Sammanfattning. Härledning av LM - kurvan. Efterfrågan, Z. Produktion, Y. M s. M d inkomst = Y >Y. M d inkomst = Y

Transkript

1 F12: sd. 1 Föreläsnng 12 Sammanfattnng V har studerat ekonomn påp olka skt, eller mer exakt, under olka antaganden om vad som kan ändra sg. 1. IS-LM, Mundell Flemmng. Prser är r konstanta, växelkurs v och ränta r rörlga, r rlga, produkton anpassar sg tll efterfrågan. I den förvf rväntnngsutvdgade modellen kan efterfrågan också bero påp förväntad framtda produkton/nkomst och ränta. r 2. AS-AD AD modellen, Phllpskurvan. Nu kan också prserna ändra sg. AD kurvan kommer från n IS-LM modellen. AS-kurvan kurvan bygger påp att högre h produkton leder tll lägre l arbetslöshet. shet. Därmed D ökar lönerna l och också prserna eftersom företagen f använder nder sg av ett prspåslag. slag. PåP kort skt kan prserna avvka från n de förvf rväntade, men nte påp medellång skt. När N produktonen är r lka med den naturlga är r realserade prser är r lka med de förväntade. 3. På lång skt kan också den naturlga produktonen påverkas p genom tllväxt av kaptalstock (endogen) samt av befolknng och teknolog (exogena). V använder nder Solow-modellen för f r att analysera detta. Den vsar att sparandet är här r av central betydelse. PåP lång skt når n r ekonomn en steady-state state eller balanserad tllväxt där d r kaptalstocken per effektv arbetskraftsenhet är konstant. Härlednng av IS kurvan F12: sd. 2 Vad mplcerar jämvkt j påp varumarknaden för f relatonen mellan ränta r och produkton? Efterfrågan ökar med produktonen/nkomsten, Y. Både C och I ökar med produktonen. Jämvkt kräver att produkton (Y) = efterfrågan (Z). Högre ränta leder tll att efterfrågan faller (på nvesterngsvaror), därmed mnskar produktonen. IS kurvan är neråtlutande. Efterfrågan, Z Z = CY ( T) + IY (, ) + G 45º Produkton, Y ZZ ZZ Härlednng av LM - kurvan F12: sd. 3 Vad mplcerar jämvkt j påp pennngmarknaden för f relatonen mellan ränta r och produkton/nkomst? En öknng av produktonen/nkomsten, leder tll högre efterfrågan på reala pengar vd gven ränta. Gvet den reala pennngmängden, måste räntan öka för återställa jämvkten. LM kurvan nnebär en ökande (postv relaton mellan produkton/nkomst och ränta Ränta, M P = YL() M s M d nkomst = Y >Y M d nkomst = Y Real pennngmängd, M/P 1

2 Utvdgnng 1 Förväntnngar IS-relatonen Investerngarna beror påp räntor dag och framtden. Investerngar och prvat konsumton beror påp produkton/nkomst dag och framtden. V kan nkorporera detta den aggregerade efterfrågan e e e e Z CY ( TY, ' T' ) + IYY (, ', rr, ' ) + G e e e AY (, T, ry, ', T', r') + G där Y e, T e, r e är r ndkerar förvf rväntad framtda produkton/nkomst, skatt och ränta. r I jämvkt j är r produkton lka med efterfrågan, dvs Y = Z = A( Y, T, r, Y' e, T' e r' e ) + G ( +,, +,, ) F12: sd. 4 Förväntnngar IS-relatonen Den nya IS-kurvan Gvet konstanta förväntnngarna om framtda räntor och produkton/nkomst, så leder en mnsknng den reala räntan dag tll en öknng nvesterngarna och därmed dagens produkton. En öknng dagens eller förväntade framtda skatter eller förväntade framtda räntor skftar IS-kurvan tll vänster. En öknng av förväntad framtda produkton/nkomst eller offentlg konsumton skftar IS-kurvan tll höger Y = A( Y, T, r, Y ' e, T' e r' e ) + G ( +,, +,, ) Ränta nnevarande perod, r e Y ', G e e T, T' r' IS Produkton nnevarande perod, Y F12: sd. 5 Utvdgnng 2 Utrkeshandel IS-relatonen Efterfrågan påp nhemska varor (Z)( är r lka med nhemska total efterfrågan (D=C+I+G( D=C+I+G), plus export (X), mnus mport uttryckt nhemska enheter (IM/ IM/ε). ). Med andra ord, Z=D- IM/ε+X=D+NX +X=D+NX. Varumarknad jämvkt j om produkton är r lka med efterfrågan påp nhemska varor, Y=Z. Y = C( Y T ) + I( Y, r) + G IM ( Y, ε ) / ε + X ( Y *, ε ) Handelsbalansen försf rsämras, allt annat lka, om Y ökar. Eftersom mporten ökar men nte exporten. En deprecerng, mnsknng av ε ökar produkton och handelsbalans (NX). Om v dessutom lägger l tll att växelkursen v styrs av räntan r (allt annat lka) får f r v Mundell-Flemmngmodellen. F12: sd. 6 2

3 IS-LM den öppna ekonomn IS-LM den öppna ekonomn En öknng räntan r sänker s produktonen, både b drekt va fal- lande nvesterngar och ndrekt eftersom högre h ränta r leder tll en apprecerng va räntepartetsvllkoret. r IS-kurvan lutar nedåt. Gvet den reala pennngmängden, ngden, högre h nkomst leder tll högre efterfrågan påp pengar vlket ökar räntan. r LM-kurvan är därför uppåtlutande tlutande. Ränta, LM Ränta, Räntepartet, gvet * och E e IS F12: sd. 7 Y Produkton, Y E Växelkurs, E AS-AD AD modellen Denna modell bygger vdare påp IS-LM modellen och tllåter ter att prserna förändras. AD-kurvan bygger påp IS-LM modellen. Från n denna hämtar h v en nedåtlutande (negatv) relaton mellan produkton och prser. Mekansmen är att högre h prser mnskar real pennngmängd ngd M/P. Detta drver upp räntan, r vlket mnskar efterfrågan (nvesterngarna) och därmed d produktonen. AD-kurvan skftar utåt t om pennngmängden ngden ökar (expansv pennngpoltk) och om offentlg konsumton ökar eller skatter mnskar (expansv fnanspoltk). AS-kurvan bygger påp arbetsmarknadens funktonssätt tt och företagens f prssättnng. Högre H produkton mnskar arbetslösheten, sheten, detta ökar lönerna, l företagen svarar med att höja h sna prser v får f r en uppåtlutande (postv) relaton mellan produkton och prser. e Y P P F L z = ( 1+ µ ) 1, Som v ser skftar AS-kurvan uppåt/n t/nåt t om förvf rväntade prser går g r upp och om prspåslaget slaget går g r upp. När r produktonen är r påp sn naturlga nvå är, per defnton, P=P e F12: sd. 8 AS-AD AD modellens dynamk AS-AD AD modellens dynamk bygger helt på den tröga anpassnngen av prsförv rväntnngarna. PåP kort, men nte på medellång skt, kan förvf rväntade prser avvka från n de förvf rväntade. I grafen är r förvf rväntade prser utgångsl ngsläget get P e 0 Jämvkten är r dock vd A, så lönesättarna har underskattat prsnvån och reallönen är r lägre l än n vad man tänkt t sg. Lönesättarna revderar upp sna prsförv rväntnngar och sätter s högre h nomnallöner. ner. Med andra ord, AS- kurvan Processen skftar med uppåt. skft uppåt t fortsätter tter sås länge Y>Y n. Så länge Y>Y n (med andra ord u<u n ) sås ökar prser och löner, l produktonen sjunker. PåP lång skt återgår r produktonen tll Y n. F12: sd. 9 Prsnvå, P A P e 0 Y n Y Produkton, Y e Y P = P + F L z ( 1 µ ) 1, AS AD 3

4 Lång skt Solow-modellen Tdgare har v antagt att kaptalstocken och teknologn är r gven och konstant. Solow-modellen ger oss möjlghet m att studera också förändrngar dessa varabler. De två centrala kurvorna är nvesterngsbehovet och nvesterngskurvan båda som en funkton av kaptalstocken per arbetare K/N. Den första f kurvan är r en rät r t lnje, eftersom v antar att kaptalförsltnngen är r proportonell mot mängden m kaptal. Den andra kurvan är r konkav, eftersom v antar avtagande margnalavkastnng för f r kaptalet. I den utvdgade Solow-modellen nkluderas nvesterngsbehovet vad som behövs för f r att kaptalstocken ska hålla h jämna j steg med befolknngstllväxt och teknsk tllväxt, dvs vad som behövs för f r att K/AN ska vara konstant. F12: sd. 10 En öknng sparandet Vad händer h om sparkvoten s ökar från n s tll s? s Antag att ekonomn är steady state vd K/N Högre s skftar sf(k/n) uppåt. Efter att s ökat är nvesterngarna större än kaptalförsltnngen och därför växer K/N och Y/N tlls den nya jämvktspunkten K /N nåtts. En öknng sparandet leder tll en temporär öknng tllväxten och tll permanent högre BNP/capta. Investerngar deprecerngar K/N K /N Kaptal per arbetare K δ t N sf N K sf t N K/N K t F12: sd. 11 Övrgt vktgt Phllps-kurvan, både b den gamla och den förvf rväntnngsutvdgade. Den första f är r en relaton mellan arbetslöshet shet och förändrngar f prser. Den andra mellan arbetslöshet shet och förändrngar f nflatonen. Skllnaderna är r hur man antar att lönesl nesättarna bldar sna prsförv rväntnngar. Hur man vsar storleken påp handelsbalansen 45 graders dagrammet med ZZ och DD kurvorna. Begrepp som endogen/exogen, multplkator, real pennngmängd, ngd, repa, kontraktv/expansv pennng respektve fnanspoltk, effektv arbetskraftsenhet, PPP, konvergens, gyllene regelns sparkvot, fördelnngssystem för f r pensoner, balanserad tllväxt, monetär neutraltet, NAIRU, naturlg produkton och naturlg arbetslöshet, shet, ratonella förvf rväntnngar, adaptva förvf rväntnngar, real växelkurs, v deprecerng/apprecerng och öppen räntepartet r är måsten att kunna. F12: sd. 12 4

5 Tps Se tll att n kan beskrva vad som lgger bakom kurvorna de olka modellerna v använder. nder. Kom håg g mellan vlka varabler sambanden gäller, g dvs vad som ska stå på axlarna dagrammen. Försök k lär l r er att använda nda de matematska uttrycken för f r kurvorna. Det hjälper er att se om de skftar eller nte när n r en varabel ändras. Se tll att n kan använda nda modellerna tll att göra g de experment boken och jag gått g genom, och också deras motsats! Kolla att n känner k nner tll betydelsen av Key terms slutet av varje kaptel. Läs övrg ltteratur. Räkna R med att en bra prognos, men nte säker, är r en fråga av 10 påp tentan avser övrg ltteratur samt att denna fråga är r ganska lätt l om man läst l ordentlgt (mndre analytsk). Kolla er emal.. Jag kan skcka ut mer tps nför r tentan. F12: sd. 13 5