Inflation och penningmängd

Transkript

1 EKONOMSK DEBAT BO AXELL nflaion och penningmängd Vilka är inflaionens besämningsfakorer? Dea är själva ugångspunken for flerale ariklar i dea emanummer.. Somliga hävdar a inflaionen speciell i e lie land besäms av omvar!- Ekon dr Bo Axell är verksam vid ndusriens Uredningsinsiu. dens inflaionsak. Andra menar a exogena löneökningar - orsakade av miliana fackföreningar - år inflaionens kalla. Yerligare andra moneariserna hävdar a inflaionen är e genuin moneär fenomen. Den monearisiska synen spelar idag en beydande roll i många saers ekonomiska poliik - Våsyskland Schweiz Sorbriannien och USA för a namna 0

2 DEN SVENSKA NFLATONEN - ETT SYMPOSUM Figur l. Penningmångdsokning (heldragen) och infllllion (sred.ad) i Sl'uiK r..'... ".. ' n några exempel. De finns ine mins av den anledningen skäl a granska denna inflaionshypoes. Jag ska här sålla upp denna hypoes och redovisa resulaen av empiriska eser av den. Enlig den monearisiska eorin år orsaken ill inflaion idigare perioders penningsmängdsökning. nflaion dvs en nedgång i prise på pengar relaiv andra varor förklaras på samma sa som foråndring i prise på vilken annan vara som hels nämligen som en följd av förändring i eferfrågan eller ubude av varan ifråga. nflaion skulle således förklaras aven penningmängdsökning (ubudsökning) som översiger okningen i real produkion (eferfrågeökning). Milon Friedman såger i Frihe a vilja: "nflaionen är i försa hand e moneirfenomell framkalla aven snabbare ökning av penningmångden än av produkionen. De är penningmängdens förändring som har den sörre beydelsen produkionens föråndring den mindre. Många fenomen kan framkalla illfälliga variaioner i inflaionsaken men de får besående verkningar bara i den mån de på- verkar penningmängdens illvax. "... "Såvi vi ve ger hisorien inge exempel på en verklig inflaion som vara mer ån en mycke kor id om den ine åfoljs aven ungefär lika snabb ökning av penningmängden; och de finns heller inge exempel på en snabb ökning av penningmängden som ine åfoljs aven ungefär lika snabb verklig inflaion." Lå oss förs beraka daa över inflaionen och penningmängdsökning i Sverige (figur ) och samma variabler för e aggrega av indusriländer (figur ). En försa inspekion av dessa figurer ger en anydan av a inflaionsperioder föregås av perioder av sora penningmängdsökningar. E försa es kan göras genom a hel enkel förskjua kurvorna genemo varandra. figur 3 har vi förskjui kurvorna for penningmängdsökningen och inflaionen for Sverige 7 kvaral. figur har vi ria e diagram där kurvan för penningmangdsökningen och inflaionen förskjuis kvaral för aggregae av indusriländer. De är då frapperande hur vål inflaionsoppen 977 och ökning från

3 EKONOMSK DEBATT Figur. PenningmangdsbJ...lling (heldragen) och inflaon (sred.ad) i i"duslri~ landerllmf's "ndusrilanderna") "".-'... '"... '"... '... ' '---"" ' n i Sverige förklaras av penningmängdokningen 975 respekive 977. Ännu mer frapperande ar hur vål inflaionsvågen i de indusrilandema förklaras av den sora penningmängdökningen Den fakiska uvecklingen är onekligen vid e ylig påseende förenlig med esen a orsakssambande går från ökad penningmängd ill ökad inflaion. E ekonomerisk es med regressionsanalys på samma daa visar a idigare penningmängdsökning har signifikan posiiv effek och real produkionsökning signifikan negaiv effek på inflaionsaken både för Sverige och for e aggrega av indusriländer. Dea ar förenlig med den monearisiska hypoesen som således ine kan förkasas. På daa för Sverige har vi gjor yerligare e es. Vi har esimera inflaionsuvecklingen på daa upp ill 977. Däref- er har vi låi modellen simulera uvecklingen 97-. Den av modellen prognosicerade uvecklingen har sedan jämförs med den fakiska uvecklingen dessa år. Figur 5 visar resulae av dea es. Vi ser a den verkliga uvecklingen nedgång i inflaionen 97 och början av 979 sam därefer vändning och krafig uppgång väl prognosiceras av modellen. Av vad här redovisas framgår a den monearisiska inflaionshypoesen overlever radiionella esningsförfaranden. Såväl en analys av hisoriska daa som e es av modellens prognosvärde visar a vi ine kan förkasa hypoesen a inflaionen besäms av idigare perioders penningmängdsökning reducera för ökning i real produkion som monearisema hävdar. Åersår så frågan om inflaionens besamning under olika växelkursregimer.

4 DEN SVENSKA :-FLATO:-lEN - ETT SYMPOSUM Figur 3. PenningmångJsökn;ng (heldragen) och injlaliol(sred.ad) i Sverige Penningmängds!..uTVlllforslJuen 7 "-varla. f 0 -" '' ' J n 7 79 ro Figur. PenningmangdsoJ..ning (heldragen) och inflaion (srecj..ad) i indusrilånder. Penningmängdskllrvanförslquen J J kmral. [ ' [ r!! 95 ffi le!! 3

5 EKONOMSK DEBAT Figur 5. nflaionen i S' frige. Fakisk (heldragen) sam predikerad (sreckad) ~ n De hävdas ofa a inflaionen är omvärldsbesämd om vi upprahåller fasa växelkurser. De är naurligvis san i en viss bemärkelse. Om vi håller på absolu fasa växelkurser så måse vi definiionsmassig hålla en inflaionsak som överenssämmer med omvarldens. Dea är dock ingening som argumenerar mo vare sig den ena eller den andra inflaionsforklaringen. Vi lågger med de fasa växelkurserna en resrikion på vår ekonomiska poliik. Vi måse föra en penningpoliik som ger oss samma inflaion som omvärlden (med korrigering för relaiva produkiviesförändringar). Med halvfasa växelkurser som vi i prakiken har haf så kan vi forfarande ha annan inflaion än omvärlden. 977 insåg man i Sverige a vi kommi så pass ur balans a en devalvering var nödvändig. En likarad siuaion ar man i idag. Väsysk and med formell fasa växelkurser genemo en del av omvärlden har funni sig nödsakad a revalvera e anal gånger. Min slusas är således a monearisernas inflaionsrnodel har e icke foraklig söd i den fakiska uvecklingen. Referenser Friedman. M. och R.. [90. Frihe a lalja Liber läromedel. Malmo.