Betalningsbalansen. mling avs. Första kvartalet Statistiska centralbyrån Statistics Sweden

Transkript

1 Bealningsbalansen Saisiska cenralbyrån Saisics Sweden Försa kvarale 2011 mling avs

2

3 Bealningsbalansen Försa kvarale 2011 Saisiska cenralbyrån 2011

4 Balance of Paymens. Firs quarer 2011 Saisics Sweden 2011 Producen Producer SCB, enheen för bealningsbalans och finansmarknadssaisik Saisics Sweden, Balance of Paymens and Financial Markes Box SE Sockholm Förfrågningar Lizee Appelberg, Enquiries lizee.appelberg@scb.se Fredrik Öhrsröm, fredrik.ohrsrom@scb.se De är illåe a kopiera och på anna sä mångfaldiga innehålle i denna publikaion. Om du cierar, var god uppge källan på följande sä: Källa: SCB, Bealningsbalansen. Försa kvarale I is permied o copy and reproduce he conens in his publicaion. When quoing, please sae he source as follows: Source: Saisics Sweden, Balance of Paymens. Firs quarer Omslag: Aeljén, SCB Cover URN:NBN:SE:SCB-2011-FM04BR1101_pdf (pdf) Denna publikaion finns enbar i elekronisk form på This publicaion will only be published on

5 Bealningsbalansen försa kvarale 2011 Förord Förord Bealningsbalansen sammansälls och publiceras sedan sepember 2007 av Saisiska cenralbyrån på uppdrag av Sveriges riksbank. Bealningsbalansen är en sammansällning av Sveriges reala och finansiella ransakioner med omvärlden och delas in i byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen. Denna rappor omfaar ufalle av försa kvarale Saisiska cenralbyrån, maj 2011 Folke Carlsson Chrisina Ekblom

6

7 Bealningsbalansen försa kvarale 2011 Innehåll Innehåll Förord... 3 Sammanfaning... 7 Bealningsbalansen försa kvarale Byesbalansen... 8 Urikeshandel med varor och jänser... 8 Fakorinkomser Finansiell balans Direka inveseringar Porföljinveseringar Finansiella deriva Övriga inveseringar Valuareserven Vad är bealningsbalansen? En härledning av bealningsbalansen Sambande med ulandssällningen Saisiska cenralbyrån 5

8 6 Saisiska cenralbyrån

9 Bealningsbalansen försa kvarale 2011 Bealningsbalansen Sammanfaning Överskoe i byesbalansen uppgick under försa kvarale ill 71,1 miljarder kronor. De är en försärkning med 16,5 miljarder kronor jämför med samma period De är främs e öka översko i varuhandeln som bidragi ill försärkningen. Även kapialavkasningen bidrog ill försärkningen, mes på grund av direkinveseringar som gav högre avkasning. Byesbalansen särkes även jämför med fjärde kvarale 2010 vilke beror bland anna på ökad kapialavkasning men också minska undersko inom löpande ransfereringar. Imporen av varor minskade också under kvarale vilke gjorde a handelsbalansen åerigen är på samma nivå som i början av år Den finansiella balansen resulerade i e neouflöde på 127,3 miljarder kronor för försa kvarale De var främs porföljinveseringar som bidrog ill uflöde med kapialuflöden på 92,9 miljarder kronor neo. Uflöde förklaras främs av handel med svenska saspapper samidig som svenska inveserare ökade sina innehav av uländska ränebärande värdepapper. Även lån ill ulande inom övriga inveseringar gav neouflöden av kapial. Saisiska cenralbyrån 7

10 Bealningsbalansen Bealningsbalansen försa kvarale 2011 Bealningsbalansen försa kvarale 2011 Bealningsbalansen uppvisade e relaiv sor översko i byesbalansen om 71,1 miljarder kronor under åres försa kvaral. Den finansiella balansen gav e kapialuflöde om 127,3 miljarder medan kapialbalansen genererade e lie undersko om 0,1 miljarder kronor. Byesbalansen Byesbalansen ugörs ill sor del av handel med varor och jänser vilka under kvarale gav upphov ill inflöden om 53,2 miljarder kronor. De är en klar förbäring se ill försa kvarale föregående år då mosvarande var 39,5 miljarder kronor. De är framförall varuhandeln som bidragi ill ökningen men likaså handeln med jänser seg någo se ill samma period föregående år. Även kapialavkasningen med ökade åerinveserade vinsmedel inom direkinveseringar bidrog ill de sörre överskoe i byesbalansen. Urikeshandel med varor och jänser Den oala exporen såväl som imporen av varor ökade se ill samma period föregående år och ligger nu på nivåer jämförbara med inledningen av år Exporen seg mer än imporen vilke medförde en någo sarkare handelsbalans på 29,7 miljarder. Se ill samliga kvaral förra åre är dea en klar förbäring. De fanns idigare farhågor a en forsa särkning av kronan skulle dämpa exporen och rycka ned illväxen i Sverige. EU-område är en vikig handelsparner och förra åre särkes kronan mo euron med hela 12 procen. Dea forsae även under åres försa kvaral då kronan seg mo euron 0,7 procen. Tros dea ökade exporen ill EU-länderna jämför med samma kvaral föregående år. Exporen ill länder uanför EU seg dock mer. 8 Saisiska cenralbyrån

11 Bealningsbalansen försa kvarale 2011 Bealningsbalansen Försa kvarale varje år uppvisar vanligvis en någo lägre omsäning i handeln med jänser och år 2011 var inge undanag. Handeln med jänser minskade under kvarale ill dryga 23 miljarder neo, men se ill samma period idigare år var de isälle en ökning med 2,1 miljarder. Ökningen beror på a exporen seg näsan dubbel så mycke som imporen gjorde. De poser där uvecklingen vari sarkas under åre är bland anna daaoch informaionsjänser, licenser och royalies sam ransporer. Vad gäller de vå försnämnda poserna kommer de framförall av a exporen har öka markan. Exporen av ransporer ligger kvar på samma nivå som förra åre men imporen har däremo minska vilke leder ill e relaiv hög neo. Svenskars konsumion vid resande uomlands forsäer a öka jämför med försa kvarale föregående år. Samidig har uländska resenärers konsumion i Sverige ine påverkas av kronförsärkningen i så sor usräckning uan den ligger kvar på samma nivåer som idigare år. Uvecklingen gör a imporen och exporen forsäer a röra sig från varandra vilke innebär en relaiv hög neoimpor på posen resor. Jämför med 2010 har neoimporen öka med 1,2 miljarder kronor. Saisiska cenralbyrån 9

12 Bealningsbalansen Bealningsbalansen försa kvarale 2011 Exporen av resor besår av uländska resenärers konsumion vid resande i Sverige medan imporen mosvarar svenskarnas ugifer vid resande uomlands. Posen resor är krafig säsongsbeonad och jämförelser görs bäs med mosvarande period föregående år. Fakorinkomser Fakorinkomserna besår av både lön för arbee och avkasning på invesera kapial vilka illsammans gav e kapialinflöde om 25,5 miljarder kronor. Kapialavkasningen besår i sin ur av avkasning på direka inveseringar, porföljinveseringar sam övriga inveseringar. Den höga kapialavkasningen förklaras framförall av höga vinser inom direkinveseringar. Avkasning direka inveseringar Avkasningen på direkinveseringar gav e neoinflöde på 22,0 miljarder kronor under försa kvarale. Avkasningen på direkinveseringar i ulande var 68,9 miljarder kronor medan avkasningen på direkinveseringar i Sverige var 46,9 miljarder kronor. Udelningarna var förhållandevis små under kvarale, vilke i sin ur innebär a sora åerinveserade vinsmedel redovisas i saisiken. Åerinveserade vinsmedel är en residualpos i saisiken och avser den del av avkasning som ine delas u ill akieägarna. Kapialavkasningen för föreag inom direkinveseringsförhållanden är preliminär fram ill dess a den ersäs av ufalle från den årliga undersökningen inom direkinveseringar. 10 Saisiska cenralbyrån

13 Bealningsbalansen försa kvarale 2011 Bealningsbalansen Avkasning porföljinveseringar Ränorna på svenska obligaioner föll illbaka någo delvis beroende på lägre ränenivåer på sasobligaioner medan avkasningen på uländska obligaioner seg jämför med föregående kvaral. Åres försa udelningar på svenska akier genererade ulande en avkasning på nära 2,0 miljarder. Den sörsa delen av udelningarna kommer dock under andra kvarale. Svenskars udelning på sina inveseringar i uländska akier gav kapialinflöden om 15,1 miljarder kronor. Tillsammans gav ränor och akieudelningar e neoinflöde av kapial om 1,5 miljarder kronor. Avkasning övriga inveseringar Avkasningen på övriga inveseringar i ulande gav e neoinflöde på 8,6 miljarder kronor medan avkasningen på övriga inveseringar i Sverige gav e neouflöde på 5,8 miljarder kronor. Tros a illgångar och skulder är näsan lika sora gav avkasning på övriga inveseringar e neoinflöde på 2,8 miljarder kronor. Neoflöde förklaras främs av a de är högre avkasning på illgångar än på skulder. Saisiska cenralbyrån 11

14 Bealningsbalansen Bealningsbalansen försa kvarale 2011 Avkasning på övriga inveseringar besår av avkasning på lån och deposiioner m.m. De sörsa bidragen ill posen är avkasning på sådana illgångar respekive skulder som banker i Sverige har genemo moparer i ulande. Finansiell balans Den finansiella balansen resulerade i e neouflöde på 127,3 miljarder kronor för försa kvarale De var främs porföljinveseringar som bidrog ill uflöde. Direka inveseringar Direkinveseringar gav e neouflöde på 9,8 miljarder kronor under försa kvarale. Svenska direkinveseringar i ulande gav e neouflöde på 53,1 miljarder kronor. Konverering av lån ill ege kapial bidrog ill uflöde inom delposen ege kapial och inflöde inom delposen lån. Åerinveserade vinsmedel bidrog med e sörre uflöde då udelningar vari relaiv små under kvarale. Uländska direkinveseringar i Sverige gav e neoinflöde på 43,2 miljarder kronor under försa kvarale. Även inom uländska direkinveseringar i Sverige sod åerinveserade vinsmedel för huvuddelen av neoinflöde. 12 Saisiska cenralbyrån

15 Bealningsbalansen försa kvarale 2011 Bealningsbalansen Porföljinveseringar Porföljinveseringar med ulande gav under försa kvarale kapialuflöden på 92,9 miljarder neo. Uflöde förklaras främs av handel med svenska saspapper samidig som svenska inveserare ökade sina innehav av uländska ränebärande värdepapper. Toal gav handeln med ränebärande värdepapper ugivna av saen upphov ill uflöden om 68,2 miljarder kronor neo. Uöver Riksgäldens minskande emissionsvolym bidrog även uländska inveserares försäljningar på sekundärmarknaden ill neouflödena. Svenska placerares köp av uländska ränebärande värdepapper bidrog också med kapialuflöden om 56,3 miljarder kronor. Framförall röne danska obligaioner sörs inresse men även amerikanska och finska ränebärande värdepapper lockade. Den gränsöverskridande handeln med akier och fonder svarade för uflöden på 15,2 miljarder kronor neo. Svenska inveserare neoköpe uländska akier och fonder för 10,0 miljarder kronor. Saisiska cenralbyrån 13

16 Bealningsbalansen Bealningsbalansen försa kvarale 2011 Finansiella deriva Transakioner i finansiella deriva bidrog med e relaiv sor neoinflöde om 15,3 miljarder. Bruoflödena ligger på samma höga nivå som de föregående kvarale 1. De är framförall förfall av valuaswappar som bidrog ill flöde. Flöden från finansiella deriva uppkommer genom realiserade värden från förfallna konrak, sam genom olika yper av premiebealningar. De finansiella insrumen som ugör deriva är främs opioner, erminer och swappar. De sörsa handelsvolymerna avser olika yper av valuaderiva. Övriga inveseringar Övriga inveseringar gav e neouflöde på 25,3 miljarder kronor under försa kvarale. Ulåning ill ulande genererade e neouflöde på 154,2 miljarder kronor medan upplåning från ulande gav e neoinflöde på 128,9 miljarder kronor. Flödena var huvudsakligen mo de nordiska länderna. Övriga inveseringar besår huvudsakligen av banksekorns lån ill och från ulande exklusive värdepapperslån. Dea omfaar bland anna reverslån, deposiioner och repor. 1 Kvaral förändrades insamlingen av deriva någo vilke kan ha haf inverkan på resulae. 14 Saisiska cenralbyrån

17 Bealningsbalansen försa kvarale 2011 Bealningsbalansen Valuareserven Transakioner i valuareserven gav e neouflöde på 14,5 miljarder kronor under försa kvarale då Riksbanken försärke valuareserven. Uflöde förklaras av e öka innehav av uländska bankillgodohavanden och värdepapper. Saisiska cenralbyrån 15

18 Bealningsbalansen Bealningsbalansen försa kvarale 2011 Vad är bealningsbalansen? Bealningsbalansen produceras och sammansälls sedan sepember 2007 av Saisiska cenralbyrån på uppdrag av Sveriges riksbank. I en sluen ekonomi besäms nivån på inveseringarna av de samlade sparande i ekonomin. Dea innebär a om sparande av någon anledning minskar blir följden a även inveseringarna minskar. I en öppen ekonomi är sambande mellan sparande och inveseringar ine lika ydlig efersom globala finansiella marknader gör a inernaionell kapial enkel kan flöda mellan länder. Bealningsbalansen innehåller informaion om dessa flöden. De är hel enkel en sammansällning av e lands reala och finansiella ransakioner med omvärlden. Bealningsbalansen kan delas in i: Byesbalansen, som visar handel i varor och jänser, löner, avkasning på finansiella illgångar och skulder, sam löpande ransfereringar såsom.ex. EU-bidrag och avgifer. Kapialbalansen, som dels omfaar EU-bidrag och U-bisånd för reala inveseringar och dels köp och försäljning av räigheer, såsom.ex. paen. Den finansiella balansen, som delas in i direka inveseringar, porföljinveseringar, finansiella deriva, övriga inveseringar och valuareserven. Den finansiella balansen visar förändringar i finansiella illgångar och skulder genemo omvärlden. En härledning av bealningsbalansen E lands bruonaionalproduk, BNP, är de samlade värde på de varor och jänser som produceras i lande under e viss år. Produkionen används ill a illfredssälla aningen den inhemska eferfrågan i form av hushållens konsumion, C, privaa inveseringar, I, och offenliga ugifer, G, eller ill a levereras uomlands i form av expor av varor och jänser, X. Den inhemska eferfrågan kan även illgodoses av impor av varor och jänser, M. Den s.k. naionella inkomsidenieen visar a e lands produkion under e enskil år är lika med summan av den inhemska eferfrågan ( C + I + G ) och neoförsäljningen av varor och jänser ill övriga världen ( X M ): BNP = C + I + G + X M. 2 (1) Genom a addera de s.k. neofakorinkomserna, F, d.v.s. svenska fakorinkomser injänade uomlands (svenska lönagares ersäning uomlands sam avkasningen på svensk kapial uomlands) minus uländska fakor- 2 Denna relaion kallas för en idenie efersom den definiionsmässig måse vara uppfylld i varje enskild idsperiod. 16 Saisiska cenralbyrån

19 Bealningsbalansen försa kvarale 2011 Bealningsbalansen inkomser injänade i Sverige (uländska lönagares ersäning i Sverige sam avkasningen på uländsk kapial i Sverige) kan (1) skrivas om i ermer av den s.k. bruonaionalinkomsen, BNI : 3 BNI = C + I + G + X M + F. (2) En omskrivning av (2) ger: BNI C G = S = I + X M + F, (3) där S avser de samlade naionella sparande i ekonomin. De naionella sparande ugörs av den konsoliderade offenliga sekorns sparande, T G, där T är skaeinäken, och hushållens sparande, BNI T C. 4 Enlig (3) gäller: S I = X M + F. (4) Differensen mellan S och I kallas ofa för neoinveseringarna genemo ulande och differensen mellan X och M kallas för handelsbalansen. X M + F är byesbalansen. Ekvaion (4) visar därmed a de finns e enkel samband mellan neoinveseringarna och handelsbalansen. För en given neofakorinkoms kommer allid förändringar i differensen mellan S och I a följas av mosvarande förändringar i differensen mellan X och M. Ekvaion (4) visar också a de ine går a på kor sik reducera e undersko i handelsbalansen uan a samidig öka de naionella sparande eller minska de inhemska inveseringarna. 5 De är även inressan a noera a ekvaion (4) innebär a om hushållens sparande är lika sor som de inhemska inveseringarna, kommer den offenliga sekorns sparande uvecklas ungefär som neoexporen över iden. 6 På samma sä som de naionella sparande kan delas upp i den konsoliderade offenliga sekorns sparande och hushållens sparande kan de inhemska inveseringarna delas upp i den offenliga sekorns inveseringar och privaa inveseringar. Denna uppdelning ger vid handen a om den offenliga sekorns inveseringar översiger denna sekors sparande, och om dea ine full u moverkas av e sparandeöversko i den privaa sekorn, måse dea per definiion mosvaras av e undersko i byesbalansen. E växande undersko i byesbalansen kan därigenom vara e ecken bland andra på a saens ugifer är högre än inkomserna. Genom a kombinera den naionella inkomsidenieen (1) med den naionella budgeresrikionen kan bealningsbalansen härledas. Enlig budgeresrikionen är landes samlade ugifer i varje idsperiod begränsade av inkomsen i samma period och landes möjligheer a låna: 3 Dessa fakorinkomser kallas numera ofa för primära inkomser. Neofakorinkomserna besår av löner, kapialavkasning och löpande ransfereringar. 4 Dea innebär allså a de naionella sparande är idenisk med summan av den offenliga sekorns sparande och hushållens sparande. 5 Neofakorinkomserna anas vara konsana på kor sik. 6 Denna relaion innebär i själva verke a den offenliga sekorns budgebalans under vissa idsperioder kommer a samvariera med handelsbalansen. Saisiska cenralbyrån 17

20 Bealningsbalansen Bealningsbalansen försa kvarale 2011 BNP + r A = C + I + G + A + A ). (6) ( 1 där A är neoillgångarna genemo ulande i period och r A är räneavkasningen på dessa illgångar. Neoillgångarna besår i sin ur av kapialbalansen och den finansiella balansen. Från (1) och (6) erhålles enkel bealningsbalansen: X M + F = ( A A ) 1. (7) + Vänserlede i bealningsbalansen (7) är, som idigare har nämns, byesbalansen som besår av summan av handelsbalansen och neofakorinkomserna. Termen ( A A + 1) i högerlede visar hur neoillgångarna genemo ulande förändras över iden. Noera a om svenskar neoköper uländska illgångar så uppvisar kapialbalansen och den finansiella balansen e neoundersko, d.v.s. A < A Ekvaion (7) innebär således a summan av byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen allid är idenisk lika med noll. 7 Sambande med ulandssällningen Efersom den finansiella balansen mäer neoulåningen genemo omvärlden kommer en förändring i byesbalansens saldo per definiion allid a mosvaras av en likarad förändring i neoanspråken genemo omvärlden. E byesbalansöversko mosvaras således av en ökning av neofordringarna privaa eller offenliga genemo omvärlden. Överskoe kan även åerspeglas i en ökning av valuareserven efersom valuareservsransakionerna ingår i den finansiella balansen. E undersko i byesbalansen innebär isälle a neoförvärven från omvärlden måse bealas aningen genom avveckling av uländska illgångar eller genom en ökning av skulderna ill ulande. Dea innebär a om.ex. Sverige köper mer illgångar uomlands än vad som säljs ill ulande (dea är desamma som a säga a neo av den finansiella balansen är mindre än noll) måse Sverige samidig sälja mer varor och jänser ill ulande än vad som köps från ulande. De samlade bealningarna u ur e land måse hel enkel mosvara de samlade bealningsinflöde. Ulandssällningen visar e lands oala neoskuldsäning och redovisas i form av sockuppgifer över samliga inhemska sekorers illgångar och skulder genemo omvärlden. Neo av illgångarna och skulderna är således e må på e lands förmögenhe genemo omvärlden. Sockuppgiferna redovisas ill marknadsvärde och delas precis som den finansiella balansen in i direka inveseringar, porföljinveseringar, finansiella deriva, övrig kapial och valuareserven. 8 7 Efersom en rad olika källor används för a mäa poserna i bealningsbalansen uppsår såväl mäfel som periodiseringsfel och därför ingår också en residual i form av en respos. 8 I vissa fall används de bokförda värde isälle för marknadsvärde p.g.a. a underlage för beräkning av marknadsvärde är oillräcklig. 18 Saisiska cenralbyrån

21 Bealningsbalansen försa kvarale 2011 Bealningsbalansen Sambande mellan ulandssällningen och de ransakioner som ingår i bealningsbalansen illusreras i figuren nedan. Förändringar i neosällningen genemo omvärlden beror både på genomförda ransakioner som regisreras i den finansiella balansen och på förändringar i växelkurser och illgångspriser. Dessuom kan sockarna påverkas av.ex. nedskrivningar av fordringar (e exempel på övriga korrigeringar i figuren). Om byesbalansen under en längre period uppvisar under- eller översko medför dea en uppbyggnad av aningen en neoskuld eller en neoillgång. Förändringar av ulandssällningen beroende på Ingående balans Transakioner Prisförändringar Valuakursförändringar Övriga korrigeringar Ugående balans Saisiska cenralbyrån 19

22 All officiell saisik finns på: Kundservice: fn enheen för Skaer, ISBN All official saisics can be found a: Cusomer service, phone