 Definition av HRV 12 Vad skiljer HRV från annat våld? 12 Hur kan HRV ta sig uttryck? 13 Arrangerade äktenskap och tvångsäktenskap 13 Hedersmord 14 Homo, bi- och transpersoner 14 Hur många drabbas? 14 Det handlar om kärlek en projektmodell 15 Upplägg under skolveckorna 16 Inför skolbesöket 16 Utställning och informationsbord 16 Aulapresentation 16 Teater/film 16 Klassrumsbesök 17 Korridorhäng 17 Om någon berättar om utsatthet 17 Uppföljning efter skolveckan 18 Starta ett projekt 19 Steg 1: Vilka vill vara med? 19 Steg 2: Samverkansmöte och planering 19 Steg 3: Praktiska detaljer tar form och skolor kontaktas 21 Steg 4: Skolveckorna: förslag på upplägg 22 På plats i skolan 22 Aulapresentation 22 Teater/film 22 Klassrumsbesök 22 Korridorhäng 22 Steg 5: Uppföljning efter skolveckan 23 Erfarenheter från projektet 24 Uppskattat projekt 24 Ett projekt som behövs! 24 Ett projekt som ger effekter och fyller en funktion 24 MSN-jouren 25 Reflektioner och svårigheter 25 Statistik från projektet Det handlar om kärlek i Norrköping: 26 Värderingsövningar och tips 27 Heta stolen 27 Fyra hörn 27 Oavslutade meningar 27 Kärleksmanifestet 28 Fallfrågor 28 Dilemmasaga 28 Övningsdel 29 Heta stolen 29 Fyra hörn 30 Fallfrågor 31 Oavslutade meningar 32 Kärleksmanifestet 33 Dilemmasaga 34 Att söka projektmedel 35 Tips inför skrivandet 35 Vem ger projektstöd? 35 Tack! 36 Kontaktuppgifter till aktörer Det handlar om kärlek 37 Kontaktinformation, stöd & hjälp 38 Referenslista 40 Tips på vidare läsning 41 Det handlar om kärlek - sida 4 Det handlar om kärlek - sida 5

4 Inledning Det handlar om kärlek är ett projekt som blev ett gemensamt koncept i att samverka för barns och ungdomars rättigheter mellan myndigheter och frivilligorganisationer i Norrköping. Under våren 2008 samlades Rädda Barnen tillsammans med Länsstyrelsen Östergötland, Socialtjänsten och Närpolisen i Norrköping för att diskutera hur vi skulle kunna arbeta för att hjälpa tjejer och killar som lever i ett så kallat hedersförtryck. Vad skulle vi kunna göra för att visa att vi finns till för dem och att vi tar ansvar för att barn och ungdomar inte ska behöva bli utsatta för hot, våld eller andra former av övergrepp. Konceptet Kärleken är fri formades och handlar om att alla barn och ungdomar har rätt till sina rättigheter, var de än befinner sig. Rätten till att få bestämma vem man är kär i, vem man ska få dela sitt liv med eller få gifta sig med. Att helt enkelt få bestämma och ha kontrollen över sitt eget liv. Projektgruppen som kom att bestå av ytterligare tre aktörer, Tjejjouren, Kvinnojouren och Ungdomshälsan i Norrköping, kom fram till att vi ville samverka på ett mer konkret sätt. Vi ville arbeta tillsammans ute på skolor runt om i Norrköping. I vårt fall handlade det om att träffa barn och ungdomar på deras arena, det vill säga skolan, och där informera om deras rättigheter utifrån Barnkonventionen. Där de kanske kunde känna en viss frihet att våga prata med någon vuxen om vad de upplever i sitt hem. Att vi där får en chans att visa vilka vi är och vilket ansvar vi har gentemot dessa barn. Genom att finnas i deras miljö var tanken också att det skulle vara lättare att kunna skapa ett förtroende mellan oss som myndighet/organisation och dem som barn och ungdomar. Medan projektet fortgick blev andra kommuner intresserade av vårt samverkansarbete. Vi bestämde att vi skulle filma projektets arbete ute på skolorna och ta fram en handbok där man kunde få ta del av arbetet. Med projektet Det handlar om kärlek, via den här handboken ni håller i just nu och den filmen som finns med i boken, så har en plattform lagts för hur andra aktörer i andra kommuner skulle kunna arbeta förebyggande med hedersrelaterat våld och förtryck ute på skolor. Nu handlar det om era resurser, er vilja och kraft att göra något liknande. Varsågoda att ta del av arbetet och låt er inspireras! Lycka till! Sara Mühling Projektledare Det handlar om kärlek Rädda Barnen Det handlar om kärlek - sida 7

5 Bakgrund Under hösten 2008 samlades representanter från olika verksamheter, både frivilligorganisationer och myndigheter, för att diskutera hur det gemensamt skulle vara möjligt att arbeta förebyggande mot hedersrelaterat våld och förtryck. Tidigare hade man diskuterat frågan på varsitt håll och det fanns en samverkansgrupp kring frågan i Norrköpings kommun. Gruppen saknade något konkret att arbeta med. Tanken var att hitta en gemensam strategi och metod, där de olika verksamheterna kunde ha en egen nyckelroll. Mötet resulterade i att en projektgrupp bildades och idén till att samverka via projektet Det handlar om kärlek, som projektet senare fick heta, växte fram. Samverkan Projektet Det handlar om kärlek är ett samverkansprojekt mellan myndigheter och frivilligorganisationer, där Rädda Barnen, Tjejjouren, Kvinnojouren, Ungdomshälsan, Närpolisen, Socialtjänsten i Norrköping samt Länsstyrelsen Östergötland ingår. Genom samverkan har ett gemensamt koncept tagits fram för att arbeta förebyggande mot hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) ute på skolor. Via samverkan är det viktigt att synliggöra för barn och ungdomar vilket stöd som finns att få och vem som ansvarar för vad. Det har också funnits ett stort värde i att visa att många olika verksamheter berörs av frågan och att myndigheter och frivilligorganisationer tillsammans, utåt, arbetar med frågan och tycker den är viktig. Syftet med projektet Syftet är att arbeta förebyggande mot hedersrelaterat våld och förtryck genom att informera barn och unga om deras rättigheter utifrån Barnkonventionen, samt genom att synliggöra sådant som ibland utgör ett hinder för att barn och unga ska få ta del av sina rättigheter. Genom att projektet tar sin utgångspunkt i rättighetsperspektivet och Barnkonventionen, innebär detta automatiskt att arbeta förebyggande mot HRV. En viktig del av syftet är också att aktörerna i projektet informerar de berörda elevgrupperna om sina ansvarsområden som ett led i att öka förtroendet för myndigheter och frivilligorganisationer bland barn och unga. I detta ingår också att öka kunskapen om vad myndigheter och organisationer har för roll och vilket stöd och hjälp de kan erbjuda. Samverkan är en av de viktigaste röda trådarna i projektet, dels på plats i skolan men även att det finns en samverkan efteråt. Genomförande Samverkansgruppen har arbetat fram ett gemensamt koncept som kallas Kärleken är fri. Det handlar bland annat om rätten att få älska den man vill och att få bestämma sin framtida livspartner, och att det vi pratar om har sitt utgångsläge i Barnkonventionens artiklar (se mer info på I konceptet ingår det att gå ut till högstadie- och gymnasieskolor under en vecka på varje skola med följande aktiviteter: En gemensam presentation av alla aktörer och vad vi menar med Kärleken är fri. Pjäs på temat HRV (eller film på samma tema) med efterföljande diskussion. Klassrumsbesök med presentation av rättigheter, våld, kränkningar, värderingsövningar och diskussioner. Utställning med fokus på olika former av våld, lagar och rättigheter. Informationsbord med kontaktinformation och kontaktkort Bra-att-hakortet. Samverkansgruppen valde att besöka sex skolor i Norrköping under projekttiden. Under varje skolbesök fanns representanter från de olika aktörerna på plats under en hel vecka. För att inte låta eleverna vara ensamma med tankar och funderingar har projektet även efterföljande aktiviteter. Dessa består av en webbplats, med information om olika typer av våld och var man kan få stöd, och dessutom en MSN-jour där tjejjouren, polisen och socialtjänsten turas om att ha jour under olika dagar i veckan med elever som vill vara mer anonyma. På varje skola har även kontaktkort med livsviktiga telefonnummer delats ut. Mer information om konceptets olika delar finns under avsnittet Projektmodell. Varför jobba med hedersrelaterat våld och förtryck? Alla verksamheter som ingår i projektet berörs av hedersrelaterat våld och förtryck. En viktig del är att jobba förebyggande, på så sätt att barn och unga ska känna till vilka rättigheter de har. Men även hur deras rättigheter bärs upp av frivilligorganisationer och myndigheter som stödjer, hjälper och arbetar för ett stärkande av barns och ungas rättigheter. Barn och unga behöver veta vilka rättigheter de har för att också veta när de blir felaktigt behandlade och för att veta vilka krav de kan ställa på vuxna när de behandlas felaktigt. HRV är ett brott och ett hot mot barns och ungas mänskliga rättigheter, varför det är viktigt att uppmärksamma barn och unga på detta. Det finns också ett flertal studier som pekar på att HRV är vanligt förekommande och drabbar många tjejer, men även killar, vilket gör att frågan är viktig att fokusera. Barn och ungdomar ska veta var de kan vända sig när deras rättigheter kränks eller de utsätts för brott. Aktörerna som samverkat i projektet har också mycket att vinna på att bara komma ut till skolorna och träffa barn och unga, för att på så sätt skapa en god relation mellan myndigheter/organisationer och barn och unga. Tips! Det kan också vara värdefullt att jobba med föräldrarna. Ett mycket användbart metodstöd är Barnen i våra hjärtan som parallellt med det här projektet kan användas inom samhällsinformationen eller på föräldramöten. Det handlar om kärlek - sida 8 Det handlar om kärlek - sida 9

6 Projektet riktar sig till alla och tar upp något som är så oerhört viktigt för oss alla, nämligen kärlek. Projektet tar upp frågan utan att det blir problemfokuserat Järfälla Kommun, besökte projektet Rättighetsperspektivet Projektet har valt att arbeta utifrån Barnkonventionen, det vill säga utgångspunkten vilar i alla barns rättigheter, och HRV fokuseras därmed inte utifrån ett problembaserat upplägg. Därav att projektet Det handlar om kärlek utgår ifrån ett rättighetsperspektiv med grund i Barnkonventionen. Barnkonventionen slår fast att alla barn har lika värde och rätt till liv och utveckling. Den viktigaste idén bakom Barnkonventionen är att barns rättigheter är okränkbara ratificerades Barnkonventionen av FN:s generalförsamling och inom två år undertecknades den av en majoritet av världens länder. Det betyder att Sverige, som har ratificerat Barnkonventionen, förbinder sig till att värna om barns rättigheter. Fram till början av 2000-talet var det bara två länder i världen som inte ratificerat konventionen. Barnkonventionen bygger på 54 artiklar om mänskliga rättigheter för barn upp till 18 år, och är ett internationellt juridiskt bindande dokument. De 54 artiklarna är alla lika viktiga, men de mest grundläggande principerna anses ändå finnas i fyra av artiklarna. Dessa fyra är: Artikel 2 handlar om att alla barn är lika mycket värda. Inget barn ska diskrimineras utifrån kön, etnicitet, språk, religion, föräldrars politiska tillhörighet, fattigdom eller funktionshinder. Artikel 3 handlar om barnets bästa, och att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet. Politiker, myndigheter och domstolar ska alltid tänka på vad som är det bästa för barnet i alla beslut de tar. Det ska vara synligt hur myndigheter och politiker tänkt kring barnperspektivet. Artikel 6 lyfter fram barnets rätt till liv och utveckling. Det kan handla om att länder ska se till att barn inte blir dödade i krig, men också i att få vård och medicin när de är sjuka. Det handlar också om att länderna ska göra vad de kan för att barnen ska få en bra barndom, skolgång, sjukvård, trygghet, mat och kärlek. Artikel 12 handlar om barns rätt till att påverka och att göra sin röst hörd, att bli tagen på allvar. Handlar om barns demokratiska rättigheter. (Regeringskansliet: 2003). Barnkonventionen syns i svensk lagstiftning såsom Skollagen och Socialtjänstlagen. Det återkommer även i regeringens handlingsplan för att motverka mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer.* Sverige står även bakom FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och konventionen om avskaffande av all diskriminering av kvinnor. I samtliga av dessa finns tydliga utgångspunkter kring vilka individuella rättigheter som staten ska värna om och det blir tydligt att HRV är viktigt att bekämpa då det är ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Ett viktigt argument till att arbeta utifrån rättighetsperspektivet är också att inget barn blir bortglömt. Genom att fokusera på barns rättigheter inkluderas alla barn, oavsett om de drabbats av HRV eller något annat. * Regeringens handlingsplan hittas på: Föräldrabalken Även i Föräldrabalken finns vissa regleringar som kan vara ett stöd i arbetet mot HRV: Föräldrabalken kap 6 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. 11 Vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Vårdnadshavaren skall därvid i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta all större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål. (Länsstyrelsen Östergötland: 2008). Sammanfattning Projektet Det handlar om kärlek är ett samverkansprojekt mellan frivilligorganisationer och myndigheter. Syfte: Arbeta förebyggande mot HRV genom att uppmärksamma barn och unga på deras rättigheter via Barnkonventionen, samverka för att visa vad olika aktörer har för ansvar i frågan, tydlig roll och ansvarsfördelning, och att många aktörer bryr sig. Men framförallt att barnet ska veta var de kan vända sig när deras rättigheter kränks. Det gemensamma konceptet bygger på att gå ut i skolor med följande aktiviteter: teater, aulapresentation, utställning, hemsida, MSN- jour, klassrumsbesök. Frågan är viktig eftersom de som drabbas får sina rättigheter kränkta, och alla barn berörs av vilka rättigheter de har. Barnkonventionen är på så vis en bra utgångspunkt att jobba utifrån. Tips! För information om Barnkonventionen på flera olika språk, besök: Det handlar om kärlek - sida 10 Det handlar om kärlek - sida 11

7 Bakgrund till hedersrelaterat våld och förtryck Hedersrelaterat våld och förtryck har förmodligen mer gemensamt med mäns våld mot kvinnor än vad som skiljer dem åt när det gäller mekanismerna bakom våldet. Det finns dock några skillnader i hur våldet tar sig uttryck som gör att omgivningen bör förhålla sig annorlunda till HRV (Länsstyrelsen Östergötland: 2008 ). Definition av HRV I dagsläget finns ingen samlad definition av vad hedersrelaterat våld och förtryck är, men i projektet kan Polisens definition vara användbar. Definitionen lyder: Hedersrelaterad brottslighet är brott riktade mot någon ofta en släkting som, enligt gärningsmannens och övriga släktens eller gruppens uppfattning, riskerar att vanära eller har vanärat gärningmannens, släktens eller gruppens heder, i syfte att förhindra att hedern skadas eller förloras alternativ för att reparera eller återställa den skadade eller förlorade hedern. (Polisen: 2009) Vad skiljer HRV från annat våld? Att det kan vara en kollektiv handling och finnas ett kollektiv som är förövare. Individen underordnas gruppen, som tar det yttersta ansvaret för att upprätthålla gruppens heder. Gruppen drabbas av skam om individen gör något som riskerar hedern. Förekommer i samhällen/grupper med starkt patriarkala familjesystem. Förövarna kan vara både kvinnor och män. Familjens/gruppens heder kopplas samman med flickans sexualitet. För att inte dra skam över familjen anses det viktigt att flickan är oskuld när hon ingår äktenskap. Detta kan leda till olika begränsningar/kontroll av flickor. Familjetypen i dessa familjer kan liknas vid en pyramid, där även andra släktingar ingår. Högst upp finns pappan, flickorna finns längst ner. Modern har ofta ett ansvar att uppfostra barnen därför kan mamman beskyllas om barnet/flickan bryter mot hedersnormerna. Många pappor och bröder vantrivs i sin roll och är på så vis även offer (Güngör: 2009). Ofta räcker det med att det går ett rykte om att flickan gjort något som går emot hedersnormerna för att hon ska bestraffas på något sätt. Pojkar kan också utsättas för begränsningar och bestraffningar, även om det är vanligast att det drabbar flickor. Pojkar kan drabbas av bestraffning om de vägrar att bevaka sin syster (Länsstyrelsen Östergötland: 2008; Polisen: 2009). Hur kan HRV ta sig uttryck? Genom olika typer av begränsningar, bestraffningar, kontroll, hot, tvång, våld och/eller mord. Det som är i fokus är kyskhet och äktenskap som inom hederskulturer blir en familjefråga på så vis att man ibland bestämmer vem flickan/pojken ska gifta sig med genom olika arrangerade äktenskap, och att man vill försäkra sig om att hon är oskuld när hon gifter sig. Följande begränsningar kan förekomma: Får inte umgås med vem man vill, inte umgås med någon av motsatt kön. Får inte ha pojk-/flickvän, inte välja livspartner. Får inte delta i viss undervisning i skolan, såsom sexualundervisning, simning. Får inte göra vardagliga saker såsom fika, gå på stan, gå på disco, bio. Kontroll av vad man gör, hur man beter sig. Får inte studera vidare. Får inte gå ut (Länsstyrelsen Östergötland: 2008; Polisen: 2009; Rikspolisstyrelsen: 2009). 18 år Frihet och livsutrymme för barn som lever med hedersförtryck 0 år 18 år Frihet och livsutrymme för barn som lever utan hedersförtryck 0 år Illustrationerna visar på hur ett barn som lever i hedersförtryck får ett mindre livsutrymme ju äldre de blir till skillnad från ett barn som inte lever i ett sådant förtryck, som istället får ett ökat livsutrymme med stigande ålder. Om flickan eller pojken bryter mot hedersnormerna så måste de enligt dessa principer bestraffas på något sätt då de har fläckat familjens heder. Bestraffningarna kan likna begränsningarna. Några vanligt förekommande bestraffningar kan vara: Beslagtagen mobiltelefon. Begränsning i rörelsefrihet. Stark psykisk press och kränkningar, misshandel. Indragning av pengar. Att uteslutas ur familjen (Länsstyrelsen: 2008; Polisen: 2009; Rikspolisstyrelsen: 2009). Arrangerade äktenskap och tvångsäktenskap Arrangerade äktenskap förekommer inom HRV, det drabbar både pojkar och flickor. Familjen anser att det är de och inte flickan/pojken som ska välja äktenskapspartner, för att på så sätt kunna styra familjens goda rykte (Polisen: 2009). Det handlar om kärlek - sida 12 Det handlar om kärlek - sida 13

8 Hedersmord Hedersmord är inte så vanligt, men förekommer och är den yttersta konsekvensen av HRV. Syftet med morden är att tvätta bort familjens skam och återställa hedern. Det allra vanligaste är att hedersmord drabbar flickor och utförs av en manlig släkting. I Sverige finns fyra kända fall av hedersmord: Sara, mördades 1996 i Umeå. Hon blev strypt av sin kusin och bror. Pela, mördades 1999 i Kurdistan av nära släktingar. Fadime, blev mördad Det var mordet på Fadime som kom att etablera uttryck som hedersrelaterat våld och förtryck, och som bidrog till att frågan på allvar började uppmärksammas. Det var då politiker i Sverige insåg att de var tvungen att göra någonting åt att det fanns/finns flickor som lever under omständigheter där de inte får tillgång till sina mänskliga rättigheter. Abbas blev mördad i Högsby 2006 av sin flickväns släkt ( Homo, bi- och transpersoner Då homo, bi- och transsexualitet inte är tillåtet inom familjer med starka hedersnormer är heterosexuella relationer det enda tänkbara. Om en flicka/pojke är homo, bi, trans, kan de bestraffas även för detta (Rikspolisstyrelsen: 2009). Hur många drabbas? Det finns ett flertal studier som pekar på att många drabbas av HRV, men många menar att det finns ett stort mörkertal. I en enkätundersökning som genomfördes av Stockholms universitet bland alla högstadieelever i Stockholm stad framkom att: 23 procent av flickorna hade krav på sig att vara oskuld när de gifte sig. Det motsvarar cirka flickor i Stockholm stad. 16 procent inte själva får välja livspartner och/eller umgås med pojkar. 11 procent begränsades i skolan och på fritiden. 7 procent av pojkarna inte får umgås med jämnåriga flickor och inte själva bestämma vem de ska gifta sig med eller ha flickvän (Schlytter: 2009). Sammanfattning HRV har mycket gemensamt med annat våld, däribland mäns våld mot kvinnor. Det som skiljer sig: kollektivet förövare, gruppen stödjer våldet, individen underordnad kollektivet. Grunden i HRV: flickan/kvinnan är oskuld när hon ingår äktenskap genom kontroll av flickors och kvinnors sexualitet. Begränsningar/bestraffningar för att se till att hon är äktenskapsduglig. Drabbar även pojkar. HRV tar sig flera uttryck: begränsningar (får inte leka med vem som helst, inte delta i studier och undervisning, ej en fri fritid), bestraffningar (det sätt som hedern upprättas igen), arrangerade äktenskap/tvångsäktenskap (valet av partner görs av familjen), hedersmord (den yttersta och grövsta formen av HRV). Många drabbas och HRV innebär en kränkning av de mänskliga rättigheterna. Det handlar om kärlek en projektmodell Projektet Det handlar om kärlek bygger på att alla aktörer, frivilligorganisationer och myndigheter, finns med på skolan under en hel vecka. Det betyder inte att alla aktörer är där hela tiden, men utgångspunkten är att alla ska finnas där så mycket som möjligt. För att genomföra projektet Det handlar om kärlek är det nödvändigt att så långt som möjligt efterlikna det upplägg som projektmodellen bygger på. På så vis finns ganska mycket arbete redan gjort, då alla delar som projektet bygger på finns redovisade i denna metodbok. Projektet kan dock fortfarande genomföras även om ni inte genomför alla delar. Till projektet Det handlar om kärlek har en projektledare varit anställd. Denna har varit ansvarig för att samordna projektet. Projektet hade varit svårt att genomföra utan en projektledare. Projektet Det handlar om kärlek har byggt upp en webbsida som finns att tillgå för fler aktörer och kommuner som väljer att ta sig an projektmodellen. Projektet har finansierats med projektmedel från Länsstyrelsen Östergötland, Rikspolisstyrelsen och Rädda Barnen. Det har varit en förmån att ha projektet här under en hel vecka, annars kommer en aktivitet en dag som sen försvinner. När det blir under en vecka vågar eleverna mer Pedagog, Djäkneparksskolan Det handlar om kärlek - sida 14 Det handlar om kärlek - sida 15

9 Tips! Det kan vara bra att ha med personal från skolan i projektgruppen. Upplägg under skolveckorna Inför skolbesöket Innan skolbesöken är det bra att man har träffat skolledningen och de lärare som kommer att beröras av projektet och då bestämma praktiska saker såsom vilka klasser som kommer att beröras, vilka lokaler ni har tillgång till och så vidare. Innan skolveckan är det också bra att man hänger upp affischer om att man kommer att vara där under en vecka. Mall för affischer finns att hämta på Utställning och informationsbord Till projektet har en utställning med information om rättigheter, lagstiftning och olika typer av våld tagits fram. Det har även tagits fram ett kontaktkort med information om var barn och unga kan vända sig för stöd och hjälp. Under projektveckan finns utställningen och informationsbordet på plats hela tiden. Till utställningen hör även en frågetävling där eleverna fått leta efter svaren i utställningen och sedan lagt sina svar i en låda. I slutet av veckan har en vinnare med alla rätta svar/mest antal rätt svar dragits. Denna har vunnit två biobiljetter. Varje skolvecka inleds med att utställningen och informationsbordet ställs i ordning. * Utställning går att låna ifrån Rädda Barnen! Kontaktuppgifter hittas på sidan 37! Aulapresentation Efter att informationsmaterialet är på plats är det dags för en aulapresentation. Syftet med detta är att varje aktör, såväl frivilligorganisation som myndighet, tillsammans introducerar veckan och visar att flera jobbar med barns rättigheter. Oftast inleder projektledaren presentationen med en Power Point-presentation* och berättar om upplägget för skolbesöket och om barns rättigheter. Därefter får en representant från varje verksamhet ett par minuter på sig att berätta om vad de gör och vilket uppdrag de har. Ibland kan det bli mer än en aulapresentation på skolan, om det till exempel är så att det finns många klasser i en årskurs. Då kan de behöva delas upp på flera omgångar. * Förslag på Power Point till aulapresentationen finns på Teater/film Skolorna har själva fått välja vilken årskurs som ska få ta del av projektet. Efter aulapresentationen får eleverna ta del av film/teater. Projektet har haft med sig en teaterföreställning som handlat om HRV som följts av diskussioner med en diskussionsledare. Vid några tillfällen har film använts och nu senast en forumteatergrupp. Syftet med teater/film är att ge eleverna en introduktion till HRV och ge en grund inför de stundande klassrumsbesöken. Det är de klasser som fått se teater/film som också erbjudits klassrumsbesök. Om det finns många klasser i årskursen så kan teater/film även behöva visas flera gånger. Klassrumsbesök Lärarna har själva fått boka klassrumsbesök, på så sätt har de bestämt när och hur lång tid aktörerna får på sig. Lärarna har kunnat boka in klassrumsbesök innan och under skolbesöket. Om de bokat innan har det varit en fördel, då det lättare går att planera när det finns behov av att vara flera aktörer på plats. Klassrumsbesöken sker i en klass åt gången. Under klassrumsbesöken används värderingsövningar och ett kort bildspel* med fakta om rättigheter och olika typer av våld. Under denna presentation fokuseras vilka rättigheter barn och unga har i Barnkonventionen, Kvinnokonventionen och lagstiftning, samt om var de kan söka stöd och hjälp. Ofta sker klassrumsbesöken efter teater/film vilket gör att det finns en naturlig ingång till diskussionen. Vad tyckte de om teatern/filmen? Känner de igen något av det som hände? Oftast har aktörerna haft en timme på sig per klassrum. Syftet med klassrumsbesöken är att ge eleverna utrymme för reflektion och en fördjupad förståelse för sina rättigheter. * Förslag på bildspel finns att ladda ner på Korridorhäng Parallellt med klassrumsbesöken så hänger projektdeltagarna i korridoren, förslagsvis i närheten av utställningen och informationsbordet så att eleverna kan komma fram och ställa frågor och få information. Eleverna uppmuntras också till att läsa utställningen och svara på frågorna. Syftet med korridorhänget är att skapa ett förtroende och en länk mellan barn och unga och myndigheter och frivilligorganisationer. Om någon berättar om utsatthet Träder er kommuns riktlinjer in samt den lagstiftning och det ansvar som varje enskild aktör har att utgå ifrån.* Under skolveckorna har det alltid funnits ett särskilt rum att tillgå för mer privata samtal. Det har förekommit att elever, framförallt tjejer, anförtrott sig åt någon av aktörerna på plats och berättat om sin utsatthet. Du/ni måste därför vara beredda på att dessa samtal och akuta situationer kan dyka upp och ha en beredskap för hur dessa ska hanteras. Skolpersonal kan även vara de som berättar om att någon är utsatt. *Om ni saknar riktlinjer kan ni ta hjälp av Länsstyrelsen Östergötlands metodstöd för handlings- och samverkansplan. Finns på Det handlar om kärlek - sida 16 Det handlar om kärlek - sida 17

10 Uppföljning efter skolveckan Då en skolvecka kan bidra till att många känslor kommer upp till ytan, och att projektdeltagarna kan komma att konfronteras med några som berättar om utsatthet, är det viktigt att det finns efterföljande aktiviteter där aktörerna i projektet finns som stöd och hjälp, och där skolpersonalen efter projektet ska känna en trygghet i vilka aktörer de kan vända sig till. I projektet Det handlar om kärlek handlar det om flera aktiviteter, en webbplats, en MSN- jour samt ett kontaktkort med kontaktinformation till aktörerna i projektet och några ytterligare. Det är också viktigt att samverkan med kuratorn och/eller skolsköterskan fungerar, att eleverna vet att de kan vända sig dit och att kuratorn vet att hon/han kan kontakta olika aktörer för råd och tips. Under skolveckan har eleverna fått information om dessa aktiviteter. Kontaktkortet: Innehåller kontaktinformation till alla aktörer samt några ytterligare. Är i ett litet format så att det ska gå att förvara i till exempel plånboken.* Hämta mall av kontaktkorten på Hemsidan: Har information om HRV, vilka rättigheter barn har samt information om andra typer av våld. Det går att dölja sitt besök på sidan. Syftet med en hemsida är att barn ofta använder sociala medier för att söka information. Det har därför varit viktigt att ha en sådan funktion. Att kunna dölja att man besökt sidan kan vara viktigt då datorn och vilka sidor man besökt, kan kontrolleras. Ni som väljer att genomföra projektet kommer att kunna använda den befintliga webbplatsen, MSN- jour: Har utvecklats som ett led i att många unga använder sociala medier. När någon kontaktar någon av aktörerna via MSN är de anonyma. I projektet har polisen haft ansvar för jouren två dagar i veckan under några timmar, socialtjänsten har haft en dag i veckan under några timmar och Tjejjouren under ordinarie jourtid. Många unga har hört av sig med olika frågor. I dagsläget kommer endast Tjejjouren att ha kvar sin del av jouren permanent. En MSN- jour startas genom att etablera ett konto hos hotmail/msn. Döp er MSN-adress till exempelvis x@dinarattigheter.se Starta ett projekt Steg 1: Vilka vill vara med? Nedan följer en genomgång av de olika stegen som innefattas i projektet. På kan ni också hämta en Power Point- presentation som heter Att starta ett projekt- hur kommer vi igång? För att starta projektet Det handlar om kärlek är det viktigt att först ha en beredskap för hur olika aktörer ska agera i en akut situation, om detta saknas kan du/ni ta hjälp av Länsstyrelsen Östergötlands metodstöd för handlings- och samverkansplan.* Det är också viktigt att idén om att jobba med projektet är förankrad hos politiker och chefstjänstemän inom berörda verksamhetsområden. Därefter kan ni börja undersöka vilka olika aktörer som vill vara med. Projektet bygger på samverkan mellan olika aktörer vilket gör att det är viktigt att flera olika verksamheter jobbar tillsammans. Börja med att undersöka vilka aktörer som finns i er kommun. De aktörer ni kan titta efter är följande: Rädda Barnen. Tjejjour, Kvinnojour. Polisen. Socialtjänsten. Ungdomshälsa/ungdomsmottagning. Länsstyrelsen. Samtliga av dessa aktörer har ingått i projektet Det handlar om kärlek. Om någon av aktörerna saknas i er kommun kanske de finns i en angränsande kommun. Det är också ok att komplettera med andra aktörer som ni tycker är lämpliga. När ni hittat några nyckelpersoner är det dags att kalla till ett möte. Innan mötet kan ni skicka ut en kort information om vad projektet Det handlar om kärlek handlar om. Steg 2: Samverkansmöte och planering Tillsätt en styrgrupp som planerar och bestämmer det övergripande. Diskutera hur alla tänker sig projektet, ta fram ett konkret gemensamt mål och arbeta utifrån en gemensam värdegrund. Se filmen som medföljer handboken för att skapa en känsla för projektet. Vilka idéer finns i gruppen? Hur kan projektet organiseras? Behöver ni anställa en projektledare? Hur ska projektet finansieras? Behöver ni söka projektmedel? * Finns att hämta på Det handlar om kärlek - sida 18 Det handlar om kärlek - sida 19

11 Om ni bestämmer er för att söka projektmedel behöver någon/några utses att skriva en ansökan om att få projektmedel. Om ni beslutar er för att söka projektmedel så börja med detta i god tid. Boka sedan ett nytt möte för att bolla ansökan innan den skickas in, kanske ska en viss del av gruppen utses att vara en så kallad referensgrupp. Innan mötet är det viktigt att referensgruppen tagit del av ansökan så att de hunnit fundera kring den. Utse en arbetsgrupp som kan planera upplägg, det konkreta arbetet på plats. Utse någon/några som kan skriva en projektansökan. Kontakta skolorna i god tid! Påbörja projektet i god tid! Mycket kan förberedas redan innan ni fått projektmedel, inspirationsdag kan genomföras, upplägg planeras! Nytt möte När ni vet om ni får projektmedel eller inte börjar det bli dags att sätta ihop ett nytt möte. Blev ni utan? Kan ni ändå tänka er att genomföra projektet? Om ni blev utan men ändå vill genomföra projektet - börja med att planera upplägget. Fundera på hur många skolor ni ska besöka med tanke på att ni ska vara där en hel vecka. Kontakta skolorna i god tid! Försök att involvera elevvårdsteamen i det förberedande planeringsarbetet. Kolla närmre på hur skolveckorna lagts upp, värderingsövningar och så vidare. Vad är vi i behov av? Jobba mycket med samsyn i gruppen! Anordna en inspirationssdag med föreläsning om HRV och om barns rättigheter (för att skapa samsyn!) Om ni fått projektmedel har ni också formulerat en projektíde och ett förslag på upplägg av projektet. Då är det bara att börja jobba vidare. Ett tips är att ägna ett helt mötestillfälle till att gå igenom och testa värderingsövningar och upplägg av veckan. Beställ/låna utställning från Rädda Barnen i Norrköping. Ta fram kontaktkort och affischer, använd er av de mallar som finns på börja arbeta med MSN- jour om ni bestämt er för att ha en sådan. Vilka verksamheter ska ansvara för chatten och när? Kontakta webbyrå och tryckeri. Ska ni visa en teater eller en film? Finns det någon som kan vara diskussionsledare efteråt? I Norrköping fanns en diskussionsledare som direkt efter teatern förde ett samtal med eleverna. Denna hade även informationspass för lärarna på skolan, då det är viktigt att skolpersonalen får information/föreläsning om temat/projektet. Finns det någon bra teatergrupp i kommunen? Kan forumteater vara aktuellt på temat hedersrelaterat våld och förtryck? I projektet har olika teaterkonstellationer använts och ibland även film. Syftet med detta är att ge en bra ingång till diskussionen efteråt, samt inför klassrumsbesöken. Tips på film och teater som vi använt! Film: När mörkret faller, Jalla Jalla, Vingar av glas, Hus i helvete, Skruva den som Beckham Teater Kurage, Katrineholm, Steg 3: Praktiska detaljer tar form och skolor kontaktas När ni kommit så pass långt att ni bestämt huvuddelarna i projektet är det dags att börja höra av er till skolor (ni har sedan tidigare bestämt hur många skolor ni anser er ha möjlighet att besöka). Vid kontakt med skolorna så bör ni berätta om projektets upplägg: aulapresentation, teater/film (beroende på vad ni valt och hittat), klassrumsbesök, utställning, samt idén bakom projektet. Om möjlighet finns så besök gärna skolan personligen. Parallellt med detta bör interna möten för kontinuerlig information och diskussion av den slutgiltiga planeringen av projektet hållas. I kontakt med skolorna är det viktigt att diskutera vilka/vilken årskurser ni ska rikta er till. Vilka utrymmen kan ni använda, finns aula? Var ska utställningen stå? Hur många vill ha klassrumsbesök? Får ni äta lunch på skolan? Finns det något separat rum till utlåning ifall mer känsliga samtal blir aktuella? Viktigt! Kan utställningen stå framme under hela dygnet eller kan ni förvara den och kontaktbordet någonstans? Vill lärarna ha ett informationspass med diskussionsledaren? Uppmana gärna skolan till att ha en föräldrakväll på temat hedersrelaterat våld och förtryck. Beställ biobiljetter till utlottning/eller annat pris, om ni bestämmer er för ett sådant inslag. Lärarnas roll (med på teater eller ej?) Det kan vara viktigt att planera en föreläsning för lärarna på temat HRV och presentera projektets arbete ute på skolorna. Ska ni dokumentera via film eller foto? Se till att lyfta dessa frågor med skolan i god tid, då det annars kan bli problematiskt att ordna fram tillstånd! Samla in informationsmaterial till olika aktörer som man kan vända sig till. Ta fram ett kontaktkort, broschyr. Mallar finns på Förbered aulapresentation och se till att någon från varje verksamhet är på plats under presentationen och att denna är beredd att säga något kort om sin verksamhet. Förbered upplägg av klassrumsbesöken, se till att alla får tillgång till materialet som ska användas och känner sig bekväma med det. Gör ett schema över skolbesöket, när olika aktiviteter inträffar. Tänk på att använda er av tolkar vid behov, och kontakta tolkservice i god tid. Glöm inte att hänga upp affischer innan ni kommer på besök. Mall finns på Tips! Många frågar om vad vi gör för att arbeta med föräldrarna. Erbjud gärna en föräldrakväll på den skola ni besöker. Tips! Var ute i god tid gällande tryck av material! Det handlar om kärlek - sida 20 Det handlar om kärlek - sida 21

12 Steg 4: Skolveckorna: förslag på upplägg På plats i skolan Det första som sker när ni kommer till skolan är att ni sätter upp utställningen och bordet med kontaktkort och informationsmaterial från olika verksamheter där man kan få stöd och hjälp. Aulapresentation Aulapresentationen genomförs. Pågår under cirka minuter där varje aktör presenterar sig själva och vilket ansvarsområde de representerar. Teater/film Visa teater/film. Lagom längd på teater är cirka 1 timme och film cirka 1,5 timma. Klassrumsbesök Har de sett filmen/teatern så börja med att fråga om den. Kunde de relatera till den? Känner de någon som varit med om något liknande? Håll därefter en kortare presentation om rättigheter, lagstiftning och olika typer av våld. Kör värderingsövningar. Korridorhäng Var på plats i korridoren under veckan. Svara på elevernas frågor, dela ut kontaktinformation och uppmana eleverna att ta del av utställningen. Mall finns på Steg 5: Uppföljning efter skolveckan Vilka efterföljande aktiviteter er version av projektet får återstår att se. Ett kontaktkort med information om var (och hur) eleverna kan vända sig för att få stöd och hjälp är viktigt. Detta för att synliggöra att samverkan är allvarligt menad och att era verksamheter verkligen finns där efter skolbesöket. Det kan vara bra att lämna efter en enkät med frågor till eleverna samt lärarna om vad de tyckt om projektet och om de vet var de ska vända sig om de skulle vara utsatta för något, eller om de känner någon som är det. Mall på kontaktkortet finns på Att tänka på Projektet Det handlar om kärlek handlar om HRV, men har fått en bred utgångspunkt som tar upp barns rättigheter, där även andra former av våld inkluderas (vilket projektet även uppmärksammar!). Inför ett klassrumsbesök kan det vara bra att inte ange att det ska handla om HRV, dels för att projektet inte enbart berör denna fråga, men även för att det kan påverka negativt. Risken finns att vissa elever i och med detta uteblir från klassrumsbesöket och att vissa grupper kan känna sig utpekade. Sammanfattning Steg 1: Undersök vilka som vill och kan vara med, tillsätt styrgrupp. Steg 2: Kalla till ett möte, sök projektmedel, ordna med praktiska saker nya möten. Steg 3: Kontakta skolor informera om projektet och att ni gärna vill komma till deras skola. Fortsätt jobba med praktiska detaljer och upplägg. Steg 4: Nu är ni framme vid skolveckorna! (Aulapresentation, teater/film, klassrumsbesök, korridorhäng). Steg 5: Efterföljande aktiviteter efter skolveckan (MSN, webplats, kontaktkort). Det första som en av oss sa efter mötet mer er här idag var, jag vill flytta hit. Framförallt på grund av samarbetet som ni har byggt upp här mellan olika aktörer Barnmorska, Järfälla Kommun Det handlar om kärlek - sida 22 Det handlar om kärlek - sida 23

13 Jag tycker att det är jättebra, det är viktigt att folk ser va de kan vända sig om det är något som händer. Steget känns inte så stort då man träffat dem Elev, Ebersteinska gymnasiet Det är bra att både myndigheter och frivilliga organisationer ingår i projektet, då vi har knutit kontakter med varandra som kommer att underlätta framtida samarbete Socialsekreterare, Norrköpings kommun Erfarenheter från projektet Uppskattat projekt När projektet besökt olika skolor är det sammantagna intrycket att det mottagits positivt av både elever och skolpersonal. Ofta har eleverna kommit fram under korridorhänget och ställt frågor som ofta lett till många intressanta diskussioner. Många har läst informationen vid utställningen och tagit kontaktkort. Klassrumsbesöken har lett till många bra diskussioner och skratt. Lärarna och skolledningen har visat att de uppskattat att vi besökt skolan. Ett projekt som behövs! Vid flera tillfällen under skolbesöken, både under klassrumsbesöken och ute i korridorerna har elever kommit fram och berättat om någon som de vet är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck, ofta är dessa klasskompisar till dem själva. Vid några tillfällen har även unga tjejer som är utsatta själva kommit fram till någon av aktörerna i korridoren och velat prata mer enskilt. På MSN- jouren har samtliga av de verksamheter som haft ansvar för jouren fått frågor och kontakt med barn och unga. Här har inte bara problematiken kring hedersrelaterat våld och förtryck kommit upp, utan även våldtäkt, självskadebeteende, ätstörningar och andra frågor. Projektet verkar därför fylla en viktig funktion, och då särskilt de aktörer som ingått i projektet som barn och unga uppenbarligen har känt ett förtroende för och därefter vågat vända sig till. Det verkar också som om aktörerna fått fylla ett behov genom att vara där för att lyssna. Kanske har barn och unga inte vetat var de kan vända sig? Kanske har de fått ett ökat förtroende för de aktörer som varit med ute på skolorna? Kanske en kombination av båda dessa? Ett projekt som ger effekter och fyller en funktion Att få informera barn och unga om vad våld är, att de får diskutera sina rättigheter och får information om var de kan vända sig för stöd och hjälp är ovärderliga effekter av projektet. En ytterligare effekt är att det i Norrköping finns en god samverkan mellan olika aktörer som tillsammans kan arbeta både förebyggande och i det akuta skedet. Detta är en positiv effekt som tas med in i framtiden. MSN-jouren MSN-jouren har varit en av de huvudsakliga efterföljande aktiviteterna i projektet. Ibland har det varit svårt att sitta och chatta av olika anledningar. Det är svårt att veta vad man ska svara och det kommer ibland upp frågor som man inte räknat med. Tjejjouren har försökt att lösa det på så sätt att de alltid suttit två och två och chattat. För de andra verksamheterna har denna del ibland upplevts svår på grund av tidsskäl. För Polisens del ligger svårigheten i att de har en skyldighet att utreda brott. MSN-jouren har visat sig vara ett viktigt verktyg även om den ibland visat sig svårhanterlig. Sociala medier är något som barn och ungdomar använder sig mycket av, det är också en arena där vuxna kan och bör befinna sig på (Mediarådet: 2008). På vilket sätt och i vilken omfattning kanske måste diskuteras och prövas vidare, men i projektet har flera barn och ungdomar kontaktat verksamheterna i projektet på detta sätt. Det visar att den fyller en funktion. För Tjejjouren i Norrköpings del har MSN-jouren inneburit en rejäl ökning av antalet kontakter med unga tjejer. Reflektioner och svårigheter I Norrköping har projektet besökt både högstadieskolor och gymnasieskolor och båda dessa har upplevts angelägna. En erfarenhet som projektdeltagarna fått är dock att upplägget behövt anpassas efter vilken årskurs som besökts. På så sätt att ord byts ut, presentationer förenklas och annat. Vid ett par tillfällen har även tolkar behövt användas. Detta har fungerat väldigt bra. Det är dock viktigt att ha en bra tolk, som inte lägger in egna värderingar i det som diskuteras. Projektet har ibland stött på motstånd mot att komma och prata med elever i så kallade förberedande klasser, men då inte ifrån eleverna utan från lärare som bedömt att det kommer att bli alldeles för svårt för dessa elever. Men, detta har inte alls visat sig vara något problem. Några av de mest engagerade eleverna har varit i de klasser där projektet använt tolk. Ett exempel var när projektet hade med sig forumteater, där eleverna själva skulle bryta in och agera när de ville att handlingen skulle ta en annan riktning. Här var eleverna som använde tolk väldigt engagerade och framåt i att komma upp på scenen, att allt tolköversattes utgjorde inget hinder. Alla barn och unga har rätt att få veta vilka rättigheter de har och var de kan söka stöd och hjälp. En erfarenhet projektdeltagarna gjort är att presentationerna och teatern tar mycket längre tid att genomföra med tolk. En bra idé är därför att avsätta längre tid än vid presentationer utan tolk. En ytterligare erfarenhet är att klassrumsbesöken varit väldigt uppskattade. Ofta har det blivit mycket givande och intressanta diskussioner. I vissa klasser har det givetvis varit svårt att få i- gång diskussioner. Bli inte missnöjda om det inträffar. Fokusera istället på om det går att använda någon annan övning, kanske har eleverna lättare att sitta i mindre grupper än att tala i helgrupp? Ibland kan det vara bra att dela in i tjej- respektive killgrupper. Känn av stämningen i klassen och var beredd på att justera upplägget. På vissa skolor har alla klasser besökts av projektet, på andra vissa utvalda. Lärarna har själva fått välja om och när de ska ha klassrumsbesök. Att ha en MSN-jour har betytt mycket för oss på Tjejjouren då vi verkligen har ökat antalet kontakter sen vi öppnade den. Många kontaktar oss den vägen efter att ha fått information om oss på skolan Tjejjouren Norrköping Det är viktigt för oss inom polisen att arbeta förebyggande med våld i nära relationer. Just därför har det här projektet tillsammans med andra aktörer gjort vårt arbete starkare Närpolis, Norrköping Det handlar om kärlek - sida 24 Det handlar om kärlek - sida 25

14 Det är viktigt att få till klassrumsbesök då en del av syftet med projektet annars går förlorat. Ett sätt att försöka komma runt detta kan ske genom att en annan överenskommelse görs, till exempel att rektorn bestämmer att alla klasser av den årskurs som berörs ska ha klassrumsbesök. Men, olika skolor har varit olika engagerade. Så kommer det kanske visa sig vara även för er. Oavsett fråga och projekt kommer det alltid vara så. Här är det viktigt att komma ihåg att det ofta för eleverna betyder oerhört mycket att ni finns där och berättar om deras rättigheter och pratar om hot, våld och kränkningar. Flera elever har uttryckt att de aldrig får prata om sådana här frågor och att de verkligen uppskattat att projektet besökt deras skola. Flera elever har uttryckt att de inte kände till vilka rättigheter de har. Värderingsövningar och tips Nedan följer information om de olika typer av diskussionsövningar projektet använder sig av och hur dessa går till rent praktiskt. I projektet Det handlar om kärlek används övningarna heta stolen, oavslutade meningar, kärleksmanifestet, fyra hörn, fallfrågor och dilemmasaga. Syftet med att använda värderingsövningar är att eleverna själva ska få komma till tals och reflektera kring olika frågeställningar. Känn er fria att utforma och lägga till egna exempel! Det är viktigt när ni använder värderingsövningar att ni själva har testat några av dessa för att veta vad eleverna kommer att ställas inför. Tidigare nämndes de artiklar som Barnkonventionen framförallt grundar sig i. När ni använder värderingsövningar finns det dock skäl att även titta närmare på de artiklar som berör våld och kränkningar, 19 och 34, som är användbara. De omnämns i bildspelet som innefattas i klassrumsbesöken. Mall på Några av övningarna är egentillverkade, andra är hämtade och inspirerade av andra utbildningsmaterial, såsom Rädda Barnens utbildningsmaterial för Ellen handledning för samtalsledare, Elektra samt ur Rädda Barnens materialpärm för barnkonventionsinformatörer. Heta stolen Alla sitter i en ring på en varsin stol. En extra stol står i ringen. Den som leder övningarna kan sitta med i ringen och läsa upp påståenden, men deltar inte i själva övningen. Om eleverna håller med om påståendet så reser de sig och byter stol. Håller man inte med ska man sitta kvar. Därefter frågar ledaren några av de som reste sig hur de tänkte och därefter några av de som satt kvar hur de tänkte. Det är upp till ledaren att bestämma hur många som får ordet och om det ska bli en större diskussion eller inte. Gå sedan vidare med ett nytt påstående. En viktig punkt att ta vidare är att samarbetet med elevhälsan bör vara välutvecklat. Det är viktigt att elevhälsan (kurator och skolsköterska) kan följa upp projektet efter att ni lämnat skolan, och att ni känner att de förstått vad det innebär att vara utsatt för HRV. Det är viktigt att skolpersonalen också känner till de olika aktörerna i projektet och att de ser dem som en resurs om det skulle inträffa något bland eleverna på skolan. Efter att man lämnat en skola kan det vara viktigt att följa upp vad som hänt på skolan efter att projektet lämnat dem. Ibland kan detta göras via ett möte med skolpersonalen eller så kan man skicka ut en enkät. Förslag på enkätfrågor finns på Statistik från projektet Det handlar om kärlek i Norrköping: 6 skolor har besökts under 2009, både högstadie- och gymnasieskolor. 17 gemensamma presentationer i aulor/samlingssalar. 17 teaterföreställningar. 39 klassrumsbesök. Sammanlagt har projektet nått ut till cirka elever i Norrköpings kommun. Fyra hörn I den här övningen ges eleven fyra alternativ att välja på. Ledaren kan välja om det är bäst att sätta upp lappar med de olika alternativen på i fyra olika hörn, eller om det räcker med att peka ut de fyra hörnen som finns att välja på. Läs upp ett påstående. Oftast är det här lite längre påståenden än i till exempel. Heta stolen. Peka sedan tydligt ut vad de olika hörnen representerar för alternativ och upprepa det en gång extra. Om någon står själv i ett hörn kan ledaren ställa sig hos denna som stöd. Efter varje uppläst påstående frågar ledaren några från varje alternativ varför de valt som de gjort. Läs sedan ett nytt påstående. Oavslutade meningar Låt eleverna sitta i en ring. Läs upp ett påstående och låt en av deltagarna fylla i slutet på meningen. Läs ett nytt påstående för nästa person tills alla i ringen har fått uttala sig. Eleverna ska svara det första de tänker på och inte sitta och fundera en längre stund. Kommer eleven inte på något är det ok att säga pass och få en ny mening. Om det inte funkar med den meningen gå vidare till nästa person. Det handlar om kärlek - sida 26 Det handlar om kärlek - sida 27