Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar"

Transkript

1 Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på de modellarbee som under ledning av Jonny Nilsson sarade 2002 vid enheen för Forskning och Makroekonomiska scenarier, Konjunkurinsiue. E ack ill Ane Farm som läs och givi synpunker på kapiel 5. Förfaaren är ensam ansvarig för rapporens evenuella fel och briser.

2 Konjunkurinsiue (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och inernaionella ekonomin sam bedriver forskning i ansluning ill dea. Konjunkurinsiue är en salig myndighe under Finansdeparemene och finansieras ill sörsa delen med sasanslag. I likhe med andra myndigheer har Konjunkurinsiue en självsändig sällning och svarar själv för de bedömningar som redovisas. Konjunkurläge innehåller analyser och prognoser över svensk och inernaionell ekonomi. Rapporen publiceras fyra gånger per år, i mars, juni, augusi och december. The Swedish Economy är mosvarande rappor på engelska. Analysunderlag, som besår av e omfaande sifferunderlag i abellform, publiceras i ansluning ill Konjunkurläge. Analysunderlage publiceras endas på KI:s hemsida i samband med Konjunkurläge i juni. Lönebildningsrapporen ger analyser av de samhällsekonomiska förusäningarna för svensk lönebildning. Rapporen är årlig och beecknas Wage Formaion in Sweden på engelska. I serien Specialsudier publiceras rapporer som härrör från uredningar eller andra exerna uppdrag. Forskningsresula publiceras i serien Working aper. Rapporer i dessa vå serier kan besällas uan kosnad. Flerale publikaioner kan också laddas ner direk från Konjunkurinsiues hemsida,

3 Innehållsföreckning 1 Sammanfaning Inledning Definiion av jämviksarbeslöshe Rapporens upplägg Avgränsningar KIMOD en makroekonomisk modell över svensk ekonomi Sekorer, marknader och akörer i KIMOD KIMODs ekonomiska srukur på lång sik KIMODs ekonomiska srukur på kor sik Modellering av arbesmarknaden i KIMOD Lång sik Kor sik Sammanfaning: Arbesmarknadseori i KIMOD Kalibrering av arbesmarknadsmodellen i KIMOD Separaionssannolikhe Machningsfunkion Sökkosnader Reservaionslön för arbeare Relaiv förhandlingssyrka Sammanfaning: Kalibrering av arbesmarknadsmodellen Simuleringar i KIMOD En förskjuning av den relaiva förhandlingssyrkan Resula

4 6.3 Sysselsäningselasicie m.a.p. reallön i empiriska sudier Hur uppnå en sysselsäningsgrad på 80 procen? Referenser Appendix A: Härledning av Nash förhandlingslösning Värdefunkioner Vakansähe och arbeslöshe i jämvik Appendix B: Variabel- och parameerföreckning Variabler aramerar Appedix C: Diagram ill kapiel

5 1 Sammanfaning å uppdrag av Svensk Näringsliv ureds i denna rappor hur Sverige kan uppnå en lägre jämviksarbeslöshe och en reguljär sysselsäningsgrad på 80 procen. Rapporen ska enlig direkiven belysa hur arbesmarknadens parer med si agerande kan påverka sysselsäningsufalle och Konjunkurinsiues makroekonomiska modell KIMOD ska användas i beräkningarna. Arbesmarknadens parer spelar en beydande roll för svensk ekonomisk uveckling. Dess aval om löner och arbesider påverkar ekonomin både på kor och lång sik. I en ekonomi som den svenska med rörlig växelkurs och e inflaionsmål på 2 procen har parerna en speciell vikig roll i a verka för a högsa möjliga sysselsäning kan uppnås uan a inflaionsmåle, via för höga lönekosnadsökningar, hoas. Den arbeslöshesnivå, vid vilken sramheen på arbesmarknaden blir så hög a löneökningsaken hoar inflaionsmåle på 2 procen, brukar benämnas som jämviksarbeslöshe. Denna arbeslöshesnivå kan därför ine varakig underskridas. Men, även om många andra fakorer som arbesmarknadens parer ine råder över påverkar jämviksarbeslösheen, kan parerna genom si beeende påverka jämviksarbeslösheens nivå. Enkel uryck är de yers parerna som besämmer löneuvecklingen och därmed vid vilken nivå på arbeslösheen som siuaionen på arbesmarknaden upplevs som för sram och därmed genererar löneökningar som hoar inflaionsmåle. Med ugångspunk från C. issarides bok Equilibrium Unemploymen Theory, vars arbesmarknadsmodell har inkorporeras i KIMOD, beskriver denna rappor hur arbesmarknadens parer kan agera för a minska jämviksarbeslösheen med en procenenhe. Rapporen beskriver KIMODs övergripande srukur (kapiel 3), arbesmarknadsmodellens mekanismer (kapiel 4) och dess kalibrering (kapiel 5). I kapiel 6 redovisas resulaen av modellsimuleringarna. En korsikig lägre nominal och reallöneillväx ger en långsikig lägre arbeslöshe och högre sysselsäning. Den uppkommer genom a arbesmarknadens parer sluer aval som medför a lönekosnadsuvecklingen hoar inflaionsmåle förs vid en öppen arbeslöshe på ca 3,7 procenenheer i sälle för vid ca 4,7 procenenheer som är Konjunkurinsiues nuvarande bedömning. Dea får posiiva effeker på BN och offenlig sparande. Om de förbärade sparande delvis åerförs ill arbesagarkollekive kommer den disponibla inkomsen uvecklas på e bäre sä ros den korsikig lägre löneillväxen

6 2 Inledning å uppdrag av Svensk Näringsliv analyserar denna rappor hur en lägre jämviksarbeslöshe och en högre sysselsäningsgrad kan uppnås i Sverige. Beoningen ligger på hur arbesmarknadens parer med si agerande kan påverka sysselsäningen i posiiv rikning. Även om rapporens fokusering ligger på arbesmarknadsvariabler såsom reallön och sysselsäning redovisas även andra cenrala ekonomiska variabler såsom BN, inflaion och reporäna i de simuleringar som preseneras. Beräkningarna uförs med hjälp av Konjunkurinsiues makroekonomiska modell KIMOD. KIMOD, som beskrivs översiklig i kapiel 3, är en modern makroekonomisk modell och innefaar de vikigase akörerna och marknaderna i den svenska ekonomin. I KIMOD har dessuom issarides (2000) sökmodell för arbesmarknaden inkorporeras vilke möjliggör en analys av sysselsäningen och reallönens besämningsfakorer. 2.1 Definiion av jämviksarbeslöshe Jämviksarbeslösheen i en ekonomi som den svenska med inflaionsmål brukar definieras som den arbeslöshe som är förenlig med en sabil inflaionsak. Om arbeslösheen sjunker under jämviksnivån siger löneökningskraven (på grund av den ökade sramheen på arbesmarknaden) vilke innebär a föreagen höjer sina priser i en ak som översiger 2 procen. Riksbanken vingas därför höja ränan vilke dämpar den ekonomiska akivieen så a arbeslösheen ökar ill sin jämviksnivå igen. Ibland används begreppe NAIRU som synonym ill jämviksarbeslöshe. NAIRU sår för Non-Acceleraing Inflaion Rae of Unemploymen och är därmed, liksom jämviksarbeslösheen, den arbeslöshesnivå som är förenlig med sabil inflaionsak. Skillnaden mellan de vå begreppen är a jämviksarbeslösheen besäms av endas reala fakorer såsom demografi, arbesmarknadslagsifning, aken i srukuromvandlingen och arbesmarknadens funkionssä. NAIRU är å andra sidan e nominell begrepp där, uöver de reala fakorer som påverkar jämviksarbeslösheen, bl.a. påverkas av förvänningar om inflaions- och löneuveckling. å längre sik är de rimlig a ana a NAIRU är lika med jämviksarbeslösheen. å kor sik behöver så ine vara falle efersom pris- och förvänningsbildningen, genom sabiliseringspoliiken, kan påverka NAIRU men ej jämviksarbeslösheen. I rapporen analyseras effekerna av en långsikig förändring av nivån på jämviksarbeslösheen varför de är rimlig a ana a NAIRU anpassar sig ill denna på sik. Begreppe jämviksarbeslöshe kommer därför a användas i rapporen. 6

7 Frågan är då om arbesmarknadens parer kan påverka jämviksarbeslösheen. Enlig analysen i föreliggande rappor är svare Ja. De mes uppenbara skäle ill dea är a de jus är arbesmarknadens parer som besämmer löne- och prisuveckling som i sin ur syr ekonomins aggregerade inflaionsak. Arbesmarknadens parer kan därmed genom si beeende i löneförhandlingarna påverka jämviksarbeslösheens nivå. De är dock vikig a beona a arbesmarknadens parer ej kan förusäas a kunna minska jämviksarbeslösheen hur mycke som hels. De beror på a en beydande del av jämviksarbeslösheen sår uanför deras konroll. Dea efersom de koninuerlig pågår en srukuromvandling i ekonomin som gör a vissa jobb, föreag och branscher försvinner medan andra uppsår. Denna process innebär med nödvändighe a en viss s.k. srukurell arbeslöshe finns i ekonomin. Denna förklaras av a de ar viss id innan arbesagare i branscher i nedgång hinner förflya sig ill branscher i uppgång. 1 De är vikig a beona a srukurell arbeslöshe även exiserar när ekonomin känneecknas av jämvik,.ex. a BN-uvecklingen är linje med den poeniella och inflaionen är lika med Riksbankens inflaionsmål. Arbesmarknadens parer har små möjligheer a påverka denna yp av srukurell arbeslöshe efersom srukuromvandlingen i sig ofa drivs av den inernaionella uvecklingen. Dessuom besäms inciamensrukuren för både arbeslösa a flya ill nya branscher/orer och nyföreagande av poliiska beslu. Dessuom bör begreppe arbesmarknadens parer definieras efersom de kommer användas många gånger i denna rappor. Termen syfar givevis på arbesagare och arbesgivare men förhandlingar dem i mellan sker på flera nivåer i Sverige; förbunds- och lokal-/individnivå. Om ingening anna nämns så syfar ermen arbesmarkandens parer i rapporen ill förbundsnivån. Dessa har en speciell vikig roll i den svenska förhandlingsmodellen efersom förbundsavalen blir normerande för de lokala/individuella avalen. Beydelsen av de sisnämnda diskueras i kapiel 6. Noera, sluligen, a de olika lönebegrepp som används i rapporen egenligen syfar ill a beskriva föreagens arbeskosnader. De sisnämnda inkorporerar även kosnader för exempelvis arbesidsförkorning, arbesgivaravgifer och förmåner (uöver lön) av olika slag. Efersom vi i denna rappor anar a de sisnämnda är konsana används begreppe lön genomgående. 1 Hur sor denna srukurella arbeslöshe är beror dels på syrkan i srukuromvandlingen och dels på hur snabb branscher i uppgång lyckas locka ill sig de arbeslösa. 7

8 2.2 Rapporens upplägg Rapporen innehåller följande delar. Kapiel 3 ger en översiklig beskrivning av KIMOD. 2 Kapiel 4 ger en dealjerad beskrivning av arbesmarknadsmodellen i KIMOD. Läsare som ej är inresserade av modellens ekvaioner och dess olkning kan hoppa över avsni En icke-eknisk sammanfaning av arbesmarknadsmodellen avsluar kapile i avsni 4.3. Kapiel 5 beskriver hur arbesmarknadsmodellen har kalibreras uifrån rådande empirisk lieraur. Läsare som ej är inresserade av dealjerna i kalibreringen kan hoppa över avsni En sammanfaning av paramerarnas magniud och innebörd avsluar kapile i avsni 5.6. Kapiel 6 presenerar hur arbesmarknadens parer i avalsförhandlingarna 2007 kan verka för en lägre jämviksarbeslöshe. Resulaen från simuleringarna i KIMOD redovisas. Dessuom beräknas vad som krävs för a den reguljära sysselsäningsgraden ska uppgå ill den idigare socialdemokraiska regeringens mål om 80 procen för var och e av åren Sammanfaningen som inleder rapporen presenerar rapporens slusaser. 2.3 Avgränsningar Teorierna kring vilka fakorer som påverkar jämviksarbeslösheen är mångfaceerade. 3 I denna rappor är ugångspunken Konjunkurinsiues makroekonomiska modell KIMOD vars arbesmarknad är modellerad enlig issarides (2000) sökmodell. Därmed avgränsas analysen i rapporen naurligen ill de mekanismer som finns presenerade i issarides (2000) eoriram. I direkiven ill rapporen sår a simuleringarna ska belysa hur arbesmarknadens parer med si agerande kan påverka sysselsäningsufalle. En yerligare avgränsning är därför a rapporen endas analyserar de mekanismer i issarides (2000) arbesmarknadsmodell som kan anas påverkas av arbesmarknadens parer. 2 Se Konjunkurinsiue (2006a), KIMOD 1.0, för en uförlig beskrivning av KIMOD. 3 De framgår exempelvis av rapporen Den svenska jämviksarbeslösheen: En översik av kunskapsläge, som också skrivis av Konjunkurinsiue på Svensk Näringslivs uppdrag, se Lundborg (2006). 8

9 3 KIMOD en makroekonomisk modell över svensk ekonomi KIMOD är en dynamisk allmän jämviksmodell över den svenska ekonomin och an-vänds vid Konjunkurinsiue för såväl ekonomisk-poliisk analys som prognosverk-yg. 4 Modellens långsikiga egenskaper bygger på neoklassiska anaganden om flexibla priser och löner sam fullsändig informaion. Modellens egenskaper på kor sik, dvs. i e konjunkurcykelperspekiv, bygger på keynesianska anaganden om imperfek in-formaion och begränsad raionalie vilke leder ill såväl nominella som reala rögheer. Dessa rögheer ger sabiliseringspoliik i form av penning- och finanspoliik en roll i a påskynda ekonomins anpassning ill sin långsikiga jämvik. 5 De bör också noeras a KIMOD är en årsmodell och kan därmed ej beskriva kvaralsförlopp. I dea kapiel beskrivs KIMOD översiklig. Syfe är dels a senare i kapiel 4 kunna säa KIMODs arbesmarknadsmodell i si sammanhang och dels a ha en referenspunk för uvecklingen av övriga variabler såsom BN, inflaion och reporäna som också preseneras i samband med simuleringsresulaen i kapiel Sekorer, marknader och akörer i KIMOD KIMOD är vad som i lierauren brukar benämnas som en large-scale macroecono-mic model. Som namne vinar om är KIMOD en relaiv sor modell som syfar ill a fånga in de vikigase akörerna i svensk ekonomi samidig som aggregeringsgraden är hög. De vikigase exemplen på de sisnämnda är a alla föreag anas vara lika liksom alla individer. De finns vå sekorer och dessa ugörs av näringslive och den offenliga sekorn. Näringslive modelleras med hjälp av en Cobb-Douglas produkionsfunkion och producerar varor för inhemsk konsumion, inveseringar och expor. rodukionsvärde från den offenliga sekorn definieras som dess lönesumma. 4 Beskrivningen av KIMOD i dea kapiel fokuserar på KIMODs egenskaper och möjligheer som simuleringsmodell för ekonomisk-poliiska experimen, dvs. sådana beräkningar som görs i rapporen. KIMOD som verkyg i prognosarbee på Konjunkurinsiue berörs ej. 5 KIMOD är en modellyp som används fliig run om i världen, bl.a. av Bank of Canada (Black m fl, 1994), Reserve Bank of New Zealand (Black m fl, 1997), Riksbanken (Ericsson, 1998), Federal Reserve i USA (Brayon and Tinsley, 1996), IMF (Laxon m fl, 1998) och Bank of England (Harrison m fl, 2005). Gemensam för dessa modeller är dess neoklassiska egenskaper på lång sik och keynesianska egenskaper på kor sik. 9

10 De finns e anal marknader i KIMOD. Varumarknaden besår av konsumions, inveseringsoch exporvaror som ill en del produceras i Sverige och ill resen imporeras. Arbesmarknaden (som beskrivs i dealj i kapiel 4) besår av föreag som säller u vakanser och individer som har eller söker arbee. Arbesagare och arbesgivare förhandlar om lön medan föreagen självsändig besämmer sysselsäning. Vidare finns en inernaionell obligaionsmarknad sam en inhemsk akiemarknad. Riksbanken och den offenliga sekorn (dvs. regering och riksdag) är de vå sabiliseringspoliiska akörerna. Riksbanken är modellerad enlig nuvarande penningpoliiska regim med rörlig växelkurs med inflaionsmål. Den offenliga sekorn har flera olika sabiliseringspoliiska insrumen; inkomsskaer, arbesgivaravgifer, moms och ska på udelning, offenlig konsumion, offenliga inveseringar, arbeslöshesersäning sam övriga ransfereringar. Till sis kan noeras a omvärlden ingår som en akör genom eferfrågan på våra exporvaror, produkion av våra imporvaror, produkiviesillväx ill vilken svensk produkiviesillväx konvergerar sam en långsikig, för Sverige, given realräna. 3.2 KIMODs ekonomiska srukur på lång sik KIMOD är en överlappande generaionsmodell baserad på Blanchard (1985). 6 å lång sik syrs modellen av neoklassisk eori med fullsändig informaion och raionella agener. riser och löner är fullsändig flexibla. rodukionen besäms av en Cobb-Douglas produkionsfunkion med kapialsock och arbeade immar som argumen. Kapialsocken ackumuleras med hänsyn ill insallaionskosnader för kapial. Arbeade immar besäms av issarides (2000) machningsmodell illsammans med e exogen arbesubud. Realränan är exogen given och real växelkurs besäms bl.a. av Sveriges produkivie relaiv omvärldens, basera på Nilsson (2004). å lång sik påverkas KIMOD endas av permanena reala förändringar i ekonomin. Exempelvis har penningpoliiken eller en emporär konsumionsboom inga långsikiga reala effeker. En permanen förändring av svensk produkiviesnivå eller en permanen förändrad förhandlingssyrka på arbesmarknaden kommer däremo få långsikiga effeker för produkion, sysselsäning och reallön. KIMODs egenskaper på lång sik är cenrala efersom de är ill den långsikiga jämviken ekonomin konvergerar efer en sörning då korsikiga effeker från nominella och reala rög- 6 Se Frenkel och Razin (1996) för en version av Blanchard (1985) i diskre id. 10

11 heer har ebba u. 7 Till exempel är de av yersa vik i denna rappor a KIMODs ekonomiska srukur på lång sik är realisisk efersom de simuleringar som genomförs i kapiel 6 har jus långsikiga effeker. 3.3 KIMODs ekonomiska srukur på kor sik Även om effekerna av en sörning skiljer sig å beroende på idshorison finns allid en sark koppling mellan resulaen på kor och lång sik. Ändå är uppdelningen mellan kor och lång sik cenral inom naionalekonomin. å kor sik karakäriseras ekonomin av imperfek informaion och begränsad raionalie vilke ger såväl nominella som reala rögheer. Exempelvis är föreagen osäkra om framida eferfrågan på deras produker vilke gör a eferfrågan på arbeskraf blir rögrörlig. Vidare är såväl priser som löner rögrörliga och beror bland anna på hisoriska värden. Dessa rögheer gör a ekonomins korsikiga egenskaper skiljer sig från de långsikiga. Imperfekioner och rögheer inkorporeras i KIMOD för a modellen på e så realisisk sä som möjlig ska beskriva konjunkurella karakärisiska för svensk ekonomi. Som e led i denna srävan är BN eferfrågebesämd på kor sik och baseras på empirisk skaade ekvaioner för priva konsumion, inveseringar och expor. Riksbanken bedriver penningpoliik med hjälp av reporänan i syfe a påverka den ekonomiska akivieen och därmed påskynda anpassningen mo den långsikiga jämviken. Cenral är dock a vad som sker på kor sik ine kan påverka den långsikiga jämviken. Dessuom, som nämndes i avsni 3.2 ovan, konvergerar ekonomins korsikiga rörelser ill de långsikiga nivåer (.ex. arbeslöshesnivå) och illväxaker (i.ex. BN) som gäller i den långsikiga jämviken. Exempel: Anag a eknologiska framseg görs som innebär en permanen höjning av produkiviesnivån, och därmed reallönenivån, på lång sik när den full implemeneras i produkionsprocessen. De är då sannolik produkiviesnivån och reallönenivån endas ändras marginell på kor sik. Dels efersom den eknologiska förbäringen ine full u har implemeneras och dels för a, som nämndes ovan, nominella och reala löner är rögrörliga. Cenral är dock a förändringen i produkivie och reallön på kor sik går mo den långsikiga förändringen och ju längre id som går deso närmare kommer ekonomin sin nya långsikiga jämvik med högre produkivie och reallön. Orsaken är a ekonomins akörer successiv försår den nya ekonomiska siuaionen. Föreag lär sig a implemenera den nya eknologiska landvin- 7 Den egenliga definiionen av lång sik är jus a effekerna från nominella och reala rögheer har ebba u. 11

12 ningen vilke ger ökad produkivie och produkion. Arbesagarna observerar dea och kräver successiv kompensaion för den högre produkivieen i form av högre reallön. 12

13 4 Modellering av arbesmarknaden i KIMOD 8 issarides (2000) arbesmarknadsmodell gäller endas för jämviksarbeslösheens nivå och dynamik. 9 Modellen som helhe har därför infogas i KIMODs ekonomiska srukur på lång sik. Avsni 4.1 nedan beskriver modellens huvudsakliga besåndsdelar. Förhandlingslösningen mellan arbesagare och arbesgivare om reallön härleds i Appendix A, kapiel De långsikiga effekerna på BN, sysselsäning och reallön är cenrala för ekonomins rendmässiga uveckling. Den konjunkurella anpassningen ill den långsikiga jämviken är dock även den av sor inresse, ine mins för arbesmarknadens parer som med si agerande förvänas bidra ill så a den långsikiga jämviken nås. Därför har issarides (2000) modell modifieras på kor sik i syfe a uppvisa konjunkurella variaioner kring den långsikiga jämviksnivån. De sisnämnda beskrivs i avsni Lång sik issarides (2000) arbesmarknadsmodell kan för en given uppsäning paramerar användas för a beräkna arbeslöshe, reallön, machningar och vakanser. I de följande beskrivs hur dessa variabler hänger ihop sam hur de beror av exogen saa paramerar Arbesmarknadsflöden Även i ider då arbeslösheen och sysselsäningen uppvisar små variaioner så känneecknas arbesmarknaden av sora flöden; dels från arbeslöshe ill arbee och dels från arbee ill arbeslöshe. I issarides sök- och machningsmodell är flödena cenrala efersom bl.a. sorleken på dessa besämmer arbeslöshe och reallön i jämvik. Nedan härleds e uryck för arbeslösheen som en funkion av flödena på arbesmarknaden. Arbesubude ( LS ) anas på lång sik växa med en konsan ak ( GRF LS. LS LS 1 GRF LS ): = (1.1) 8 Läsare som ej är inresserade av modellens ekvaioner och dess olkning kan hoppa över avsni En icke-eknisk sammanfaning av arbesmarknadsmodellen avsluar kapile i avsni issarides bok heer också följakligen Equilibrium unemploymen heory. Modellen bygger på hans och D.T. Morensens arbee inom dea område. I lierauren används ofa benämningen Morensen-issarides modell. 10 Se även Lindén (2004) för en uförlig beskrivning. 13

14 Arbesubude kan vidare delas upp i de som arbear ( L ) och de som är arbeslösa (U ): LS = L + U. (1.2) KIMOD modellerar endas personer mellan år och som ingår i arbesubude. KIMOD ar dock hänsyn ill a de i verkligheen varje år illkommer nya ill arbeskrafen (.ex. ungdomar och invandrare) sam a de varje år försvinner personer från arbeskrafen (.ex. blivande pensionärer). Dea sker genom KIMODs överlappande generaionssrukur där de varje år (i) illkommer en ny generaion med individer ill arbeskrafen och (ii) försvinner en andel (1 π ) individer från arbeskrafen. Flöde från arbee ill arbeslöshe besäms i jämvik av a en andel ( s ) av de som har arbee separeras från si arbee varje år. Orsaken ill denna process är a ekonomin, även i en jämvik, koninuerlig usäs för sörningar som kräver a människor byer jobb och a nya föreag bildas. 11 Flöde från arbeslöshe ill arbee besäms i jämvik av anal lyckade machningar ( MA ) mellan föreag med vakanser och arbeslösa individer. Ovansående flöden sammanfaas med hjälp av följande ekvaion som definierar anale arbeslösa år : U = U + LS LS + sl MA GRF π 1 π 1. (1.3) Allså, anal arbeslösa ( U ) besäms definiionsmässig som summan av; anal arbeslösa som är kvar i arbeskrafen från förra åre ( πu 1, (1 π ) U 1 av förra åres arbeslösa har pensioneras och/eller försvunni ur arbeskrafen); GRF bruoillväxen i arbeskrafen ( LS π LS 1 ) 12 ; flöde från arbee ill arbeslöshe ( sl ), subrahera med anal lyckade machningar ( MA ) mellan föreag med vakanser och arbeslösa. 11 E anna sä a se på dessa sörningar är den koninuerliga srukuromvandling som sker i en ekonomi. En snabbare srukuromvandling kan karakäriseras med e högre värde på s. 12 GRF Neoillväxen i arbeskrafen ( LS ) framgår av ekvaion (1.1). Anal nya i arbeskrafen är dock sörre än vad neoillväxen implicerar efersom neoillväxen subraherar den andel som lämnar arbeskrafen GRF GRF ( (1 π ) LS 1 ). Bruoillväxen, ( LS 1 ) (1 π) LS 1 LS + = π LS 1, ugörs av de nya i arbeskrafen och hamnar per anagande förs i arbeslöshe. 14

15 Noeras i dea skede bör dock a ekvaion (1.3) endas är en definiion av flödena och a vi ännu ej har visa vad som endogen förklarar sorleken på vare sig arbeslöshe, vakanser eller anal machningar Machningsfunkion å grund av de sörningar och den srukuromvandling som koninuerlig påverkar ekonomin så måse vissa föreag dra ner på verksamheen medan andra kan expandera. De medför a ansällda sägs upp och vingas u i en period i arbeslöshe. Denna process, som är cenral i issarides (2000) modell, innebär a de i en jämvik allid kommer a finnas föreag som har vakanser samidig som personer i arbeskrafen är arbeslösa. Ju mer effekiv machningsprocessen på arbesmarknaden är, dvs. ju snabbare e föreag med en vakans lyckas finna och komma överens om en lön med en arbeslös person, deso lägre blir jämviksarbeslösheen. 13 Denna process av vakanser som ska fyllas med arbessökande modellerar issarides (2000) som en sandard Cobb-Douglas produkionsfunkion. Han änker sig a de är machningar ( MA ) som ska produceras med hjälp av vakanser ( VA ) och arbeslösa ( U ). Formell så använder issarides (2000) och KIMOD följande specifikaion: MA η ( ) ( ) 1 MA η. MA = Z U VA MA (1.4) En machningsfunkion lik (1.4) har visa sig vara mycke lyckosam a beskriva fakiska daa, se erongolo och issarides (2001) för en översik. MA Z är en konsan som brukar kallas machningseffekivie. η MA är machningselasicieen med avseende på arbeslöshe MA och 1 η är machningselasicieen med avseende på vakanser. Ju fler arbeslösa och/eller ju fler vakanser, deso läare orde de vara a finna lyckade machningar på arbesmarknaden. Kombineras ekvaionerna (1.3) och (1.4) fås följande uryck för jämviksarbeslösheen: GRF U LS (1 + s) π =, GRF LS LS + s + ϑ J ϑ π ( 1 ( )) (1.5) där ϑ = VA / U är vakansähe och är e må på arbesmarknadens sramhe; ju högre vakansähe deso svårare för föreag a hia arbeskraf vilke, all anna lika, leder ill en högre framförhandlad reallön. vakans. J( ϑ ) = MA / V A är vakansduraion, dvs. den id de ar a fylla en 13 Som visas senare i avsni 4.3 så påverkar även andra fakorer jämviksarbeslösheen i modellen. 15

16 Noera, åerigen, a (1.5), liksom (1.3), endas är en definiion och vi ännu ej visa hur arbeslöshe, vakanser och machningar besäms endogen i modellen. De innebär a de är fler paramerar och variabler än de som visas explici i (1.5) som påverkar jämviksarbeslösheen. Ekvaion (1.5) kan användas för a ria en s.k. Beveridge-kurva som beskriver sambande mellan vakanser och arbeslöshe (både som andel av arbesubude), se figur 1 nedan. Figur 1: Beveridge kurvan VA/LS U/LS Arbeskrafseferfrågan I KIMOD besäms arbeskrafseferfrågan på lång sik, liksom i alla neoklassiska modeller, av försa ordningens villkor i föreagens vinsmaximering. De innebär i princip a man eferfrågar arbeskraf så länge marginalproduken för arbee översiger kosnaden, vilke vanligvis ugörs av reallönen. De finns dock e illägg som beror på a issarides (2000) sökmodell har inkorporeras i KIMOD. Tillägge besår i a föreages marginalproduk, uöver reallönen, måse äcka de sökkosnader som uppsår när ny personal måse ansällas. 14 Själva orsaken ill dessa sökkosnader är ekonomins koninuerliga srukuromvandling vilken leder ill a föreag försvinner och nya illkommer. 14 Dessa sökkosnader besår bl.a. av annonsering, inervjuer och upplärningskosnader. De sisnämnda kan bero på a reallönen på kor sik kan översiga marginalproduken för en nyansälld sam beså av kosnader för den id som läggs ned av medarbeare a lära upp den nyansällde. Uppskaningar av dessa kosnader diskueras i avsni 5.3 nedan. 16

17 Föreagens arbeskrafseferfrågan, mä som arbeade immar ( LH ), är således en negaiv funkion ( f ) av såväl reallön ( W ) som sökkosnader ( VAC ) sam en posiiv funkion av marginalproduken ( ML ) för arbee: Ekvaion (1.6) visas grafisk i figur 2 nedan. 15 Figur 2: Arbeskrafseferfrågan W /ML LH = f ML, W, VAC. (1.6) + VA/U Lönesäningskurvan och jämvik på arbesmarknaden Dea avsni beskriver lönesäningskurvan och den jämvik för vakanser, arbeslöshe och reallön som uppsår då lönesäningskurvan är lika med arbeskrafseferfrågan. 16 När e föreag med en vakans och en arbesagare uan arbee mös sker en förhandling som, om de kommer överens, resulerar i e ansällningsaval. Den arbessökandes reservaionslön ugörs av arbeslöshesersäningen som är en andel ζ < 1 av imlönen W. Föreages maximala bealningsförmåga ugörs i princip av arbesagarnas marginalproduk. 17 Förhandlingen 15 Vanligvis brukar x-axeln represenera endas sysselsäning. Här används i sälle vakansgraden vilken är proporionell mo sysselsäningen. Ju högre sysselsäning deso högre vakansgrad. 16 Lönesäningskurvan ( wage seing curve ) kan beskrivas som arbesagarnas samlade arbesubud vid olika kombinaioner av sysselsäning och reallön. 17 I realieen är föreagens bealningsförmåga någo mindre än arbearnas marginalproduk. De beror på de sökkosnader som uppsår då arbeen upphör på grund av de sörningar som koninuerlig räffar ekonomin, se avsni

18 mynnar u i en reallön som ligger någonsans mellan arbesagarens reservaionslön och arbesagarens marginalproduk ( ML ). De visar sig a reallönen i jämvik besäms av följande ekvaion: 18 W = μml, 1 μπϑ γ (1 μ) ζ (1.7) där π är överlevnadssannolikhe, ϑ = VA / U är vakansähe, γ är en sökkosnadsparameer och ζ är ersäningsnivån i arbeslöshesförsäkringen. 19 Såväl arbesgivare som arbesagare jänar på a en förhandling går i lås efersom de besparar båda parer sökkosnader. De innebär a de finns en s.k. monopoly ren a dela på i förhandlingen. arameern μ, som är sörre än noll men mindre än e, besämmer hur denna ren fördelas mellan arbesgivare och arbesagare; ju högre μ deso sörre andel av ren går ill arbesagaren. arameern μ olkas i lierauren som relaiv förhandlingssyrka. Den besäms av parernas relaiva oålighe ( impaience ) och relaiva insällning ill risk, se Binmore m fl (1986). Oålighe syfar på hur angelägen respekive par är a e aval snabb illkommer. Risk syfar på hur rädd respekive par är a förhandlingarna bryer samman uan a e aval har kommi ill sånd. Om alla arbesagares oålighe minskar (dvs. de blir mer uhålliga i förhandlingarna) kommer den framförhandlade reallönen a siga vilke i sin ur innebär a arbesgivarna eferfrågar färre anal arbeade immar. De sisnämnda innebär a arbesagarna löper en sörre risk a förbli arbeslösa då de separeras från sina arbeen. I kapiel 6 diskueras olkningar av parameern μ uförligare i samband med den makroekonomiska simuleringen som baseras på en förändring i μ. Ekvaion (1.7) brukar i lierauren benämnas som lönesäningskurvan ( wage seing curve ) och innebär a den framförhandlade reallönen ϑ = VA / U beror posiiv på vakansäheen, dvs. ju sörre anal vakanser relaiv anal arbeslösa deso högre reallönenivå. Jämvik på arbesmarknaden i form av reallön och vakansähe uppsår då arbeskrafseferfrågan (1.6) är lika med lönesäningskurvan (1.7), se figur 3 ( * sår för jämviksvärden). W 18 Förhandlingslösningen är en s.k. Nash bargaining soluion (se Nash, 1950). Se Appendix A i kapiel 8 för en härledning av lösningen. 19 Se avsni 4.3 för en beskrivning av hur förändringar i de olika paramerarna påverkar reallön och jämviksarbeslöshe. 18

19 Figur 3: Jämvik på arbesmarknaden Lönesäningskurva (W /ML)* Arbeskrafseferfrågan (VA/U)* VA/U Genom a säa arbeskrafseferfrågan (1.6) lika med lönesäningskurvan (1.7) fås allså vakansähe i jämvik. Om denna i sin ur säs in i Beveridge-kurvan (1.5) så kan jämviksarbeslösheen ( U / LS ) sam vakansgraden ( VA / LS ) i jämvik beräknas, se figur 4 nedan. Figur 4: Beveridge-kurvan i jämvik VA/LS Vakansähe (VA/U)* (VA/LS)* Beveridge-kurvan (U/LS)* U/LS 19

20 4.2 Kor sik Arbesmarknadens beeende på lång sik när de gäller arbeslöshe och reallön kommer a besämmas av den eori som beskrevs ovan i avsni 4.1 illsammans med parameriseringen av denna eoreiska modell (se kapiel 5 nedan). Men, hur ska då issarides (2000) arbesmarknadsmodell modifieras så a den, illsammans med KIMODs övriga ekonomiska srukur, kan användas för a förklara konjunkurella variaioner? Dea avsni kommer a beskriva hur arbesmarknadsmodellen ser u i KIMODs korsika analys och därmed ugöra, illsammans med den långsikiga modellen i avsni 4.1 ovan, en referenspunk för simuleringsresulaen i kapiel 6. De är dock vikig a komma ihåg a ingening av den korsikiga modelleringen av arbesmarknadsmodellen (eller för den delen, den korsikiga modelleringen i KIMOD som helhe) påverkar de långsikiga effekerna som preseneras i simuleringarna i kapiel 6. Den korsikiga modelleringen påverkar endas hur snabb och på vilke sä variablerna når sina långsikiga värden (se kapiel 3 för en uförligare diskussion). De korsikiga effekerna och variablernas väg ill den långsikiga jämviken är dock av inresse, ine mins för arbesmarknadens parer, efersom den beskriver vilke yp av beeende som är nödvändig för a den långsikiga jämviken ska nås ris- och lönesäning I issarides (2000) modell liksom i KIMODs övriga srukur på lång sik råder fullsändig flexibla priser och löner. Lika rimlig som dea anagande är på lång sik, lika orimlig är de på kor sik. Den eoreiska lierauren kring varför priser och löner är rögrörliga på kor sik är mycke sor, se exempelvis Mankiw och Romer (1991a,b) för en översik. å kor sik i KIMOD anas föreag med ofullsändig informaion säa priser. När de säer pris på sin produk ( ) har de delvis s.k. bakåblickande förvänningar vilke innebär a de påverkas av priserna i föregående perioder. Dessuom bildar de s.k. framåblickande förvän- E ningar om priser ( ) och marginalkosnader ( MC + ) näskommande perioder. Sluligen ar + i de även hänsyn ill den nuvarande ekonomiska siuaionen, vilke i modellen mosvaras av de s.k. produkionsgape ( lny för föreagens prissäning: lny * E i ). Följande ekvaion sammanfaar den generella srukuren E E E E E E * ( 1 2 ) ( ) ( ) = α,,..., + (1 α), MC,, MC,...,, MC + β ln Y ln Y, (1.8) i i i där β > 0. I issarides (2000) modell förhandlar arbesagare och arbesgivare om reallönen W, se lönesäningsekvaionen (1.7). Även om de kan vara en realisisk beskrivning av förhandlings- 20

21 parernas preferenser på lång sik, sker verkliga förhandlingar kring nominell lön. issarides (2000) ekvaion för real lönebesämning är också orealisisk på kor sik efersom den per definiion (efersom ekonomin allid anas vara i jämvik) ine illåer a reallönen påverkas av den konjunkurella siuaionen. I verkligheen är de däremo mycke sannolik a den framförhandlade nominallönen medför a reallöneillväxen är lägre i en lågkonjunkur jämför med en högkonjunkur och vice versa. issarides (2000) reala lönesäningsekvaion (1.7) anas därför ine gälla på kor sik uan ersäs av en nominell lönesäningsekvaion som har en liknande srukur som föreagens prisekvaion, (1.8). Nominallönens ( NW ) uveckling beror således på bakåblickande förvänningar, vilke innebär a den påverkas av nominallönerna idigare perioder ( NW i). Dessuom bildar lönesäarna framåblickande förvänningar om kommande perioders nominallöner ( NW ). 20 * E + i å liknande sä som produkionsgape ( lny lny ) anogs påverka föreagens prissäning så anas arbeslöshesgape föregående år ( u 1 u 1) påverka nominallö- * nens uveckling; om fakisk arbeslöshe föregående år ( u 1 ) översiger jämviksarbeslösheen ( u 1 * ) påverkas nominallönen negaiv och vice versa. Sluligen inkluderas en s.k. errorcorrecion erm ( W 1 W 1,* ) som säkersäller a nominallönen ( NW ) uvecklas så a fakisk,* reallön ( W ) når jämviksreallönen ( W ) på sik. Lönesäningsekvaionen har således följande srukur: där δ, χ > 0. E E E = α( 1, 2,..., i) + (1 α) ( + 1, + 2,..., + i) NW NW NW NW NW NW NW ( ) δ u u χ( W W ), *,* (1.9) Arbeskrafseferfrågan å lång sik besäms arbeskrafseferfrågan av ekvaion (1.6) ovan, dvs. försa ordningens villkor i föreagens vinsmaximering. Även om de är e naurlig anagande på lång sik är de ej realisisk på kor sik. I verkligheen är de mer sannolik föreagens arbeskrafsefer- 20 Dessa bakå- och framåblickande förvänningar kan olkas i ermer av Taylor s (1980) överlappande konraksmodell för arbesmarknaden. Denna modell innebär a arbesmarknaden besår av e anal delmarknader som förhandlar om lön vid olika idsperioder. Vilken lön en viss delmarknad säer beror därför dels på vad idigare delmarknader har kommi överens om och dels på vad andra delmarknader som ska besämma sin lön i framiden förvänas komma fram ill. 21

22 frågan ill sor del besäms av eferfrågan på föreagens produker, vilke av konjunkurella skäl skiljer sig från jämvikseferfrågan. En yerligare dimension är a föreagens ansällningsbeslu är av en mer långsikig karakär efersom de är kossam a avskeda och ansälla arbeskraf. Därigenom måse föreagen bilda förvänningar om kommande årens eferfrågan på deras produker för a kunna a raionella ansällningsbeslu innevarande år. Föreagens produkion modelleras med hjälp av en sandard Cobb-Douglas produkionsfunkion där produkionen ( Y ) besäms av kapialsock ( K 1 ), arbeade immar ( LH ) och oal fakorprodukivie ( A ): H Y η ( ) ( ) 1 Y H η = 1. Y K A LH (1.10) Föreagens eferfrågan på arbeade immar besår av en bakåblickande ( LH FOR, framåblickande ( LH ) del:, BACK ) och en ln LH = η ln LH + (1 η ) ln LH, LH1, BACK LH1, FOR (1.11) där ln sår för naurlig logarim. Den bakåblickande delen besår hel enkel av de immar som eferfrågades åre innan plus evenuell förändring i jämvikseferfrågan på arbeade immar ( LH,* ): ln LH = ln LH + (ln LH ln LH ). BACK, BACK,,*,* 1 1 (1.12) FOR, Den framåblickande delen av arbeade immar, LH i ekvaion (1.11), besäms genom a inverera produkionsfunkionen i (1.10) och bilda förvänningar över innevarande års och kommande års produkionseferfrågan ( E, E, Y ), kapialsock ( K ) och oal fakorprodukivie ( A ). I ekvaion (1.13) nedan anas a föreage bildar förvänan för innevarande år sam H, E näskommande vå år. LH = η f Y A K (,, 1 ) ( + 1, + 1, ) 2 3,,, η f ( Y+ 2 A+ 2 K+ 1 ) FOR, LH2 E, HE, + η f Y A K LH3 E, HE, E, LH LH E HE E + (1 η ),,. (1.13) Genom a säa in högerlede i ekvaionerna (1.13) och (1.12) i ekvaion (1.11) fås arbeskrafseferfrågan (mä som arbeade immar) Arbeslöshe, vakanser och machningar Give anal arbeade immar i priva sekor i ekvaion (1.11), dvs. summan av (1.12) och (1.13), anal arbeade immar i offenlig sekor ( LH, exogen) sam en konjunkurell process G 22

23 för medelarbesiden (visas ej här), kan arbeslösheen i ekonomin på kor sik räknas u med hjälp av följande definiion: u U LS L = =, LS LS (1.14) + LH ) divi- där L är anal personer i arbee som i sin ur definieras som anal immar ( dera med medelarbesiden. LH Give beräkningen av arbeslöshe, kan ekvaion (1.5) användas för a beräkna anal lyckade machningar. 21 Efersom då såväl arbeslöshe som machningar är besämda kan machningsfunkionen i ekvaion (1.4) användas för a räkna u anal vakanser. 22 Enlig issarides (2000) kan machningsfunkionen berakas som vilken produkionsfunkion som hels. Efersom vi anar a föreagens produkionsfunkion i ekvaion (1.10) anas gälla även på kor sik är de därför konsisen a ana a även machningsfunkionen är en realisisk beskrivning på kor sik. G 4.3 Sammanfaning: Arbesmarknadseori i KIMOD Dea avsni ger en icke-eknisk sammanfaning av arbesmarknadsmodellen i KIMOD. å lång sik, dvs. i jämvik: förekommer e koninuerlig flöde från arbee ill arbeslöshe på grund av ekonomiska sörningar. Dessuom hamnar nyillkomna i arbeskrafen (.ex. ungdomar och invandrare) iniial i arbeslöshe. förekommer e koninuerlig flöde från arbeslöshe ill arbee ack vare a föreag med vakanser och arbeslösa mös och räffar ansällningsaval, dvs. lyckade machningar. besäms föreagens arbeskrafseferfrågan av arbearnas marginalproduk, reallönekosnaden sam sökkosnader för a fylla upp vakanser. Efersom marginalproduken ska äcka såväl reallöne- som sökkosnaderna då kommer reallönen undersiga marginalproduken. 21 Noera a ϑ J ( ϑ ) = MA / U i nämnaren i ekvaion (1.5). 22 Noera a denna rekursiva förklaring endas är i pedagogisk syfe. Modelleknisk är alla dessa beräkningar simulana vilke innebär a dessa variabler löses på en gång, dvs. ine rekursiv. 23

24 besäms reallönen genom en förhandling mellan enskilda arbeslösa och enskilda arbesgivare. För given marginalproduk och sökkosnad, besämmer förhandlingsufalle för reallönen föreagens arbeskrafseferfrågan. Ju högre reallön deso lägre arbeskrafseferfrågan. besämmer bl.a. följande paramerar framförhandlad reallön och jämviksarbeslöshe: - arbesagarens relaiva förhandlingssyrka μ (se ekvaion (1.7)); ju högre relaiv förhandlingssyrka för arbesagaren deso högre reallön och högre jämviksarbeslöshe. - sökkosnadsparameern γ (se ekvaion (1.7)); ju högre sökkosnad deso lägre reallön och högre jämviksarbeslöshe. - ersäningsgrad i arbeslöshesförsäkringen ζ (se ekvaion (1.7)); ju högre ersäningsgrad deso högre reallön och högre jämviksarbeslöshe. - machningseffekivie MA Z (se ekvaion (1.4)); ju lägre machningseffekivie deso lägre reallön och högre jämviksarbeslöshe. - separaionssannolikhe s (se ekvaionerna (1.3) och (1.5)); ju högre separaionssannolikhe (dvs. ju fler ekonomiska sörningar) deso lägre reallön och högre jämviksarbeslöshe. GRF - nya i arbeskrafen, LS π LS 1, (se ekvaion (1.3)); ju fler nyillkomna ill arbeskrafen deso lägre reallön och högre jämviksarbeslöshe. Även om korsikiga (konjunkurella) variaioner ine påverkar den ekonomiska uvecklingen på lång sik, är de för.ex. arbesmarknadens parer vikig a förså vilken yp av agerande från deras sida som innebär a den långsikiga jämviken nås. Arbesmarknaden och ekonomin i övrig i KIMOD har modelleras för a uppnå e realisisk konjunkurell mönser. Mer specifik, på kor sik: är nominella priser och löner rögrörliga beroende på imperfek informaion och begränsad raionalie. riser och löner syrs därför på kor sik av en kombinaion av bakå- och framåblickande förvänningar sam av de fakiska resursunyjande (se ekvaionerna (1.8) och (1.9)). besäms föreagens arbeskrafseferfrågan av markandens eferfrågan på dess produker. Efersom de är kossam a avskeda och ansällda påverkar även förvänan om framida produkion innevarande års arbeskrafseferfrågan (se ekvaion (1.13)). Föreagens arbeskrafseferfrågan besämmer illsammans med arbeskrafseferfrågan i of- 24

25 fenlig sekor, konjunkurell variaion i medelarbesiden och arbesubude, arbeslösheen i ekonomin. anas machningsfunkionen gälla vilke gör a såväl machningar som vakanser kan räknas u. Tillsammans med arbeslösheen kan således Beveridge-kurvor över konjunkurcykeln analyseras. 25

26 5 Kalibrering av arbesmarknadsmodellen i KIMOD 23 Som framgick av föregående kapiel besår arbesmarknadsmodellen av e anal variabler (såsom arbeslöshe, vakanser och reallön) som besäms endogen, dvs. i modellen, men även av e anal paramerar (såsom sökkosnader, förhandlingssyrka och separaionssannolikhe) som måse besämmas exogen, dvs. uanför modellen. Kalibrering är en cenral del i e modellarbee efersom paramerarnas värden besämmer modellens elasicieer, exempelvis mellan reallön och sysselsäning. I sörsa möjliga mån hämas därför parameervärden från empiriska skaningar. En allmän jämviksmodell som KIMOD säller dock krav på konsisens mellan parameervärdena i modellen. Vanligvis går de ine a a pariella empiriska skaningar och direk applicera dem i modellen. Dea efersom paramerarna måse vara inbördes konsisena vilke är relaiv osannolik då pariella empiriska sudier endas fokuserar på en eller e fåal paramerar. Ambiionen är dock a eferlikna empirin i sörsa möjliga mån. Vikig a beona är a de, på grund av den kalibrerade modellsrukuren, ej går a diskuera saisisk signifikans av variablernas uveckling. I de följande avsnien diskueras parameriseringen av separaionssannolikhe, machningsfunkionen, sökkosnader, reservaionslön och förhandlingssyrka. 5.1 Separaionssannolikhe En ekonomi usäs sändig för sörningar (chocker) som gör a individer och föreag måse anpassa sig, bland anna genom a bya jobb, bransch och or. Ju snabbare srukuromvandling i ekonomin deso sörre geografisk och kunskapsmässig mismach mellan arbessökande och vakanser uppsår. Denna yp av separaion modelleras med den s.k. separaionssannolikheen, s, och mosvarar den andel av de sysselsaa som går från arbee ill arbeslöshe under e år, aningen genom uppsägning eller egen besluad avgång. Machningsprocessen är, som diskuerades i föregående kapiel (avsni 4.1), kossam för föreagen. Ju högre separaionssannolikhe (dvs. ju snabbare srukuromvandling) deso högre sökkosnader (.ex. avskeds- och ansällningskosnader) för föreagen. De innebär a sorleken på separaionssannolikheen varierar posiiv med sorleken på skillnaden mellan margi- 23 Läsare som ej är inresserade av dealjerna i kalibreringen kan hoppa över avsni En sammanfaning av paramerarnas magniud och innebörd avsluar kapile i avsni

27 nalproduk och reallön efersom marginalproduken måse äcka både reallöne- och sökkosnader. För USA finns samsämmiga sudier som pekar mo en separaionssannolikhe på ca 40 procen på årsbasis (se Gerler och Trigari, 2005, Shimer, 2005, Silva och Toledo, 2005). De innebär en genomsnilig jobblivslängd på ca vå och e halv år (1/0,4=2,5). SCB publicerar sedan 1997, kvaral 1, flödesabeller mellan olika illsånd (arbee, arbeslöshe och uanför arbeskrafen). Den genomsniliga separaionssannolikheen på årsbasis för perioden 1997q1 2005q1 uppgår ill ca 20 procen som andel av per-soner i arbee om separaion från arbee ill arbeslöshe avses. Genomsnilig jobb-duraion blir därmed ca 5 år. 24 Efersom de är denna yp av separaion som modelleras i KIMOD (dvs. ine jobb-illjobb separaion) så appliceras dea värde. 5.2 Machningsfunkion Machningsfunkionen från ekvaion (1.4) ovan repeeras nedan i ekvaion (1.15). MA η MA MA η ( ) ( ) 1 =. MA Z U VA (1.15) Som nämndes i kapiel 4 anas machningsfunkionen, liksom produkionsfunkionen, gälla MA både på kor och lång sik. Två paramerar, konsanermen Z och elasicieen η MA, ska MA besämmas. Elasicieen med avseende på arbeslöshe i machningsfunkionen, η, säs ill 0,6 vilke ligger mi i de inervall (0,5 0,7) som erongolo och issarides (2001) presenerar i sin översik. MA Konsanermen Z kvarsår och kan besämmas med hjälp av empiriska uppskaningar av arbeslöshe, machningar och vakanser i jämvik. Jämviksarbeslösheen bedöms uppgå ill 4,7 procen. 25 Uppskaningar av vakanser och machningar följer nedan i avsnien MA och leder fram ill e värde på Z. 24 Inkluderas jobb-ill-jobb närmar sig separaionssannolikheen 30 procen, dvs. en jobbduraion på dryg 3 år. 25 Se fördjupningsruan Tre ekonomeriska uppskaningar av jämviksarbeslösheen i Lönebildningen. Samhällsekonomiska förusäningar i Sverige 2004, 27

28 5.2.1 Lediga jobb och vakansgrad SCB mäer sedan år 2000, 3:e kvarale, både s.k. lediga jobb och vakanser. Även om dessa ofa används synonym är de en viss skillnad mellan dem. E ledig jobb exiserar enlig SCB:s definiion under den idsperiod som en rekryeringsprocess pågår. Jobbe i sig behöver ine vara ledig uan exempelvis illfällig uföras av en annan ansälld. Lediga jobb som andel av arbeskrafen i näringslive uppgick i genomsni ill ca 1,4 procen under perioden Vakanser definieras som lediga jobb uan bemanning vilka kan illrädas omedelbar (Farm, 2003, s. 50). De är en snävare definiion än lediga jobb och vakansgraden uppgick i genomsni endas ill ca 0,6 procen för perioden Frågan är nu vilke må lediga jobb eller vakanser som är mes relevan för KI-MOD:s arbesmarknadsmodell. Efersom syfe är a fånga upp s.k. ansällnings- och upplärningskosnader (hiring and raining coss) förefaller de rimlig a anamma de vidare begreppe ledig jobb efersom de förusäer en rekryeringsprocess som, enlig Farm (2005), i 90 procen av fallen leder ill en ansällning. Vakanser undanar lediga jobb som för illfälle är besaa av exempelvis vikarier vilke ine är önskvär efersom den (kossamma) rekryeringsprocessen forfarande pågår. Medelvärde för lediga jobb som andel av arbeskrafen för perioden var som ovan nämndes ca 1,4 procen. Efersom denna period ill sörre delen känneecknades av en lågkonjunkur används e någo högre värde, 1,6 procen, i modellen Lediga jobb-duraion och machningsgrad Machningsgrad, dvs. anal machningar per år som andel av arbeskrafen, kan beräknas genom a använda empiriska uppskaningar på s.k. lediga jobb-duraion. Lediga jobb-duraion definieras som den genomsniliga id de ar innan e ledig jobb övergår ill en ansällning. Lediga jobb-duraion kan räknas u genom a dividera anal lediga jobb med anal machningar för en viss period (säg e kvaral). För perioden 2000q3 2005q3 beräknar Farm (2005) en vakansduraion på dryg 0,5 månader. Efersom perioden känneecknas av en lågkonjunkur bör e jämviksvärde ligga över denna nivå; 0,8 månader väljs i kalibreringen. I saisiken mäs anal vakanser som en sockvariabel, dvs. de genomsniliga anale (eller andelen) lediga jobb under e år. En andel på 1 procen av arbeskrafen, vilke mosvarar ca lediga jobb, innebär därför ine a endas lediga jobb exiserar under e år. Om vakanserna i genomsni besäs efer 0,8 månader innebär en andel lediga jobb på 1 procen av arbeskrafen a (12/0,8)* = lediga jobb har sälls u under åre. 28

29 Anal machningar mäs däremo som en flödesvariabel,.ex. som de oala anale under e år. Efersom e ledig jobb besäs efer 0,8 månader innebär en andel lediga jobb på 1,6 procen a de oala anale lediga jobb som andel av arbeskrafen under e år är 1,6*12/0,8 = 24 procen efersom alla vakanser anas resulera i en ansällning. Machningsgraden är därmed 24 procen. Nu kan konsanen i machningfunkionen räknas u efersom värden på övriga komponener i (1.15) har besäms: Z MA MA LS = MA η U VA LS LS 0,24 = (0,047) (0,016) = 7,9. MA 1 η 0,6 (1 0,6) (1.16) 5.3 Sökkosnader Två huvudsakliga yper av kosnader uppkommer vid en planerad och akualiserad ansällning; direka ansällningskosnader (.ex. marknadsföring) och upplärningskosnader. Ren formell beakar KIMOD endas ansällningskosnaderna efersom en nyansälld person direk ana ha samma produkivie som de som redan är ansällda. I verkligheen innebär dock en vakans även upplärningskosnader. Dessa kan beså av den id som medarbeare använder för a hjälpa den nyansällde, de fakum a den nyansällde har lägre produkivie sam direka kosnader i form av exempelvis arbesrum och daorer. För a a hänsyn ovansående kalibreras sökkosnaderna i KIMOD så a såväl ansällningssom upplärningskosnader äcks in. Enlig Abowd och Kramarz (2003) uppgår ansällningskosnader ill ca 3 procen av en årslön i Frankrike. 26 Direka upplärningskosnader uppgår ill ca 2 procen av en årslön och anas den nyansällde ine bidra med någo under själva upplärningsiden blir upplärningskosnaderna samman-lag ca 6 procen. Summan av ansällningsoch upplärningskosnader blir därmed ca 9 (3+6) procen. Enlig en översik i Nickel (1986) varierar dock empiriska uppskaningar över ansällningsoch upplärningskosnader krafig. Generell sä ökar kosnaderna med arbees kvalifice- 26 Sudier på svenska daa förefaller saknas. 29

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram Konjunkurinsiues finanspoliiska ankeram SPECIALSTUDIE NR 16, MARS 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och ekonomin sam bedriver forskning

Läs mer

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14.

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. STOCKHOLMS UNIVERSITET Naionalekonomiska insiuionen Mas Persson Tenamen på grundkursen EC1201: Makroeori med illämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14. Tenamen besår av io frågor

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommenarer Riksbanken gör löpande prognoser för löneuvecklingen i den svenska ekonomin. Den lönesaisik som används som bas för Riksbankens olika löneprognoser är den månaliga konjunkurlönesaisiken.

Läs mer

Skillnaden mellan KPI och KPIX

Skillnaden mellan KPI och KPIX Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas

Läs mer

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14 Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen

Läs mer

Vad är den naturliga räntan?

Vad är den naturliga räntan? penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank

Läs mer

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer: Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och

Läs mer

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation 1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara

Läs mer

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller! Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande

Pensionsåldern och individens konsumtion och sparande Pensionsåldern och individens konsumion och sparande Om hur en höjning av pensionsåldern kan ändra konsumionen och sparande. Maria Nilsson Magiseruppsas Naionalekonomiska insiuionen Handledare: Ponus Hansson

Läs mer

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden Kursens innehåll Ekonomin på kor sik: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sik Arbesmarknad och inflaion AS-AD modellen Ekonomin på lång sik Ekonomisk illväx över flera

Läs mer

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öcker Termin och år: VT 2009 A sudera eller ine sudera. Vad påverkar eferfrågan av högskole- och

Läs mer

shetstalet och BNP Arbetslöshetstalet lag Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning Effekter av penningpolitik.

shetstalet och BNP Arbetslöshetstalet lag Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning Effekter av penningpolitik. Kap 10: sid. 1 Blanchard kapiel 10 Penninmänd, inflaion och ssselsänin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och medellån sik Tar hänsn

Läs mer

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie En jämförelse mellan kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns 1 Denna rappor är en försa del av e projek vars

Läs mer

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller

Läs mer

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996

Jobbflöden i svensk industri 1972-1996 Jobbflöden i svensk induri 1972-1996 av Fredrik Andersson 1999-10-12 Bilaga ill Projeke arbeslöshesförsäkring vid Näringsdeparemene Sammanfaning Denna udie dokumenerar heerogenieen i induriella arbesällens

Läs mer

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005

Läs mer

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000 D-UPPSATS 2006:126 Prisuvecklingen av järnmalm 1970-2000 En jämförelse av Hoellingmodellen och den fakiska uvecklingen Timo Ryhänen Luleå ekniska universie D-uppsas Naionalekonomi Insiuionen för Indusriell

Läs mer

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15

Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15 Examensarbee kandidanivå NEKK01 15 hp Sepember 2008 Naionalekonomiska insiuionen Jämsälldhe och ekonomisk illväx En sudie av kvinnlig sysselsäning och illväx i EU-15 Förfaare: Sofia Bill Handledare: Ponus

Läs mer

Infrastruktur och tillväxt

Infrastruktur och tillväxt Infrasrukur och illväx En meaanalyisk sudie av infrasrukurinveseringars påverkan på ekonomisk illväx Infrasrucure and growh A mea-analyical sudy of he effecs of invesmens in infrasrucure on economic growh

Läs mer

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002 Egnahemsposen i konsumenprisindex En granskning av KPI-uredningens förslag Specialsudie Nr 2, maj 22 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 22 Konjunkurinsiue (KI) gör analyser och prognoser över den svenska

Läs mer

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning Hans Andersson (FP), ordförande i Tiohundra nämnden varanna år och Karin Thalén, förvalningschef TioHundra bakom solarna som symboliserar a ingen ska falla mellan solar inom TioHundra. Ingen åervändo TioHundra

Läs mer

2 Laboration 2. Positionsmätning

2 Laboration 2. Positionsmätning 2 Laboraion 2. Posiionsmäning 2.1 Laboraionens syfe A sudera olika yper av lägesgivare A sudera givarnas saiska och dynamiska egenskaper 2.2 Förberedelser Läs laboraionshandledningen och mosvarande avsni

Läs mer

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö Världsbanken och IMF Grund i planeringen efer 2:a världskrige Världsbanken Ger (hårda) lån ill sora infrasrukurprojek i uvecklingsländer. Hisorisk se, lyckas bra, lånen

Läs mer

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna Förvänningar, finansiella marknader och makroekonomiska flukuaioner Kurskompendium h-02 200-0-29 Preliminär, kommenarer välkomna Av Beng Assarsson Naionalekonomiska insiuionen Uppsala universie Box 53

Läs mer

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer

Läs mer

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet Modeller och projekioner för dödlighesinensie en anpassning ill svensk populaionsdaa 1970- Jörgen Olsén juli 005 Presenerad inför ubildningsuskoe inom Svenska Akuarieföreningen den 1 sepember 005 Modeller

Läs mer

Hur varaktig är en förändring i arbetslösheten?

Hur varaktig är en förändring i arbetslösheten? Rappor ill Finanspoliiska råde 2010/1 Hur varakig är en förändring i arbeslösheen? U. Michael Bergman Københavns Universie, EPRU, FRU och Finanspoliiska råde De åsiker som urycks i denna rappor är förfaarens

Läs mer

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning Tjänseprisindex för Rengöring och soning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.7 TPI-rappor nr 18 Thomas Olsson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB 2007 Förord Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken

Läs mer

Om exponentialfunktioner och logaritmer

Om exponentialfunktioner och logaritmer Om eponenialfunkioner och logarimer Anals360 (Grundkurs) Insuderingsuppgifer Dessa övningar är de änk du ska göra i ansluning ill a du läser huvudeen. Den änka gången är som följer: a) Läs igenom huvudeens

Läs mer

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet 1 File = SweTrans_RuMarch09Lohmander_090316 ETT ORD KORRIGERAT 090316_2035 (7 sidor inklusive figur) Sraegiska möjligheer för skogssekorn i Ryssland med fokus på ekonomisk opimering, energi och uhållighe

Läs mer

Kvalitativ analys av differentialekvationer

Kvalitativ analys av differentialekvationer Analys 360 En webbaserad analyskurs Grundbok Kvaliaiv analys av differenialekvaioner Anders Källén MaemaikCenrum LTH anderskallen@gmail.com Kvaliaiv analys av differenialekvaioner 1 (10) Inrodukion De

Läs mer

Det svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System

Det svenska pensionssystemet. The Swedish Pension System De svenska pensionssyseme Makroekonomiska aspeker ur e demografisk perspekiv The Swedish Pension Sysem Macro economic aspecs from a demographic view Förfaare: Sofia Eklund LIU-EKI/NEK-D--06/010--SE Magiseruppsas

Läs mer

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Per Jonsson Handledare: Annika Alexius HT 2005 Moneära modellers prognosförmåga för den svenska kronans uveckling Sammanfaning

Läs mer

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun

Upphandlingar inom Sundsvalls kommun Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 1 Innehåll Upphandlingar inom Sundsvalls kommun 3 Kommunala upphandlingar - vad är de? 4 Kommunkoncernens upphandlingspolicy 5 Vad är e ramaval? 6 Vad gäller när du

Läs mer

1.9 Om vi studerar penningmarknaden: Antag att real BNP (Y) ökar då förväntas att jämviktsräntan ökar/minskar/är oförändrad.

1.9 Om vi studerar penningmarknaden: Antag att real BNP (Y) ökar då förväntas att jämviktsräntan ökar/minskar/är oförändrad. RÄTTNING: För a få poäng på Fråga krävs hel rä svar per deluppgif. Dvs. svare på en deluppgif måse vara hel rä för a sudenen skall få poäng ( poäng). Varje deluppgif ger en poäng. Anal deluppgifer är 2.

Läs mer

Det svenska konsumtionsbeteendet

Det svenska konsumtionsbeteendet NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Kandidauppsas i makroekonomi, 2008 De svenska konsumionsbeeende En ekonomerisk analys av den permanena inkomshypoesen Handledare : Fredrik NG Andersson Förfaare: Ida Hedlund

Läs mer

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30 Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:

Läs mer

Växelkursprognoser för 2000-talet

Växelkursprognoser för 2000-talet Naionalekonomiska insiuionen Kandidauppsas Januari 28 Växelkursprognoser för 2-ale Handledare Thomas Elger Fredrik NG Andersson Förfaare Kenh Hedberg Sammanfaning Tiel: Växelkursprognoser för 2-ale Ämne/kurs:

Läs mer

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2 Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer

Läs mer

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom Välkommen ill och Illusraion: www.isockphoo.com # 6 OKTOBER 2009 årg 3 SkandinaviSk SjukvårdSinformaion agera mo juno blom hedersvåld försvara ungdomarnas räigheer Själavårdarna inom Kriminalvården samalar

Läs mer

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna

Förslag till minskande av kommunernas uppgifter och förpliktelser, effektivisering av verksamheten och justering av avgiftsgrunderna Bilaga 2 Förslag ill minskande av kommuner uppgifer och förplikelser, effekivisering av verksamheen och jusering av avgifsgrunderna Ågärder som minskar kommuner uppgifer Inverkan 2017, milj. euro ugifer

Läs mer

En modell för optimal tobaksbeskattning

En modell för optimal tobaksbeskattning En modell för opimal obaksbeskaning under idsinkonsisena preferenser och imperfek informaion Krisofer Törner* 1 Engelsk iel: A model for opimal obacco excise axaion under imeinconsisen preferences and

Läs mer

Lösningar till Matematisk analys IV,

Lösningar till Matematisk analys IV, Lösningar ill Maemaisk anals IV, 85. Vi börjar med kurvinegralen 5 5 dx + 5 x5 + x d. Sä P x, = 5 5 och Qx, = 5 x5 + x. Vi använder Greens formel för a beräkna den givna kurvinegralen. Efersom ine är en

Läs mer

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll? Likformig och accelererad rörelse - Fysik 1 för NA11FM under perioden veckorna 35 och 36, 011 Lekion 1 och, Rörelse, 31 augusi och sepember Tema: Likformig rörelse och medelhasighe Sroboskopfoo av likformig-

Läs mer

Demodulering av digitalt modulerade signaler

Demodulering av digitalt modulerade signaler Kompleeringsmaeriel ill TSEI67 Telekommunikaion Demodulering av digial modulerade signaler Mikael Olofsson Insiuionen för sysemeknik Linköpings universie, 581 83 Linköping Februari 27 No: Denna uppsas

Läs mer

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar 2003-09-14 1 Drifsredovisning inom skadeförsäkring - föreläsningsaneckningar ill kursavsnie Drifsredovisning i kursen Försäkringsredovi s- ning, hösen 2004 (Preliminär version) Håkan Pramsen, Länsförsäkringar 2003-09-14

Läs mer

VA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning

VA-TAXA. Taxa för Moravatten AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning VA-TAXA 2000 Taxa för Moravaen AB:s allmänna vaen- och avloppsanläggning Taxa för Moravaen AB:s Allmänna vaen- och avloppsanläggning 4 4.1 Avgif as u för nedan angivna ändamål: Anagen av Moravaen AB:s

Läs mer

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn ByggeboNy Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn Geingplåga Arbesförmedlingen på plas i Alvarsberg Kenh i hyresgäsernas jäns Sark posiiv rend Den posiiva renden håller i sig. Under sommaren har

Läs mer

Har Sveriges Riksbank blivit mer flexibel i sin penningpolitik?

Har Sveriges Riksbank blivit mer flexibel i sin penningpolitik? Har Sveriges Riksbank blivi mer flexibel i sin penningpoliik? En analys av rekursiv skaade Taylorregler baserade på realidsdaa Henrik Siverbo Kandidauppsas Lunds Universie, Naionalekonomiska insiuionen

Läs mer

Förord: Sammanfattning:

Förord: Sammanfattning: Förord: Denna uppsas har illkommi sedan uppsasförfaarna blivi konakade av Elecrolux med en förfrågan om a undersöka saisikmodulen i deras nyimplemenerade affärssysem. Vi vill därför acka vår handledare

Läs mer

Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svetsning

Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svetsning Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svesning Examensarbee uför i Reglereknik av Andreas Pilkvis LiTH-ISY-EX-- Linköping Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen

Läs mer

Inflation och relativa prisförändringar i den svenska ekonomin

Inflation och relativa prisförändringar i den svenska ekonomin Inflaion och relaiva prisförändringar i den svenska ekonomin AV BENGT ASSARSSON Beng Assarsson är verksam på avdelningen för penningpoliik vid Sveriges riksbank och vid Naionalekonomiska insiuionen vid

Läs mer

Föreläsning 19: Fria svängningar I

Föreläsning 19: Fria svängningar I 1 KOMIHÅG 18: --------------------------------- Ellipsbanans soraxel och mekaniska energin E = " mgm 2a ------------------------------------------------------ Föreläsning 19: Fria svängningar I Fjäderkrafen

Läs mer

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL!

Exempeltenta 3 SKRIV KLART OCH TYDLIGT! LYCKA TILL! Exempelena 3 Anvisningar 1. Du måse lämna in skrivningsomslage innan du går (även om de ine innehåller några lösningsförslag). 2. Ange på skrivningsomslage hur många sidor du lämnar in. Om skrivningen

Läs mer

3 Rörelse och krafter 1

3 Rörelse och krafter 1 3 Rörelse och krafer 1 Hasighe och acceleraion 1 Hur lång id ar de dig a cykla 5 m om din medelhasighe är 5, km/h? 2 En moorcykel accelererar från sillasående ill 28 m/s på 5, s. Vilken är moorcykelns

Läs mer

Realtidsuppdaterad fristation

Realtidsuppdaterad fristation Realidsuppdaerad frisaion Korrelaionsanalys Juni Milan Horemuz Kungliga Tekniska högskolan, Insiuion för Samhällsplanering och miljö Avdelningen för Geodesi och geoinformaik Teknikringen 7, SE 44 Sockholm

Läs mer

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 1(21) Dags för sambye i KPI? - Nuvarande meod för egnahem i KPI För beslu Absrac I denna pm preseneras hur nuvarande meod för egnahem i KPI beräknas, moiveras

Läs mer

Informationsteknologi

Informationsteknologi Föreläsning 2 och 3 Informaionseknologi Några vikiga yper av maemaiska modeller Blockschemamodeller Konsaner, variabler, paramerar Dynamiska modeller Tillsåndsmodeller en inrodkion Saiska samband Kor översik

Läs mer

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen Tunga lyf och lie skäll för den som fixar felen De fixar soppe i avloppe, de rasiga gångjärne, den läckande vämaskinen. De blir uskällda, igenkända, välkomnade. A jobba hemma hos människor har sina särskilda

Läs mer

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver NATIONAL- EKONOMISKA FÖRENINGENS FÖRHANDLINGAR 21-5-17 Sammanfaade av Birgi Filppa, Karin Siredo och Elisabeh Gusafsson Ordförande: Anders Björklund Inledare: Sefan Ingves, Riksbankschef Kommenaor: Pehr

Läs mer

Om exponentialfunktioner och logaritmer

Om exponentialfunktioner och logaritmer Om eponenialfunkioner och logarimer Anals360 (Grundkurs) Insuderingsuppgifer Dessa övningar är de änk du ska göra i ansluning ill a du läser huvudeen. De flesa av övningarna har, om ine lösningar, så i

Läs mer

Är terminspriserna på Nord Pool snedvridna?

Är terminspriserna på Nord Pool snedvridna? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee D Förfaare: Handledare: Pär Holmberg och Erik Glans Termin och år: Höserminen 2007 Är erminspriserna på Nord Pool snedvridna? En sudie av

Läs mer

5 VÄaxelkurser, in ation och räantor vid exibla priser {e ekter pºa lºang sikt

5 VÄaxelkurser, in ation och räantor vid exibla priser {e ekter pºa lºang sikt 5 VÄaxelkurser, in aion och räanor vid exibla priser {e eker pºa lºang sik Som vi idigare noera anar vi a den reala väaxelkursen pºa lºang sik Äar oberoende av penningmäangden och väaxelkursen beror dºa

Läs mer

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015 Ansökan ill den svenskspråkiga ämneslärarubildningen för suderande vid Helsingfors universie Våren 2015 Enheen för svenskspråkig ämneslärarubildning info-amneslarare@helsinki.fi fn 02-941 20606, 050-448

Läs mer

Minnesanteckningar från kompetensrådsträff den 14 oktober 2014

Minnesanteckningar från kompetensrådsträff den 14 oktober 2014 Minnesaneckningar från kompeensrådsräff den 14 okober 2014 Närvarande: Se delagarföreckning. NKR 2010 2014 En backspegel och avsamp mo framiden Carin Bergsröm iade bakå på de som hän i NKR sedan saren

Läs mer

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15 Tjänseprisindex för Fasighesförmedling och fasighesförvalning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rappor nr 15 Marin Kullendorff Tjänseprisindex, Enheen för prissaisik, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Ds 2000:9 3 Förord Den 15 maj 1998 besluade riksdagen om riklinjer för en reformering av reglerna om ersäning vid varakig medicinsk grundad arbesoförmåga (prop. 1997/98:111 Reformerad föridspension, m.m.

Läs mer

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 9. Analys av Tidsserier (LLL kap 18) Tidsserie data

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 9. Analys av Tidsserier (LLL kap 18) Tidsserie data Finansiell Saisik (GN, 7,5 hp,, HT 008) Föreläsning 9 Analys av Tidsserier (LLL kap 8) Deparmen of Saisics (Gebrenegus Ghilagaber, PhD, Associae Professor) Financial Saisics (Basic-level course, 7,5 ECTS,

Läs mer

Truckar och trafik farligt för förare

Truckar och trafik farligt för förare De händer en del i rafiken. För några år sedan körde en av Peer Swärdhs arbeskamraer av vägen. Pressade ider, ruckar och unga fordon. På åkerie finns många risker. Arbesgivaren är ansvarig för arbesmiljön,

Läs mer

Elektroniska skydd Micrologic 2.0 och 5.0 Lågspänningsutrustning. Användarmanual

Elektroniska skydd Micrologic 2.0 och 5.0 Lågspänningsutrustning. Användarmanual Elekoniska skydd Lågspänningsuusning Användarmanual Building a Newavancer Elecicl'élecicié World Qui fai auan? Elekoniska skydd Inodukion ill de elekoniska skydde Lära känna de elekoniska skydde Funkionsöversik

Läs mer

BÖR RIKSBANKEN ANVÄNDA TAYLORREGELN?

BÖR RIKSBANKEN ANVÄNDA TAYLORREGELN? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Shubila Balaile och Rober Rajnak Handledare: Nils Gofries V 2005 BÖR RIKSBANKEN ANVÄNDA TAYLORREGELN? -En illämpning av aylorregeln

Läs mer

BASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator

BASiQ. BASiQ. Tryckoberoende elektronisk flödesregulator Tryckoberoende elekronisk flödesregulaor Beskrivning är en komple produk som besår av e ryckoberoende A-spjäll med mäenhe som är ansluen ill en elekronisk flödesregulaor innehållande en dynamisk differensryckgivare.

Läs mer

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning OLIKA TILLÄMPNINGAR AV DIFFERENTIAL EKVATIONER Följande uryck används ofa i olika problem som leder ill differenialekvaioner: Tex Formell beskrivning A är proporionell mo B de finns e al k så a A=kB A

Läs mer

3D vattenanimering Joakim Julin Department of Computer Science Åbo Akademi University, FIN-20520 Åbo, Finland e-mail: jjulin@nojunk.abo.

3D vattenanimering Joakim Julin Department of Computer Science Åbo Akademi University, FIN-20520 Åbo, Finland e-mail: jjulin@nojunk.abo. 3D vaenanimering Joakim Julin Deparmen of Compuer Science Åbo Akademi Universiy, FIN-20520 Åbo, Finland e-mail: jjulin@nojunk.abo.fi Absrak Denna arikel kommer a presenera e anal olika algorimer för a

Läs mer

Inflation och penningmängd

Inflation och penningmängd EKONOMSK DEBAT BO AXELL nflaion och penningmängd Vilka är inflaionens besämningsfakorer? Dea är själva ugångspunken for flerale ariklar i dea emanummer.. Somliga hävdar a inflaionen speciell i e lie land

Läs mer

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö Tväeri, kök, recepion, konor, hoellrum Här finns många olika arbesuppgifer och risker. Och på jus de här hoelle finns e sälle där de allid är minus fem grader en isbar. Ha kul på jobbe är också arbesmiljö

Läs mer

Hedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden

Hedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden Magiseruppsas i finansiering Föreagsekonomiska insiuionen FEK 591 Lunds Universie Hedgefonder och akiefonder - En sudie av riskexponering och marke-iming på den svenska marknaden Handledare Hossein Asgharian

Läs mer

24 april Ett kollektivavtal [ ] är ett avtal [som] uppställer normer på ungefär samma sätt som en lag. är ett avtal. Tolkningsföreträde

24 april Ett kollektivavtal [ ] är ett avtal [som] uppställer normer på ungefär samma sätt som en lag. är ett avtal. Tolkningsföreträde Ingående Innehåll Upphörande LAS E kollekivaval [ ] är e aval [som] uppsäller normer på ungefär samma sä som en lag Kollekivaval Tore Sigeman Räsverkningar (ill exempel): Tolkningsföreräde för kollekivavalsbärande

Läs mer

1 Elektromagnetisk induktion

1 Elektromagnetisk induktion 1 Elekromagneisk indukion Elfäl accelererar laddningar och magneiska fäl ändrar laddningars rörelserikning. en elekrisk kres är de baerie som gör arbee på elekronerna som ger upphov ill en sröm i kresen.

Läs mer

SCB:s modell för befolkningsprognoser

SCB:s modell för befolkningsprognoser BAKGRUNDSMATERIAL OM DEMOGRAFI, BARN OCH FAMILJ 2005:1 SCB:s modell för befolkningsprognoser En dokumenaion Saisiska cenralbyrån 2005 Background maerial abou demography, children and family 2005:1 SCB

Läs mer

Texten " alt antagna leverantörer" i Adminstrativa föreskrifter, kap 1 punkt 9 utgår.

Texten  alt antagna leverantörer i Adminstrativa föreskrifter, kap 1 punkt 9 utgår. I Anal: 4 Bilaga Avalsmall Ubilning (si. 6) Föryligane önskas om vilken sors ubilning som avses i skrivningen Ubilning skall illhanahållas kosnasfri 0 :40:04 Se a sycke. "Vi leverans ubilar leveranören

Läs mer

Biomekanik, 5 poäng Kinetik Härledda lagar

Biomekanik, 5 poäng Kinetik Härledda lagar Uöver Newons andra lag, kraflagen, finns också andra samband som kan användas för a lösa olika problem Bland dessa s.k. härledda lagar finns Arbee Energisamband Impuls Rörelsemängdssamband (Impulsmomen

Läs mer

Är staten löneledande? En ekonometrisk studie av löneutvecklingen för statligt anställda och privata tjänstemän 1970 2002

Är staten löneledande? En ekonometrisk studie av löneutvecklingen för statligt anställda och privata tjänstemän 1970 2002 Är saen löneledande? En ekonomerisk sudie av löneuvecklingen för salig ansällda och privaa jänsemän 1970 2002 Innehåll Förord 5 Inrodukion 6 Tidigare sudier 8 Den saliga lönebildningens uveckling 10 Daa

Läs mer

Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet 12/3/2014. Bedömningskriterier. Grund rekvisiten

Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet. Arbetstagarbegreppet 12/3/2014. Bedömningskriterier. Grund rekvisiten Föreläsning 2 Ingående Innehåll Upphörande LAS Kollekivaval Ansällningsaval Arbesgivare Arbesagare Arbesagarbegreppe Arbesagarbegreppe Grund rekvisien 1. Aval (frivillighe) 2. Fysisk person 3. Ena paren

Läs mer

Perspektiv på produktionsekonomi - en introduktion till ämnet

Perspektiv på produktionsekonomi - en introduktion till ämnet Perspekiv på produkionsekonomi - en inrodukion ill ämne Fredrik Olsson (fredrik.olsson@iml.lh.se) Ins. för Teknisk ekonomi och logisik LTH, Lunds universie Vad är produkionsekonomi? (eng. ~ Producion &

Läs mer

VINDKRAFTSPOLICY. för Hallstahammars och Köpings kommuner 2013-01-25

VINDKRAFTSPOLICY. för Hallstahammars och Köpings kommuner 2013-01-25 VINDKRAFTSPOLICY för Hallsahammars och Köpings kommuner 2013-01-25 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Köpings kommun 2013-03-25, 14 Hallsahammars kommun, 2013-04-29 48 Besällning: Hallsahammars kommun Arbesgrupp:

Läs mer

Optimal prissäkringsstrategi i ett råvaruintensivt företag Kan det ge förbättrad lönsamhet?

Optimal prissäkringsstrategi i ett råvaruintensivt företag Kan det ge förbättrad lönsamhet? Föreagsekonomiska Magiseruppsas Insiuionen Höserminen 2004 Opimal prissäkringssraegi i e råvaruinensiv föreag Kan de ge förbärad lönsamhe? Förfaare: Marin Olsvenne Tobias Björklund Handledare: Hossein

Läs mer

{ } = F(s). Efter lång tid blir hastigheten lika med mg. SVAR: Föremålets hastighet efter lång tid är mg. Modul 2. y 1

{ } = F(s). Efter lång tid blir hastigheten lika med mg. SVAR: Föremålets hastighet efter lång tid är mg. Modul 2. y 1 ösningsförslag ill enamensskrivning i SF1633 Differenialekvaioner I Tisdagen den 7 maj 14, kl 8-13 Hjälpmedel: BETA, Mahemaics Handbook Redovisa lösningarna på e sådan sä a beräkningar och resonemang är

Läs mer

Glada barnröster kan bli för höga

Glada barnröster kan bli för höga Glada barnröser kan bli för höga På Silverbäckens förskola är ambiionerna höga. Här vill man mycke, och kanske är de jus därför de blir sressig ibland. De säger Therese Wesin, barnsköare och skyddsombud.

Läs mer

DIGITALTEKNIK. Laboration D171. Grindar och vippor

DIGITALTEKNIK. Laboration D171. Grindar och vippor UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elekronik Digialeknik Håkan Joëlson 2006-01-19 v 1.3 DIGITALTEKNIK Laboraion D171 Grindar och vippor Innehåll Uppgif 1...Grundläggande logiska grindar Uppgif 2...NAND-grindens

Läs mer