Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010

Transkript

1 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010

2

3 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010

4 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen för bealningsbalans och finansmarknadssaisik Saisics Sweden, Balance of Paymens and Financial Markes Box SE Sockholm Förfrågningar Lizee Appelberg, Inquiries lizee.appelberg@scb.se Jon Smedsaas, jon.smedsaas@scb.se De är illåe a kopiera och på anna sä mångfaldiga innehålle i denna publikaion. Om du cierar, var god uppge källan på följande sä: Källa: SCB, Bealningsbalansen. Tredje kvarale I is permied o copy and reproduce he conens in his publicaion. When quoing, please sae he source as follows: Source: Saisics Sweden, Balance of Paymens. Third quarer Omslag/Cover: Aeljén, SCB URN:NBN:SE:SCB-2010-FM04BR1004_pdf (pdf) Denna publikaion är endas illgänglig på This publicaion will only be published on

5 Bealningsbalansen redje kvarale 2010 Förord Förord Bealningsbalansen sammansälls och publiceras sedan sepember 2007 av Saisiska cenralbyrån på uppdrag av Sveriges riksbank. Bealningsbalansen är en sammansällning av Sveriges reala och finansiella ransakioner med omvärlden och delas in i byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen. Denna rappor omfaar ufalle av redje kvarale Saisiska cenralbyrån, december 2010 Folke Carlsson Chrisina Ekblom

6

7 Bealningsbalansen redje kvarale 2010 Innehåll Innehåll Förord... 3 Sammanfaning... 7 Bealningsbalansen redje kvarale Byesbalansen... 8 Urikeshandel med varor och jänser... 8 Fakorinkomser Finansiell balans Direka inveseringar Porföljinveseringar Övriga inveseringar Vad är bealningsbalansen? En härledning av bealningsbalansen Sambande med ulandssällningen Saisiska cenralbyrån 5

8 6 Saisiska cenralbyrån

9 Bealningsbalansen redje kvarale 2010 Sammanfaning Sammanfaning Bealningsbalansen för redje kvarale 2010 visar någo försämrad byesbalans. Handelsbalansen minskade och resulerade i e kapialinflöde på 18,0 miljarder kronor samidig som jänsebalansen i sor se var oförändrad. Bankernas minskade upplåning i ulande resulerade i uflöden i den finansiella balansen. För de andra kvarale i rad forsae överskoe i byesbalansen a försämras och uppgick ill 50,3 miljarder kronor. Handelsbalansen uppgick ill 18,0 miljarder kronor vilke är en klar minskning jämför med föregående period. Efer konjunkurnedgången 2009 ökar nu handeln igen och under åre har såväl imporen som exporen av varor sigi. Kronans försärkning har dock dragi ned exporen under kvarale vilke ger en svagare handelsbalans. Tjänsehandeln var dock relaiv oförändrad. Den finansiella balansen gav under kvarale e neouflöde på 60,8 miljarder kronor. Svenska bankers minskade upplåning i ulande låg bakom e neouflöde på 87,3 miljarder i posen övriga inveseringar. Även svenska inveserares köp av uländska värdepapper genererade uflöden av kapial. Anale gränsöverskridande föreagsförvärv har vari få under kvarale, vilke bidrar ill de låga neouflöde på 1,5 miljarder kronor i direka inveseringar. Saisiska cenralbyrån 7

10 Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2010 Bealningsbalansen redje kvarale 2010 Bealningsbalansen för redje kvarale 2010 visade e översko i byesbalansen på 50,3 miljarder kronor och e undersko på 60,8 miljarder kronor i den finansiella balansen. Kapialbalansen uppvisade liksom idigare e negaiv resula. Byesbalansen Byesbalansen resulerade i e översko om 50,3 miljarder neo för de redje kvarale vilke är en försämring på 5 miljarder kronor från föregående kvaral. Handeln med varor och jänser sod för en beydande del av dea översko och gav under kvarale e kapialinflöde på 49,2 miljarder kronor. Urikeshandel med varor och jänser Efer den krafiga konjunkurnedgången under 2009 har nu världshandeln åer börja a far. Den ökade eferfrågan åerspeglas också i den svenska exporen som har åerhäma sig snabb under Handeln med varor resulerade i e kapialinflöde om 18,0 miljarder neo vilke dock är en försämring jämför med samma kvaral föregående år. Uvecklingen förklaras av a imporen av varor har vuxi snabbare än exporen. En fakor som sark påverkar varuhandeln är den svenska kronans uveckling och under åre har den särks med dryg 9 procen. Dea gör a svenska varor blir dyrare i ulande och de kan därmed vara en förklaring ill den svagare åerhämningen av svensk expor jämför med imporen. Jämför med föregående år ökade exporen med 16 procen och imporen med 18 procen. 8 Saisiska cenralbyrån

11 Bealningsbalansen redje kvarale 2010 Bealningsbalansen Handeln med jänser är på en forsa hög nivå och uppgick dea kvaral ill 31,2 miljarder. Se ill mosvarande kvaral föregående år är de en ökning med näsan 23 procen vilke beror på a exporen särks medan imporen falli illbaka. Ökningen från föregående år förklaras näsan hel av uvecklingen i posen övriga affärsjänser som ökade med näsan 9 miljarder. De övriga affärsjänserna ökade även se ill föregående kvaral. Posen besår bland anna av merchaning, juridiska jänser och övriga föreagsjänser. Merchaningmarginalen ökade sor, hela 34 procen. Imporen av diverse affärs- och ekniska jänser, såsom marknadsföring och forskning och uveckling, minskade med 12 procen och imporen av dessa jänseslag liksälldes därmed med exporen. Posen resor är krafig säsongsbeonad och jämförelser görs bäs med mosvarande period föregående år. Exporen av resor besår av uländska resenärers konsumion vid resande i Sverige medan imporen mosvarar svenskarnas ugifer vid resande uomlands. Såväl expor som impor ökade med 8 procen. Svenskarnas konsumion uomlands översiger forfarande vad uländska resenärer konsumerar på resor i Sverige men se över en längre period har dessa nivåer närma sig varandra. Sammanage gav de e relaiv lie undersko på posen resor, 2,0 miljarder. Saisiska cenralbyrån 9

12 Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2010 Tjänseexporen har blivi all vikigare för Sveriges expor och ugör numera ungefär en redjedel av den oala exporen. Varor och jänser har samidig blivi mer beroende av varandra där unyjande av immaeriella räigheer exempelvis licenser och royalyn är vikig även för producerande indusriföreag. Förvärv av immaeriella räigheer ingår däremo i aggregae övrig i Kapialbalansen och resulerade dea kvarale i e öka undersko som följd av en sarkare impor. Fakorinkomser Fakorinkomserna som ugörs av både löner och avkasning på invesera kapial resulerade i e kapialinflöde om 14,5 miljarder kronor vilke är i nivå med samma period föregående år. Posen löner gav e neouflöde på 0,5 miljarder som också de var på samma nivå som Kapialavkasningen besår i sin ur av avkasning på direka inveseringar, porföljinveseringar sam övriga inveseringar. Avkasning direka inveseringar Efer bolagens vinsras under lågkonjunkuren har resulaen nu börja vända uppå. Kapialavkasningen för föreag inom direkinveseringsförhållanden som idigare var preliminär för 2009 är ersa med ufalle från den årliga undersökningen inom direkinveseringar. Ufalle fördelas lika ill de fyra kvaralen. Enlig skaningar siger udelningarna för Saisiska cenralbyrån

13 Bealningsbalansen redje kvarale 2010 Bealningsbalansen Avkasning porföljinveseringar Avkasning på porföljinveseringar gav e uflöde på 3,9 miljarder kronor under de redje kvarale. Under samma kvaral 2009 uppgick avkasningen ill 1,4 miljarder kronor. Låga ränor på den inernaionella kapialmarknaden gav lägre avkasning på uländska obligaioner medan avkasningen på svenska obligaioner isälle seg se ill förra åre. Dea beror ill sor del på a den långa upplåningen har öka någo på bekosnad av den korfrisig upplåningen som gå illbaka. Avkasningen på svenska penningmarknadsinsrumen minskade också ill följd av dea. De var inga udelningar på svenska akier och fonder under kvarale då den ofas sker under våren. Udelningar på uländska akier och fonder ökade jämför med samma period förra åre. En sor del av dessa är relaera ill fonderna vilke också åerinveseras. Avkasning övriga inveseringar Avkasning på övriga inveseringar gav upphov ill e kapialinflöde på 0,9 miljarder kronor neo, vilke kan jämföras med e neoinflöde på 1,4 miljarder kronor under mosvarande period Avkasning på övriga inveseringar besår av avkasning på lån och deposiioner m.m. De sörsa bidragen ill posen är avkasning på sådana illgångar respekive skulder som banker i Sverige har genemo moparer i ulande. Saisiska cenralbyrån 11

14 Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2010 Ränan på lån ill ulande minskade relaiv mycke jämför med ränan på lånen från ulande vilke bidrog ill den lägre avkasningen. Minskningarna förklaras av föreagens ränekosnader som ökade under kvarale. Finansiell balans Den finansiella balansen resulerade i e neouflöde på 60,8 miljarder kronor under de redje kvarale Dea är redje kvarale i följd där den finansiella balansen genererar relaiv sora kapialuflöden, oal 275,7 miljarder under åres re försa kvaral. Framförall är de övriga inveseringar som bidrar ill underskoe under kvarale med e neouflöde på 87,3 miljarder kronor. Porföljinveseringar gav e undersko på 9,6 miljarder kronor medan valuareserven genererade inflöden på 32,8 miljarder kronor. Direka inveseringar Direka inveseringar gav e neouflöde på 1,5 miljarder kronor under kvarale. I likhe med försa halvåre 2010 har akivieen inom direka inveseringar se ill bruonivå vari relaiv låg. Svenska direkinveseringar i ulande gav e neouflöde på 29,1 miljarder kronor. Uflöde förklaras huvudsakligen av posen åerinveserade vinsmedel. De uländska direkinveseringarna i Sverige gav e neoinflöde på 27,6 miljarder kronor under kvarale. Även i dea fall förklaras flöde huvudsakligen av åerinveserade vinsmedel. 12 Saisiska cenralbyrån

15 Bealningsbalansen redje kvarale 2010 Bealningsbalansen Anale avsluade gränsöverskridande föreagsförvärv respekive koncernomsrukureringar av beydande sorlek har vari relaiv få under de redje kvarale. Den löpande finansieringsverksamheen, avseende koncerninerna fordringar respekive skulder, de vill säga posen lån, resulerade i e neoinflöde om 10,6 miljarder kronor. Porföljinveseringar Gränsöverskridande porföljinveseringar gav under åres redje kvaral e uflöde på 9,6 miljarder kronor neo. Uflöde förklaras främs av e forsa svensk inresse för uländska värdepapper. Svenska inveserare neoköpe uländska obligaioner och penningmarknadsinsrumen för 46,4 miljarder kronor. Majorieen av dea uflöde var köp i yska obligaioner. Vär a noera är även a svenska inveserare neosålde ialienska, briiska och irländska obligaioner. Sora placeringar gjordes även i uländska akier och fonder, 21,8 miljarder kronor. Framför all var de briiska akier och fonder som illdrog sig sörs inresse. Uländska porföljinveseringar i Sverige gav under kvarale upphov ill neoinflöden på 58,6 miljarder kronor. Framförall är de de svenska bankernas emissioner i ulande som ligger bakom neoinflöde. Handel med svenska akier och fonder genererade inflöden under kvarale, på sammanlag 5,8 miljarder kronor. Svenska bankakier röne sörs inresse bland uländska placerare. Saisiska cenralbyrån 13

16 Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2010 Övriga inveseringar Övriga inveseringar gav upphov ill e neouflöde på 87,3 miljarder kronor under de redje kvarale Hiills under åre har övriga inveseringar ge e neouflöde på 244,1 miljarder kronor vilke är i parie med föregående år. Bakom uflöde ligger Riksbankens och bankernas minskade upplåning i ulande. Även de icke-finansiella föreagen minskade sin upplåning i ulande samidig som de ökade sina deposiioner under kvarale. Lån med mera ill ulande visade e neoinflöde på 13,0 miljarder kronor och mosvarande uländska inveseringar i Sverige e neouflöde på 100,4 miljarder kronor. Värde av övriga inveseringar varierar krafig från kvaral ill kvaral och de är ofa korfrisiga kapialrörelser mellan banker i Sverige och moparer i ulande som skapar variaionerna. Övriga inveseringar omfaar bland anna in- och upplåning, ulåning, deposiioner och repor ill och från ulande. 14 Saisiska cenralbyrån

17 Bealningsbalansen redje kvarale 2010 Bealningsbalansen Vad är bealningsbalansen? Bealningsbalansen produceras och sammansälls sedan sepember 2007 av Saisiska cenralbyrån på uppdrag av Sveriges riksbank. I en sluen ekonomi besäms nivån på inveseringarna av de samlade sparande i ekonomin. Dea innebär a om sparande av någon anledning minskar blir följden a även inveseringarna minskar. I en öppen ekonomi är sambande mellan sparande och inveseringar ine lika ydlig efersom globala finansiella marknader gör a inernaionell kapial enkel kan flöda mellan länder. Bealningsbalansen innehåller informaion om dessa flöden. De är hel enkel en sammansällning av e lands reala och finansiella ransakioner med omvärlden. Bealningsbalansen kan delas in i: Byesbalansen, som visar handel i varor och jänser, löner, avkasning på finansiella illgångar och skulder, sam löpande ransfereringar såsom.ex. EU-bidrag och avgifer. Kapialbalansen, som dels omfaar EU-bidrag och U-bisånd för reala inveseringar och dels köp och försäljning av räigheer, såsom.ex. paen. Den finansiella balansen, som delas in i direka inveseringar, porföljinveseringar, finansiella deriva, övriga inveseringar och valuareserven. Den finansiella balansen visar förändringar i finansiella illgångar och skulder genemo omvärlden. En härledning av bealningsbalansen E lands bruonaionalproduk, BNP, är de samlade värde på de varor och jänser som produceras i lande under e viss år. Produkionen används ill a illfredssälla aningen den inhemska eferfrågan i form av hushållens konsumion, C, privaa inveseringar, I, och offenliga ugifer, G, eller ill a levereras uomlands i form av expor av varor och jänser, X. Den inhemska eferfrågan kan även illgodoses av impor av varor och jänser, M. Den s.k. naionella inkomsidenieen visar a e lands produkion under e enskil år är lika med summan av den inhemska eferfrågan ( C + I + G ) och neoförsäljningen av varor och jänser ill övriga världen ( X M ): BNP = C + I + G + X M. 1 (1) Genom a addera de s.k. neofakorinkomserna, F, d.v.s. svenska fakorinkomser injänade uomlands (svenska lönagares ersäning uomlands sam avkasningen på svensk kapial uomlands) minus uländska fakor- 1 Denna relaion kallas för en idenie efersom den definiionsmässig måse vara uppfylld i varje enskild idsperiod. Saisiska cenralbyrån 15

18 Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2010 inkomser injänade i Sverige (uländska lönagares ersäning i Sverige sam avkasningen på uländsk kapial i Sverige) kan (1) skrivas om i ermer av den s.k. bruonaionalinkomsen, BNI : 2 BNI = C + I + G + X M + F. (2) En omskrivning av (2) ger: BNI C G = S = I + X M + F, (3) där S avser de samlade naionella sparande i ekonomin. De naionella sparande ugörs av den konsoliderade offenliga sekorns sparande, T G, där T är skaeinäken, och hushållens sparande, BNI T C. 3 Enlig (3) gäller: S I = X M + F. (4) Differensen mellan S och I kallas ofa för neoinveseringarna genemo ulande och differensen mellan X och M kallas för handelsbalansen. X M + F är byesbalansen. Ekvaion (4) visar därmed a de finns e enkel samband mellan neoinveseringarna och handelsbalansen. För en given neofakorinkoms kommer allid förändringar i differensen mellan S och I a följas av mosvarande förändringar i differensen mellan X och M. Ekvaion (4) visar också a de ine går a på kor sik reducera e undersko i handelsbalansen uan a samidig öka de naionella sparande eller minska de inhemska inveseringarna. 4 De är även inressan a noera a ekvaion (4) innebär a om hushållens sparande är lika sor som de inhemska inveseringarna, kommer den offenliga sekorns sparande uvecklas ungefär som neoexporen över iden. 5 På samma sä som de naionella sparande kan delas upp i den konsoliderade offenliga sekorns sparande och hushållens sparande kan de inhemska inveseringarna delas upp i den offenliga sekorns inveseringar och privaa inveseringar. Denna uppdelning ger vid handen a om den offenliga sekorns inveseringar översiger denna sekors sparande, och om dea ine full u moverkas av e sparandeöversko i den privaa sekorn, måse dea per definiion mosvaras av e undersko i byesbalansen. E växande undersko i byesbalansen kan därigenom vara e ecken bland andra på a saens ugifer är högre än inkomserna. Genom a kombinera den naionella inkomsidenieen (1) med den naionella budgeresrikionen kan bealningsbalansen härledas. Enlig budgeresrikionen är landes samlade ugifer i varje idsperiod begränsade av inkomsen i samma period och landes möjligheer a låna: 2 Dessa fakorinkomser kallas numera ofa för primära inkomser. Neofakorinkomserna besår av löner, kapialavkasning och löpande ransfereringar. 3 Dea innebär allså a de naionella sparande är idenisk med summan av den offenliga sekorns sparande och hushållens sparande. 4 Neofakorinkomserna anas vara konsana på kor sik. 5 Denna relaion innebär i själva verke a den offenliga sekorns budgebalans under vissa idsperioder kommer a samvariera med handelsbalansen. 16 Saisiska cenralbyrån

19 Bealningsbalansen redje kvarale 2010 Bealningsbalansen BNP + r A = C + I + G + A + A ). (6) ( 1 där A är neoillgångarna genemo ulande i period och r A är räneavkasningen på dessa illgångar. Neoillgångarna besår i sin ur av kapialbalansen och den finansiella balansen. Från (1) och (6) erhålles enkel bealningsbalansen: X M + F = ( A A ) 1. (7) + Vänserlede i bealningsbalansen (7) är, som idigare har nämns, byesbalansen som besår av summan av handelsbalansen och neofakorinkomserna. Termen ( A A + 1) i högerlede visar hur neoillgångarna genemo ulande förändras över iden. Noera a om svenskar neoköper uländska illgångar så uppvisar kapialbalansen och den finansiella balansen e neoundersko, d.v.s. A < A Ekvaion (7) innebär således a summan av byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen allid är idenisk lika med noll. 6 Sambande med ulandssällningen Efersom den finansiella balansen mäer neoulåningen genemo omvärlden kommer en förändring i byesbalansens saldo per definiion allid a mosvaras av en likarad förändring i neoanspråken genemo omvärlden. E byesbalansöversko mosvaras således av en ökning av neofordringarna privaa eller offenliga genemo omvärlden. Överskoe kan även åerspeglas i en ökning av valuareserven efersom valuareservsransakionerna ingår i den finansiella balansen. E undersko i byesbalansen innebär isälle a neoförvärven från omvärlden måse bealas aningen genom avveckling av uländska illgångar eller genom en ökning av skulderna ill ulande. Dea innebär a om.ex. Sverige köper mer illgångar uomlands än vad som säljs ill ulande (dea är desamma som a säga a neo av den finansiella balansen är mindre än noll) måse Sverige samidig sälja mer varor och jänser ill ulande än vad som köps från ulande. De samlade bealningarna u ur e land måse hel enkel mosvara de samlade bealningsinflöde. Ulandssällningen visar e lands oala neoskuldsäning och redovisas i form av sockuppgifer över samliga inhemska sekorers illgångar och skulder genemo omvärlden. Neo av illgångarna och skulderna är således e må på e lands förmögenhe genemo omvärlden. Sockuppgiferna redovisas ill marknadsvärde och delas precis som den finansiella balansen in i direka inveseringar, porföljinveseringar, finansiella deriva, övrig kapial och valuareserven. 7 6 Efersom en rad olika källor används för a mäa poserna i bealningsbalansen uppsår såväl mäfel som periodiseringsfel och därför ingår också en residual i form av en respos. 7 I vissa fall används de bokförda värde isälle för marknadsvärde p.g.a. a underlage för beräkning av marknadsvärde är oillräcklig. Saisiska cenralbyrån 17

20 Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2010 Sambande mellan ulandssällningen och de ransakioner som ingår i bealningsbalansen illusreras i figuren nedan. Förändringar i neosällningen genemo omvärlden beror både på genomförda ransakioner som regisreras i den finansiella balansen och på förändringar i växelkurser och illgångspriser. Dessuom kan sockarna påverkas av.ex. nedskrivningar av fordringar (e exempel på övriga korrigeringar i figuren). Om byesbalansen under en längre period uppvisar under- eller översko medför dea en uppbyggnad av aningen en neoskuld eller en neoillgång. Förändringar av ulandssällningen beroende på Ingående balans Transakioner Prisförändringar Valuakursförändringar Övriga korrigeringar Ugående balans 18 Saisiska cenralbyrån

21

22