Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?

Transkript

1 NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öcker Termin och år: VT 2009 A sudera eller ine sudera. Vad påverkar eferfrågan av högskole- och universiesubildningar i Sverige?

2 Sammanfaning Den här uppsasen behandlar eferfrågan av programubildningar med avseende på sök- och anagningssaisik. Resulaen visar på a arbeslösheen för åldersgruppen och sudiemedle från Cenrala Sudiesödsnämnden är de variabler som bäs förklarar förändringar i eferfrågan med avseende på anale sökande. Eferfrågan av programubildning med avseende på anale anagna förklaras däremo av förvänade framida inkomser. Nyckelord: eferfrågan, ubildning, sökande, anagna.

3 Sammanfaning 2 1. Inledning Problemformulering Tidigare forskning Avgränsningar 5 2. Teori Humankapialmodellen 6 3. Daa och variabler Sökande och anagna Arbeslöshe Demografi Löneskillnader Sudiesöd Meod Variabler Tes Elasicie Resula Sökfrekvens Anagningsfrekvens Analys Lieraurlisa 22

4 1. Inledning Dryg var feme, 22 procen, av dem som sök/ska söka en efergymnasial ubildning ill hösen 2009 skulle ha arbea isälle för a sudera om de ine hade vari lågkonjunkur. 1 En ofa förekommande föresällning är a all fler söker sig ill högskolor och universie när arbeslösheen ökar. Sämmer de verkligen? Är de den, vid en angiven idpunk, rådande arbeslösheen som bäs förklarar eferfrågan av en efergymnasial ubildning? Syfe med den är uppsasen är a försöka uröna vad som kan förklara flukuaionerna i eferfrågan av högskole- och universiesubildning med avseende på sök- och anagningssaisik. Mer veskap om vad som påverkar eferfrågan av högre ubildning leder ill bäre möjligheer a möa eferfrågan på andra varor och jänser som är direk beroende av ubildningseferfrågan. När anale anagna ill högskoleubildningar ökar brukar bosadssiuaionen i populära sudensäder bli aku, vilke berörda myndigheer och föreag då kan kompensera för genom a se ill den långsikiga uvecklingen för de paramerar som påverkar eferfrågan av ubildning. 1.1 Problemformulering Vilken förklaringsgrad ill förändringar i anale sökande respekive anale anagna vid universie och högskolor har: 1. Löneskillnader mellan gymnasieubildade och högskoleubildade, 2. Arbeslösheen i åldersgruppen år, 3. Inkomsskaens uveckling, 4. Sudiesödes uformning? Jag ämnar även undersöka om resulaen skiljer sig å mellan anale som söker en ubildning och anale som anas ill en ubildning. 1 hp://

5 1.2 Tidigare forskning I arikeln Economic incenives and he demand for higher educaion kommer Fredriksson fram ill a de är skillnader i reallönen mellan universiesubildade och de som har gymnasiekompeens som är den huvudsakliga förklaringsgrunden ill varför anale anagna vid universie och högskolor varierar krafig under perioden Fredriksson menar på a individens beslu a ubilda sig eller ine i sor grad beror på re för saen påverkningsbara inciamen: arbesusiker, löneuveckling och subvenioner (sudiesöd) för sudener 3. Dessa fakorer kommer a ligga ill grund för den undersökning som genomförs i denna uppsas. Tillskillnad från Fredriksson, som in sina publikaioner ser ill eferfrågan av högskoleubildning för män under 22 år så avser den här uppsasen behandla både manliga och kvinnliga sökande och anagna, oavse ålder. Fredriksson suderar effeken på anale anagna ill universie och högskolor. Anale anagna påverkas av såväl anale sökande som saliga beslu. Exempelvis gav högskolereformen 1993 högskolorna och universieen en sörre frihe a själva uforma sina ubildningar Avgränsningar och definiioner Uppsasen behandlar endas idsperioden Högskolereformen som genomfördes 1977 innebar a anagningsbesämmelserna ändrades och de fria inräde ill vissa kurser och program ändrades genomfördes en EU-anpassning av arbeskrafsundersökningen, vilke medförde a arbeslöshessiffrorna ine är jämförbara med idigare undersökningar, därför sluar idserien Uppsasen behandlar endas de ubildningar som klassas som universies- eller högskoleubildnignar. Behöriga sökanden syfar på dem som avlag en gymnasieexamen. I uppsasen borses därför från dem som efer avlagd gymnasieexamen får allmän behörighe ill universie och högskolor genom a läsa upp gymnasiebeygen via komvuxubildningar. Analysen av anale sökande och anagna borser hel från anale sökande och anagna ill vår- och sommarerminerna, då daa för perioden ine finns illgänglig. Sökande och anagna avser endas de som sök eller anagis ill program (idigare kalla för linjer, i uppsasen avser program både den idigare och den senare benämningen), således inkluderas ine de som sök eller anagis ill kurser. 2 Fredriksson (1997b), s Fredriksson (1997a), s 2 4 SCB UF0205, s 8

6 Åerbealningsaken ill Cenrala Sudiesödsnämnden (CSN) ingår ine i analysen av uppsasen. Fredriksson konsaerar a variaioner i arbeslöshesersäning ine påverkar vale av sudienivå, därför behandlas ine heller ersäningsnivåerna i denna uppsas Teori - Humankapial En individs inveseringar i sina produkiva egenskaper brukar förklaras av humankapialeorin. De förvärvade egenskaperna erhålls genom skol- och universiesubildning eller genom ubildning i arbee. Humankapial ugör därför den samlade beeckningen av de kunskaper och färdigheer som individen medför ill arbesplasen och brukar vara den referensram som används för a diskuera löneskillnader mellan arbesagare med olika ubildningsbakgrund. Röerna ill humankapialeorin sår a finna i Adam Smihs eori om kompenserade löneskillnader, där en individ kommer a kräva en lön som kompenserar för inkomsborfalle och de kosnader som uppsår under sudieiden. Jag ugår ifrån a en individ som jus avslua en gymnasial ubildning sår inför vå valmöjligheer: a räda in på arbesmarknaden eller a påbörja en högskoleubildning. Figur 1 visar en förenklad modell av vå olika inkomssrömmar som svarar mo en gymnasieubildning (w g ) och en universiesubildning (w u ). I enlighe med humankapialmodellen kommer individen a välja de alernaiv som ger de sörsa nuvärde. Då individen ine ve hur framida sysselsäningsmöjligheer kommer a e sig så kommer individen a ugå från förvänningar av framida ufall. Om den förvänade universieslönepremien (område A) är sörre än de förvänade inkomsborfalle (område B), som uppkommer under de 4 år individen suderar, så kommer individen välja vidareubildning 6. 5 Fredriksson (1997b), s Björklund e al (2000), s 125

7 FIGUR 1. Åldersinkomsprofiler för vå ubildningskaegorier Inkoms w u A w g B Ålder I figuren ovan anas individen få e arbee direk efer avsluade sudier, oavse nivå. För a kunna göra en korrek analys av nuvärde av en invesering i humankapial förvänas individen kunna göra en bedömning om arbessiuaionen efer avsluade sudier. De är rimlig a ana a en nyexaminerad suden, från såväl gymnasium som högskola, möer en korare eller längre period av arbeslöshe direk efer sudierna. För samliga individer uppkommer såväl kosnader som inäker ill följd av e ubildningsbeslu. Inräde på arbesmarknaden förs efer 4 års ubildning anses vara en indirek kosnad medan en direk inäk ges av sudiesöde under sudieiden. Så lång finns inga skillnader mellan individerna som moiverar varför några väljer vidareubildning och andra ine. För a kunna göra e anagande om den enskilde individens förvänade nuvärde av ubildning belyses de icke-pekuniära kosnaderna och inäkerna. Med dessa avses bland anna individens fallenhe för sudier, som kan änkas påverka vale av ubildning, föräldrarnas sudiebakgrund och konsumionsvärde av a bedriva akademiska sudier 7. 7 Ekonomiska råde (1993), s 44

8 I Ekonomiska rådes publikaion Sudier av svensk ubildning anges den marginelle, indifferene individens värdering av ubildningsperioden av c*. De individer som finner de icke-pekuniära värde av vidare sudier sörre än c* kommer a välja a sudera. I figur 2 mosvarar sökfrekvensen ill universie och högskolor ya A. FIGUR 2 Övergångsfrekvens ill högre sudier (i figuren illusreras en logisisk fördelning). 8 f(c) c* A Icke-pekuniära värde av ubildningsperioden Enlig samma publikaion från Ekonomiska råde kan de förvänade nuvärde (V u ) för en fyraårig högskoleubildning, för en enskild individ, då skrivas som: V U z + c U = + 3 u u = 0 ( 1 r ) (1 + r ) (1 + r ) w (1) där z beecknar sudiemedles sorlek, c individens icke-pekuniära värde av e års ubildning ill (värde kan aningen vara posiiv eller negaiv), U u arbeslösheen för universiesubildade, w u är den oala framida lönesumman för universiesubildade och r diskoneringsränan. 9 De försa lede i ekvaion 1 mosvarar värde av ubildningsåren diskonera ill idpunken då ubildningsbeslue faas medan de andra lede beskriver de förvänade nuvärde av a räda in i arbeskrafen som universiesubildad efer en fyraårig ubildning. I ekvaion 1 anas individen vara arbeslös iniial efer de 4 åren av akademiska sudier (iniial är universieslönen, w u, således 0). De sisa lede implicerar a individen erhåller e arbee inom e år efer avsluade sudier. Individen förusäs avlägga examen vid 23-års ålder sam arbea fram ill en ålder av 65 år. 8 Ekonomiska råde (1993), s 45 9 Ekonomiska råde (1993), s 44

9 De individer som har e högre förväna värde av högskoleubildning än de förvänade värde av a räda in på arbesmarknaden kommer a välja högskolesudier. Den individbaserade nuvärdesanalysen ligger sedan ill grund för eferfrågan av högskoleubildning. 3. Daa och variabler 3.1 Sökande och anagna De finns ingen given meod för a undersöka sök- och övergångsfrekvensen från gymnasie ill universie och högskolor. För a få en samlad bild av övergångsfrekvensen från gymnasie ill universie och högskolor anas samliga individer påbörja sin vidareubildning när de är mellan 19 25, vilke är i linje med vad idigare forskning visar 10. Samliga individer som avsluar sin gymnasieubildning förusäs fylla 19 år under examensåre. Anale sökande ill universie och högskolor sälls sedan i proporion ill anale personer som avlag en gymnasieexamen och är i åldern vid åre. De ger e esima för hur många som söker en vidareubildning efer gymnasie i förhållande ill dem som kan söka en högskoleubildning. Diagram 1 visar avgångsaken från gymnasie under perioden genomfördes en övergång från 2- och 3-åriga gymnasieubildningar ill endas 3-åriga ubildningar, vilke illusreras av nedgången i anale avgångna under de åren. Anal avgångna från gymnasie Anal Anal År Diagram 1 10 Ubildningssaisiks årsbok (1998), s 85

10 Daa för anale avgångna från gymnasie är hämad från Saisiska Cenralbyråns (SCB) Ubildningssaisiska årsbok och inkluderar de som få slubeyg från gymnasie och realskolan 11. Diagram 2 visar de oala anale åringar med avlagd examen för de år som behandlas i undersökningen. Anal åringar med avlagd gymnasieexamen Anal Anal åringar År Diagram 2 Daa för de som sök program vid högskolan sam de som blivi anagna är sammansälld från SCB: s publikaion Anal sökande och behöriga och avser åren medan övrig daa är källdaa som använs ill publikaionen Högre ubildning i Sverige - En problemorienerad diskussion om ubildningssasningar 13. Sökfrekvensen ( θ s ) kan esimeras som: SU θ S = (2) BS där (SU) anger anale behöriga som söke e ubildningsprogram år och (BS) anger anale individer mellan år som är har en gymnasieexamen åre. För a få e må på anagningsfrekvensen ( θ A ), de vill säga anale anagna i förhållande ill anale som gå u gymnasie och är i åldern vid e give år görs en liknande beräkning: 11 Daa hämad från Ubildningssaisisk årsbok, 1978, 1979, 1980, 1981, 1983/84, 1986, 1988, 1992, 1995, 1998, 2002, 2003, 2005, 2006, 2007, hp:// 13 Regnér, H och B Öcker (2000) för perioden

11 AU θ A = (3) BS där AU anger anale anagna ill e ubildningsprogram vid höserminen och BS anale individer mellan år som har en gymnasieexamen åre. Diagram 4 ger en bild av hur sök- och anagningssaisiken se u under perioden Sökande och anagna ill program Anal Sökande Anagna År (höserminer) Diagram 4 Som framgår av diagrame så syns ydliga endenser ill öka sökryck under perioder så arbeslösheen öka. Ubyggnaden av anale högskolor och universie under mien av 90- ale illusreras genom a anale anagna ökar under slue av 90-ale. 3.2 Arbeslöshe Arbeslösa definieras i uppsasen som personer i arbeskrafen som ine är sysselsaa. Då arbeslöshesdaa för universiesubildade konra gymnasieubildade ine finns a illgå för hela idsperioden används isälle relaiva arbeslöshesal för åldersgruppen Uppsasen skiljer sig således från Fredrikssons undersökning då arbeslössaisik för dem som avslua sin ubildning och de som ine har en akademisk examen ine ingår i analysen. 14 SCB ( ) hp:// s 17

12 Då ansökningarna ill universie och högskolor inför höserminen görs under våren anges arbeslösheen genom 1 (4) efersom arbeslösheen under åre innan anas vara den som påverkar beslue om vidareubildning efer gymnasie genomfördes en omläggning av arbeskrafsundersökningarna vilke medför a uppgifer före och efer 1987 ine är hel jämförbara. I analysen används värde som är jämförbar med perioden före För a isolera effekerna av omläggningen används därför en dummyvariable (Dummy = 1 för , 0 i övrig). Relaiv arbeslöshe 0,2 Procen 0,15 0,1 0, år år år år År Diagram 5 Diagram 5 visar ungdomsarbeslösheen i förhållande ill övriga åldersgruppers arbeslöshe under den angivna idsperioden. Omläggningen illusreras genom brypunken 1986, för vilken de finns vå värden 3.3 Demografi Då sök- och anagningsfrekvensen esimeras uifrån ekvaion 2 och 3 så anges befolkningsillväxen som en exogen konrollvariabel. Om avgångarna minskar eller ökar från gymnasie så bör de ill viss del korrelera med ålderskohorerna, vilke då påverkar sök- och anagningsfrekvensen. I uppsasen behandlas förändringen i åldersgrupperna 15 19, 20 24

13 och Daa för förändringar i demografin är hämade från SCB: s befolkningssaisik Folkmängd vid åres slu sam medelfolkmängd efer kön, ålder och civilsånd år X Löneskillnader Reallöneskillnaderna mellan universiesubildade och de som har gymnasieexamen har vari svåra a finna för hela idsperioden. Därför används isälle daa för en skaning av effekerna av yerligare e års ubildning mo lönerna för dem som är sysselsaa under perioden Diagram 6 ger en bild av uvecklingen under den angivna idsperioden. I enlighe med humankapialeorin så kommer den raionelle individen a ubilda sig e år ill om de förvänade effekerna för framida inkoms av a ubilda sig yerligare e år översiger kosnaderna för ubildningen. Skaade effeker av yerligare e års ubildning Förväna värde Ufall År Diagram 6 Skaningarna har gjors på obeskaade inkomser, varför inkomsska har lags ill som en förklarande variabel isälle för den reallön som Fredriksson använder sig av. Med inkomsska avses medelskaessaserna för kommunal-, landsings- och församlingsska i Sverige under idsperioden Från och med år 2000 ingår ine någon församlingsska i den kommunala skaesasen, efersom församlingarna inom Svenska kyrkan ine längre är kommuner. Församlingsskaen är dock en ämligen lien och orde därför ine påverka ufalle. 15 SCB Befolkningssaisik år Skaningarna baseras på LINDA-daa, och har illhandahållis av Björn Öcker. 17 SCB ( ) hp:// aspx

14 3.5 Sudiesöd Sudiesöde besår av såväl lån som bidrag och är ange i 1974års priser 18. De variabler som undersöks är Lån + Toal = Bidrag (5) sam Bidrag Andel = (6) Toa 1989 genomfördes en omsrukurering av sudiesöde då bidragsdelen höjdes markan. Summorna är beräknade årsvis, de vill säga för 40 veckors sudier. I uppsasen as ingen hänsyn ill åerbealningsaken av låne eller anal erminer sudener får söka lån och bidrag efersom de förusäer a de finns känd daa för förvänade framida inkoms, då åerbealningen baseras på inkomsen. Som framgår av diagram 7 så var bidrage konsan fram ill 1989, vilke innebär a de fakiska värde av bidrage minska under perioden. Sudiesöd omräkna i 1974-års priser Summa Bidrag Lån Bidrag+Lån År Diagram 7 18 CSN ( ) hp://

15 4. Meod För a skaa värde av de förklarande variablerna genomförs vå mulipla regressionsanalyer med sökfrekvens respekive anagningsfrekvens som beroende variabler. Samliga variabler anges i logarimerad from, vilke innebär a regressionsanalyserna är linjära. Regressionsanalyserna ger sedan e må på hur väl de oberoende variablerna förklarar förändringen i sök- och anagningssaisiken som visas i diagram Variabler Den ekonomeriska specifikaionen av figur 2 är logisisk fördelad, vilke innebär a relaionen mellan andelen som sök respekive anagis ill en högskoleubildning och de variabler som ange som exogena kan skrivas som: θ ' ln = β ln X + ε 1 θ (7) där X är en vekor för de förklarande variablerna och θ mosvarar anagningsfrekvensen ( θ s ) respekive anagningsfrekvens ( θ a ). De förklarande variablerna för sökfrekvensen anges av: θs ln 1 θs + = β + β lnlön β ln a D + β ln in. ska β lnoal β ln andel 5 + β ln 6 fm β 79 ln fm β ln 8 fm ε och för anagningsfrekvensen anges de av: (8) θa ln 1 θa + = β + β 0 1 ln lön + + β 2 ln a 16 24D + β 3 ln in. ska β 4 ln oal + + β 5 ln andel + β 6 ln fm β 79 ln fm β 8 ln fm ε (9) där lön anger effekerna av yerligare e års ubildning i förhållande ill lönen för dem som är sysselsaa, a anger arbeslösheen för grupperna åldersgruppen åringar, vilke i

16 uppsasen refereras ill som ungdomsarbeslöshe, D 1 mosvarar dummyvariablen för förändringen i arbeskrafsundersökningen som genomfördes 1986, D 1 = 0 för och 1 för In.ska avser inkomsskaen, oal avser summan av bidrag och lån som sudener erhåller från CSN och andel avser andelen bidrag av oalsumman för lån och bidrag. Med fm avses folkmängden för de angivna åldersgrupperna (15-19, 20 24, 25 29). ε är en saisisk slumperm med medelvärde 0 som används för a jusera för evenuella mäfel i de beroende variablerna. Tecknen ovanför koefficienerna anger den förvänade effeken på den endogena variabeln vid en ökning av den exogena variabeln. Om arbeslösheen ökar i åldersgruppen anas sök- och anagningsfrekvensen ill universie och högskolor a öka Tes För a skaa de linjära sambande genomförs en vanlig regressionsanalys. Vid idserier händer de a residualerna auokorrelerar då e negaiv värde vid e år as u av e posiiv värde näskommande år. För a esa för auokorrelaion genomförs e Durbin-Wasones vilke ska vara sörre än 1 för a ine svara mo auokorrelaion. I analysen korrigeras även för heroskedasicie. Signifikansnivån, de vill säga inom vilka gränser korrelaionen anses vara illräcklig sor mäs på en 5- sam 10-procenig nivå. Deerminaionskoefficienen, R 2, anger modellens förklaringsgrad och anges i inervalle 0 1, där 1 mosvarar en fullkomlig förklaring av variaionen i sök- och anagningsfrekvensen. 4.3 Elasicieer Då variablerna anges i logarimisk form kan en konvenionell elasiciesolkning genomföras. Sök- och anagningselasicieen erhålls genom a muliplicera en angiven koefficien med andelen som ine väljer en vidareubildning efer gymnasie, de vill säga (1- θ ) 20. Exempelvis anger β 1 (1- θ ) (10) 19 Ekonomiska råde (1993), s Ekonomiska råde (1993), s. 46

17 den procenuella ökningen av sök- eller anagningsfrekvensen om de skaade effekerna av yerligare e års sudier mo lönen för de som är sysselsaa ökar med en procen. Jag har val a uvärdera resulaen vid seriens medelvärde. Termen (1- θ ) kan därför beräknas enlig följande: 1 θ = T T θ (11) där θ anger medelvärde för hela perioden.

18 5. Resula Elasicieerna beräknas uifrån medelvärde 0,15 för sökfrekvensen och 0,07 för anagningsfrekvensen. Tabell 1 Esimaionsresula: sökfrekvens ( θ s ) och anagningsfrekvens ( θ a ) ill universie och θs θa högskolor under höserminerna Beroende variabel ln respekive ln 1 θs 1 θa Beroende variabel: Sökfrekvens Anagningsfrekvens Coefficien Elasicie Coefficien Elasicie LOG lön 4,44* 0,67 5,03** 0,35 (2,49) (2,17) LOG inkomsska -0,43-0,06-0,49* -0,03 (0,27) (0,29) LOG arbeslöshe ,37** 0,05 0,21 0,01 (0,17) (0,15) LOG oalsumma CSN 6,63** 0,99 4,88 0,34 (2,59) (3,22) LOG andel CSN -0,67* -0,10-0,45-0,03 (0,37) (0,37) LOG folkmängd ,54 0,38 1,32 0,09 (2,60) (0,56) LOG folkmängd ,13-0,17-1,03-0,07 (2,12) (0,56) LOG folkmängd ,35 0,20-1,83-0,13 (1,52) (1,19) Anale observaioner R 2 0,85 0,88 Durbin-Wason 1,02 1,29 No: All modeller innehåller också e inercep och en dummyvariabel för omläggningen av arbeslöshessaisken. Sandardfel anges inom parenas. */**/ innebär a esimae är signifikan skill från noll på 10/5 - procensnivån.. Förklaringsgraden är god för båda modellerna, 85 respekive 88 för sök- och anagningsfrekvensen. Durbin-Wasonese för båda modellerna är sörre än 1, vilke yder på a de ine finns någon auokorrelaion i de båda idserierna. LOG lön avser de skaade av effekerna av yerligare e års ubildning mo lönerna för dem som är sysselsaa under perioden Samliga eckenolkningar sämmer överens med vad som angivi i ekvaion 8 och 9 föruom andelen bidrag i förhållande ill oalsumman som erhålls från CSN. Anledningen ill den

19 omvända eckenolkning kan vara de fakum a bidrage minskade i värde under den fösa delen av den suderad idsperioden. Sedan bidrage höjdes 1989 har värdeminskningen avagi så när som på 1993, då värdeminskningen var ämligen hög, vilke framgår av diagram Sökfrekvensen Som framgår av abell 1 så är arbeslösheen för åldersgruppen sam den oala summan som en suden erhåller från CSN varje år de enda variablerna som är signifikan på en 5-procensnivå för sökfrekvensen. De innebär a dessa vå variabler är de som bäs förklarar förändringen i eferfrågan av högskoleubildning med avseende på anale som söker program. Arbeslöshe definieras, som idigare nämns, som personer i arbeskrafen men ej sysselsaa. När en individ blir börjar sudera kommer denne a lämna gruppen arbeskrafen och isälle hamna uanför arbeskrafen, vilke innebär a variabeln arbeslösa endas avser dem som ine redan suderar. Anale sökande och anagna avser dem som ine suderar och söker/anas ill en ubildning sam de som redan läser en ubildning och söker/anas ill senare del av ubildningen. De innebär a arbeslöshesvariabeln bör olkas med viss försikighe. De är rimlig a ana a de individer som läser sin sisa ermin vid e program väljer a söka en frisående kurs isälle för e ny program om de anser a yerligare ubildning är a föredra framför a räda in på en osäker arbesmarkand. Arbeslöshe som signifikan variabel implicerar a de som redan påbörja en ubildning enderar a fullfölja programme isälle för a avbrya ubildningen när arbeslösheen ökar. Individer i åldersgruppen kommer i sörre usräckning a söka programubildningar när arbeslösheen ökar. Variabeln oal, de vill säga den oala summan som sudenerna erhåller från CSN visar på a när summan ökar så kommer anale som söker e program a öka. Sambande mellan oalsumman från CSN och arbeslösheen kan beskrivas uifrån den ökade eferfrågan av ubildningsprogram när arbeslösheen ökar. För de individer som söker en programubildning som e subsiu för a räda in på en osäker arbesmarknad så ugör sudiemedle från CSN en försörjningsmöjlighe. De skaade effekerna av yerligare e års ubildning mo lönen för de som redan är sysselsaa (LOG lön) är signifikan på en 10-procenig nivå. De ger söd å anagande om a högskolesudier anses vara e sysselsäningsalernaiv under långkonjunkurer. Efersom den framida inkomsen ine är signifikan på en 5-procensnivå anas den vara av mindre beydelse än konjunkurläge vid beslue om a söka e program.

20 Efersom inkomsskaen ine är signifikan söder de olkningen om a den framida lönen ine är av lika sor vik som den rådande arbeslösheen när beslue a söka program faas. 5.2 Anagningsfrekvensen I enlighe med Fredrikssons sudie så visar resulaen för anagningsfrekvensen a de skaade effekerna av yerligare e års ubildning mo lönen för de som redan är sysselsa (LOG lön) är de som bäs förklarar förändringen i eferfrågan av högskoleubildningar. Endas den variabeln är signifikan på en 5-procenig nivå. Inkomsskaen, som anges som e komplemen ill de skaade effekerna av yerligare ubildning, söder resulae a framida löneanspråk är den främsa förklarande fakorn ill variaioner i eferfrågan för högskoleubildningar med avseende på anagningen. De sämmer väl överens med Fredrikssons resula, som beskriver reallöneskillnaderna mellan universiesubildade och de som saknar akademisk examen som den huvudsakliga grunden ill förändringar i eferfrågan. Definiionsproblemaiken med anagna individer och arbeslösheen medför a olkningen av den icke-signifikana variabeln arbeslöshe bör ske med en viss försikighe. De flesa som anas ill e program är dock redan sudener och därför orde de vara rimlig a ana a de som påbörja sina sudier anser a nuvärde av a fullfölja ubildningen är sörre än a ine fullfölja den oavse konjunkurläge. Diagram 4 visar hur anale anagna ill en början svag uppågående rend som sedan illar och svara ine mo konjunkursvängningar, vilke förklarar varför arbeslösheen ine är en signifikan variabel.

21 6. Analys Uifrån resulaen så är arbeslösheen och sudiemedle f rån CSN de variabler som påverkar sökeferfrågan av ubildningsprogram som mes medan framida inkomsförvänningar är den variabel som bäs förklarar variaioner i anagningseferfrågan. Tros a daaunderlage och idseriens variaion från Fredrikssons undersökning så förblir resulae de samma för eferfrågan med avseende på anale anagna. Skillnaden mo eferfrågan med avseende på anale individer som söker programubildning sår med all sannolikhe a finna i de olika populaionerna som grupperna avser. Anale anagna sår i direk förhållande ill anale som söker ubildning sam anale plaser som erbjuds. Då anale sökande är ren individbasera ger de därför e bäre må på hur eferfrågan på ubildning varierar. Programubildningarna sräcker sig över flera år vilke innebär a de individer som söker ubildningar ser dem som en långsikig invesering. Om arbeslösheen ine hade vari signifikan hade de ge en fingervisning om a de som söker de längre ubildningarna skulle val a sudera oavse konjunkurläge. De påvisade resulaen implicerar snarare a de finns en grupp individer som väljer a sudera ros a de hellre skulle arbea. De är möjlig a de beror på a de förvänar sig en bäre arbesmarknadsusik i framiden eller a den förvänade framida inkomsen gör a de anser de vär a sudera. Resulaen visar dock på a e anal personer väljer sudier på grund av arbesmarknadsläge, vilke innebär a de ine skulle ha sök program om konjunkurläge vari mer gynnsam. Om ubyggnaden av högskoleväsende forsäer och anale plaser som sår ill förfogande ökar så finns de anledning a ro a arbeslösheen kommer a bli en signifikan variabel även för eferfrågan med avseende på anale anagna. Den direka effeken av de blir då a e anal personer kommer a påbörja sudier ros a de hellre skulle ha arbea, vilke innebär a de i försa hand ser sudierna som en försörjningsmöjlighe isälle för en framidsinvesering.

22 7. Lieraurlisa Björklund A, Edin P-A, Holmlund B, Wadensjö W, (2000) Arbesmarknaden, Krisiansads Bokryckeri AB, Krisiansad Ekonomiska rådes (1993) Sudier av svensk ubildning, Ekonomiska råde Konjunkurinsiue Fredriksson Peer (1997), Educaion, migraion and acive labour marke policy, Deparmen of Economics, Uppsala Universiy, Uppsala Fredriksson Peer (1997), Econimic incenives and he demand for higher educaion, Scandinavian Journal of Economics 99 (1), Regnér, H och B Öcker (2000), Högre ubildning i Sverige - En problemorienerad diskussion om ubildningssasningar, Insiue för social forskning, Sockholms universie Saisiska Cenralbyrån Befolkningssaisik år , abell: Folkmängd vid åres slu sam medelfolkmängd efer kön, ålder och civilsånd år X, SCB-Tryck Örebro (varje give år ) Saisiska Cenralbyrån - UF0205 Suderande och examina i högskolans grundubildning läsåre 2004/2005 Saisiska Cenralbyrån - Ubildningssaisisk årsbok, 1978, 1979, 1980, 1981, 1983/84, 1986, 1988, 1992, 1995, 1998, 2002, 2003, 2005, 2006, 2007, 2008 Inernekällor: Cenrala Sudiesödsnämnden Sudiemedelsbelopp hp:// ( ) Newsdesk hp:// ( ) Saisiska Cenralbyrån (SCB) Saisiska Meddelanden Anal sökande och anagna ill universie och högskolor hp:// Sysselsäning och arbeslöshe hp:// ( ) Medelskaesaser , hela rike, hp:// aspx ( )