7 Fast väaxelkurs i smºa Äoppna ekonomier

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "7 Fast väaxelkurs i smºa Äoppna ekonomier"

Mats Anton Nyberg
för 7 år sedan
Visningar:

1 7 Fast väaxelkurs i smºa Äoppna ekonomier Under en stor del av den moderna historien har väastväarlden anväant system fäor fasta väaxelkurser; ² Guldmyntfoten ² ºAtergºangsfÄorsÄok mellankrigstiden. ² Bretton Woods fasta väaxelkurser mot dollarn. ² Valutaormen (fasta kurser mot D-marken). ² RM VÄaxelkursband -2.25% runt centralkurs. Men era realignmnets. 993 vidare band 5% runt centralkurs. ² 999 MU Sverige har ocksºa ensidigt anväant fast väaxelkurs, ² mot valuta korg med handelsvikter, men upprepade devalveringar. 977,8,82. ² mot ecun. ² 992 Spekulativa attacker, 5% räanta -> fast kurs Äovergavs. 7. N- problemet Vid fasta väaxelkursermellann läander nns baran väaxelkurser. Under valutaormen, med fasta väaxelkurser mot D-marken, kunde Tyskland bedriva sin egen penningpolitik, och alla andra tvingades till samma penningpolitik. Bland annat Frankrike fäoredrog en gemensampenningpolitik bestäamd av CB Äover en bestäamd avbuba(tyska bundesbank). 7.2 Hur xera väaxelkursen? FÄor att xera väaxelkursen (utan att ransonera den som t.ex. i vissa utvecklingsläander) mºaste centralbanken se till att priset pºa valutan blir det faststäallda pºa valutamarknaden. Antag att väaxelkursen fast och satt till ¹ : Om väaxelkursen Äar troväardig uppstºar jäamvikt pºa de nansiella marknaden vid väaxelkursen ¹ om penningmäangden säatts sºa att inhemsk räanta = utläandsk räanta. ¹ = ¹ +(R $ R S )!R S =R $ (92)! Ms P d =L(R $;): 44

2 7.3 Valutakriser n sjäalvpºatagen fast väaxelkurs, som Sverige fäorde , har en inneboende käanslighet fäor fäorväantningar om dess kollaps. Antag att marknaden tror att med sannolikhetenpblir det en devalvering med d näasta period, i.e., att kursen säanks frºan ¹ till ( d) ¹. FÄorvÄantad väaxelkurs Äar dºa = ( p) ¹ +p( d) ¹ = ( pd) ¹ : ÄOppen räanteparitet kräaver dºa ¹= ( pd) ¹ +(R $ R S )! (93) R S =R $ +pd: (94) Om en eventuell devalvering Äar näara fäorstºaende kan detta leda till att häoga annualiserade räantor kräavs fäor att uppräatthºalla räantepariteten. x: p= %d = % fäor näasta dag. RÄantan mºaste dºa vara % häogre per dag fäor att uppräatthºalla väaxelkursen. Detta motsvarar en annualiserad ºarsrÄanta pºa (:) 365 ¼ 38 d.v.s 38%. Om riksbanken inte Äar villig att se till räantan blir sºa häog kommer riksbanken att fäorlora valutareserver (betalningsbalansunderskott) eftersomingen villhºalla den inhemska valutan om man inte fºar kompensation fäor devalveringsrisken. Detta brukar kallas "kapital ykt" eller "valutakris". Om reserverna bäorjar ta slut mºaste ² räantan häojas sºa marknaden blir villig att hºalla den inhemska valutan, ² en devalvering ske, ² valutan släappas fri, ² eller valutaransonering (-> svart marknad - dubbla väaxelkurser). tt säatt att minimera risken fäor valutakriser och Äoka fäortroendet fäor en sjäalvpºatagen fast väaxelkurs Äar att anväanda en sedelfond (Currency board). Under en sºadan har centralbanken lika mycket utläandsk valuta i sin Äago som den utestºaende penningmäangden (M). Centralbankens reserver kan dºa inte ta slut utan räacker till alla som skulle vilja väaxla till sig utläandsk valuta fäor den inhemska. 45

3 7.4 Stabiliseringspolitikunderen troväardig fast väaxelkurs { e ekter pºa kort sikt 7.4. Finanspolitik Vºara jäamviktsvillkor, dvs AA och DD kurvorna, mºastevara uppfyllda ocksºa under fast väaxelkurs. Nu har vi ocksºa restriktionen = = ¹, vilket som vi sett innebäar att inhemsk räanta mºaste vara densamma som utläandskr S =R $ : Penningpolitiken mºaste däarfäor inriktas pºa att se till attr S =R $ och kan inte anväandas till stabiliseringspolitik. Finanspolitiken blir istäallet desto e ektivare. n expansion av aggregerad efterfrºagan D leder tilläokad produktion:dd kurvan skiftar utºat frºandd tilldd. Detta leder till Äokad efterfrºagan pºa pengar, som Äokar räantan och tenderar att appreciera väaxelkurs och output { jäamvikten skiftar frºan punkt till i guren om väaxelkursen hade vari ytande. Under fast väaxelkurs mºaste centralbanken expandera penningutbudet { dvs skiftaaa-kurvan nedºat frºan tillaa, vilket ytterligare fäorstäarker de positiva e ekterna pºa output som Äokar till 2 i den nya jäamviktspunkten 2. Finanpolitik under fast växelkurs - effekter av sänkt T, högre I eller högre G AA 2 2 DD DD Devalvering Som vitidigare noterat kan man under fast väaxelkurs inte anväanda penningpolitiken fäor att via en räantenedgºang deprecering expandera output. Vid mºanga tillfäallen har dock devalveringar skett. 46

4 n devalvering frºan ¹ till ¹ Äokar efterfrºan Ã! D C( T)+I +G+CA Pd Pf; T ; eftersom vi antar att priserna Äar ofäoräandrade och Lerner-Marshall villkoret Äar uppfyllt. Äokar däarmed läangsdd kurvan frºan till. Om väaxelkursen idag och i morgon Äar ¹ sºa Äar den räantan efter devalveringen densamma som omväarldsräantan (om devalveringen var fäorväantad, sºa mºaste dock inhemska räantan ha varit häogre innan devalveringen skedde). ftersom output Äokat, sºa mºaste dock penningmäangden Äokas, fäor dvs AA kurvan skiftas nedºat frºan tillaa.!l(r $ ; ) = Ms P d >Ms Pd: (95) Devalvering - AA DD Devalveringscykel Den svenska fastkurspolitiken käannetecknades avºaterkommande kriser som resulterade i devalveringar. Pºa grund av bland annat häoga läonekostnadsäokningar stegp d fortareäanp f : Vid fast väaxelkurs det leder till attdd kurvan successivt skiftar inºat { frºandd >DD >DD 2 med fallande produktion > > 2 vid jäamvikterna, och 2. FÄor att ha jäamvikt pºa nansmarknaderna vid ¹ och motverka deprecierings tendenserna mºaste ocksºa AA kurvan fäolja, vilket delvis sker automatiskt genom att häogre priser minskar real penningmäangd. 47

5 AA HÄogreP d =P f vid fast väaxelkurs betyder häogre real väaxelkurs,." = P d ; dvs, dyrare svenska varor jäamfäort med omväarldens. Till slut P f nºaddes vad som brukadekallas"kostnadskris" eller litefelaktigt"konkurrenskraftskris" vilken räattades till med en devalvering till ¹ och sºa var output tillbaka pºa vid jäamvikten 3. Sºa läange inte de grundläaggande orsakerna till de fäor häoga in ationstendenserna undanräojts inleddes dock bara en ny cykel. Devalveringscykel AA 2 2 AA 3 3 DD 2 DD DD 2 Figure : 48

Relevanta dokument

P d E ": (69) =R S + (1+R S)E t+1 E t R S E t. =R S + (1+R S)(E t+1 E t ) ¼R S + E t+1 E t

P d E : (69) =R S + (1+R S)E t+1 E t R S E t. =R S + (1+R S)(E t+1 E t ) ¼R S + E t+1 E t 4 VÄaxelkurser och räantor Som vi tidigare noterat Äar den reala väaxelkursen, kallad"; lika med utbytesfäorhºallandet mellan utläandska varor och inhemska, medan den nominella Äar relativpriset pºa de