Håkan Pramsten, Länsförsäkringar

Transkript

1 1 Drifsredovisning inom skadeförsäkring - föreläsningsaneckningar ill kursavsnie Drifsredovisning i kursen Försäkringsredovi s- ning, hösen 2004 (Preliminär version) Håkan Pramsen, Länsförsäkringar

2 2 Innehållsföreckning 1 Inledning Syfe och begränsningar Om ermerna affärs- och drifsredovisning Syfe med drifsredovisningen Drifsredovisning i prakiken i dag En modell för drifsredovisning sambande mellan FTR, budge, löpande uppföljning, prognoser och årsresulae Premieinkoms, injän premie och avsäning för ej injän premie och kvardröjande risk Beeckningar Premieinkomsen Avsäning för ej injän premie och kvardröjande risker Föreskrifer och allmänna råd Avsäning för ej injän premie i de falle då risken är jämn fördelad över iden Avsäning för kvardröjande risker Avsäning för ej injän premie då pro raa emporis ine är illämpbar Kapialkrav, skuldäckningskrav och premieredovisning enlig ÅRFL Injän premie och premieinäk Övningsuppgifer Kalkylräna (Kapialavskasning överförd från finansrörelsen) Inledning Kapialavkasningens fördelning mellan eknisk- och icke-eknisk resula Övningsuppgifer Försäkringsersäningar, avsäning för oreglerade skador, avsäning för skadereglering och avvecklingsresula...26

3 3 5.1 Inledning Kända och okända skador Definiion av skadereserv i en enskild skada Definiion av avsäning för oreglerade skador Principer för bokning av reserv för okända skador i periodbokslu Avvecklingsresula Försäkringsersäningar Övningsuppgifer Åerförsäkring Avgiven åerförsäkring Syfe med avgiven åerförsäkring Om åerförsäkring Proporionella åerförsäkringsformer Icke-proporionella åerförsäkringsformer Fakulaiv åerförsäkring Redovisning av avgiven åerförsäkring Moagen åerförsäkring Övningsuppgifer Drifskosnader Drifskosnader - specifikaion av posen Akivering av förubealda anskaffningskosnader Akiverbara anskaffningskosnader Akivering förusäer lönsamma aval Av- och nedskrivning av förubealda anskaffningskosnader E exempel Nyckelal Övningsexempel Obeskaade reserver Övningsuppgifer EU:s solvensregler Solvenssyrning med nyckelal Solvenssysem eller riskbaserad solvenssyrning EU:s solvensregler - e försa seg mo riskbaserad solvenssyrning...52

4 Fassällande av fullgod solvensmarginal (FFFS 2003:3) Diversifierbar försäkringsrisk - e försök a eoreisk moivera EU:s solvensmarginal Fördelningen för en summa av sokasiska variabler Fördelningen för summan av e sokasisk anal sokasiska variabler Skadefördelningens koppling ill premieinkoms och skadekosnad Varför både premieindex och skadeindex? Kapialbas Deklaraion av kapialbas och solvensmarginal Redovisning av kapialbas och solvensmarginal Hur fullgod är den fullgoda solvensmarginalen? Bokföringen Övningsuppgifer Årsredovisningen Övningsexempel...62 Appendix: Lie försäkringsjargong...63

5 5 1 Inledning 1.1 Syfe och begränsningar Syfe med dea kursavsni är a ge en inblick i den ekonomiska redovisning som förekommer i e skadeförsäkringsbolag vid sidan om den i lag och föreskrifer påbjudna s.k. affärsredovisningen. Avsnie är upplag så a vi försöker besvara frågorna: - Varför? och - Hur? De är ypisk för försäkringsredovisningen a den innehåller en mängd uppskaade sorheer, de s.k. försäkringsekniska avsäningarna. Med e undanag, avsäningen för ej injän premie och kvardröjande risk, som behandlas relaiv ingående, ingår ine i de här kursavsnie någon genomgång av de meoder som används för a uppskaa, eller värdera, dessa sorheer, eller skulder, som de kallas i redovisningssammanhang. 1 Kunskap om sådana meoder förmedlas i andra kurser inom ramen för akuarieprogramme. I den mån redovisningen redovisar e resula beror dea på avalade och influna premier. Hur dessa premier fassälls behandlas också i andra kurser inom akuarieprogramme och berörs ine i de här kursavsnie. Prognosmeoder behandlas ine heller, även om bokslusprognoserna, enlig mi se a se saken, är en vikig form av redovisning vid sidan av affärsredovisningen. Ämne för dagen, drifsredovisningen, är en i högsa grad prakisk angelägenhe. Den engagerar en hoper medarbeare: redovisningspersonal, conrollers, akuarier och affärsansvariga, på olika nivåer och i olika delar av verksamheen. Var och en bricka i e komplicera, och - för en uomsående - lä förvirra, pussel. De involverade göder varandra med uppgifer och underlag av olika slag. De disribueras, eller levereras, på olika sä - ibland elekronisk, ibland på papper, ibland i form av sandardiserade rapporer, ibland i a forma av små lappar med vikiga noeringar på - för vidare bearbening. Ingen kan rikig garanera kvalieen i helheen. Man gör rimlighesbedömningar, men liar ofas på varandra. De är uff. De kan vara förvivla. De är en verklighe som varje gång - i bildlig mening - riskerar kosa både blod, sve och årar. Förhoppningsvis skall denna ex ge en viss menal förberedelse för vad som komma kan, och frågesällningar och föreeelser man då förvänas kunna hanera. 1 Skäle a avsäning för ej injän premie behandlas relaiv ingående, är a den vanligvis ine ägnas samma uppmärksamhe som avsäning för oreglerade skador i kurser som behandlar reservsäning. Avsäningen för skadebehandlingsreserv brukar röna samma öde. Den borde - av samma skäl - därför också få en mer ingående behandling i de här sammanhange, än den får.

6 6 1.2 Om ermerna affärs- och drifsredovisning Till a börja med känns de vikig för en icke-ekonom a bli införsådd med hur begreppen affärs-, års- och drifsredovisning används inom försäkring av fackekonomer. Efer a ha beraka e par exempel kan man fråga sig: Vad sår begreppen egenligen för? Affärs- och drifsredovisning enlig Palmgren I vår kursbok inleds kapile Drifsredovisning på följande sä: 2 Affärsredovisningen och den därmed sammanhängande årsredovisningen skall ge informaion ill omvärlden beräffande bolages sällning. Drifsredovisningen däremo är enbar avsedd för inern bruk och skräddarsydd för den organisaion den skall jäna. Den bygger på grunddaa från affärsredovisningen och skall ge löpande informaion ill beslusfaarna inom bolage på olika nivåer beräffande inäks- och kosnadsuvecklingen. Här får man inrycke a i Palmgrens värld beecknar begreppe affärsredovisning den löpande bokföringen av ekonomiska ransakioner som bolage är skyldig a föra enlig bokf öringslagen. Uppgiferna i affärsredovisningen kan sedan redovisas på olika sä, dels i form av en årsredovisning, dels i form av en drifsredovisning. Årsredovisningen är e sä a sammansälla informaionen i affärsredovisningen; e sä som ill form och innehåll är sark reglera genom lagen om årsredovisning i försäkringsföreag (ÅRFL) och genom Finansinspekion föreskrifer och allmänna råd om årsredovisning i försäkringsföreag, FFFS 2003:6. Drifsredovisning är å andra sidan e samlingsbegrepp för i princip varje anna försök a sammansälla daa ur affärsredovisningen på e för användarna meningsfull sä. Den är obunden av offenliga föreskrifer och kan uformas på olika sä i olika föreag beroende på bl.a. föreages sorlek, inrikning och organisaion. Palmgren forsäer därefer i näsa sycke med a jämföra affärsredovisning och drifsredovisning ur e anal aspeker. Jag cierar åerigen: En jämförelse mellan affärsredovisning och drifsredovisning ger följande bild: Affärsredovisning Drifsredovisning Visar bolages sällning uå Avsedd för inern bruk avpassad efer yp av föreag syrs av offenliga föreskrifer görs på dealjnivå ger en mycke grov bild av rörelsen periodisering av premier och skador uan hänsyn ill olika disposiioner (.ex. försärkning av ersäningar) informaion i efersko en gång per kalenderår löpande informaion 2 Palmgren, B., Försäkringsekonomi, Ifu, 2000, 5:e upplagan, sid. 61

7 7 Här sker en lien glidning i språkbruke: begreppe affärsredovisning får här ina den roll begreppe årsredovisning hade i sycke idigare. Aningen är dea ofrivillig, eller också har begreppe affärsredovisning för Palmgren vå innebörder: den löpande bokföringen av ekonomiska ransakioner i sig, som bolage är skyldig a föra enlig bokföringslagen (huvudbok, dagbok och reskonror) e sä a sammansälla den löpande bokföringen av ekonomiska ransakioner på given form och give innehåll (årsredovisningen) Affärs- och drifsredovisning enlig 1963 års Drifsredovisningskommién 1963 illsae Svenska Försäkringsföreningen illsammans med Folksam en kommié, Drifsredovisningskommién, med uppgif a uarbea riklinjer för drifsredovisning i försäkringsföreag publicerades kommiéns slubeänkande i vilke behove av en särskild drifsredovisning kommenerades på följande sä: 4 Försäkringsföreagens exerna redovisning, affärsredovisningen, regleras av dealjerade offenliga föreskrifer. Syfe härmed är a främs rygga föreagens solidie med hänsyn ill förplikelser mo försäkringsagare och borgenärer. Balansräkningens poser värderas försikig, som regel innebärande undervärdering av illgångar och övervärdering av skulder. Möjligheerna a uifrån affärsredovisningen bedöma de uppnådda resulae blir härigenom begränsade. Affärsredovisningen är e allför grov insrumen för resulaanalys, premiesäning och kosnadskonroll. Som underlag för dea erfordras en parallell löpande inern redovisning. Föreliggande skrif behandlar sådan inern redovisning av drifen och presenerar en konkre, dealjerad uformning av drifsredovisningen i försäkringsföreag. Drifsredovisningskommién använder således begreppe affärsredovisning annorlunda än Palmgren. I deras värld beecknar ine begreppe affärsredovisning de bokförda ransakionerna i sig, uan den dealjreglerade exerna redovisningen, d.v.s. i försa hand den officiella årsredovisningen. Affärs- och drifsredovisning enlig Naionalencyklopedin Enlig Naionalencyklopedin gäller hel enkel följande, se figur 1: affärsredovisning, den del av e föreags bokföring som vid en uppdelning avser ransakioner med föreages omgivning, affärshändelser drifredovisning, den andra delen av bokföringen som omfaar ransakioner inom e föreag eller inerna koder för ransakioner med omgivningen. Enlig denna definiion är varken affärs- eller drifredovisningen i e föreag a beraka som en formaliserad rappor, uan ransakioner av vå olika slag i bokföringen. 3 Tidigare exempel på arbeen med inrikning mo drifsredovisning i försäkringsföreag är, Möller, B., Principer för ekonomisk förvalningskonroll i försäkringsföreag, Sockholm, 1959, och Hansson, S., Förvalningskosnaderna i den ekonomiska bedömningen, Sockholm, Drifsredovisningskommién, Försäkringsekonomi Drifsredovisning för försäkringsföreag, Försäkringsbolagens Serviceakiebolag, 1969, sid. 3

8 8 Huvudbok Transakioner med omgivningen (Affärsredovisning) Transakioner inom föreage (Drifsredovisning) Årsredovisning Drifsredovisning Figur Syfe med drifsredovisningen De vå cierade källorna är inressana också i e anna avseende, nämligen vad gäller drifsredovisningens syfe. I Palmgrens jämförelse ovan finns inge som pekar på a syfe med en drifsredovisning skulle vara a uppnå e anna, mer rävisande resula, än de som uppkommer i den obligaoriska årsredovisningen. Palmgrens erfarenhe ycks isälle vara a framsällningen av redovisning vid sidan av årsredovisningen i sälle beror på a bolage inern vill följa upp verksamheen ofare än en (eller vå) gånger om åre, och på en annan dealjnivå än på försäkringsgren som årsredovisningslagen föreskriver, och a dea är så vikig a de.o.m. kan illåas ske på bekosnad av uppgifernas validie. 5 Drifsredovisningskommién beonar isälle jus viken av a åsadkomma ine bara en mera frekven och dealjerad redovisning, uan en annan, ill årsredovisning parallell redovisning, med de ualade syfe a erhålla e anna, mera rävisande, resula. 5 I den ovan cierade jämförelsen av affärs- och drifsredovisning, anger Palmgren a periodiseringen av premier och skador sker uan hänsyn ill olika disposiioner (.ex. försärkning av ersäningar).

9 9 1.4 Drifsredovisning i prakiken i dag Vår inledande försök ill begreppsanalys visar a ur en icke -fackekonoms synvinkel kan i försäkringsföreag begreppe drifsredovisning användas i lie olika beydelser. Dess syfe är ine heller enydig fassäll. Med hänvisning ill min erfarenhe av hur affärs- och drifsredovisning illgår i prakiken, kommer jag a använda de ovan diskuerade begreppen på följande sä: med affärsredovisning avses alla bokförda ransakioner i bolages bokföringssysem de i affärsredovisningens ransakioner kan sammansällas och redovisas på olika sä om redovisningen sker enlig ÅRFL och FFFS 2003:6, så uppräas en årsredovisning om redovisningen sker på en annan form eller med anna innehåll, så uppräas en drifsredovisning drifsredovisningens syfe är uppföljning och syrning av såväl försäkringsrörelse som kapialförvalning, så som den kommer a redovisas i årsredovisningen en vikig syrparameer är bolages solidie mä som konsolideringsgrad i drifsredovisningen inräknas därför också planeringsinsrumen som åres budge och de prognoser för åres ufall som successiv uppräas under räkenskapsåre drifsredovisningen har formen av månads- eller kvaralsbokslu innehållande såväl resularäkningar på produknivå, sam resularäkning för kapialförvalningen och balansräkning och nyckelal. 2 En modell för drifsredovisning sambande mellan FTR, budge, löpande uppföljning, prognoser och årsresulae 6 1. Enlig Försäkringsrörelselagen (FRL), 7 kap. 3, åligger de e försäkringsbolag a uppräa och följa försäkringsekniska riklinjer (FTR). Riklinjerna skall innehålla principer för - hur premierna besäms - beräkning av försäkringsekniska avsäningar - åerköp och belåning av försäkringar - fördelning av åerbäring - avgivande och moagen åerförsäkring - hur solidieen skall illgodoses 2. E syfe med den budge flerale försäkringsbolag framsäller under mödosam arbee under e anal hösmånader varje år är a klä föreagspoliiken i siffror. Yers umynnar den i en sammansällning som visar hur bolages resula och ekonomiska 6 Bolagens rapporeringsskyldighe ill Finansinspekionen medför a vissa poser i årsredovisningen skall värderas och rapporeras äare än årsvis. Hi hör.ex. den kvaralsvisa redovisningen av försäkringsekniska avsäningar i samband med rapporering av illgångar för skuldäckning, FFFS: Om dessa uppdaeras inom ramen för drifsredovisning innebär denna rapporering ingen exra arbesbörda.

10 10 sällning kan komma a redovisas i näsa års bokslu. I denna sark koncenrerade formulering avser den a ge en samlad bild av övergripande mål, och därpå uarbeade dealjplaner och dealjmål i e föreags olika verksamhesgrenar. 3. E sark och naurlig samband mellan FTR och åres budge är hur de långsikiga solidiesmåle i FTR skall illgodoses under de närmas kommande verksamhesåre, då de långsikiga solidiesmåle måse vägas samman med andra mål som.ex. marknadsmål. 4. Måle för solidieen säer sedan ramar för bolages handlingsurymme inför de kommande verksamhesåre, bl.a. vad gäller bolages pris-, placerings -, udelnings- och åerbäringspoliik. 5. En förusäning för a bolage successiv skall kunna följa den budgeerade uvecklingen är a verksamheen koninuerlig,.ex. en gång i månaden, lämnar rapporer som är uppsällda på samma sä som budgeen. 6. Då de uppkommer avvikelser följer ofa frågor var i verksamheen avvikelserna finns, vilke innebär a rapporerna bör vara nedbruna på en sådan nivå a man kan följa uvecklingen inom olika affärsområden och kanske ända ner på produknivå. 7. Mins lika vikig som jämförelsen periodiserad budge mo periodens ackumulerade ufall, är en jämförelse av prognosisera resula för hela åre mo budge. 8. För a följa solidiesmåle krävs också uppföljning av bolages balansräkning. 9. För a uppnå jämförbarhe mellan den löpande redovisningen och årsredovisningen krävs a de i redovisningarna ingående poserna värderas på i princip samma sä. Sammanage innebär dea a man idag i flerale av bolagen med viss periodicie, kvarals-, erials- eller månadsvis, sammansäller rapporer som innehållsmässig i all väsenlig mosvarar årsredovisningarna, föruom a de är på en sörre dealjnivå. För a en så omfaande, regelbunde åerkommande, uppföljningsmodell, dessuom med krave a leverera konsisena resula mellan rapporidpunkerna, ine fullsändig skall suga musen ur den back office-verksamhe, som förvänas leverera maeriale, krävs de a bolage uarbea effekiva värderings- och rapporeringsruiner, bl.a. premie-, skade-, åerförsäkrings- och provisionsredovisningssysem, som enkel kan köras mo e välfyll, ändamålsenlig och mo huvudboken avsäm daalager. 7 7 Av bilaga 1 framgår hur ufalle på lägsa nivå skulle kunna redovisas i e vanlig, men ambiiös upplag, kvaralsbokslu. I e ännu ambiiösare kvaralsbokslu kan man också änka sig uppföljning av yerligare nyckelal som skadefrekvens och medelskada.

11 11 3 Premieinkoms, injän premie och avsäning för ej injän premie och kvardröjande risk 3.1 Beeckningar f i e i l i a i π Den dag, på formen ÅÅÅÅ-MM-DD, då aval i förfaller ill bealning Försäkringsperiodens begynnelsedag, på formen, ÅÅÅÅ-MM-DD, för aval i (den dag då bolage börjar exponera sig för skada) Löpid i dagar för aval i (Uppskaad) avalad premie för hela försäkringsperioden för aval i Balansdag Premieinkoms för perioden fram.o.m. X + Den skadekosnad som kommer a räffa bolage genom skador inräffade efer, på de på balansdagen ugående besånde av försäkringar ˆ Avsäning för ej injän premie och kvardröjande risk på balansdagen X + P + Avsäning för ej injän premie på balansdagen N + Avsäning för kvardröjande risk på balansdagen. 8 P ~ P x p n Injän premie för perioden fram.o.m. Premieinäk för perioden fram.o.m. Förändring i avsäningen för ej injän premie och kvardröjande risk för perioden fram.o.m. Förändring i avsäningen för ej injän premie för perioden fram.o.m. Förändring i avsäningen för kvardröjande risk för perioden fram.o.m. Genom yerligare, lämplig indicering,.ex. e överindex, kan man där ydligheen så kräver, skilja på om uppgiferna avser bruosiffror, B, åerförsäkrares andel, Å, eller neosiffror, N. 8 Tidigare kallades denna avsäning för nivåillägg.

12 Premieinkomsen 9 De finns förmodligen få branscher som kan uppvisa samma konsana inflöde av pengar i e bolag jämför med skadeförsäkringsbolag. Långsikig siger premieinkomsen sadig med inflaion och vad som följer däröver med anledning av höjda värden och sigande välsånd. Dea medför i sin ur a man inom skadeförsäkring har en unik möjlighe a prognosisera och syra drifskosnadsprocenen. Inom andra branscher, inklusive livförsäkring, är inkomser och inäker ofa beydlig mer konjunkurkänsliga. Vad gäller kassaflöde är möjligheen ill posiiv kassaflöde uomordenlig sora, efersom premierna i allmänhe bealas i försko och därefer förflyer en viss id från skadefall och ubealning av försäkringsersäning. 10 För skadeförsäkringsbolag skall enlig FFFS 2003:6, bilaga 4, 1, som premieinkoms, π, i årsredovisningens resularäkning redovisas den oala bruopremien avseende direk försäkring och moagen åerförsäkring som inbeals eller kan illgodoföras försäkringsföreage med anledning av försäkringsaval där försäkringsperioden påbörjas före räkenskapsåres ugång. 11 Som premieinkoms inräknas även premier för försäkringsperioder som påbörjas förs efer räkenskapsåres ugång om de enlig aval förfaller ill bealning under räkenskapsåre. Föreskrifen innebär således a premieinkomsen skall redovisas uifrån åagande, d.v.s. i regel den avalade årspremien, oavse hur och när den bealas, och ine enlig kassaflödesmeoden. 12 I e av föreskrifens allmänna råd heer de: Belopp som kan illgodoföras räkenskapsåre besäms av respekive avalsinnehåll oavse om premierna vid bokslusillfälle aviseras eller ej." Såsom premieinkoms uppas samliga premier för vilka bolages ansvarighe inrä. Enlig försa och andra syckena föreligger ansvarighe när försäkringsperioden börja löpa eller premien förfalli ill bealning. E exempel på de senare är vissa konsumenförsäkringar (TV/radio och vivaror) som ecknas och inbeals vid inköpsillfälle ros a försäkringsskydde förs inräder efer de a sedvanlig garani löp u. 13,14 9 De sä a beräkna premieinkoms som redovisas här mosvarar de sä som skall illämpas enlig ÅRFL. Enlig läroboken beräknas däremo i drifsredovisningen premieinkomsen enlig kassaflödesmeoden, (Palmgen, ibid.ci., sid 63). Vad gäller drifsredovisningen finns de ur illsynssynpunk inge som är rä eller fel, men enlig min erfarenhe gäller a bolagen också i den löpande uppföljningen illämpar ÅRFL:s definiion av premieinkoms. Ine mins för a få jämförbarhe med budge och års redovisning. 10 Se avsni För försäkringsföreag som meddelar livförsäkring används en annan definiion som sikar in sig enbar på beald premie, exklusive förvänade framida premieinbealningar med anledning av ecknade aval. 12 Vi skall i avsnie om avsäning för ej injän premie och kvardröjande risk ureda hur dea sä a redovisa premieinkoms påverkar de försäkringsekniska avsäningarna, de egna kapiale, kapialbasen, solvensmarginalen och skuldäckningen. 13 FFFS 2003:6, Bilaga 4, sid. 61.

13 13 Föreskrifens definiion av bruopremie innebär också a premieinkomsen ine allid är hel känd. Den innehåller nämligen uppskaningar av olika slag, y med bruopremie avses enlig föreskrifen den i aval besämda premien för hela försäkringsperioden efer avdrag för sedvanliga kundrabaer och omfaar bl.a. a. ej aviserade premier där premien kan beräknas förs i eferhand, b. erminspremier vid halvårsvisa, kvaralsvisa eller månadsvisa premieinbealningar, sam ersäningar från försäkringsagare för ugifer som försäkringsföreage haf i samband med ecknande, c. vid koassurans, föreages andel av oal premiebelopp, d. ersäningar från andra försäkringsföreag avseende försäkringsekniska avsäningar enlig FFFS 2003:6 2 kap. 9, som ine redovisas över balansräkningen, e. åerförsäkringspremier från cedenen och rerocedenen, inklusive porföljpremier, efer avdrag för, f. åerförsäkringspremier som åerbeals ill, eller goskrivis cedenen och rerocede n- en vid porföljöverföring, eller förändring av andelen i åerförsäkringsavalen, g. annullaioner. Ine nog med dea: förnyelsepremier där bekräfelse från försäkringsagaren saknas, sam premier för nyecknade försäkringsaval skall inräknas med belopp varmed de beräknas inflya annullaioner skall reducera premieinkomsen så snar beloppe är kän och illäggspremier ska räknas in med de belopp som de beräknas inflya med. posen skall redovisas exklusive skaer och andra offenliga avgifer som ugår på försäkringspremien. Punken a) ovan är i försa hand illämplig på föreagsförsäkringar där årspremien kan vara relaerad ill.ex. föreages omsäning under försäkringsperioden, på sjö- och ransporförsäkring där premien kan vara knuen ill den mängd gods som kommer a frakas under försäkringsiden, eller s.k. flyande försäkring inom moorförsä kring. 15 Vad gäller de erminspremier som skall ingå enlig punken b) ingår de oavse om bealningen sker genom auogiro eller uppdelad avisering. 3.3 Avsäning för ej injän premie och kvardröjande risker Ugångspunken för avsäning för ej injän premie och kvardröjande risker är den besämmelse i FRL 7 kap. 1, som säger a e försäkr ingsbolags försäkringsekniska avsäningar skall mosvara belopp som erfordras för a bolage vid varje idpunk skall 14 Mosvarande yp av garanier förekommer också inom föreagsförsäkring i form av byggfels - och byggaraniförsäkring, akpappsgaranier, m.m. 15 Exempel på sådana produker är deklaraionsförsäkring, generalpolis, flyande försäkring och pauschalförsäkring. För en förklaring av försäkringsformerna, se Svenska Försäkringsföreningen, Försäkringsermer, Svenska Försäkringsföreningen, 1987.

14 14 kunna uppfylla sina åaganden som skäligen förvänas uppkomma med anledning av ingångna försäkringsaval. Lagexen skiljer därefer på kosnader för försäkringsfall som kommer a inräffa framå i iden, försäkringsfall, förvalningskosnader och andra kosnader under resen av iden för löpande försäkringar i skadeförsäkringsrörelse (ej injänade premier och kvardröjande risker), och kosnad för redan inräffade skador, inräffade oreglerade försäkringsfall, kosnader för reglering av dessa sam åerbäring som förfalli ill bealning men ine bealas u (oreglerade skador). Den för bolage okända skadekosnaden som kommer a uppkomma som en följd av framida, på kommande perioder inräffade skador, på de på balansdagen löpande avalen, beecknar vi med X +. X + är då en sokasisk variabel, vars ufall blir kän förs när alla dessa skador inräffa, rapporeras och sluregleras. Dea ufall är omöjlig a föruse exak. Möjligvis skulle vi kunna ange e predikionsinervall, e inervall inom vilke de framida ufalle kommer a ligga, med sörre eller mindre sannolikhe. Ju bredare inervall, ju sörre sannolikhe a vi i eferhand kan konsaera vår inervall fakisk kom a innehålla ufalle. Bolages uppgif är emellerid a i sin redovisning värdera skulden med e enda al. Dea al beecknar vi med ˆ, vilke i sin ur besår av de vå X + komponenerna ej injän premie och kvardröjande risk, d.v.s. med våra beeckningar ˆ X + = P + + N Föreskrifer och allmänna råd Föreskrifer och allmänna råd om avsäning för ej injän premie och kvardröjande risker åerfinns i FFFS 2003:6, 4 kap, 17. Där framgår a för försäkringar med erminsbeald premie ska vid beräkning av avsäning för ej injänad premie medräknas också ansvarighe för sådana erminer av den åersående löpiden som ligger efer balansdagen. förubealda anskaffningskosnader får ine dras av från avsäningen för ej injänade premier. Den förra föreskrifen är konsisen med premieinkomsens definiion. Den senare kan däremo i försone synas ologisk, efersom den medför en sysemaisk överskaning av kosnaden för löpande försäkringar om premienivån är illräcklig, d.v.s. så sor a den i genomsni äcker alla kosnader som uppsår med anledning av avalen. Vi skall eme l- lerid i de följande se a de ros all finns en logik i föreskrifen, när man ar hänsyn ill hur avsäningen beräknas i prakiken Avsäning för ej injän premie i de falle då risken är jämn fördelad över iden Vid beräkning av avsäning för ej injän premie och kvardröjande risker så som den beskrivs i föreskrifen FFFS 2003:6, 4 kap.15, behandlas ej injän premie och kva r- dröjande risker som vå separaa komponener, medan lagexen i princip bara alar om en avsäning. Skäle ill uppdelningen är av prakisk naur. Enlig föreskrifen får nämli- 16 Avsnien och 7.2.

15 15 gen avsäningen för ej injänad premie uppskaas med den andel av premien för löpande försäkringar som mosvarar den andel av de löpande försäkringarnas löpid som infaller efer balansdagen. Dea sä a beräkna ej injän premie kallas pro raa emporis. Om premienivån är precis illräcklig för a äcka den förvänade kosnaden med anledning av ingångna aval, och om risken är jämn fördelad över åre, så borde en sådan avsäning spegla den förvänade kosnaden på de löpande avalen. Om premienivån däremo bedöms som mer än illräcklig, eller oillräcklig, följer a avsäningen, se över iden, enderar ill a bli för sor i de förra falle, och för lien i de senare. Den på balansdagen,, ej injäna premien, P +, inom en försäkringsgren beräknas pro raa emporis för de på balansdagen N löpande avalen på följande sä: 17,18 N = + i= 1 P där k i k i a 0, = 1, li max 0; i ( ( ) ( )) dagnr om dagnr dagnr ei l i ( ) < min ( dagnr( fi ), dagnr( ei )) om dagnr( f ) dagnr( ) < dagnr( e ) 1, om dagnr i ( e ) dagnr( ) Den ej injäna premien kan också enlig föreskriferna beräknas med kollekiva meoder. Exempel på sådana meoder är bråkdels-, och en block- eller pauschalmeod. 19 De förusäer a försäkringsbesånde enbar innehåller eårsaval. En block- eller pauschalmeoden är en ill yerlighe förenklad varian för värdering av den ej injäna premien. Den bygger på a försäkringsbesåndes fördelning över förfallomånader ändras endas långsam över iden och a därför premiereserven som andel av premieinkomsen under den senase 12-månadersperioden är samma fasa andel som mosvarande period e år idigare. Vad gäller illämpning av meoden i årsredovisningen säger föreskriferna a meoden får illämpas om den fasa andelen värderas på ny var redje år eller vid en idigare idpunk om så är påkalla. i i 17 Dea sä a beräkna fakorerna { k i, i 1,2, K, N} = för alla på balansdagen löpande försäkringar genom a esa på när premien förfaller ill bealning, när bolage går på risk och på balansdag, sam a formeln illåer godycklig löpid på avale, innebär en anpassning ill ÅRFL som ine allid har söd i bolagens premie- och skaderedovisningssysem. 18 Minusean i urycke för k i förusäer a den ej injäna premien beräknas vid dagens slu, vilke är de vanliga. Om man isälle vill ia på balansdagens ingående balans skall ill k i läggas den del av premien som kommer a injänas under dagen, d.v.s. a då skall minusean bor ur urycke. 19 Bråkdelsmeoden beskrivs i övningsuppgif 2.

16 Avsäning för kvardröjande risker 20 I samband med årsbokslue kräver föreskriferna a bolage gör en bedömning a premienivån för löpande försäkringar är illräcklig. Om den är oillräcklig skall bolage uöver avsäning för ej injän premie dessuom göra en avsäning för kvardröjande risker. 21 Föreskrifen innehåller ine någon meod som grund för bedömning av om den ej injäna premien är illräcklig eller ej. Däremo framgår de av e allmän råd a bolage behöver uppskaa de förvänade kosnaderna för skador som kan komma a inräffa under dessa försäkringars åersående löpid sam förvalningskosnaderna under denna id. Råde forsäer: Dessa kosnadsuppskaningar bör bygga på bolages erfarenhe men bör också a hänsyn ill observerad och prognosiserad uveckling av relevana kosnader. Med våra beeckningar åligger de bolage a uppskaa ˆ, a beräkna P +, och där- efer beräkna N +, som ( 0, X P ) N + max + + = ˆ X + Vid ingen annan idpunk under åre borde bolagen ha bäre en överblick över sina pr e- mienivåer, porföljernas lönsamhe och evenuella premieförändringsbehov, än i samband med hösens budgearbee och alla beslu om den framida inrikningen som faas i samband med denna. Exempel Anag a e bolag under budgearbee i sepember-okober iar på en porfölj och då blir medvena om a för a i förvänan nå break even på porföljen under näskommande räkenskapsår så borde premien på varje under räkenskapsåre gällande försäkring vara i genomsni 10 % högre jämför med dagens ariff. På bolage ve man då a den i dag ej injäna premien, är oillräcklig och a den bör kompleeras med en avsäning för kvardröjande risk mosvarande 10% av den ej injäna premien inill dess en premieanpassning genomförs. Anag nu a man i bolage från exempel i samband med budgearbee beslö a höja premien med 10 % på försäkringarna i porföljen från och med den 1 januari åre 20 Den följande, av mig beskrivna, mycke sysemaiska och målmedvena ansasen a jobba med oillfredssällande premienivåer i affärs- och drifsredovisningen är enlig min erfarenhe ine så vanlig föreko m- mande. Ofas använder man isälle schablonmässiga kalkylmodeller av olika slag. 21 Om bolage bedömer a premien är mer än illräcklig leder beräkning av ej injän premie med en schablonmeod som pro raa emporis eller bråkdelsmeod ill en avsäning som i förvänan är mer än illräcklig. Om riklinjerna för åerbealning av premie för försäkring där försäkringsbehove upphör i bolages FTR ine säger anna, är bolage ändå skyldig a redovisa den mer än illräckliga ej injäna premien, efersom försäkringsagarna då har mosvarande fordran på bolage om försäkringsbehove skulle upphöra. Dea framgår ine ydlig av föreskriferna. De är däremo ydliga vad gäller den möjlighe a akivera förubealda anskaffningskosnader som är illåen enlig FRL, 4 kap. 8 ; den får göras endas för försäkringsaval, eller homogena och och uppföljningsbara grupper av aval, vilka bedöms generera en marginal som mins äcker anskaffningskosnaderna som skall akiveras (FFFS 2003 :6, 4 kap. 13, redje sycke).

17 17 därpå. 22 Under de påföljande räkenskapsåre kommer då porföljen a innehålla en blandning av försäkringar, en delmängd där den ej injäna premien ine förvänas vara illräcklig, och en annan där den förvänas vara de. Förhållande dem emellan kommer a förändras sysemaisk under räkenskapsåre; i början av åre kommer exponeringen a domineras av underprissaa försäkringar, men mo slue av åre kommer exponeringen isälle a domineras av försäkringar på den nya, illräckliga premienivån. För a kunna göra avsäning för kvardröjande risk löpande under åre är de således önskvär a bolages premieredovisningssysem innehåller en möjlighe a fördela den ej injäna premien på den ariffversion som låg ill grund för premieberäkningen Avsäning för ej injän premie då pro raa emporis ine är illämpbar Garaniåaganden Enlig FFFS 2003:6, 4 kap, 17, skall, för försäkringar med flerårsbeald premie [ ] avsäningen för ej injänade premier beräknas på grundval av en noggrann uppskaning av bolages ansvarighe för löpande aval och de förvänade ubealningsmönsre. I avsni 3.2 exemplifierades i samband med definiionen av premieinkoms e anal sådana försäkringsproduker där pro raa emporis förmodligen ger e missvisande resula Premiereserv för allframidsförsäkring Premiereserven för denna försäkringsform skall redovisas i posen avsäning för ej injänade premier och kvardröjande risker. Försäkringsformen förmedlads emellerid enlig särskilda regler, godkända av finansinspekionen, som bolage är skyldig a illämpa. Dessa regler omfaar också säe a beräkna premiereserv Premiereserv för livränor Tros benämningen skall premiereserven för livränor redovisas i posen avsäning för oreglerade skador Kapialkrav, skuldäckningskrav och premieredovisning enlig ÅRFL Före räkenskapsåre 1996 och före ÅRFL redovisade flerale skadeförsäkringsbolag premieinkoms och premiereserv enlig kassaflödesmeoden. 25 Den innebar a varje premieinbealning bokades som premieinkoms den period då premien kom bolage illhan- 22 E full änkbar alernaiv är a genomföra förändringen med omedelbar verkan för alla nyeckningar. 23 Under vissa urbulena perioder,.ex. vid krafig skadeinflaion, kan den ena premiehöjningen följa ä på den andra. För en korrek hanering av avsäningen för kvarvarande risk bör premieredovisningssyseme kunna hanera siuaionen a premien för de löpande försäkringarna grundas på e anal olika ariffer. 24 Dea framgår bl.a. av den s.k. S-blankeen, eller Redogörelse S, vilken är framagen för a skadeförsäkringsbolagen skall kunna fullgöra sin skyldighe a lämna redogörelse för balansräkning, resularedovisning, m.m. 25 Den pos i balansräkningen som i dag kallas Avsäning för ej injän premie och kvardröjande risk kallades idigare Premiereserv. Den besod av komponenerna Ej injän premie och Nivåillägg.

18 18 da. På den iden innehöll således den på räkenskapsåre redovisade premieinkomsen åres in- och ubealningar av premie avseende: 26 föregående års försäkringar, d.v.s. premier härrörande från försäkringar som ecknas idigare år, inbealda premier för åres försäkringar, d.v.s. i år nyecknade eller förnyade försäkringar. Vad gäller bealningar som avser föregående års försäkringar kan dessa delas upp i: sena inbealningar (aviseringar som förföll ill bealning redan föregående år) reserande erminsbealningar. Å andra sidan ingick ine all premie för de aval som ingås under räkenskapsåre. De ueblivna premierna var av vå slag: ueblivna, aviserade och ill bealning förfallna, premier erminsbealningar på reserande framida försäkringsperioder. Vad gäller redovisningen av premieinkoms blir resulae relaiv likara för mogna försäkringsbesånd, oberoende av redovisningsmeod. 27 För sådana besånd gäller ju i princip, a den del av premien som man ine fick med i åres inkoms med den gamla meoden, borde ha vari ungefär densamma år från år. D.v.s. den premie som ine kom med, mosvarades då av den premie från idigare år som då ingick i premieinkomsen. Bolages erforderliga solvensmarginal besäms ju som max [garanikapial, försa resulae (= premieindex), andra resulae (=skadeindex)]. Här ingår premieinkomsen i försa resulae. För bolag med mogna besånd, förvänar vi oss således ingen effek på den erforderliga solvensmarginalen. För bolag med ökande besånd innebär dock ÅRFL e högre värde på premieindex. Den förvänade ringa effeken premieinkomsen vid övergång ill ÅRFL, gäller emellerid ine avsäningen för ej injän premie och kvardröjande risk. 28 Av symmeriskäl eller machningsskäl grundades denna före ÅRFL på samma bealningar som de som genererade premieinkomsen. Men en del av dessa premier avsåg ju, som vi se ovan, premier för idigare år. Den genomsniliga åersående löpiden på balansdagen på de försäkringar som generera dessa bealningar är ju väsenlig mindre än den förvänade åersående 26 Premier som kommi bolage illhanda före förfallodagen, berakas som försko och inkomsförs ej. Inill förfallodagen är de en skuld ill försäkringsagarna. På förfallodagen inkomsförs premien och mobokas på kono för ej injän premie. 27 Med e moge försäkringsbesånd, menas e relaiv saisisk besånd, där nyeckningar och annullaioner är av samma sorleksordning. Mogna besånd åerfinner man bland eablerade produker i bolag som vari verksamma under lång id. Däremo gör de olika redovisningsmeoderna en skillnad vid inrodukion av nya, eller avveckling av gamla produker, eller om bolage i sig själv är nyeablera. 28 Eller, premiereserven, som den kallades då.

19 19 löpiden på framida ännu ej aviserade försäkringsperioder. Den gamla premiereserven var därför sysemaisk för låg i förhållande ill ansvare för ingångna aval. 29 Som vi se ovan, föreskriver ÅRFL, a avsäningen för ej injän premie och kvardröjande risk skall spegla de oala åagande på löpande aval. Genomförande av ÅRFL medförde således a värde på denna avsäning höjdes i e slag. De egna kapiale förblev dock orör, efersom posen Fordran på försäkringsagarna på balansräkningens illgångssida ökade med samma belopp, och därmed den oala balansomsluningen. Av samma anledning påverkades ine heller kapialbasens sorlek. Däremo medförde den högre avsäningen a värde på de försäkringsekniska avsä - ningarna seg med mosvarande belopp. Dessa omfaas i sin ur av skuldäckningskarv och skuldäckninsregler. I sluändan har således ÅRFL inneburi a bolagen skall skuldäcka e sörre värde än idigare Injän premie och premieinäk Som redovisningsbegrepp åerfinns begreppen injän premie och premieinäk i resularäkningen. I likhe med premieinkomsen är de exempel på flödesmå. De skall i någon mening mosvara den del av periodens och idigare perioders premieinkomser som beräknas bli förbrukad under jus den period vi suderar. I redovisningssammanhang beräknas de med hjälp av de idigare redovisningsekniska begreppen, premieinkoms, avsäning för ej injän premie och avsäning för kvardröjande risk. 31 Med beeckningarna från avsni 3.1 erhålles den injäna premien för perioden.o.m. som ~ P P + P = π + P P = π + p och premieinäken som eller, efersom de gäller a ( 1 ) ( 1 ) ( + ) = π 1 + ( ) ( 1 ) ( Xˆ Xˆ + 1 ) = π x P Xˆ + π Xˆ = π + + =, 1 + ( p n ) P = π Rikigheen i dea inses av enkel ankeexperimen. Anag a alla premier bealdes i efersko. Om premieinkoms och ej injän premie då beräknas enlig kassaflödesmeoden, så skulle den ej injäna premien bli noll, efersom de ine finns någon inbeald premie på de löpande avalen. 30 I prakiken har dock dea ine så sor beydelse, efersom fordran på försäkringsagare anses vara skuldäckningsgill illgång. 31 Den injäna premien kan alernaiv beräknas direk från försäkringssysemes uppgifer. De är dock ine rolig a man kommer fram ill rikig samma svar, som om man använder de i huvudboken bokade uppgiferna. För de försa är de ine säker a försäkringssyseme och huvudbok är avsämda. För de andra kan de vara en grannlaga uppgif, efersom man måse behandla alla under perioden gällande försäkringar och ine enbar de på balansdagen gällande försäkringarna. (Kolumnen Version i övningsuppgif 3.5:1 ger en anydan om probleme.)

20 20 ( P( 1 ) N ( 1) + 1) ( P + + N + ) = P( 1) ( + 1 P + ) + ( N ( 1) + N ) = p n x + = 1 + Den injäna premien under perioden ( 1, ] är således periodens premieinkoms plus den under perioden uppkomna förändringen på skuldkono ej injän premie. Premieinäken under samma period är premieinkomsen plus den under perioden uppkomna förändringen på skuldkonona ej injän premie och kvardröjande risk. Sambande mellan premieinäk och premieinkoms är således följande: P < π, om x < 0, P = π, om x = 0, P > π, om x > 0, ( = skulden ökar) ( = skulden oförändrad ) ( = skulden minskar ) 3.5 Övningsuppgifer 1. I e bolag lisar man alla på balansdagen den 31 augusi 2002 gällande försäkringar i besånde. Man erhåller då följande uppgifer för de 10 försa försäkringsversionerna. Försäkrings- Version Försäkringsperiod Premie nummer Fr.o.m Inill Annullerad Avalad pr e- Förfallodag Beal mie Beräkna ej injän premie, evenuell skuld ill eller premiefordran på försäkringsagarna på balansdagen. Ange dessuom på vilke år premieinkomsen i princip bör vara inboka delsmeoden (Bråkdelsmeod): För e bolag gäller a på balansdagen, den sisa i månaden, är den avalade premien för alla på balansdagen löpande försäkringar b, fördelade förfallomånadsvis med beloppen b, b 1, K, b 11 på åres olv månader. Anag a förfallodagarna och de avalade premierna är jämn fördelade över respekive förfallomånad. a) Visa a den ej injäna premien på balansdagen då är 11 1 P = ( ( i) ) b i 24 i= 0 b) Vad blir den ej injäna premien om alla b i = b / 12, i = 0,1, K, 11? c) Gör om uppgiferna a) och b) för de falle då huvudförfallodagarna bara inräffar den försa i varje månad och sä e lämplig namn på den så uppkomna bråkdelsmeoden.

21 21 3. För e bolag gäller a den avalade premien i de per den 30 sepember för de ugående försäkringsbesånde fördelade sig på följande sä efer förfallomånad: Månad Inkoms Januari 116 Februari 99 Mars 102 April 105 Maj 97 Juni 95 Juli 96 Augusi 111 Sepember 104 Okober 98 November 107 December 103 I samband med budgearbee för näskommande år har bolage i sina premiekalkyler funni a premien bör höjas med 10 % för a uppnå e förväna försäkringseknisk nollresula. Bolage har också beslua om en sådan per den 1/1 åre därpå för alla aval, såväl nyecknade som förnyelser. De bedöms som sannolik a konkurrenerna genomför en liknande ågärd. Premiehöjningen bör därför under de påföljande räkenskapsåre ha en försumbar effek på besåndes analsmässiga sorlek och fördelning. Redovisa de ugående balanserna på konona Ej injän premie och Kvardröjande risk på porföljen i en månadsvis periodiserad budge. 4. I e lie bolag med så lien balansomsluning a bolage ine behöver uppräa ha l- vårsbokslu redovisar i årsbokslue ej injän premie enlig en bloc-meoden. Vid senase årsbokslue fördelade sig den avalade premien förfallomånadsvis på följande sä för de ugående försäkringsbesånde: Månad Inkoms Januari 157 Februari 84 Mars 42 April 76 Maj 57 Juni 53 Juli 105 Augusi 42 Sepember 77 Okober 84 November 61 December 63

22 22 Bolage bedömer i sin budge a premieinkomsen under påföljande år kommer a öka med 10 %. a) Vilken ugående premiereserv budgeerar bolage då med näskommande årsskife, om bolage avser a hålla fas vid fas vid en bloc-meoden uan omprövning av en bloc-fakorn? b) Hur länge kan bolage längs illämpa fakorn uan omprövning? 5. E bolag har ufärda en försäkring för iden 1 år från och med den 1 sepember innevarande år för en s.k. helkund, d.v.s. en kund med flera försäkringar i bolage. Den avalade premien för hela försäkringsperioden är kronor, men ill dea kommer en helkundsraba på 5 %. Bealningen på 950 kronor är bolage illhanda och bokför den 28 augusi. Hur påverkar denna ransakion bolages ege kapial och dess resula- och balansräkning per den 31 augusi samma år? 6. E bolag har ufärda en försäkring för iden 1 år från och med den 1 juni innevarande år. Den avalade premien för hela försäkringsperioden är kronor. Avale sipulerar a premien skall erläggas månadsvis, vå dagar efer varje månadsskife under avalsiden, med början den 2 juni, genom auogiro. Av avale framgår a årspremien skall belasas med e påslag om oal yerligare 5 %. Hur påverkar dea aval, och de ransakioner dea givi upphov ill, bolages ege kapial och dess resula- och balansräkning per den 31 augusi samma år? (Anmärkning: Premieillägge skall kompensera bolage för adminisraiva kosnader och för idsvärde av den uppdelade premieinbealningen.) 7. Vid ugången av försa kvarale har Skadeförsäkringar AB e gällande försäkringsbesånd fördela på förfallomånad och bealningssä enlig följande: Förfallo- Försko Kono Toal månad (mnkr) (mnkr) (mnkr) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Ok Nov Dec Toal

23 23 De i abellen redovisade alen är summan av årspremierna för samliga gällande försäkringar med förfallodag respekive förfallomånad. Förfallodagen är allid den försa i månaden. I kolumnen Försko redovisas summan av årspremierna i miljoner kronor för försäkringar som bealas i försko på förfallodagen. I kolumnen Kono redovisas på mosvarande sä summan av årspremierna för försäkringar som bealas med en olfedel månadsvis genom konodragning den försa i varje månad. Beräkna den i kvaralsbokslue ugående ej injäna premien sam premiefordran. 4 Kalkylräna (Kapialavskasning överförd från finansröre l- sen) 4.1 Inledning Vi har idigare konsaera a skadeförsäkring enderar ill a skapa e posiiv kassaflöde beroende på a premierna i allmänhe bealas i försko och de därefer förflyer en viss id från skadefall och ubealning av försäkringsersäning. Graden av fördröjning beror delvis på vad som menas med skadeillfälle i försäkringsavale. Försäkrin gen kan nämligen ersäa skada som orsakas, inräffar, uppäcks, eller anmäls under försäkringsiden. Om försäkringen.ex. ersäer skador som orsakas under försäkringsperioden, kan de ju dröja flera år innan den uppäcks och anmäls. Skadan räffar då en försäkring för vilken bolage erhöll premie för flera år sedan. När väl en skada är anmäld och känd för bolage, kan de beroende på skadans ar a korare eller längre id a reglera den: sakskador brukar uppäckas, anmälas och regleras snabb personskador (inom såväl grenarna sjuk- och olycksfallsförsäkring, ansvarsförsäkring och rafikansvarsförsäkring) brukar uppäckas snabb, anmälas relaiv snabb, men de ar längre id a reglera och ibland.o.m. exrem lång id, upp ill år. för sakskador i sådan ansvarsförsäkring som ersäer skador som orsakades eller uppäckes under försäkringsiden, kan de dröja lång id innan de anmäls och de kan a relaiv lång id innan uppkomna viser avsluas aningen genom förlikning eller i domsol. Dessuom har bolage illgångar av olika slag som mosvarar bl.a. insa kapial, försäkringsekniska avsäningar och andra obeskaade reserver. Sammanage innebär dea a de i skadeförsäkringsbolagen finns en kapialförvalningsverksamhe som skapar avkasning på kapiale. Av FRL, ÅRFL och Finansinspekionens föreskrifer framgår a i årsredovisningen skall denna avkasning dels redovisas under försäkringseknisk resula, dels under de icke ekniska resulae i årsredovisningen. Föreskriferna säger i de här sammanhange

24 24 a den kapialavkasning som redovisas i de ekniska resulae (= den från finansrörelsen överförda kapialavkasningen) skall vara rimlig, a den skall fördelas på respekive försäkringsgren så a den så nära som möjlig mosvara grenens bidrag. Kapialavkasningens fördelning mellan eknisk och icke-eknisk resula är e av de mes subila problemen inom resularedovisningen. De finns inge självklar rä eller fel. Därför ågår mycke energi i bolagen, i syrelser, ledningsgrupper och på jänsema n- nanivå, a åerkommande diskuera meodiken och lämplig kalkylränefo Kapialavkasningens fördelning mellan eknisk- och icke-eknisk resula En exrem såndpunk är a hävda a alla illgångar i bolage kommer från försäkringsrörelsen och a därför all kapialavkasning skall gogöras de försäkringsekniska resulae. En annan, mindre exrem, men ur prakisk synvinkel exrem mer komplex, är a hävda a de försäkringsekniska resulae skall illgodogöra sig idsvärde av förväna penningflöde med anledning av ingångna aval. I prakiken är de vanlig a man gör någoning mi emellan. En vanlig ansas är nämligen a illgångarna fördelas på försäkringsrörelse och kapialförvalning på e förubesäm sä. Vanligen så a försäkringsrörelsens del av illgångarna beloppsmässig får mosvara de försäkringsekniska avsäningarna. 33 Åersoden av illgångarna anses illhöra finansförvalningen. Kalkylränan i de försäkringsekniska resulae beräknas således sedan som periodens avkasning på e belopp mosvarande de försäkringsekniska avsäningarna. I prakiken illgår de på de säe a bolage fassäller en kalkylränesas som appliceras på de försäkringsekniska avsäningarna, definierade på lämplig sä. Lå A ˆ = försäkring sekniska K = kalkylrän a på perioden avsäning ar, definierad e på lämplig sä k = eårig kalkylrän efo q = andel av årsränan som avser perioden all vid en period fram.o.m Ibland sker verklig omprövning av meodiken. Dea enderar a sammanfalla med börsuvecklingen. 33 Jag ror a uppdelningen är godycklig. Därmed ine sag a de ine är ändamålsenlig. Synsäe har också acceperas av illsynsmyndigheen. Uppdelningen moiveras ibland med a de försäkringsekniska avsäningarna är försäkringsagarnas fordran på bolage. De är således deras pengar och därför skall de goskrivas en räna på kapiale. I ömsesidiga bolag är argumene rimlig om reglerna för åerbäring är knuna ill de försäkringsekniska resulae. Är de däremo knuna ill åres resula eller konsolideringen, så är moiveringen ine rikig relevan. 34 Index beonar a alla sorheer i formeln varierar med.