5 VÄaxelkurser, in ation och räantor vid exibla priser {e ekter pºa lºang sikt

Transkript

1 5 VÄaxelkurser, in aion och räanor vid exibla priser {e eker pºa lºang sik Som vi idigare noera anar vi a den reala väaxelkursen pºa lºang sik Äar oberoende av penningmäangden och väaxelkursen beror dºa ceeris paribus pºa penningmäangden. Vi kan moivera dea med a lºangsikiga avvikelser frºan PPP ine borde ha med moneäara fakorer a gäora, uan isäalle av skillnader i eferfrºagan pºa olikaläanders varor och marknadsimperfekioner som skaer, handelshinder och monopol. Pºa sikäar allsºa P d ; (82) P f oberoende av penningpoliik. Om PPP hºaller exak skulle vara lika med 1. I sºadana fall Äar P f P : (83) d Lºa oss nu sudera den lºangsikiga relaionen mellan räana, väaxelkurser, in aion och penningmäangd - dvs vi suderar ekonomin pºa illräacklig lºang sik fäor priserna ska hinna anpassa sig. Vi anväander koninuerlig id och logarimerar (83) och ar sedan idsderivaan ln lnp f ln P d d ln d d ln P f d P f P f P d P d _ d ln P d d (84) ¼ f ¼ d Pºa lºang sik Äar allsºa fäoräandringsaken i väaxelkursen lika med skillnaden i in aionsaken.mellan läanderna. 5 AnvÄand nu (71), nu i koninuerlig id, i (84); R $ R S + _ (85) R S + ¼ f ¼ d ; eller R s R $ + ¼ d ¼ f (86) Lºangsikiga skillnaderna i räana mellan vºa läander beror allsºa pºa skillnaden i läandernas in aionsak. Dea kallas Fisher e eken. 5 GlÄom ine a de hºaller bara om den reala väaxelkursen Äar konsan, vilke den ine Äar pºa korsik. 34

2 5.1 Fisher e eken och väaxelkursen Lºa oss nu sudera vad som skulle häanda om de inhemska lande i idpunken 0 annonserar a man permanen ska Äoka illväaxaken i penningmäangden frºan g 0 ill g 1. fersom vi suderar illräacklig lºang sik fäor a priserna ska anpassa sig sºa veviadºaäokar in aionen ill ¼ d g 1 : Give dollarräanan och dollarin aionen ser vi frºan (86) a den svenska räanan gºar upp. De beyder a den reala eferfrºagan pºa pengar i hemlande L (R S ;) minskar. Dea pºaverkar väaxelkursen och prisnivºan, ine bara in aionen, redan i 0. FÄor a se de sºa anväander vi urycke fäor jäamvik pºa penningmarknaden (75) men nu anar vi a priserna kan anpassas; M s P S L (R S ; S ) (87) M s! P S L (R S ; S ) : (88) Precis i idpunken 0 har ine penningmäangden (bara dess Äokningsak) Äoka. Men efersom R s gºar upp, sºa minskarl (R S ; S )ochp S mºase skifa uppºa. Och frºan (83) ser vi dºa aväaxelkursen skifar nedºa. FÄorloppe illusreras i gur (11). 5.2 Fisher e eken vs. Overshooing Vid overshooing sºa ledde en permanen Äokning av penningmäangdens nivºa ill a räanan illfäallig gick ned och väaxelkursen fäoll krafig fäor a sedan delvis ºaerhÄama sig näar priserna ºaerhÄama sig och räanan gºa illbaka ill den normala. I dea falle räorde sig räanan och väaxelkursen ºa samma hºall. JÄamfÄor dea med Fisher e eken. DÄar ledde en permanen Äokning av penningmäangdens Äokningsak ill räanan Äokade och väaxelkursen fäoll. Dvs. väaxelkurs och räana gick ºa mosa hºall. Vilke ecken korrelaionen mellan räana och väaxelkurs har beror allsºa pºa vad som orsakar räanefäoräandringen uppgºang och hur exibla priserna Äar. Med exibla priser och fäorväanningar om Äokad in aion, ocksºa pºa sik, borde Fisher e eken dominera. Med in exibla priser och fäorväanningar om a evenuell in aion ine blir besºaende borde overshooing dominera. Vikig Äar a noera a i läander med häog in aionsak verkar de som om priserna Äar mer exibla och Fisher e eken vikigas. 35

3 M s R S 0 0 P S $/SK 0 0 Figure 11: Fisher e eken och väaxelkursen (y-axeln i log skala) 6 VÄaxelkurser och oupu i Äoppna ekonomier { effeker pºa kor sik LºaossnuanalyserahurenlienÄoppen ekonomi beer sig pºa korsik, allsºa under anagande a oupu kan fäoräandras medan priserna ine hinner (fullsäandig) anpassa sig. Till skillnad frºandemyckekoraperspekive kan ine bara nansmarknadspriser (räanor och väaxelkurser) uan ocksºa oupu och dess komponener i naionalinkomsidenieen Äandras. 6.1 Byesbalansen och den reala väaxelkursen Lºa oss fäors analysera byesbalansen CA (vilken häar sammanfaller med handelsbalansen NX efersom vi ine har nºagra andra inkomser mellan läanderna). I sekion (1.2) anog vi a byesbalansen fäorbäarades om den egna valuan deprecierade i reala ermer. Lºa oss nu kvali cera de 36

4 anagande. De niera den reala väaxelkursen sºasom idigare 6 P d SK P f $ $SK : xporvolymen (X)mÄa i mäangd varor beror pºa den reala väaxelkursen (byesfäorhºallande mellan inhemska och uläandska varor) medan imporenvolymen (IM) berorbºade pºa hushºallens inkomser d och den reala väaxelkursen. Lºa oss fäors de niera byesbalansen uryck i inhemsk valua (SK) kallad CA SK CA SK P d SK X () P f $ $SK IM ³ ; d Om vi dividerar bºada sidor med P d SK och de nierar CA CA SK P d SK som kan olkas som byesbalansen urycke i mäangd inhemska varor sºa fºar vi P f $ CA X () IM ³ ; d ; PSK d $SK CA X () IM ³ ; d : xempel; Sverige exporerar ricsson-elefoner och imporerar Nokiaelefoner. Prise pºa enricssonelefonäar 2000 kronor medan en Nokia elefon kosar 100 uro. VÄaxelkursen Äar :1 uro/sk. Den reala väaxelkursen Äar hur mºanga Nokia elefoner vi fºar fäor varje ricsson elefon, allsºa :1 2: 100 Om vi nu imporerar 1000 Nokia elefoner och exporerar 1000 ricsson elefoner fºar vi CA X () IM ³ ; d : 6 Krugman & Obsfeld anväander den omväanda de niionen och kallar den reala väaxelkursen Inhemsk valua UlÄandska priser q UlÄandsk valua Inhemska priser : n real inhemsk depreciering beyder allsºa q Äokar medan minskar. 37

5 Vºar byesbalans Äar allsºa 500 ricsson elefoner (mosvarande 1 M SK). Lºa oss nu se hur byesbalansen CA pºaverkas av den reala väaxelkursen. dca () () d IM ³ ; d d ) IM ³ ; ³ ; d + IM ³ ; d 2 (89) I de sisa urycke Äar den fäorsa och andra ermen de direka prisee ekerna och bºada Äar negaiva. Om relaivprise pºa inhemska varor,, Äokar sºa minskar exporen och imporen Äokar. Den redje ermen Äar dock negaiv och Äar en sors inkomse ek. A relaivprise pºa inhemska varor Äokar Äar ju de samma som a imporen blir billigare och en given mäangd imporvaror kosar mindre vilke har en posiiv e ek pºa byesbalansen. Normal brukar vi ana a summan av de re komponenerna Äar negaiv. De fäorusäaer a expor och impor Äar illräacklig priskäansliga fäor a mer Äan kompensera fäor inkomse eken. väalkäan krierium som implicerar a byesbalansen fäorbäaras frºan e balansera ugºangsläage Äar de sºa kallade Marshall-Lerner villkore. Muliplicera bºada sidor av (89) med X ugºangsläage Äar X () IM (; d ) : dca d dca d dca d X @X ; och unyja a ³ ; d + IM ³ ; d 2 ³ ; d X + IM ³ ; d ³ ; IM +1: d ) IM 1 X Äar exporens och imporens elasicie med avseende pºa relaivprise : Om vi de nerar dem sºa abºada har posiiva ecken och d ) IM a om ex + im > 1, sºa fäorbäaras byesbalansen efer en real depreciering. rimlig anagande Äar a Marshall-Lerner villkore Äar uppfyll fäor de esa läander, men fäors om vi analyserar e ekerna pºa lie sik { kanske efer e halvºar eller e ºar. I prakiken enderar inkomse eken a komma fäore de andra e ekerna efersom den ine fordrar nºagon anpassning. 38

6 6.2 Varumarknaden - -kurvan Vi uvidgar nu analysen i (1) med anagande a oupu kan Äandras. Vi de nierar nu den aggregerade eferfrºagan pºa de egna landes produker som à D C ( T )+I + G + CA P d! P ; T : f Tills vidare borser vi frºan a inveseringarna beror pºa räanan och efersom priserna pºa korsikanasvarakonsanaäar P d bara en konsan som vi borser frºan. Vi anar a Marshall-Lerner villkore Äar P T ) uppfyll och < 0: Vi anar ocksºa a en Äokad T,Äokar aggregerad eferfrºagan men mindre Äan e fäor e; 0 < dd d ( T ( T ( T ) T ( T ) < T ) bland anna pºa grund av a < T ) FÄor en given väaxelkurs, kan vi de nera jäamvik pºa deninhemska varumarknaden som a oupu D ( T;I;G;) : (90) n Äokning i neoinkoms, T,iI eller G skifar D uppºa och leder ill Äokad jäamviksoupu i den korsikiga jäamviken (allsºa innan priser hinner Äandras) fäor given väaxelkurs. Lºa oss nu sudera en appreciering av väaxelkursen : fersom priserna Äar ofäoräandrade Äar dea desamma som en real apprecering. fersom Marshall-Lerner villkore anas vara uppfyll fäorsvagas byesbalansen och aggregerad eferfrºagan faller. JÄamvik pºa varumarknaden sker dºa vid en läagre oupu-nivºa. Den korsikiga relaionen mellan jäamviksoupu och väaxelkurs kallar vi kurvan. Vi skapar den genom a sudera de kombinaioner av och sºadana a (90) Äar uppfyll, give T,I och G. Vi ser a säankning av T,ellerenÄokning av i I eller G skifar D leder ill häogre jäamviksoupu fäor varje väarde pºa. 6.3 Tillgºangsmarknaden { kurvan Lºa oss nu koppla ihop varumarknaden med illgºangsmarknaden ( nansmarknaden). JÄamvik däar sammanfaas av (76), L (R S ;) M s P 1+(R $ R S ) (91) 39

7 D Jämvik på varumarknaden - effeker av en appreciering D D 1 D Figure 12: Vi ser nu a fäor e give väarden pºa M s ;sºamºase häogre balanseras P av häogre R S fäor a den fäorsa ekvaionen (penningmarknaden) ska vara uppfylld. Dea leder ill häogre väaxelkurs i ekvaion 2 (valuamarknaden), fäor givna väarden pºa fäorväanad framida väaxelkurs uläandsk räana R $ : Vi fºar däarfäor e posiiv samband mellan och : som vi kallar kurvan. Vi ve ocksºa a en Äokning i M s leder ill den fäorsa ekvaionen Äar P illfredssäalld vid läagre räana fäor varje väarde pºa : LÄagre räana leder ill läagre väaxelkurs enlig den andra ekvaion. n penningmäangdsäokning leder däarfäor ill a jäamvik uppsºar videnläagre väaxelkurs fäor varje väarde pºa och allsºa a kurvan skifar nedºa. Lºa oss nu säaa ihop de bºada kurvorna. Kom ihºag a de represenerar varumarknadsjäamvik (Oupu demand), uryck i (90) och illgºangsmarknadsjäamvik (valuamarknad och inhemsk penningmarknade) uryck i (91). I guren ser vi a expansiv nanspoliik Äokar aggregerad eferfrºagan och däarmed oupu, men dea driver upp räanan efersom eferfrºagan pºa pengar Äokar. Dea i sin ur Äokar väaxelkursen. xpansiv penningpoliiken säanker räanan, vilke deprecierar väaxelkursen och dea har en posiiv e ek pºa oupu. Orsakssambanden Äar allsºa omväanda och 40

8 -kurvan - effeker av sänk T, högre I eller högre G Figure 13: korrelaionerna mellan oupu och väaxelkurs har omväanda ecken. Noera ocksºa a den expansiva nanspoliiken leder en fäorsäamring av byesbalansen, efersom väaxelkursen fäorsäarks och inkomsen Äokar. Penningpoliiken leder ill mosasen. 7 Vi kan analysera sabiliseringspoliik i modellen. Sabiliseringspoliiken kan moverka säorningar i aggregerad eferfrºagan D kommande.ex. frºan minskad eferfrºagan pºa inhemska varor frºan uläandska eller inhemska konsumener. Andra shocker kan vara av moneäar ar. Till exempel e skif i penningeferfrºagan L (R S ;) eller en uläandsk räanesäankning. I bºada fallen skifar kurvan uppºa. 7 Dea ros a Äokningen av oupu enderar a fäorsäamra byesbalansen. Orsaken Äar a vi räor oss läangs kurvan. Ä Okad oupu leder ill Äokad inhemsk konsumion, men mindre Äan e fäor e. DÄarfÄor mºase byesbalansen fäorbäaras läangs kurvan om summan av fäoräandring C och CA ska vara lika med fäoräandringen i : 41

9 -kurvan - effeker av expansiv penningpoliik Figure 14: xpansiv finanspoliik - modellen - xpansiv penningpoliik Figure 15: 42

10 Finanspoliik efer eferfrågefall - modellen -sabiliseringspoliik - Penningpoliik efer exogen ökning av M d Penning efer eferfrågefall Finanpoliik efer exogen ökning av M d Figure 16: 43