Är terminspriserna på Nord Pool snedvridna?

Transkript

1 NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee D Förfaare: Handledare: Pär Holmberg och Erik Glans Termin och år: Höserminen 2007 Är erminspriserna på Nord Pool snedvridna? En sudie av spo- och erminspriser på den nordiska elbörsen Nord Pool

2 Sammanfaning I denna uppsas undersöks om erminsprise på el är snedvride jämför med de framida spoprise. Undersökningen har fokuseras på elmarknaden och den prissäning som sker på den Nordiska elbörsen, Nord Pool. Förs preseneras en eori om varför de finns en derivaamarknad och vilken beydelse den har. Vidare så förklaras vad som menas med sporespekive erminspris och därefer förklaras hur de förhåller sig ill varandra uifrån ekonomisk eori. Sedan inroduceras hur marknaden fungerar på Nord Pool och hur prissäningen sker av spo- och erminsprise. Dea följs upp med hur de går ill ren prakisk a handla med e erminskonrak i form av e fuureskonrak. Olika ekonomeriska eser kommer sedan a uföras för a se på variablernas underliggande render och sluligen undersöks huruvida fuuresprise är en snedvriden skaning av framida spopris. Daamaeriale som har använs är veckovisa observaioner från vecka, 996 ill vecka 4, Resulae visar på a fuuresprise är en snedvriden skaning av framida spopris då fuuresprise i genomsni visade sig vara högre än framida spopris. Nyckelord: Nord Pool, elmarknad, prissäning, spopris, fuurespris, snedvriden skaning, saionärie, koinegraion

3 Innehållsföreckning. Inrodukion 3. Tidigare sudier 3.2 Syfe 4.3 Meod 4.4 Avgränsningar 4.5 Disposiion 4 2. Teori 5 2. Derivaamarknadens funkion Spo- och erminspriser Värdering av fuureskonrak Riskpremie Jämviksläge mellan fuurespris och spopris 8 vid icke sysemaisk risk 3. Elmarknaden och Nord Pool 0 3. Avreglering av den svenska elmarknaden Nord Pools verksamhe Den finansiella marknaden på Nord Pool Prissäning på spomarknaden Fuureskonrak på Nord Pool Avräkning av fuureskonrak 4 4. Daa och meod 7 4. Daa Hypoesen om icke snedvridna fuurespriser Saionärie Koinegraion Analys och resula av eserna 2 5. Signifikansnivå Grafisk analys Saionärie och enhesröer Tes av enhesröer vid försa gradens differens Tes av enhesröer vid andra gradens differens Koinegraion Tes av hypoesen om icke snedvridna fuurespriser Sludiskussion Referenser Appendix 32 2

4 . Inrodukion I denna inrodukion ill uppsasen kommer förs en presenaion av idigare sudier och vad dessa har kommi fram ill. Därefer förklaras syfe med denna uppsas följ av en meod del där en beskrivning ges hur arbee har uförs. Vidare klargörs avgränsningarna för a sluligen ge läsaren en beskrivning av uppsasens disposiion.. Tidigare sudier Tidigare sudier som gjors på elmarknaden och då främs på Nord Pool är Gjolberg och Johnsen (200) som har sudera fyra- och olvveckors fuureskonrak. De fann a fuuresprise enderar a vara mycke högre jämför med de framida spoprise och de menar a de ine är någo som kan förklaras med en riskpremie. De urycker a prognosfelen har vari sysemaiska och a fuurespriserna ine reflekerar illgänglig informaion vilke visar på en icke raionell prissäningsmeod. Vidare säger de a prissäningen på Nord Pool är omogen och ine speciell effekiv men kan förklaras av de fakum a Nord Pool är en relaiv ung marknad där akörerna ine uppfaar när priserna är uanför raionella gränser. Även Krisiansen (2007) kommer fram ill samma slusas a marknaden på Nord Pool är omogen efer de a han funni briser i prissäningseffekivieen på forwardkonrak som är baserade på månadsbasis respekive säsongsbasis. Torró (2007) fann i sin sudie om Nord Pool a erminsprise i sni var högre än de framida spoprise då han undersöke fuureskonrak på veckobasis under perioden januari, 998 ill december, Boerud e al. (2002) kunde också visa på a prise för fuureskonrak på vecko- och årsbasis i genomsni överseg de framida spoprise under åren 997 ill 200. Under 200 fann dock Boerud e al. (2002) a fuuresprise underseg spoprise för de båda konraken. Andra sudier gjorda uanför Nord Pool är bland anna den av Longsaff och Wang (2004) som undersöke imsvisa spopriser och dagsvisa forwardpriser från juni, 2000 ill november, De undersöke områdena Pennsylvania, New Jersey och Maryland i USA. De fann a en riskpremie exiserar och a prissäningen på elmarknaden är raionell. Kolos och Ronn (2007) fann i deras sudie om energipriser a fuuresprise är högre än förvänade spoprise under korare idsperioder. Shawky e al. (2003) undersöke dagliga spo- och fuureskonrak, mellan 998 och 999, som handlades på den sora fuuresbörsen, New York Mercanile Exchange, för leverans run gränsen mellan Kalifornien och Oregon. De fann a prissäningen ill sor del överenssämde med raionella förvänningar vilke yder på a fuuresprise i genomsni är de samma som framida spopris. 3

5 .2 Syfe Syfe med denna uppsas är a undersöka huruvida prissäningen av fuureskonrak på den nordiska elbörsen, Nord Pool, är snedvridna jämför med framida spopriser..3 Meod I denna uppsas kommer förs en förklaring av derivaamarknaden och dess beydelse. Därefer ges en genomgång av hur spo- och erminspriser fungerar och hur de är kopplade ill hypoesen om icke snedvridna erminspriser. Vidare preseneras hur Nord Pool fungerar och hur marknadsakörerna säer priserna av spo och fuureskonrak på elmarknaden. För a sedan visa om fuuresprise på el är snedvriden eller ine kommer e anal ekonomeriska eser a förs förklaras eoreisk för a sedan genomföras i daaprogramme GiveWin med illhörande modul PcGive. Daamaeriale som används är häma från Nord Pools fp-server och är veckovisa observaioner som sräcker sig från januari 996 ill okober Avgränsningar Daamaeriale sräcker sig från januari 996 ill okober En längre idsperiod hade roligvis givi e mer illförlilig svar på om fuurespriserna är snedvridna eller ine men de har ine vari möjlig då Nord Pool officiell bildades 996. A idsperioden ine är så lång kompenseras ill viss del med a veckovisa observaioner har använs, vilke mosvarar 64 observaioner per variabel. Dea är illräcklig för a de ekonomeriska eserna ska vara illförliliga. Vidare preseneras hur Nord Pool säer sina spo- respekive fuurespriser men däremo förklaras ine hur andra sandardiserade konrak fungerar på Nord Pool. Elpriserna på Nord Pool skiljer sig mellan de nordiska länderna om de uppsår överföringsbegränsningar i elnäe som kallas för flaskhalsar. Dea är inge som har agis med i denna uppsas uan isälle har eserna gjors uifrån sysempriserna vilke förklaras mer i kapiel re..5 Disposiion Denna uppsas är uppdelad i fem kapiel. I försa kapile ges en inrodukion ill uppsasämne och dess uppbyggnad. I andra kapile förklaras hur spo- och erminspriserna fungerar eoreisk. Vidare i kapiel re beskrivs Nord Pools verksamhe och hur spo- respekive fuurespriser på el fungerar. I kapiel fyra preseneras de ekonomeriska meoder som ligger ill grund för de eser som uförs. Resulae från eserna redovisas i kapiel fem; analys och resula av eserna. Avsluningsvis preseneras en slusas i kapiel sex där även en diskussion kring ämne finns med. I appendix redovisas mer uförlig de ekonomeriska resulaen. 4

6 2. Teori I denna del av uppsasen kommer de förs en presenaion varför en derivaamarknad finns på elmarknaden och vad som gör den unik. Därefer förklaras begreppen spo- respekive erminspriser och hur dessa priser fungerar. Därefer ges en mer ingående eoreisk förklaring av hur prissäningen går ill på erminsmarknaden och då främs på fuureskonrak. Vidare preseneras vad som menas med hypoesen om icke snedvridna erminspriser. 2. Derivaamarknadens funkion Elpriserna på spomarknaden är volaila och säsongsvarierande vilke skapar en osäkerhe om framida spopriser. Dea skapar e behov av finansiella insrumen för prissäkring och riskhanering (Energimyndigheen, 2003). Deso sörre osäkerheen är för framida spopriser deso mer angelägna är marknadsakörerna a säkra framida spopris. Dea anyder även Carlon (983) som säger a när iderna blir osäkrare ökar sannolikheen för a både derivaamarknaderna expanderar sam a volymen som handlas på derivaamarknaderna ökar. Vidare så är de jus osäkerheen som är den cenrala fakorn bakom uppkomsen av en derivaamarknad. Carlon (983) säger a olika marknadsakörer hanerar osäkerheen på olika sä. De finns de som vill spekulera och försöka spela på den risk som finns för a på så sä jäna pengar medan andra marknadsakörer enbar vill säkra sig mo framida spopriser. Oavse varför en marknadsakör på elmarknaden ingår e finansiell konrak så avspeglar prissäningen på derivaainsrumene marknadens förvänningar om framida spopriser (Elforsk, 200). Därigenom får alla akörer som handlar på den finansiella marknaden illgång ill prisprognoser uan sora iniiala kosnader efersom de ine behöver göra egna enskilda prisprognoser (Pilbeam, 998). En derivaamarknad har även fler goda egenskaper såsom haneringsmässiga fördelar. Dessa är bland anna a ransakionskosnaderna och handelskosnaderna minskar samidig som derivaamarknaden ofa har bäre likvidie än spomarknader (Elforsk, 200). Derivaamarknaden för elkraf är ill sor beydelse för de medverkande akörerna efersom elmarknaden och främs elpriserna involverar beydande risk av olika karakär. De främsa riskerna som en akör vill säkra sig från på elmarknaden är handelsrisker som affärsrisk, effekrisk, moparsrisk och profilrisk (Finansinspekionen, 2005). Affärsrisken är den risk som ugörs av e föreags poliik i sor så som inveseringspoliik, produkpoliik och prispoliik men borse från föreages finansieringspoliik. Effekrisken är risken för ovänade produkionsborfall i syseme och med moparsrisk menas den risk som uppkommer ifall ena paren i e konrak ine kan fullfölja sin del. Profilrisken är, ill skillnad från de andra riskerna, ganska speciell för jus 5

7 elmarknaden och innebär a akörer kan säkra sig mo prisförändringar under vissa ider på dygne då förbrukning av el är högre (Finansinspekionen, 2005). Elmarknaden är också väldig speciell på de säe a akörer måse a hänsyn ill vädre och dess uveckling vilke gör a affärsuppgörelser ill sor del måse baseras på väderprognoser. 2.2 Spo- och erminspriser För a kunna förså hypoesen om icke snedvridna erminspriser krävs kunskap om vad spooch erminspriser är för någo. Spokursen är ill a börja med de pris som gäller vid omedelbar leverans av en vara. Spoprise på elmarknaden skiljer sig dock från andra marknader då leveransen av el sker dagen efer de a spoprise fassälls. Prise på spomarknaden säs uifrån hur mycke elkraf en leveranör är villig a bjuda u sam hur mycke elkraf som konsumenerna är villiga a köpa. Jämviksprise på elkraf uppkommer således uifrån ubud och eferfrågan vilke kommer a suderas närmare i kapiel 3.4. Till skillnad från spoprise finns erminspriser på elkraf som kan köpas på den finansiella marknaden. De finns olika yper av erminskonrak men i denna uppsas ligger fokus på fuureskonrak. E fuureskonrak är e aval om a köpa eller sälja en vara, vid en besämd idpunk i framiden, ill e besäm pris (Hull, 2005). E fuureskonrak har följande huvudegenskaper (Buckley, 2000): Handlas på börser Sandardiserade i volym och leveransdaum Daglig avräkning Moparen är e clearinghus De ovan nämnda huvudegenskaperna är specifika för fuureskonrak men de kan skilja sig å beroende på vilken marknad som fuureskonrake är ufärda. På Nord Pool är den sandardiserade volymen MWh och längden på fuureskonraken varierar från en dag ill en månad. De som även känneecknar e fuureskonrak, oavse marknad, är den dagliga konanavräkningen. De är en procedur som kallas mark-o-marke och innebär a innehavaren av fuureskonrake får beala, alernaiv får en insäning av den skillnad som uppsår mellan de köpa konraksprise och förändringen av konraksprise under handelsperioden. Under leveransperioden sker denna avräkning isälle mellan de så kallade fixingprise och sysemprise. Denna procedur med avräkning kommer a beskrivas mer ingående i näsa kapiel, avsni 3.5. Vidare så sker all avräkning mo e så kalla clearinghus 6

8 som sår som garan a ransakionerna mellan parerna sker på e rikig sä. Dea beyder a moparsrisken minskar avsevär och a akören ine i förhand behöver granska sin mopar. En annan egenskap hos fuureskonrak är möjligheen för en innehavare a sälja, nea u, si konrak ill en annan akör innan leveransperioden rä i kraf (Ross e al., 2002). Dea innebär a den akör som köp e fuureskonrak inar posiionen som säljare för exak samma volym som var besäm i de iniiala konrake. 2.3 Värdering av fuureskonrak Värdering av fuureskonrak är ganska komplex på grund av de fakum a elkraf ine går a lagra som de flesa andra varor. De kan argumeneras a el ill viss mån kan lagras främs i form av vaenreservoarer, men de är idag ine möjlig a köpa elkraf för a lagra den för framida försäljning. En annan egenskap är a eferfrågan och ubud på elkraf måse macha exak för annars kan de bli frekvens och spänningsfall vilke kan orsaka elavbro. Dessa egenskaper gör a elmarknaden kan ses som en marknad med prissäning som ine idigare funnis (Boerud e al., 2002). Dea medför a vissa anaganden kommer a göras i dea avsni. Men ill a börja med så finns vå sycken eorier om relaionen mellan spo- och fuurespriser på varumarknaden. Den ena eorin säer sin fokus på kosnaden a lagra en konsumionsvara och a de är jus den kosnaden som förklarar skillnaden mellan sporespekive fuuresprise. De illkommer även yerliggare en förklaring kring skillnaden mellan spo- och fuuresprise i denna eori och de är den så kallade convenience yield. Den kan enklas förklaras som a de är en privilegie a hålla en vara som kan säljas när som hels och på så sä karakäriseras i form av en likvid premie. Den andra eorin, som är mer illämpbar på elmarknaden, preseneras i näsa avsni Riskpremie Den ovan nämnda eorin om lagringskosnader är ine så illämpbar på elmarknaden efersom elkraf ine direk är lagringsbar i dagsläge. De är då mer inressan a använda sig av en annan eori, nämligen den om en riskpremie. Riskpremien i e fuureskonrak kan ses som skillnaden mellan diskoneringsränan och den riskfria ränan och kan beecknas som följande (Boerud, e al., 200): p = ( r i ) (2.) 7

9 vike kan skrivas om ill följande under anagande om posiiva ränor: p = ( i r ) (2.2) där riskpremien,, är lika med diskoneringsränan ( i ) minus den riskfria ränan ( ) p r. Den riskfria ränan är enkel uryck den avkasning som man kan erhålla uan a a någon risk och förknippas ofas med sasobligaioner och sasskuldsväxlar. Diskoneringsränan är däremo den räna som akören använder sig av för a värdera om a invesera i nuläge eller i framiden. Ju högre diskoneringsränan är deso högre värderar akören a invesera i nuläge. Man kan även urycka diskoneringsränan som en avkasningsräna vilken besäms uifrån akörens lägsa acceperade avkasning. Diskoneringsränan kan skilja sig mellan köpare och säljare beroende på deras riskaversion och på elmarknaden anas köpare ha någo högre riskaversion, därav en högre diskoneringsräna. Dea anagande bonar i a elleveranörer jänar mer på a sälja el som ine är bunde ill någo aval och därmed anas deras osäkerhe inför framiden vara mindre än för de som köper el (Energimyndigheen, 2006). I denna uppsas anas diskoneringsränan dock vara den samma för köpare och säljare. Ur ekvaion 2.2 kan man se a så länge som diskoneringsränan är sörre än den riskfria ränan kommer riskpremien a vara posiiv Jämviksläge mellan fuurespris och spopris vid icke sysemaisk risk Förhållande mellan fuuresprise och de förvänade värde av spoprise beror av den sysemaiska risken och den icke sysemaiska risken. Sysemaisk risk är den risk som påverkar sora delar av marknaden i sin helhe som ill exempel inflaion, ränor och BNP (Ross e al., 2002). Inveserare har på grund av riskaversion olika krav på avkasning vid olika sorlek på den sysemaiska risken. De innebär a ju sörre sysemaisk risk deso högre krav säller inveserare på avkasning vilke medför en högre diskoneringsräna. Men elmarknaden kan anagas ha den egenskapen a den icke sysemaiska risken, den risk som är föreagsspecifik eller knuen ill en specifik illgång, ugör den sörsa delen uav den oala risken och de är även denna risk som man kan diversifiera sig bor från. A den icke sysemaiska risken ugör den sörsa delen beror på a elpriserna ill sor del syrs av vädre och uifrån de kan man även anaga a elmarknaden ine är korrelerad med den övriga akiemarknaden. Om elmarknaden ine är korrelerad med akiemarknaden eller då man har en akieporfölj där den sysemaiska risken är försumbar kan man enlig Hull (2005) anaga a 8

10 riskpremien är noll. Dea innebär a spekulaner kan anagas vara riskneurala mo elmarknadsrisken. Förhållande mellan fuuresprise och de förvänade framida värde av spoprise ser då u som följande (Hull, 2005): F ( S ), = E + (2.5) Dea visar a fuuresprise är en icke snedvriden skaning och därav en opimal bedömning av de förvänade framida spoprise om den underliggande varan, elkraf, ine är korrelerad med akiemarknaden. Dea beyder a de ine skulle finnas någon osäkerhe när akörer säer fuurespriser och a de ine gör några förusägbara felbedömningar. Om fuuresprise däremo ine är de samma som de förvänade framida spoprise så är skaningen snedvriden. För a se om fuuresprise är snedvride genemo framida spopris kommer de i kapiel 4.2 en förklaring av hypoesen om icke snedvridna fuurespriser och senare kommer resulae av ese a preseneras i kapiel

11 3. Elmarknaden och Nord Pool I dea kapiel kommer förs en kor presenaion av elmarknaden och därefer ges en beskrivning av Nord Pools organisaion och srukur. Vidare kommer en förklaring ill hur priserna säs på spomarknaden följ av en beskrivning av fuureskonrak och hur de går ill när man handlar med dessa på den finansiella marknaden. 3. Avreglering av den svenska elmarknaden Fram ill 996 kunde de svenska folke enbar köpa el från de lokala elbolage. Saen besämde vilka elföreag som fick sälja el och konsumenerna hade då inge inflyande på elpriserna. För a få bor monopole på elmarknaden skapades en ny ellag som rädde i kraf 996. Denna reform innebar a monopole avskaffades på produkion och handel med el (Energimyndigheen, 2006). Syfe med avregleringen var a öka valmöjligheerna för konsumenerna a välja elleveranör och på så sä öka konkurrensen på elmarknaden. Däremo förblev näverksamheen e reglera monopol vilke beyder a varje konsumen måse beala en näariff hos de lokala näföreage (Energimyndigheen, 2006). Men för a näbolagen ine ska a u orimliga näariffer har Energimarknadsinspekionen e övergripande illsynsansvar över näbolagens prissäning så a de skapas goda förusäningar för en fungerande marknad (Energimyndigheen, 998). 3.2 Nord Pools verksamhe Efer a den nya ellagen rädde i kraf 996 kom Sverige och Norge överens om a skapa en gemensam möesplas där elproducener och elförsäljningsföreag kunde handla med varandra (Energimyndigheen, 2006). Svenska Krafnä, som är sysemoperaör för de svenska samnäe, blev då delägare i Nord Pool ASA som redan var eablera i Norge sedan 993 fas då som Sane Marked AS. Två år senare, 998, anslö sig Finland och under åren anslö sig även Danmark för a på så sä bilda en helnordisk elbörs. Nord Pool ASA är idag moderbolage för hela koncernen Nord Pool som ägs ill 50 procen av Svenska Krafnä och 50 procen av den norska mosvarigheen, Sane. Nord Pool är uppdela enlig följande srukur: ( ) 0

12 Nord Pool ASA Nord Pool Spo AS Nord Pool Clearing ASA Nord Pool Consuling AS Nord Pool Finland OY Källa: ( ) Haneringen av den finansiella elmarknaden, Nord Pool Financial Marke, är som synes ine organiserad i en e ege bolag uan skös direk av moderbolage Nord Pool ASA (Energimyndigheen, 2006). Avsiken med Nord Pools Financial Marke är dels a akörerna på elmarknaden ska kunna säkra sig mo prisförändringar och dels a akörer ska kunna spekulera i prisförändring (Finansinspekionen, 2005). Säkring och spekulaion av prisförändringar sker med hjälp av elerminer och elopioner där handel kan göras på dygn-, vecko-, block-, säsongs- eller årskonrak (Energimyndigheen, 2006). Handel sker genom aningen Nord Pools elekroniska sysem eller aningen via elefon 2. Under Nord Pool ASA finns Nord Pool Clearing ASA sam Nord Pool Consuling AS som båda är helägda doerbolag. Nord Pool Clearing ASA fungerar som mopar i all handel som sker på Nord Pool och försäkrar därmed den ekonomiska avräkningen mellan parer som ingå i e finansiell konrak (Energimyndigheen, 2003). För a få finansiella konrak clearade av Nord Pool Clearing ASA krävs de a delagare ingår i omfaande aval som innefaar specifika regler om gällande säkerhe (Energimyndigheen, 2003). Akörer som bedriver börshandel på Nord Pool är vingade a vara clearingmedlem och därigenom möa de krav som Nord Pool Clearing säller. Nord Pool erbjuder även clearing av finansiella konrak som handlas på den bilaerala marknaden (Energimyndigheen, 2003). Vid sidan av Nord Pool Clearing ASA finns Nord Pool Consuling AS som bildades 998 och är e konsulföreag med inrikning på sraegi och ledning som erbjuder sina jänser jorden run 3. På Nord Pool Spo, besående av Nord Pool Spo AS och dess helägda doerbolag Nord Pool Finland Oy, sker all den fysiska handeln med elkraf. På Nord Pool Spo AS sker leveransen av elkraf en dag efer köpe och marknaden kallas kor för Elspo. På Nord Pool Finland OY finns en marknadsplas som kallas Elbas där leverans av elkraf sker så idig som en imme 2 ( ) 3 ( )

13 efer köpe. Elbas är dock ine den primära marknaden uan här sker endas kompleeringar av den elkraf som köps på Elspo Den finansiella marknaden på Nord Pool Den finansiella marknaden på Nord Pool finns huvudsakligen ill för a marknadsakörer ska kunna prissäkra sig genemo framida elpriser som ibland enderar a flukuera krafig (Finansinspekionen, 2005). De vå huvudkrierier som måse vara uppfyllda för a få vara med och handla på Nord Pools finansiella marknad är:. Akören ska ingå i börsmedlemskap 2. Akören ska vara regisrerad clearingmedlem Då dessa krierier är uppfyllda kan akören välja bland vå olika huvudinsrumen, nämligen erminer och opioner. Elerminer kan delas upp i re sycken underkaegorier; fuures, forwards och conracs for differences. De som är gemensam för de re olika erminerna är a en köpare och säljare ingår i e konrak om leverans av en förubesämd kvanie elkraf ill e besäm pris under en given idsperiod. De som känneecknar fuureskonrak är a de sker en så kallad marko-marke avräkning med konan bealning under handelsperioden vilke förklaras mer i avsni 3.5. Med forwardkonrak så sker ine samma yp av daglig konanavräkning uan isälle realiseras vinsen eller förlusen förs i leveransperioden och då med lika sor andel varje dag genom hela leveransperioden. Till skillnad från fuureskonrak och de vanligase forwardkonraken, där akören säkrar sig från prisrörelser i sysemprise, finns även conracs for differences (CfD) där akören säkrar sig från skillnader i områdespriser. Områdespriser uppkommer ill följd av begränsningar i överföringskapacieen, så kallade flaskhalsar, mellan olika områden i Norden. De beyder a överföringsledningar blir usaa med för mycke elkraf på en och samma gång vilke leder ill en överbelasad ledning. 4 Köp av elkraf på Elbas uppgick ill 0.44 procen (.TWh) av handeln på Elspo (249.8 TWh) år

14 3.4 Prissäning på spomarknaden Elprise på Nord Pools spomarknad besäms uifrån e aukionsförfarande där medverkande akörer får lämna köp- och säljbud för varje imme. Samliga bud sammansälls i form av ubuds- och eferfrågekurvor där säljbuden sår för ubude och köpbuden för eferfrågan. Figur 3.2. Jämvikspris på spomarknaden I figur 3.2 benämns jämviksprise som Pris/MWh* och jämviks kvanieen som MWh*. Jämviksprise besäms av e så kalla marknadsklarerande pris där den sisa marginella produkionsenheen är den som besämmer prise (Energimyndigheen, 2006). De beyder a jämviksprise speglar de högsa av alla acceperade säljbud eller de lägsa av alla acceperade köpbud. De är här mycke vikig för elproducenerna a avväga ill vilke pris som man ska bjuda u sin el. De producener som har bjudi u sin elprodukion ill e pris under de marknadsklarerande prise får ändå sälja sin produkion ill de marknadsklarerande prise efersom all illgänglig elprodukion ska konkurrera på samma villkor och värderas lika, oavse vilken eknik som har använs i produkionen (Energimyndigheen, 2006). Om en elproducen däremo har lämna e bud som översiger de marknadsklarerande prise får denna ine sälja någon el. De kan även finnas exremfall där eferfrågan är högre än produkionskapacieen och då illämpar Nord Pool kvoering. Uifrån jämviken av alla bud på hela den nordiska marknaden besäms de så kallad sysemprise. Sysemprise fungerar sedan som en referens ill priserna på den finansiella marknaden och även för den bilaerala handeln (Nord Pool, 2006). 3

15 3.5 Fuureskonrak på Nord Pool På Nord Pool kan man handla med re yper av fuureskonrak; dag, vecka och månadskonrak. De underliggande för de samliga konraken är a de prissäs uifrån spoprise som ugör e så kalla referenspris. De är sedan upp ill köpare och säljare a lägga in bud ill Nord Pool där de anger hur mycke el sam ill vilke pris som de vill köpa respekive sälja. Denna procedur är den samma som för akiemarknaden och innebär a när säljare och köpare är överens om volym och pris går köpe igenom. Vidare så kan konraken delas in i vå sycken delmomen. Försa momene är handelsperioden då fuureskonrake kan köpas eller räare sag köparen ingår i e fuureskonrak. De enda som köparen bealar är en handelsavgif och en clearingavgif vilke beyder a konrake i sig ine kosar någo 5. De andra momene är leveransperioden då den fysiska leveransen och bealningen av elkrafen sker. Köpande av el sker ine på erminsmarknaden uan isälle på spomarknaden och de är även spomarknaden som bealning sker. Vidare så karakäriseras fuureskonraken av en så kallade mark-o-marke procedur vilke innebär a de sker en dagsvis avräkning av konraken under handelsperioden och imvis avräkning under leveransperioden. I näsa avsni ges en mer ingående beskrivning av denna procedur Avräkning av fuureskonrak Fuureskonrak har den speciella egenskap a de avräknas av en så kallad mark-o-marke meod. Nedan preseneras förs grafisk hur de fungerar och därefer följer e prakisk exempel för a på så sä ge en enkel förklaring. 5 Handelsavgiferna på Nord Pool är många men e vanlig börsmedlemskap kosar 3500 Euro i årsavgif om man är medlem för handel av el. Sedan illkommer en avgif för fuureskonrak som mosvarar 0,0035 Euro/MWh. Inrädesavgifen för medlemskap i Nord Pool Clearing kosar 7500 Euro och därefer illkommer en årlig avgif som beror på hur mycke el man handlar. Uöver dea illkommer även en avgif per MWh som även den beror på hur mycke el man köper. I sora drag så varierar den avgifen mellan 0, ,0333 Euro/MWh. För mer informaion se Nord Pools hemsida: 4

16 Figur 3.3. Avräkning av fuureskonrak Källa: Egen olkning av figur i Nord Pools Trade a Nord Pool s Financial Marke (2006) sam figur i Energimyndigheens Elmarknadsrappor (2003). Anag a en akör på elmarknaden köper e fuureskonrak för 200 kronor per MWh som i figur Akören köper konrake fyra dagar innan den vill a leveransen av el ska räda i kraf. I handelsperioden kommer prise för fuureskonrak a ändras och efer försa dagen har prise sigi ill 205 kronor per MWh. Dea beyder a akören har jäna fem kronor per MWh som säs in på akörens kono. Näsa dag siger prise yerliggare 5 kronor per MWh som säs in på akörens kono. Under redje dagen faller prise med fem kronor vilke beyder a akören denna gång får beala illbaka fem kronor per MWh. Under sisa dagen före leveransperioden siger prise ill 240 kronor per MWh och akören får då en insäning på 25 kronor per MWh. De pris som ligger närmas leveransperioden kallas för fixingprise vilke i de här falle är 240 kronor per MWh. Akören har sammanlag under handelsperioden få in 40 kronor per MWh. När leveransperioden räder i kraf avräknas isälle fixingprise genemo sysemprise på spomarknaden. Dea görs varje imme efersom spoprise juseras av ubud och eferfrågan varje hel imme, dygne run. Sisa immen under leveransdagen i exemple har sysemprise 6 Om en akör köper e konrak mosvarande MW så kommer akören a få MW varje imme under hela leveransperioden, vilke mosvarar 68 MWh för e veckokonrak. I mi exempel förklarar jag enbar hur de fungerar generell. 5

17 sigi ill 245 kronor per MWh vilke är fem kronor högre än fixingprise. De beyder a innehavaren av fuureskonrake får fem kronor per MWh. De reserande 40 kronor per MWh har akören redan få under handelsperioden. Den sisa immen har således innehavaren av fuureskonrake jäna 45 kronor per MWh medan usällaren av fuureskonrake förlora 45 kronor per MWh. De oala belopp som innehavaren däremo har jäna, alernaiv förlora, under hela leveransperioden är fixingprise minus de genomsniliga sysemprise under leveransperioden. 6

18 4. Daa och meod I dea kapiel beskrivs förs vilken yp av daa som använs för a a reda på om fuuresprise på el är snedvride eller ine jämför med framida spopris. Vidare förklaras hur eorin bakom hypoesen om icke snedvridna fuurespriser säs i kombinaion med en ekonomerisk regression för a kunna a reda på frågan. Därefer ges en förklaring om hur olika eser fungerar för a konrollera de båda variablernas underliggande egenskaper. 4. Daa Daamaeriale som använs i denna uppsas är häma från Nord Pools fp-server 7. De som använs är veckovisa observaioner från januari 996 ill okober 2007, vilke mosvarar 64 observaioner per variabel. Spoprise, som är den ena variabeln, är beräkna som medelvärde av samliga spopriser under varje imme under en hel vecka. Terminsprise, som är den andra variabeln, är e fuureskonrak som finns på veckobasis. Fuureskonraken kan köpas från måndagen veckan före de räder i kraf och kan handlas varje dag fram ill och med fredagen. Handel med fuureskonrak eller några andra erminskonrak kan ine göras på lördagar och söndagar då den finansiella marknaden är sängd på Nord Pool. De fuureskonrak som har använs i denna uppsas är de som besäms på fredagen före leveransveckan. Om fredagen vari en helgdag har jag använ mig av orsdagens fuureskonrak. 4.2 Hypoesen om icke snedvridna fuurespriser För a relaera eorin om hypoesen om icke snedvridna fuurespriser ill dea avsni visas förs förhållande mellan spo- och fuuresprise enlig följande: ( S + ) F, E = (4.) Dea uryck skrivs sedan om ill en regressionsmodell och får då följande karakär (Wesso, 999): S F + = β, + ε + (4.2) 7 Nord Pools fp-server innehåller prisuppgifer på elmarknaden och uppdaeras varje imme. Man kan få illgång ill fp-servern efer konsulaion med Nord Pool. 7

19 där den beroende variabeln, S, är de framida spoprise vid idpunken +. är + F, fuuresprise vid idpunk men gäller för leverans en vecka senare, därav urycke,. Termen β är koefficienen ill fuuresvariabeln och ε är den slumpmässiga felermen. För a hypoesen om icke snedvridna fuurespriser ska sämma gäller de a e fuureskonrak som är köp vecka, för leverans vecka +, i genomsni är de samma som spoprise vecka +. Dea beyder a koefficienen, β, ine ska vara skild från e. Innan man uför ese för hypoesen om icke snedvridna fuurespriser behövs förs e anal sandardeser uföras som undersöker variablernas underliggande render. Dea görs för a se om spo- och fuurespriserna uppvisar några egenskaper som skulle kunna ge missledande resula. 4.3 Saionärie När man använder sig av idsserier är de av sor beydelse a se huruvida variablerna är saionära eller ine. Om variablerna i en modell är icke-saionära enderar de a visa spuriösa samband vid ekonomeriska eser och därmed ge missledande resula. För a undgå probleme kan variablerna differenieras d gånger för a bli saionära. Egenskaperna hos en saionär variabel beskrivs genom a vänevärde och variansen är konsan över iden och a dess auokovarians ine förändras med iden. Alexander (200) summerar;. E(y ) är konsan (4.3) 2. V(y ) är konsan (4.4) 3. Kov (y, y -s ) beror enbar av s (4.5) För a se om en variabel är saionär eller ine kan man förs göra en grafisk analys för a på så sä se om de finns någon form av rend eller ine (Abdulnasser, 2002). I analyskapile och avsni 5.2 kan man se uifrån graferna a både spoprise och fuuresprise är hel slumpmässiga processer uan varken drif eller idsrend. Dea innebär a jag ine kommer a använda mig av någon konsan eller idsberoende variabel i dea kapiel eller i analyskapile där jag presenerar resulae från de eser som uförs. För a sedan mer ingående a reda på om variabeln är saionär eller ine uförs e es för enhesröer. Om variabeln har en eller fler enhesröer är variabeln icke-saionär vilke beyder a den är inegrerad av ordning d, beeckna I (d). En av de vanligase och mes använda meoder för es av enhesröer är Dickey och Fuller (979) es, förkoras DF-es. 8

20 Anag följande hel slumpmässiga process: y + e = a y (4.6) Om ekvaion 4.6 ovan är icke-saionär kan man differeniera den så a den ransformeras ill a bli en saionär serie. Försa differensen ser u som följande: ' Δy = a y + e (4.7) där Δ y och a = a = y y ' Om ekvaion 4.7 är saionär säger man a serien är inegrerad av försa ordningen, I (), och har då en enhesro. Dea kan esas med de så kallade Augmened Dickey-Fuller ese som även kommer a användas i kapiel fem. Skillnaden mellan Dickey-Fuller es, DF-es, och e Augmened Dickey-Fuller es, ADF-es, är a ADF-es lägger ill laggade beroende variabler ill DF regressionen. Anal laggar som används ser ill a a bor auokorrelaion i residualerna (Alexander, 200). Följande modell används (Abdulnasser, 2002): Δy = a y ' + k biδy i + i= e (4.8) Om ' a = 0 beyder de a y är icke-saionär och inegrerad av ordning e, I (), eller högre. Enlig hypoesprövning så är nollhypoesen, H 0 = I (), och alernaivhypoesen, H = I (0). Om nollhypoesen ine kan förkasas behöver de ine beyda a variabeln är inegrerad av ordning e, den kan vara inegrerad av högre ordning (Alexander, 200). Näsa seg blir a repeera förgående procedur fas den här gången med hypoesen, H 0 = I (2) mo alernaivhypoesen H = I (). Modellen ser u som följande (Abdulnasser, 2002): ' k 2 biδ y i + i= 2 Δ y = a Δy + e (4.9) där ( y y ) ( y y ) 2 Δ y = 2. Om nollhypoesen i de här falle förkasas är variabeln inegrerad av ordning e, I (), vilke innebär a variabeln har en enhesro. 9

21 4.4 Koinegraion E es för koinegraion är nödvändig när variablerna i en idsserie är inegrerade av mins försa ordningen. Dea görs för a se om de finns spuriösa samband mellan variablerna vilke skulle kunna ge upphov ill felakiga resula. E koinegraionses visar om de exiserar någo långsikig samband mellan variablerna i en modell. Variablerna var för sig är inegrerade av försa ordningen medan de linjära sambande mellan dem ska vara saionär, I (0). Enlig Engel och Grangers vå-segs meod om koinegraion ska förs en OLS regression över de inegrerade variablerna göras uifrån följande modell (Abdulnasser, 2002): y = β 0 + β x + ε (4.0) Därefer ska e es för enhesröer av residualerna uföras för a se om residualerna är inegrerade eller ine. Dea görs på följande modell: Δε = ρ ε + ν (4.) Nollhypoesen av icke koinegraion är ρ = 0, och nollhypoesen förkasas om -värde översiger MacKinnons 8 kriiska värden (Abdulnasser, 2002). Om nollhypoesen ine förkasas beyder de a den linjära kombinaionen mellan de båda variablerna uppvisar en icke saionär process vilke skulle innebära e spuriös samband mellan variablerna. Teserna skulle då ine vara illförliliga då resulaen från eserna kan uppvisa felakiga resula. 8 Mackinnons kriiska värden ska användas vid koinegraionses för a de kriiska värdena vid dea es är högre än Dickey-Fullers kriiska värden (Mackinnon, 99). 20

22 5. Analys och resula av eserna I dea kapiel förklaras och analyseras resulaen från de eser som har uförs. Förs klarläggs vilken signifikansnivå som används för a därefer ge en grafisk illusraion över de båda variablerna. Vidare undersöks variablernas inegraionsordning som följs med e koinegraionses. Sluligen redovisas resulae från ese av hypoesen om icke snedvridna fuurespriser. 5. Signifikansnivå En signifikansnivå på 5 procen har använs vid samliga eser. T-värde kommer a rapporera ufalle vid eserna för saionärie och koinegraion. Om -värde är högre, i absolua ermer, än de kriiska värde så förkasas nollhypoesen. Vid ese av hypoesen om icke snedvridna fuurespriser kommer jag a använda mig av p-värde. Om p-värde är lägre än signifikansnivån så förkasas nollhypoesen. 5.2 Grafisk analys För a se om variablerna, spo- och fuurespriserna, är saionära eller ine kan man göra en grafisk analys för a på så sä få en uppfaning om variablernas egenskaper. De vå översa graferna visar hur båda de respekive priserna rör sig under perioden vecka, 996 ill vecka 4, De vå övre graferna visar a både spo- och fuurespriserna är slumpmässiga processer uan varken drif eller idsrend. Uifrån den grafiska analysen kan man anaga a variablerna är icke-saionära. I dea fall måse variablerna göras om ill saionära idsserier för a vanliga ekonomeriska meoder och eser ska kunna fungera (Abdulnasser, 2002). Dea görs genom a differeniera variablerna en gång så a de blir inegrerade och på så vis uppfyller krave för saionärie, vilke även visar sig i näsa seg där denna process visas mer ingående med hjälp av e Dickey and Fuller es. 2

23 Graf 5. De vå övre graferna visar värdena för spo- och fuurespriser och de vå undre graferna visar värdena för diffade spo- och fuurespriser. Perioden sräcker sig från vecka, 996 ill vecka 4, På y-axeln visas NOK/MWh och på x-axeln visas åralen. 750 Spo 750 Termin DSpo DTermin Saionärie och enhesröer Här esas båda variablerna om de är saionära eller ine med hjälp av Dickey and Fuller (979) es, DF här efer. DF-ese uförs genom a ia på hur många enhesröer varje variabel har och om de är inegrerade eller ine. Vidare har anale laggar besäms uifrån Generell Specifik Sekveniell -regel (Hayashi, 2000). Dea es går u på a förs välja max anal laggar uifrån följande formel (Hayashi, 2000): T Max laggar = 2 * 00 4 (5.) där T är anal observaioner. I denna uppsas har jag använ mig av 64 observaioner per variabel och får då anale max laggar ill 9 sycken. Därefer uförs regressioner av spoprise, fuuresprise och residualerna enlig formlerna (5.2, 5.3, 5.4, 5.5, 5.7). Vid försa ese använder man sig av max anal laggar, 9 sycken, och om den sisa laggen är signifikan så ska man använda sig av alla de 9 laggarna. Om den sisa laggen däremo ine är signifikan körs regressionen om igen fas denna gång med 8 laggar. Denna procedur upprepas ills de a den sisa laggen är signifikan. 22

24 5.3. Tes av enhesröer vid försa gradens differens För a a reda på vilken ordning som spoprise och fuuresprise är inegrerade så uförs regressioner av försa differensen av de båda variablerna. För spoprise ser regressionen u enlig följande (Abdulnasser, 2002): Δs = a s ' + k bi Δs i + i= e (5.2) och regressionen för fuuresprise ser u enlig följande (Abdulnasser, 2002): Δf = a f ' + k biδf i + i= e (5.3) där nollhypoesen i båda regressionerna är ordningen I (). Alernaivhypoesen är a < 0, vilke innebär ingen inegraion och därmed ' ' a = 0, vilke innebär inegraion av försa saionärie. Uifrån resulaen som preseneras i abell 5. så kan nollhypoesen ine förkasas i någon av regressionerna då man jämför -värde med de kriiska värde på fem procens nivån. Dea beyder a spoprise och fuuresprise är inegrerade av mins försa ordningen, I (). I regressionerna har spoprise laggas re gånger och fuuresprise laggas fyra gånger. (Tabell 5.) Tes av enhesröer för försa differensen av spo- och fuurespriser. Hypoes: H 0 : I(), H : I(0) Variabel -värde Kriisk värde Spo (3) 5% -.94 Fuure (4) 5% Tes av enhesröer vid andra gradens differens För a se om spoprise och fuuresprise är inegrerade av högre ordning än e, så görs yerliggare e es för enhesröer fas denna gång med andra gradens differens av de båda variablerna. Regressionen för andra gradens differens av spoprise ser u enlig följande (Abdulnasser, 2002): k 2 + biδ s i + i= 2 ' Δ s = a Δs e (5.4) 23

25 och regressionen för andra gradens differens av fuuresprise ser u enlig följande: ' k 2 bi Δ f i + i= 2 Δ f = a Δf + e (5.5) där nollhypoesen i båda regressionerna är ' a = 0 vilke innebär inegraion av andra ordningen, I (2). Alernaivhypoesen är a < 0 och innebär inegraion av försa ordningen, I ' (). Uifrån resulaen i abell 5.2 förkasas nollhypoesen i båda regressionerna då man jämför -värde med de kriiska värde på fem procens nivån. Dea beyder a både spoprise och fuuresprise är inegrerade av försa ordningen I (). I regressionerna har spoprise laggas vå gånger och fuuresprise laggas re gånger. (Tabell 5.2) Tes av enhesröer för andra differensen av spo- och fuurespriser. Hypoes: H 0 : I(2), H : I() Variabel -värde Kriisk värde Spo (2) 5% -.94 Fuure (3) 5% Koinegraion I dea avsni har eser uförs enlig Engel and Grangers (987) vå segs procedur. De går u på a de vå variablerna, spo- och fuurespriserna, är icke saionära men illsammans ska de visa upp e saionär och långsikig samband som kallas koinegraion. De vill säga, variablerna var för sig är inegrerade av order e, I(), men den linjära kombinaionen mellan variablerna ska vara inegrerade av order noll, I(0). Mer generell så ska residualerna vara inegrerade av en ordning mindre än vad variablerna är inegrerade. Så om variablerna är inegrerade av order d så ska residualerna vara inegrerade av order d-. Om så ine är falle kan ine radiionella ekonomeriska eser och meoder illämpas på grund av a spuriösa samband exiserar. För a a reda på dea så uförs förs en regression uifrån den befinliga modellen 4.2: S + = F, + ε + β (5.6) 24

26 Näsa seg är a esa om felermen, ε + är saionär eller ine, vilke görs av följande regression: k Δε + = ρε + qiδε i + ν (5.7) i= där nollhypoesen av icke koinegraion är ρ = 0. Alernaivhypoesen är koinegraion och då ska ρ < 0. Uifrån resulae som visas i abell 5.3 kan man se a nollhypoesen förkasas då man jämför -värde med de kriiska värde på fem procens nivån. Dea beyder a variablerna koinegrerar vilke innebär a de uppvisar e långsikig samband. Residualerna har laggas re gånger. (Tabell 5.3) Tes för enhesröer av residualerna. Hypoes H 0 : I() Ingen Koinegraion, H : I(0) Koinegraion Variabel -värde Mackinnon KV Residualer (3) 5% När man esar enhesröer för residualerna gäller ine de kriiska värdena som är angivna av Dickey and Fuller då de egenligen har e högre värde (Abdulnasser, 2002). De är då mer korrek a använda sig av MacKinnons (99) kriiska värden. 5.5 Tes av hypoesen om icke snedvridna fuurespriser Som nämns idigare ska koefficienen av fuuresprise, β, ine skilja sig från e för a fuuresprise ine ska vara en snedvriden skaning av framida spopris. Men innan ese för hypoesen av icke snedvridna fuurespriser uförs så är de vikig a korrigera för den seriekorrelaion som finns i felermen vilke framkommer av resulae i appendix. A seriekorrelaion exiserar i felermen beyder enkel uryck a gårdagens felbedömning påverkar dagens prisprognos för framida spopris. De är då enkel a korrigera sandardfele och få e sandardfel som frångår de ursprungliga anagande a sandardfel är oberoende och lika disribuerade över iden. De nya sandardfele konrollerar även för heeroskedasisie som innebär a variansen ine är konsan för varje observaion. I prakiken skulle de beyda a osäkerheen i a prognosisera spoprise ill sörsa delen beror av 25

27 fuuresprise. De juserade sandardfele erhålls med hjälp av Heeroscedasiciy Consisen Sandard Errors (HACSE) 9. De nya sandardfele ska sedan ge en mer illförlilig -saisika och e mer korrek p-värde som besämmer om fuuresprise är en snedvriden skaning av framida spopris. Följande formel används vid uräkning av -värde (Hill e al., 200): ( b f β ) se( ) = (5.8) b f där är värde av koefficienen ill fuuresprise, β är de värde som koefficienen ska ha b f om hypoesen om icke snedvridna fuurespriser ska gälla och se ( b f ) är de juserade sandardfele från uräkningen av HACSE. Den nya -saisikan får då följande värde: = ( 0,970 ) 0,002 = 2,8424 (5.9) Ur abell om kumulaiv normalfördelning erhåller man sedan e p-värde på 0,0023, vilke mosvarar 0,0046 för e dubbelsidig es, vilke är lång under signifikansnivån på fem procen. Nollhypoesen kan därmed förkasas a fuureskoefficienen, β, är lika med e. De beyder a fuuresprise är en snedvriden och ine en opimal skaning av framida spopris. A fuureskoefficienen har e värde på 0,970 innebär även a fuuresprise i genomsni är högre än framida spopris. Dea innebär i prakiken a e fuureskonrak som är köp för 00 kronor vecka, för leverans vecka 2, kommer a kunna jämföras med spoprise vecka 2 som då i genomsni skulle mosvara 97.0 kronor. 9 Se appendix för resula av Heeroscedasiciy Consisen Sandard Errors (HACSE) 26

28 6. Sludiskussion Syfe med denna uppsas var a a reda på om erminsprise på Nord Pool är snedvride jämför med framida spopris. Jag har använ mig av fuureskonrak som finns på veckobasis och jämför dem med framida genomsniliga spopriser varje vecka under perioden vecka, 996 ill vecka 4, För a a reda på frågan har jag undersök om koefficienen av fuuresprise är skild från e. Variablerna som är inkluderade i modellen, spoprise och fuuresprise, var båda icke saionära och inegrerade av försa ordningen. För a a reda på om modellen kunde ge missledande resula gjordes även e koinegraionses som visade på a residualerna har e långsikig linjär samband. De beyder a variablerna ine uppvisar några spuriösa samband som skulle kunna leda ill felakiga slusaser. Vid es av hypoesen om icke snedvridna fuurespriser blev svare a fuuresprise är snedvride i jämförelse med framida spopris. Enlig effekiva marknadshypoesen och raionella förvänningar ska akörer ine göra några sysemaiska felprognoser av framida priser. Dea yder då på a marknaden ine är effekiv efersom akörerna ine lyckas värdera fuuresprise ill samma som framida spoprise. Dea kan förklaras av rad olika föreeelser. För de försa så finns någo som kallas Peso problem vilke beyder a akörerna har räkna in vissa framida händelser i prise men a denna händelse sedan ine inräffar. Dea skulle ill exempel kunna vara ovänade förändringar i väderleksprognoser som ine var förusägbara. De skulle då påverka elprise i någon rikning som akörerna ine hade räkna med från början. En annan förklaring är a producenerna skulle kunna unyja sin sällning och på de säe medvee a u e högre fuurespris än spopris. Samidig är konsumenerna villiga a beala någo högre fuurespris än de förvänade spoprise vilke gör a de har säkra sig mo ovänade svängningar i spoprise som kan uppkomma ill följd av exempelvis väderförändringar. En redje förklaring är a akörerna på elmarknaden, som är relaiv ny, gör sysemaiska felbedömningar och därav är marknaden ine effekiv. Uifrån denna diskussion kan man dra vissa slusaser om elmarknaden och prissäningen på erminsmarknaden och fuureskonrak. De visade sig a hypoesen om icke snedvridna erminspriser förkasades och a skillnaden mellan fuurespris och framida spopris var relaiv sor. Frågan lyder då om producener och konsumener på elmarknaden jänar på a köpa på spomarknaden eller säkra sig genom a binda sina konrak på erminsmarknaden? 27

29 Om vi iar på elproducenerna förs så kan man se a de i genomsni jänar mer på a sälja sin el på erminsmarknaden efersom prise på denna marknad visar på e högre pris. Konsumenerna däremo skulle jäna på a köpa sin el på spomarknaden då prise i genomsni är lägre. Men med anke på a konsumenen då måse så för hela risken själv så kan de ändå änkas gynna konsumenen om denna binder si elpris i e konrak. En annan fördel med a binda si elpris är a konsumenen får de läare a föruse sina elkosnader och för de konsumener som handlar sora mängder elkraf kan de vara ännu vikigare a binda si aval då små svängningar i elprise kan leda ill sora förluser i sluändan. Vikig a noera från min diskussion är a slusaserna endas är agna uifrån min uppsas och mina beräkningar och gäller då endas veckovisa fuureskonrak på Nord Pool. Om andra konrak på Nord Pool är snedvridna eller ine jämför med framida spopris framkommer allså ine i denna uppsas. 28

30 7. Referenser Alexander, C., (200) Marke Models (Reprined 2005), (John Wiley & Sons, Ld). Barkoulas J., Baum C. F., Chakrabory A., (2003) Forward premiums and marke efficiency: Panel uni-roo evidence from he erm srucure of forward premiums, Journal of Macroeconomics, vol. 25, Issue, pp Bodie,Z., Kane, A., Marcus, A. J., (2002) Invesmens 5 h ediion (McGraw-Hill Irwin). Boerud, A., Bhaacharyya, A. K., Ilic, M., (200) Fuures and spo prices an analysis of he Scandinavian elecriciy marke, Occasional paper, mi.edu/ilic/www/papers_pdf/fuuresandspoprices.pdf ( ). Buckley, A.,(2000) Mulinaional Finance, 4 h ediion, (Pearson Educaion Limied). Carlon, D. W., (983) Fuures Trading, Marke Inerrelaionships, and Indusry Srucure, American Journal of Agriculural Economics, Vol. 65, No. 2, pp Chow, G. C., (960) Tess of Equaliy Beween Ses of Coefficiens in Two Linear Regressions, Economerica, Vol. 28, No. 3, pp Elforsk (200) Finansiella insrumen Om förusäningarna för en derivaamarknad med el som underliggande vara Elforsk rappor 02:06, hp:// ( ). Engle, R.F., Granger, C.W.A., (987) Coinegraion and error correcion: represenaions, esimaion and esing, Economerica, 35, pp Finansinspekionen (2005) Den finansiella elmarknaden, (Rappor 2005:6), hp:// 6_ pdf ( ). 29

31 Gjolberg, O., Johnsen, T., (200) Elecriciy Fuures: Invenories and Price Relaionships a Nord Pool, Discussion Paper No. 6/200, ( ). Haemi-J, A., (2002) Time Series Economerics: Coinegraion Analysis, Working Paper, Högskolan i Skövde. Hayashi, F., (2000) Economerics, (Princeon Universiy Press) Hill, C. R., Griffihs, W. E., Judge, G. G., (200) Undergraduae Economerics, 2 h ediion, (John Wiley & Sons, Inc). Hull, J. C., (2005) Fundamenals of Fuures and Opions Markes 5 h ediion (Pearson, Prenice Hall). Kolos, S. P., Ronn, E. I., (2007) Esimaing he commodiy marke price of risk for energy Energy Economics, (Received 5 January 2007; acceped 7 Sepember 2007). Krisiansen, T., (2007) Pricing of monhly forward conracs in he Nord Pool marke, Energy Policy, Vol 35, No., pp Longsaff, F. A., Wang, A. W., (2004) Elecriciy Forward Prices: A High-Frequency Empirical Analysis, The Journal of Finance, Vol 59, No. 4. McKinnon, J.G., (99) Criical values for coinegraion es, Reprined in : Long run economic relaionships, readings in coinegraion, Edied by Engle, R.F., and Granger, C.W. A, (Oxford Universiy Press). Mishkin, F. S., (2004) The Economics of Money, Banking, and Financial Markes, 7 h ediion (Pearson, Addison Wesley) Nord Pool (2006) Trade a Nord Pool s Financial Marke, Nord Pool s Financial Marke, hp:// ( ) 30