shetstalet och BNP Arbetslöshetstalet lag Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning Effekter av penningpolitik.

Transkript

1 Kap 10: sid. 1 Blanchard kapiel 10 Penninmänd, inflaion och ssselsänin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och medellån sik Tar hänsn ill inflaionsförvänninar Kan inflaion bekämpas uan a arbeslösheen ökar? Arbeslöshesale shesale och BNP Enli vår förenklade produkionsfunkion äller: Därmed äller Kap 10: sid. 2 Y Y Y Y Y N N L ( 1 u L( 1 u L( u u L( u u L ( 1 u ( u u 1 u ( u u Därmed äller a illväxaken i produkion (BNP, är unefär lika med minus förändrinen i arbeslösheen. Okuns la De fakiska sambande mellan produkions-illväx och förändrinar i arbeslöshesale benämns ibland Okuns la För USA har dea samband skaas ill: u u 1 0,4( 3% Kan urckas i enerell form som: u u 1 β ( där är den illväx i BNP som krävs för a arbeslösheen skall förbli oförändrad ( den normala illväxen och β aner hur mcke arbeslösheen minskar för varje procenenhe som BNP-illväxen översier den normala Kap 10: sid. 3 1

2 Okuns la:2 För USA äller då a illväxen i real BNP måse vara mins 3% för a arbeslösheen ine skall öka 0,4( När fakisk BNP-illväx hamnar under (över den normala så ökar (minskar arbeslösheen (vilke är själva laen i Okuns la < u > u > u < u Kap 10: sid. 4 Okuns la:3 Hö BNPillväx förknippas med minska arbeslöshesal och vice versa, Kap 10: sid. 5 Okuns la:4 För varje procenenhe som illväxen i BNP översier 3%, minskar arbeslöshesale med 0,4%. Varför ine med 1% som vi härle ovan? Vid lå illväx behåller måna förea sin personal, vilke innebär a ökad illväx ine leder ill mosvarande illväx i ssselsänin (labor hoardin. Dessuom hämas en del nansällda ine från ruppen arbeslösa uan från folk uanför arbeskrafen. Kap 10: sid. 6 2

3 Skaade Okunkoefficiener för f r olika länderl Tendens ill ökad känslihe över iden för måna länder. Kap 10: sid. 7 Phillipskurvan Inflaionen beror på förvänad inflaion och arbeslösheens avvikelse från den naurlia: e α( u un När inflaionsförvänninarna är sådana a e kan approximeras med -1 kan sambande urckas: α 1 ( u u När fakisk arbeslöshe hamnar under (över den naurlia så ökar (minskar inflaionen n Kap 10: sid. 8 AD-sambande AD-sambande härle från IS-LM-modellen (med idsindex: AD Relaio Y M P G T n Y,, Om vi anar en konsan finanspoliik kan vi urcka AD-sambande som: M Y Y, G, T P En öknin av den reala penninmänden leder ill e fall i ränan Fallande räna leder ill ökad areerad eferfråan (via inveserinar och därmed ill ökad produkion Kap 10: sid. 9 3

4 AD-sambande:2 Lå oss specificera Y γ M /P Urck som samband mellan förändrinsak i variablerna innebär dea a: M Dvs illväxaken (i % i BNP är lika med illväxaken i penninmänden minus illväxaken i prisinvån (inflaionen. Kommer si av a illväxen i en variabel som besår av en kvo kan urckas som skillnaden mellan illväxen i äljaren och illväen i nämaren (se proposiion 8 i appendix i slue av boken Kap 10: sid. 10 Penninmänd nd,, inflaion och arbeslöshe she Vi har nu re relaioner som kan användas för a förså sambande mellan penninpoliik, inflaion och arbeslöshe. De är: Okuns la: u u β Den förvänninsuvidade Phillipskurvan: α 1 AD-sambande (i förändrinsaker : 1 M ( u u ( n Kap 10: sid. 11 Effekerna av penninpoliik Penninpoliik Tillväx AD-relaionen Okuns la Inflaion Arbeslöshe Phillipskurvan Kap 10: sid. 12 4

5 Jämvik på medellån sik Ana a cenralbanken uan överraskninar ökar penninmänden i konsan ak lika med m, Då växer produkionen i sin normala ak,, Kap 10: sid. 13 Definiera juserad nominell penninmändsillväx som nominell penninmändillväx minus den normala BNP-illväxen jus m m m På medellån sik är inflaionen lika med den juserade penninmändillväxen jus m konsan Arbeslösheen är då lika med den naurlia arbeslösheen u u n Jämvik på kor sik Ana a cenralbanken plösli besämmer si för a sänka ökninsaken i penninmänden. Vad händer på kor sik (innan förvänninarna juseras? Kap 10: sid. 14 För en iven inflaionsak leder minskad illväxak i penninmänden ill minskad illväx i reala penninmänden och därmed läre BNP-illväx (ADsambande När BNP-illväxen hamnar under den normala ökar arbeslösheen enli Okuns la När arbeslösheen hamnar över den naurlia minskar inflaionen enli Phillipskurvan Allså leder en minskad illväx i penninmänden på kor sik ill minskad BNP-illväx, ökad arbeslöshe På medellån sik är dock BNP-illväxen illbaka på sin normala nivå och arbeslösheen illbaka ill den naurlia arbeslösheen. Inflaionsbekämpnin Enli Phillipskurvan kan inflaionsaken endas minskas om arbeslösheen sier så a den blir höre än den naurlia Hur mcke höre arbeslösheen måse vara för a få ned inflaionen med en viss procensas beror på sorleken på α och hur snabb inflaionen måse ned Om α1 och inflaionen skall ned 1% så kan dea åsadkommas enom a: Kap 10: sid. 15 ( < 0 ( u u > 0 u > u n n Arbeslösheen är 1% höre än den naurlia under e år Arbeslösheen är 0,5% höre än den naurlia under vå år Arbeslösheen är 0,2% höre än den naurlia under fem år ec, 5

6 Förvänninar och rovärdihe: rdihe: Lucaskriiken Lucaskriiken innebär a de är orealisisk a ana a aeners beeende och hur de bildar förvänninar om framiden är oberoende av förändrinar i den ekonomiska poliiken. T.ex. borde lönesäarnas inflaionsförvänninar ine vara oberoende av hur penninpoliiken bedrivs. Om fackföreninarna ror a inflaionen kommer a å ned minskar de sina inflaionsförvänninar, beär läre löneökninar och aerar så a inflaionen verklien år ned uan a arbeslösheen behöver öka. Ekonomer som Thomas Saren hävdar a de cenrala för inflaionsbekämpnin är penninpoliikens rovärdihe Om de som säer lönerna är överade om a cenralbanken är hel inrikad på a minska inflaionen kommer de a aera så a inflaionen år ned Kap 10: sid. 16 Nominella riidieer De finns avvikande uppfaninar Kap 10: sid. 17 Vissa menar a de finns nominella riidieer som innebär a a löner och priser ine anpassas full u ill förändinar i penninpoliiken Om lönerna säs innan poliiken ändras så har inflaion baserad på felakia förvänninar bs in i löneavalen Sanle Fischer har hävda a även om lönesäarna ror a cenralbanken är inrikad på inflaionsbekämpnin så medför en allför snabb minsknin av illväxen av penninmänden ill ökad arbeslöshe. John Talor har hävda a löneaval enderar a vara överlappande i iden. Dea medför a inflaionen ine kan minskas i allför snabb ak uan a de uppsår arbeslöshe. De löner som ännu ine hunni revideras efer de a inflaionsbekämpninen annonseras bidrar ill en för hö prisnivå och a den reala penninmänden blir läre, ränan höre och produkionen mindre. Inflaionsbekämpnin i USA Krafi höjnin av srränan från sepember 1979 ill april 1980 följdes av krafi sänknin i mien av 1980, En andra höjnin enomfördes i början av 1981 och srränan förblev sedan hö under merparen av 1981 och Kap 10: sid. 18 6

7 Inflaionsbekämpnin i Sverie under 1990-ale inflaion enl KPI srräna 10 procen Kap 10: sid. 19 Sacrifice raio Som vi se krävs ofa en öknin av arbeslösheen för a inflaionen ska å ned; 1 α ( u u Sacrifice raio mäer hur måna procen år som krävs för a inflaionen ska falla med 1%. Kan uläsas från Phillipskurvan men också mäas empirisk (Phillipskurvan är ine hel sabil som vi ve. Laurence Ball suderade 65 disinflaions-perioder i 19 OECD länder och fann a sacrifice raio pisk är mindre; Vid en snabb minsknin av inflaionen I länder med korare lönekonrak. n Kap 10: sid. 20 Sammanfanin Enli Okuns la finns e neaiv samband mellan förändrinen i arbeslöshe och BNP-illväxens avvikelse från sin naurlia nivå En enproceni minsknin av BNP-illväxen leder pisk se ill en öknin av arbeslösheen med mindre än en procen För a föreaen behåller sin arbeskraf när eferfråan faller och för a arbeskrafens sorlek kan variera. Tillsammans med Phillipskurvan och AD-sambande kan Okuns la användas för a analsera kor och medelsikia effeker av penninpoliik På medellån sik kan penninpoliiken ine påverka varken arbeslöshe eller BNP-illväx På kor sik kan ökad (minskad illväx i penninmänden leda ill minskad (ökad arbeslöshe och ökad (minskad BNP-illväx I medelsiki jämvik besäms inflaionsaken av skillnaden mellan illväxen i penninmänden och illväxen i real BNP Kap 10: sid. 21 7