Skillnaden mellan KPI och KPIX

Transkript

1 Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas i allmänhe vara försumbar. Denna fördjupning visar a de finns skäl för a skillnaden på längre sik är omkring 0,3 procenenheer. Om de råder osäkerhe om vilke inflaionsmå som Riksbanken syr mo 2 procen, kan de påverka hushållens och föreagens inflaionsförvänningar. Sedan 993 har måle för penningpoliiken i Sverige vari a upprähålla e fas penningvärde. Riksbanken har precisera måle som a den årliga ökningen av konsumenprisindex (KP) ska vara 2 procen. prakiken vägleds emellerid penningpoliiken av uvecklingen av de underliggande inflaionsmåe KPX (idigare UNDX), som Riksbanken därmed givi en speciell saus 72. Skillnaden mellan KP och KPX är a de senare måe exkluderar ränekosnader för egnahem och den direka effeken av förändrade indireka skaer och subvenioner. De finns en ubredd uppfaning om a KP- och KPXinflaionen på lång sik har samma medelvärde. Uvecklingsaken för KP och KPX skiljer sig dock normal å och de finns skäl för varför skillnaden också gäller på lång sik. nflaionsaken för KP och KPX har hisorisk vari olika (se diagram 9). Skillnaden har vari beydande under perioder då ränan har förändras mycke. Under en konjunkurcykel där ränan varierar kring en saionär jämviksräna kommer räneförändringarna i sig ine a förorsaka a den genomsniliga inflaionen över konjunkurcykeln skiljer sig å mellan de vå olika måen. Men ränekosnadsposen som ingår i KP men ine i KPX, speglar ine bara förändringar i ränan, uan också i småhuspriserna. Huspriskomponenen i KP bedöms, på medellång sik, komma a siga snabbare än KPX, vilke innebär a KP siger snabbare än KPX även på medellång sik. Denna fördjupning analyserar skillnaden mellan KP och KPX och visar varför KP-inflaionen de kommande åren kan förvänas vara beydlig högre än KPX-inflaionen. Åren bedöms KP-inflaionen i genomsni vara 0,7 procenenheer högre än KPX-inflaionen och på medellång sik, när effekerna av ändrade ränor har klinga av, är skillnaden 0,3 procenenheer. Dea är allså den besående skillnaden i inflaionsak mellan de vå måen. Skillnaden är relaiv sor och kan få konsekvenser för beeende hos olika akörer i den svenska ekonomin. Exempelvis påverkas prissäningen av realräneobligaion av hur KP uvecklas. nflaionsförvänningar, Diagram 9 nflaionsmå Procen, kvaralsvärden KP KPX Källa: SCB Se Penningpoliiken i Sverige, sidan 2, Riksbanken, 2007.

2 Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) 8 Löner, vinser och priser som påverkar lönebildningen och vissa längre aval (exempelvis hyreskonrak), syrs ofa av förvänningar om uvecklingen av KP. Vidare kopplas försäkringsersäningar och pensioner ill KP. Om Riksbanken syr KPX-inflaionen mo 2,0 procen innebär de a KP-inflaionen på sik blir 2,3 procen. SKLLNAD MELLAN KP OCH KPX, DEFNTON ndexformeln för KPX, i nivå, kan förenkla skrivas som: KPX = KP w w ränor ränor ränor ss där är index i nivå, w är en värdevik för en specifik delkomponen. KP är den oala varukorgen av olika varor och jänser. Ränekosnader och bidrage från förändrade skaer och subvenioner (SS) exkluderas från KP när KPX beräknas. 73 SS är effeken av förändrade skaer och subvenioner på KP och är uryck i indexenheer. Nedan diskueras mer uförlig varför bidrage från ränekosnader och förändrade indireka skaer i genomsni, ine blir noll och därmed bidrar ill a KP- och KPX-inflaionen skiljer sig å på medellång sik. NDREKTA SKATTER OCH SUBVENTONER Vid beräkningen av KPX-inflaionen exkluderas den direka effeken från förändrade indireka skaer och subvenioner från KP-inflaionen. De skaer och subvenioner som beakas i den direka effeken är de skaer och subvenioner som as u i de sisa lede i förädlingsvärdeskedjan, exempelvis moms, punkskaer och ROT-avdrag. De finns flera skäl ill a borse från dessa skaeförändringar vid uformningen av penningpoliiken. Effeken av förändrade skaer påverkar ofas KP bara emporär. Exempelvis leder en momshöjning normal endas ill en engångshöjning av prisnivån som i sig ine påverkar inflaionsaken, mä i årsak, mer än e år framå i iden. De är knappas möjlig, eller ens önskvär, a Riksbanken via penningpoliiken skulle försöka moverka dessa inflaionseffeker. Däremo kan de vara nödvändig a moverka indireka effeker av dessa skaeförändringar,.ex. via höjda lönekrav som kompensaion ill följd av den höjda momsen. Sverige indexeras vissa punkskaer som e sä a bevara skaens andel av prise. Punkskaerna på energivaror skrivs upp 73 För en mer formell beskrivning se KP-handboken, The Swedish Consumer Price ndex A handbook of mehods, SCB, 200.

3 Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 9 med KP-inflaionens årsak i juni föregående år. På lång sik är de även rimlig a skriva fram övriga punkskaer med någon form av prisuveckling. 74 De medför a de även på lång sik finns skaeförändringar som gör a KP-inflaionen och KPXinflaionen skiljer sig å. Den sammanlagda effeken av indexering av punkskaer bedöms vara dryg 0, procenenheer på inflaionsaken mä som KP varje år. RÄNTEKOSTNADER FÖR EGNAHEM. Ränekosnader för egnahem, dvs. småhus, ugör 2007 dryg 4 procen av KP-varukorgen. 75 När Riksbanken ändrar ränan får de relaiv sor direk effek på KP. Räneändringar för längre löpider påverkar dock även KP på längre sik. De ar åa år innan en ändring få full effek på KP. De beror på a åa år är den längsa löpid på ränesaser som SCB har med i si urval vid beräkningen av ränekosnader i KP. De kan vara rimlig a Riksbanken borser från ränekosnadsposen i uformningen av penningpoliiken. Om Riksbanken.ex. höjer ränan på grund av a KP-inflaionen sigi ill följd av en idigare höjning av ränan riskerar Riksbanken a jaga sin egen svans. Posen för ränekosnader besår av vå delkomponener, dels förändringar av ränesasen, dels en huspriskomponen. De finns allså vå delar som kan bidra ill en förändring av ränekosnaden: ränor = i i K K där i är en nominell s.k. medelräna och K är e kvaliesjusera kapialbelopp för en fas sock småhus, såväl gamla som nybyggda. Ränesaskomponenen, i, är en sammanvägd medelräna av boränor från olika bolåneinsiu och med olika bindningsider. Därill påverkas medelränan av a konsumener ecknar bolån vid olika idpunker. De medför a medelränan för varje enskild bindningsid beräknas som e glidande medelvärde av mosvarande anal månader som bindningsiden sräcker sig. Diagram 92 Ränan från marknad ill genomsni av lånagare Procen, månadsvärden årig sasobligaionsräna Bolåneräna från bolåneinsiu X Bolåneräna, 36-månaders glidande medelvärde Källa: Konjunkurinsiue. 74 Punkskaer på alkohol och obaksvaror skrivs i Konjunkurinsiues prognos fram med hushållens konsumion i löpande priser, vilke medför a skaesaserna skrivs fram med den implicia konsumionsdeflaorn. Den nya kommunala fasighesavgifen behandlas roligvis som en ska i KP, dock råder forfarande viss osäkerhe om hur regelverke sluligen kommer a se u. Därför beakas ine den i denna fördjupning, men skulle addera ca 0,04 procenenheer ill skillnaden mellan KP och KPX. 75 Viken för ränekosnader varierar över iden och är under 2007 hisorisk låg. Dea beror på a ränan var rekordlåg 2005, som är de konsumionsår som vikerna för 2007 beräknas uifrån.

4 Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) 20 Löner, vinser och priser Diagram 93 Olika index av prisuvecklingen på hus ndex 999 kvaral 4=00, månadsvärden Huspriskomponenen i KP Fasighesprisindex, 20 års glidande medelvärde Fasighesprisindex Källor: SCB och Konjunkurinsiue Diagram 95 K:s medelfrisprognos på ränor Procen, månadsvärden månaders sasskuldväxel -årig sasobligaionsräna 3-årig sasobligaionsräna 5-årig sasobligaionsräna Källa: Konjunkurinsiue. Diagram 94 Bidrag ill KP från ränekosnader på egnahem Procenenheer, månadsvärden Exempelvis beräknas medelränan för en räna bunden på 3 år som e 36 månaders glidande medelvärde av 3-årsränan. Skäle är a en räneförändring slår igenom med efersläpning för dem som redan har eckna e bolån ill idigare gällande fas räna. Räneförändringen slår igenom förs när lånen läggs om. Genom a beräkna e glidande medelvärde skapas en mer långsam uveckling av konsumenernas ränekosnader som därmed beskriver de verkliga ränekosnaderna på e bäre sä (se diagram 92). Huspriskomponenen, K, är e må på de av hushållen nedlagda kapiale i småhussocken. Förändringar i småhuspriserna slår endas igenom förs vid ägarbye. Huspriskomponenen kan därmed sägas vara e småhusprisindex där varje enskil småhus är värdera ill anskaffningspris. Hushållens ränekosnader påverkas allså ine enbar av förändrade ränesaser uan även av a den ursprungliga finansieringen av husen sker genom lån. Huslån är vanligen kopplade ill prisuvecklingen på småhus, då de flesa konsumener lånefinansierar huvuddelen av si boende, och prisuvecklingen av småhus påverkar därmed de oala ränekosnaderna. SCB: s beräkningar av huspriskomponenen redovisas ine i dealj och är därför svåra a följa. Allmän kommer dock huspriskomponenen a följa fasighesprisindex (FP) men med en beydande idsfördröjning. E 20 års glidande medelvärde av Fasighesprisindex ycks vara en god approximaion av huspriskomponenen i KP. 76 diagram 93 visas a huspriskomponenen i KP och e 20 års glidande medelvärde av fasighesprisindex följer varandra relaiv väl. De finns med andra ord en inbyggd röghe i beräkningen av posen för ränekosnader för egnahem i KP, vilke har en sor beydelse för denna analys. SKLLNADEN MELLAN KP OCH KPX PÅ LÅNG SKT Konjunkurinsiues medelfrissprognoser på marknadsränor med olika löpider/bindningsider redovisas i diagram De senase io åren har huspriserna enlig FP sigi med i genomsni 7,5 procen per år. Huspriskomponenen i KP kommer under 2007 a siga med dryg 6 procen (se diagram 93). denna analys anas FP, årligen, siga med 3 procen från och med försa kvarale E 20 års glidande medelvärde för Fasighesprisindex för småhus beräknas av SCB denna kalkyl behandlas marknadsränorna som konsana efer 2009, vilke ine full överensämmer med konjunkurinsiues medelfrisiga bedömning Källa: Konjunkurinsiue nflaionen besäms på lång sik uifrån enhesarbeskosnadens uveckling, dvs. arbeskosnadsökning minus produkiviesillväx. dea räkneexempel används en rendmässig arbeskosnadsökning på 4,4 procen minus,4 procens produkiviesillväx inom byggbranschen. Prisuvecklingen på småhus anas med andra ord följa självkosnaden för nybyggnaion.

5 Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 2 FP blir i genomsni 5,6 procen under (5,3 procen 205), vilke används som approximaion för huspriskomponenens uveckling i KP. Genomslage av förändrade huspriser på KP är således långsam. 79 På lie längre sik, när förändrade ränesaser ine längre påverkar ränekomponenen, drivs ränekosnader enbar av uvecklingen av småhuspriserna. 80 Effeken på KP-inflaionen i slue av 205 blir 0,2 procenenheer, give a ränekosnaderna har samma vik i KP som 2007 (se diagram 94). Dessuom illkommer en effek på dryg 0, procenenheer från de framskrivna punkskaerna. Följakligen kommer KP-inflaionen i slue av perioden a vara knapp 0,3 procenenheer högre än inflaionsaken mä med KPX (se abell 34). Skillnaden förklaras ill sörsa delen av hur prisökningsaken på småhus påverkar KP. Avvikelsen mellan KP och KPX är ine i sig någo problem såvida den är allmän känd och siffersa. Sverige används KP i olika kompensaionsändamål. Huruvida KP kan förvänas uvecklas enlig inflaionsmåle eller ine har implikaioner för prissäningen av realräneobligaioner och för uppräkning av pensioner, försäkringar och skaesaser. Även om de officiella måle för penningpoliiken är uryck i ermer av KP är den allmänna olkningen a penningpoliiken vanligen är inrikad på a sabilisera KPX-inflaionen kring 2 procen. Om KPX-inflaionen också i genomsni blir 2 procen kommer inflaionen mä som KP i genomsni a översiga 2 procen. Om de råder någon oklarhe om vad som är penningpoliikens mål kan uvärderingen av penningpoliiken försvåras. Tabell 34 Konsumenpriser på medellång sik Årlig procenuell förändring, 205 Vik Procen Bidrag (KP) KPX 95,8 2,0,92 Ränekosnader 4,2 5,3 0,22 Skaer och subvenioner 0,5 KP 00,0 2,3 2,3 Den direka effeken av förändrade indireka skaer och subvenioner saknar en explici vik och är uryck i bidrag ill KP-inflaionen. Källor: SCB och Konjunkurinsiue. 79 Om man isälle anar a småhuspriserna siger med 0 procen från försa kvarale 2008, siger huspriskomponenen i KP med 4,8 procen isälle för 5,6 procen. Bidrage ill KP blir då 0,03 procenenheer lägre. 80 formeln inräffar dea när i-kvoen är.