Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2011

Transkript

1 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2011

2

3 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2011 Saisiska cenralbyrån 2011

4 Balance of Paymens. Third quarer 2011 Saisics Sweden 2011 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen för bealningsbalans och finansmarknadssaisik Saisics Sweden, Balance of Paymens and Financial Markes Box SE Sockholm Förfrågningar Fredrik Öhrsröm, Inquiries fredrik.ohrsrom@scb.se Jon Smedsaas, jon.smedsaas@scb.se De är illåe a kopiera och på anna sä mångfaldiga innehålle i denna publikaion. Om du cierar, var god uppge källan på följande sä: Källa: SCB, Bealningsbalansen. Tredje kvarale I is permied o copy and reproduce he conens in his publicaion. When quoing, please sae he source as follows: Source: Saisics Sweden, Balance of Paymens. Third quarer Omslag/Cover: Aeljén, SCB URN:NBN:SE:SCB-2011-FM04BR1104_pdf (pdf) Denna publikaion är endas illgänglig på This publicaion will only be published on

5 Bealningsbalansen redje kvarale 2011 Förord Förord Bealningsbalansen sammansälls och publiceras sedan sepember 2007 av Saisiska cenralbyrån på uppdrag av Sveriges riksbank. Bealningsbalansen är en sammansällning av Sveriges reala och finansiella ransakioner med omvärlden och delas in i byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen. Denna rappor omfaar ufalle av redje kvarale Saisiska cenralbyrån, november 2011 Folke Carlsson Chrisina Ekblom

6

7 Bealningsbalansen redje kvarale 2011 Innehåll Innehåll Förord... 3 Sammanfaning... 7 Bealningsbalansen redje kvarale Byesbalansen... 8 Urikeshandel med varor och jänser... 8 Fakorinkomser Finansiell balans Direka inveseringar Porföljinveseringar Finansiella deriva Övriga inveseringar Valuareserven Vad är bealningsbalansen? En härledning av bealningsbalansen Sambande med ulandssällningen Saisiska cenralbyrån 5

8 6 Saisiska cenralbyrån

9 Bealningsbalansen redje kvarale 2011 Bealningsbalansen Sammanfaning Överskoe i byesbalansen växe yerligare under redje kvarale. De sörre överskoe beror på sarkare handels- och jänsebalans sam på en ökad kapialavkasning. Handel med varor och jänser gav e översko på 64,0 miljarder kronor under redje kvarale. Både handelsbalansen och jänsebalansen har särks främs som en följd av sark exporillväx. Handelsbalansen gav e översko på 26,3 miljarder kronor medan jänsebalansen gav e översko på 37,7 miljarder kronor. Överskoe i kapialavkasningen har öka och uppgick under redje kvarale ill 23,0 miljarder kronor. Den sarka kapialavkasningen beror främs på a avkasningen på porföljinveseringar vän från negaiv ill posiiv ill följd av lägre svenska ränor. Lägre svenska ränor särker kapialavkasningen efersom ränekosnaden ill ulande minskar. Överskoe i byesbalansen balanseras av e undersko i den finansiella balansen på 56,1 miljarder kronor. I likhe med föregående kvaral var de främs övriga inveseringar som bidrog ill underskoe. Finansiella deriva, som visa översko sedan 2010, bidrog nu isälle ill underskoe Saisiska cenralbyrån 7

10 Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2011 Bealningsbalansen redje kvarale 2011 Byesbalansen uppvisade e översko på 76,1 miljarder kronor under åres redje kvaral. Den finansiella balansen gav e kapialuflöde på 56,1 miljarder kronor medan kapialbalansen gav e neoinflöde på 0,1 miljard kronor. Byesbalansen De relaiv sora överskoe på 76,1 miljarder kronor kan jämföras med redje kvarale 2010 då byesbalansöverskoe uppgick ill 50,5 miljarder kronor. De är överskoe i handel med varor och jänser sam relaiv höga fakorinkomser som förklarar den all sarkare byesbalansen. Urikeshandel med varor och jänser Urikeshandel med varor och jänser gav e översko på 64,0 miljarder kronor under redje kvarale. Under samma kvaral föregående år var överskoe 48,8 miljarder kronor. Exporen har öka mer än imporen vilke förklarar de ökade överskoe. Handeln med varor gav under redje kvarale e översko på 26,3 miljarder kronor. Handeln med varor genemo länder uanför EU gav e översko på 40,4 miljarder kronor. Samidig gav handeln med varor genemo EU-länder e undersko på 14,1 miljarder kronor. 8 Saisiska cenralbyrån

11 Bealningsbalansen redje kvarale 2011 Bealningsbalansen Tjänsebalansen gav under redje kvarale e översko på 37,7 miljarder kronor vilke är en försärkning jämför med samma kvaral föregående år då överskoe uppgick ill 31,5 miljarder kronor. Tjänseexporen uppgick under kvarale ill 127,7 miljarder kronor medan jänseimporen uppgick ill 89,9 miljarder kronor. De är en ökning med 7 respekive 2 procen i jämförelse med samma kvaral föregående år. A jänseexporen ökar mer än jänseimporen förklarar försärkningen i jänsebalansen. Både jänsehandeln mo länder inom respekive uanför EU uppvisar översko. Bland jänseslagen är de övriga affärsjänser och daa- och informaionsjänser som bidrar med sörs översko. Försärkningen i jänsebalansen jämför med samma kvaral föregående år beror bland anna på a underskoe i resor vän ill balans. Saisiska cenralbyrån 9

12 Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2011 Fakorinkomser Fakorinkomser besår av lön för arbee och avkasning på invesera kapial. Tillsammans gav dessa e relaiv sor kapialinflöde om 22,3 miljarder kronor under kvarale. Fakorinkomser varierar mycke mellan kvaralen, vilke främs beror på variaioner inom avkasningen på porföljinveseringar. Avkasning direka inveseringar Avkasningen på direkinveseringar gav e neoinflöde på 20,8 miljarder kronor under kvarale. Avkasningen på direkinveseringar i ulande uppgick ill 69,3 miljarder kronor medan avkasningen på direkinveseringar i Sverige uppgick 48,5 miljarder kronor. Udelningar var förhållandevis små, vilke de brukar vara under redje kvarale. Dea innebär i sin ur a sora åerinveserade vinsmedel redovisas i saisiken. Ränor på lån inom koncerner gav e neouflöde på 6,7 miljarder kronor under kvarale. Under de re försa kvaralen 2011 gav ränor på lån inom koncerner e neouflöde på 19,3 miljarder kronor. Avkasningen för 2010 som vari preliminär har nu ersas av ufallsvärden. Dea gav e yerligare neoillsko ill byesbalansen på 6,0 miljarder kronor. 10 Saisiska cenralbyrån

13 Bealningsbalansen redje kvarale 2011 Bealningsbalansen Avkasning porföljinveseringar Avkasningen på porföljinveseringar gav e neoinflöde på 0,4 miljarder kronor under de redje kvarale. Samma kvaral under föregående år resulerade i e uflöde på 3,9 miljarder kronor neo. Skillnaden beror främs på a avkasningen på svenska ränebärande värdepapper var lägre samidig som avkasningen från uländska ränebärande värdepapper i sor se var oförändrad. Udelningarna från uländska akier seg jämför med mosvarande kvaral föregående år. Svenska inveserares ökade placeringar i uländska akier och fonder låg bakom ökningen. Saisiska cenralbyrån 11

14 Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2011 Avkasning övriga inveseringar Avkasningen på övriga inveseringar gav e neoinflöde på 1,8 miljarder kronor under åres redje kvaral. Avkasning på övriga inveseringar besår främs av räna på lån och deposiioner. 12 Saisiska cenralbyrån

15 Bealningsbalansen redje kvarale 2011 Bealningsbalansen Finansiell balans Den finansiella balansen resulerade i e undersko på 56,1 miljarder kronor under redje kvarale I likhe med föregående kvaral bidrog övriga inveseringar ill underskoe. Till undersko bidrog även direka inveseringar och finansiella deriva, där den senare för försa gången sedan de andra kvarale 2009 gav e undersko. Porföljinveseringar och valuareserven uppvisade neoinflöden vilke balanserade någo. Direka inveseringar Direka inveseringar bidrog under kvarale med e neouflöde på 17,1 miljarder kronor ill den finansiella balansen. Svenska direkinveseringar i ulande gav e neouflöde på 65,4 miljarder kronor. Uländska direkinveseringar i Sverige gav e neoinflöde på 48,3 miljarder kronor. Under kvarale har e anal gränsöverskridande förvärv gjors vilke bidragi ill en del av flödena inom ege kapial. Kapialillsko har bidragi med yerligare en del av flödena inom ege kapial. Åerinveserade vinsmedel är residualpos i saisiken och avser den del av vinsen som ine delas u ill akieägarna, uan som isälle blir kvar i bolagen. Saisiska cenralbyrån 13

16 Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2011 Porföljinveseringar Porföljinveseringar gav e kapialinflöde på 122,4 miljarder kronor neo under redje kvarale Inflöde förklaras i huvudsak av bosadsinsiuens emissioner av obligaioner i ulande samidig som svenska banker emierade penningmarknadsinsrumen. Sammanage har uländska inveserare placera 176,5 miljarder kronor i ränebärande värdepapper ugivna av svenska banker och bosadsinsiu hiills under Uländska inveserare ökade sina innehav av svenska akier och fondandelar med 9,2 miljarder kronor under de redje kvarale. I sörs usräckning köpes Nordea, Alfa Laval och H&M. Svenska porföljinveseringar i ulande resulerade i e neoinflöde på 36,0 miljarder kronor. I mosas ill föregående kvaral sålde svenska inveserare uländska akier och fonder. Toal gav handeln med uländska akier och fonder e inflöde på 25,1 miljarder neo. Akier från USA, Schweiz och Spanien såldes i högs usräckning. Svenska inveserare minskade under kvarale sina innehav av ränebärande värdepapper ugivna av emiener i Porugal, Irland, Ialien, Grekland och Spanien med 12,3 miljarder kronor neo. 14 Saisiska cenralbyrån

17 Bealningsbalansen redje kvarale 2011 Bealningsbalansen Finansiella deriva Under redje kvarale noerades kapialuflöden i posen finansiella deriva på 27,9 miljarder kronor. Bakom dessa flöden låg sora flukuaioner på finansmarknaderna. Den svenska kronan försvagades mo TCW-index samidig som svenska marknadsränor sjönk och börsindex föll på bred fron. Framförall räne- och valuaswappar låg bakom merparen av uflödena. Även akierelaerade deriva sod för en beydande andel av uflödena ill följd av fallande värden på underliggande illångar. Övriga inveseringar Övriga inveseringar genererade e neouflöde på 136,8 miljarder kronor under redje kvarale Ulåningen gav e neouflöde på 154,9 miljarder kronor medan upplåningen genererade e neoinflöde på 18,1 miljarder kronor. Saisiska cenralbyrån 15

18 Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2011 Banksekorn sod för merparen av neouflöde under kvarale. De ickefinansiella föreagen minskade upplåningen mo ulande, vilke också bidrog ill neouflöde. Neouflödena under kvarale var ill sörsa delen mo Finland, Danmark och Tyskland. Övriga inveseringar besår huvudsakligen av banksekorns lån ill och från ulande exklusive värdepapperslån. Dea omfaar bland anna reverslån, deposiioner och repor. Valuareserven Transakioner i valuareserven gav e neoinflöde på 3,4 miljarder kronor under redje kvarale Inflöde förklaras av e minska innehav av uländska bankillgodohavanden och värdepapper. 16 Saisiska cenralbyrån

19 Bealningsbalansen redje kvarale 2011 Bealningsbalansen Vad är bealningsbalansen? Bealningsbalansen produceras och sammansälls sedan sepember 2007 av Saisiska cenralbyrån på uppdrag av Sveriges riksbank. I en sluen ekonomi besäms nivån på inveseringarna av de samlade sparande i ekonomin. Dea innebär a om sparande av någon anledning minskar blir följden a även inveseringarna minskar. I en öppen ekonomi är sambande mellan sparande och inveseringar ine lika ydlig efersom globala finansiella marknader gör a inernaionell kapial enkel kan flöda mellan länder. Bealningsbalansen innehåller informaion om dessa flöden. De är hel enkel en sammansällning av e lands reala och finansiella ransakioner med omvärlden. Bealningsbalansen kan delas in i: Byesbalansen, som visar handel i varor och jänser, löner, avkasning på finansiella illgångar och skulder, sam löpande ransfereringar såsom.ex. EU-bidrag och avgifer. Kapialbalansen, som dels omfaar EU-bidrag och U-bisånd för reala inveseringar och dels köp och försäljning av räigheer, såsom.ex. paen. Den finansiella balansen, som delas in i direka inveseringar, porföljinveseringar, finansiella deriva, övriga inveseringar och valuareserven. Den finansiella balansen visar förändringar i finansiella illgångar och skulder genemo omvärlden. En härledning av bealningsbalansen E lands bruonaionalproduk, BNP, är de samlade värde på de varor och jänser som produceras i lande under e viss år. Produkionen används ill a illfredssälla aningen den inhemska eferfrågan i form av hushållens konsumion, C, privaa inveseringar, I, och offenliga ugifer, G, eller ill a levereras uomlands i form av expor av varor och jänser, X. Den inhemska eferfrågan kan även illgodoses av impor av varor och jänser, M. Den s.k. naionella inkomsidenieen visar a e lands produkion under e enskil år är lika med summan av den inhemska eferfrågan ( C + I + G ) och neoförsäljningen av varor och jänser ill övriga världen ( X M ): BNP = C + I + G + X M. 1 (1) Genom a addera de s.k. neofakorinkomserna, F, d.v.s. svenska fakorinkomser injänade uomlands (svenska lönagares ersäning uomlands sam avkasningen på svensk kapial uomlands) minus uländska fakor- 1 Denna relaion kallas för en idenie efersom den definiionsmässig måse vara uppfylld i varje enskild idsperiod. Saisiska cenralbyrån 17

20 Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2011 inkomser injänade i Sverige (uländska lönagares ersäning i Sverige sam avkasningen på uländsk kapial i Sverige) kan (1) skrivas om i ermer av den s.k. bruonaionalinkomsen, BNI : 2 BNI = C + I + G + X M + F. (2) En omskrivning av (2) ger: BNI C G = S = I + X M + F, (3) där S avser de samlade naionella sparande i ekonomin. De naionella sparande ugörs av den konsoliderade offenliga sekorns sparande, T G, där T är skaeinäken, och hushållens sparande, BNI T C. 3 Enlig (3) gäller: S I = X M + F. (4) Differensen mellan S och I kallas ofa för neoinveseringarna genemo ulande och differensen mellan X och M kallas för handelsbalansen. X M + F är byesbalansen. Ekvaion (4) visar därmed a de finns e enkel samband mellan neoinveseringarna och handelsbalansen. För en given neofakorinkoms kommer allid förändringar i differensen mellan S och I a följas av mosvarande förändringar i differensen mellan X och M. Ekvaion (4) visar också a de ine går a på kor sik reducera e undersko i handelsbalansen uan a samidig öka de naionella sparande eller minska de inhemska inveseringarna. 4 De är även inressan a noera a ekvaion (4) innebär a om hushållens sparande är lika sor som de inhemska inveseringarna, kommer den offenliga sekorns sparande uvecklas ungefär som neoexporen över iden. 5 På samma sä som de naionella sparande kan delas upp i den konsoliderade offenliga sekorns sparande och hushållens sparande kan de inhemska inveseringarna delas upp i den offenliga sekorns inveseringar och privaa inveseringar. Denna uppdelning ger vid handen a om den offenliga sekorns inveseringar översiger denna sekors sparande, och om dea ine full u moverkas av e sparandeöversko i den privaa sekorn, måse dea per definiion mosvaras av e undersko i byesbalansen. E växande undersko i byesbalansen kan därigenom vara e ecken bland andra på a saens ugifer är högre än inkomserna. Genom a kombinera den naionella inkomsidenieen (1) med den naionella budgeresrikionen kan bealningsbalansen härledas. Enlig budgeresrikionen är landes samlade ugifer i varje idsperiod begränsade av inkomsen i samma period och landes möjligheer a låna: 2 Dessa fakorinkomser kallas numera ofa för primära inkomser. Neofakorinkomserna besår av löner, kapialavkasning och löpande ransfereringar. 3 Dea innebär allså a de naionella sparande är idenisk med summan av den offenliga sekorns sparande och hushållens sparande. 4 Neofakorinkomserna anas vara konsana på kor sik. 5 Denna relaion innebär i själva verke a den offenliga sekorns budgebalans under vissa idsperioder kommer a samvariera med handelsbalansen. 18 Saisiska cenralbyrån

21 Bealningsbalansen redje kvarale 2011 Bealningsbalansen BNP + r A = C + I + G + A + A ). (6) ( 1 där A är neoillgångarna genemo ulande i period och r A är räneavkasningen på dessa illgångar. Neoillgångarna besår i sin ur av kapialbalansen och den finansiella balansen. Från (1) och (6) erhålles enkel bealningsbalansen: X M + F = ( A A ) 1. (7) + Vänserlede i bealningsbalansen (7) är, som idigare har nämns, byesbalansen som besår av summan av handelsbalansen och neofakorinkomserna. Termen ( A A + 1) i högerlede visar hur neoillgångarna genemo ulande förändras över iden. Noera a om svenskar neoköper uländska illgångar så uppvisar kapialbalansen och den finansiella balansen e neoundersko, d.v.s. A < A Ekvaion (7) innebär således a summan av byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen allid är idenisk lika med noll. 6 Sambande med ulandssällningen Efersom den finansiella balansen mäer neoulåningen genemo omvärlden kommer en förändring i byesbalansens saldo per definiion allid a mosvaras av en likarad förändring i neoanspråken genemo omvärlden. E byesbalansöversko mosvaras således av en ökning av neofordringarna privaa eller offenliga genemo omvärlden. Överskoe kan även åerspeglas i en ökning av valuareserven efersom valuareservsransakionerna ingår i den finansiella balansen. E undersko i byesbalansen innebär isälle a neoförvärven från omvärlden måse bealas aningen genom avveckling av uländska illgångar eller genom en ökning av skulderna ill ulande. Dea innebär a om.ex. Sverige köper mer illgångar uomlands än vad som säljs ill ulande (dea är desamma som a säga a neo av den finansiella balansen är mindre än noll) måse Sverige samidig sälja mer varor och jänser ill ulande än vad som köps från ulande. De samlade bealningarna u ur e land måse hel enkel mosvara de samlade bealningsinflöde. Ulandssällningen visar e lands oala neoskuldsäning och redovisas i form av sockuppgifer över samliga inhemska sekorers illgångar och skulder genemo omvärlden. Neo av illgångarna och skulderna är således e må på e lands förmögenhe genemo omvärlden. Sockuppgiferna redovisas ill marknadsvärde och delas precis som den finansiella balansen in i direka inveseringar, porföljinveseringar, finansiella deriva, övrig kapial och valuareserven. 7 6 Efersom en rad olika källor används för a mäa poserna i bealningsbalansen uppsår såväl mäfel som periodiseringsfel och därför ingår också en residual i form av en respos. 7 I vissa fall används de bokförda värde isälle för marknadsvärde p.g.a. a underlage för beräkning av marknadsvärde är oillräcklig. Saisiska cenralbyrån 19

22 Bealningsbalansen Bealningsbalansen redje kvarale 2011 Sambande mellan ulandssällningen och de ransakioner som ingår i bealningsbalansen illusreras i figuren nedan. Förändringar i neosällningen genemo omvärlden beror både på genomförda ransakioner som regisreras i den finansiella balansen och på förändringar i växelkurser och illgångspriser. Dessuom kan sockarna påverkas av.ex. nedskrivningar av fordringar (e exempel på övriga korrigeringar i figuren). Om byesbalansen under en längre period uppvisar under- eller översko medför dea en uppbyggnad av aningen en neoskuld eller en neoillgång. Förändringar av ulandssällningen beroende på Ingående balans Transakioner Prisförändringar Valuakursförändringar Övriga korrigeringar Ugående balans 20 Saisiska cenralbyrån

23

24