Jämställdhet och ekonomisk tillväxt En studie av kvinnlig sysselsättning och tillväxt i EU-15

Transkript

1 Examensarbee kandidanivå NEKK01 15 hp Sepember 2008 Naionalekonomiska insiuionen Jämsälldhe och ekonomisk illväx En sudie av kvinnlig sysselsäning och illväx i EU-15 Förfaare: Sofia Bill Handledare: Ponus Hansson

2 Sammanfaning Tiel : Jämsälldhe och ekonomisk illväx En sudie av kvinnlig sysselsäning och illväx i EU-15 Seminariedaum : Kurs : NEKK01 Examensarbee kandidanivå 15 hp Förfaare : Sofia Bill Handledare : Ponus Hansson Nyckelord : Jämsälldhe, ekonomisk illväx, kvinnlig sysselsäning, EU-15, paneldaa Syfe : Syfe med uppsasen är a undersöka om de går a påvisa några samband mellan jämsälldhe och ekonomisk illväx. Meod : Med hjälp av mulipel regressionsanalys undersöks paneldaa från EU-15. Den beroende variabeln, ekonomisk illväx, förklaras av en rad oberoende variabler. Olika modeller esas för a se om illförande av jämsälldhesvariabler förbärar modellen. För a avgöra om så är falle undersöks förändringen i juserad förklaringsgrad. Slusas : Några ydliga samband mellan kvinnlig sysselsäning och ekonomisk illväx går ej a påvisa. 2

3 Innehållsföreckning SAMMANFATTNING... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING BAKGRUND OCH PROBLEMDISKUSSION SYFTE AVGRÄNSNINGAR DISPOSITION TIDIGARE FORSKNING EU OCH JÄMSTÄLLDHET VAD MENAS MED JÄMSTÄLLDHET? EU: FÄRDPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET VARFÖR ÄR JÄMSTÄLLDHET VIKTIGT? EKONOMISK TILLVÄXT ATT MÄTA TILLVÄXT VAD PÅVERKAR TILLVÄXTEN? Kvinnlig sysselsäning och illväx METOD MULTIPEL REGRESSIONSANALYS MED PANELDATA EKONOMETRISKA BEGREPP Hypoesprövning a Nollhypoesen b Alernaivhypoesen p-värde Förklaringsgrad Durbin-Wasons es DEN GRUNDLÄGGANDE MODELLEN OCH DESS VARIABLER DEN GRUNDLÄGGANDE MODELLEN VARIABLER Ekonomisk illväx Iniial BNP Inveseringar Ubildning Inflaion Offenlig konsumion Öppenhe JÄMSTÄLLDHETSVARIABLER HUR KAN VI MÄTA JÄMSTÄLLDHET? ATT HITTA DATA ÖVER JÄMSTÄLLDHET VARIATIONER PÅ JÄMSTÄLLDHETSVARIABELN PRESENTATION AV UTVIDGADE MODELLER TEST AV ENSKILDA JÄMSTÄLLDHETSVARIABLER TEST AV KOMBINATION AV JÄMSTÄLLDHETSVARIABLER RESULTAT TEST AV ENSKILDA JÄMSTÄLLDHETSVARIABLER TEST AV KOMBINATION AV JÄMSTÄLLDHETSVARIABLER ANALYS SLUTSATS

4 KÄLLFÖRTECKNING BILAGOR BILAGA BILAGA Tabeller Tabell 9.1 Rikningskoefficienerna för varje variabel med respekive p-värde inom paranes. Tabell 9.2 Rikningskoefficienerna för varje variabel med respekive p-värde inom paranes. 4

5 1. Inledning Uppsasen inleds i dea kapiel med en beskrivning av bakgrunden ill uppsasen och en problemdiskussion. Därefer följer en redogörelse för syfe med arbee, avgränsningar sam uppsasens disposiion. 1.1 Bakgrund och problemdiskussion Den 8 mars 2008 skriver finansminiser Anders Borg under Akuella frågor i Sydsvenskan a en grov uppskaning ger vid handen a Sveriges BNP skulle kunna vara flera hundra miljarder sörre om kvinnor lönearbeade lika mycke som män. 1 Andelen kvinnor i arbeskrafen är i mång och mycke en fråga om jämsälldhe, vilke i sin ur leder in oss på frågan om jämsälldhe mellan kvinnor och män påverkar den ekonomiska illväxen. Självklar söer vi även på probleme med orsak och verkan: är de jämsälldhe som främjar illväxen eller gör den högre illväxen a kvinnor får mer a säga ill om? Vidare kan diskueras hur jämsälldhe ska mäas på bäsa sä, där andelen yrkesarbeande kvinnor är e alernaiv. Kvinnors kamp för lika räigheer har förekommi i olika skepnader genom hisoriens gång och under 1800-ales andra hälf drog kvinnorörelserna igång ordenlig. 2 Tros a den har pågå så länge så har vi kommi väldig olika lång i kampen för kvinnliga räigheer runom i världen. A uöka kvinnors räigheer är e av de åa millenniemålen som FN har sa upp för uvecklingsländer 3 och gemensam för de flesa illväxsudier som berör jämsälldhe är a de endas undersöker jus uvecklingsländer. De kanske kan verka mindre vikig för sunden a praa om kvinnor på arbesmarknaden för kvinnor som ine ens är sina egna förmyndare, men även de länder som har kommi en bra bi på vägen mo jämsälldhe har hinder kvar a övervinna och jag anser a de exiserar en avsaknad av sudier som ar upp ojämlikheer i indusriländerna och dess evenuella samband med ekonomisk illväx. I och för sig, vi kan sälla oss frågan om de verkligen ska vara nödvändig med veenskapliga sudier för a hävda kvinnors räigheer, men å andra sidan så är de läare a driva igenom frågor som de finns särkande belägg för. 1 Borg, A. ( ) 2 Naionalencyklopedin, NE.se 3 UN Millennium Developmen Goals 5

6 1.2 Syfe Syfe med uppsasen är a undersöka om de går a påvisa någo samband mellan jämsälldhe och ekonomisk illväx för länderna i EU-15, närmare besäm om kvinnlig sysselsäning kan änkas påverka ländernas illväxak. 1.3 Avgränsningar Sudien begränsar sig för de försa ill EU-länderna, närmare besäm de numera gamla EU- 15 (se Bilaga 1). Länderna som ingår i EU anser sig vara illräcklig homogen för a bilda e Europas Förena Saer och de vore därför inressan a jämföra de illsynes små skillnaderna i jämsälldhe inom dessa länder för a se om de har någon effek på illväxen. A därefer begränsa sudien yerligare ill jus EU-15 moiveras främs av illgången på daa, som blir beydlig sörre för uvecklade länder. Tidsperioden sräcker sig mellan , vilke kommer dels av illgången på daa men även av a de när de gäller illväxsudier kan vara bra a undersöka en relaiv lång period efersom de ofa alas om illväx på lång sik. När de gäller må på jämsälldhe så finns de e fleral alernaiv och de går säker a komma på ännu fler, men jag har val a hålla mig ill arbeskrafssaisik, även här ill viss del på grund av illgången på daa. Således definieras jämsälldhe i själva undersökningen dels som den kvinnliga sysselsäningsgraden, allså a en högre andel yrkesakiva kvinnor indikerar på e mer jämsäll samhälle, och dels som skillnaden mellan mäns och kvinnors sysselsäningsgrad, de vill säga a ju mindre skillnad, deso mer jämsäll. 1.4 Disposiion Kapiel 2, Tidigare forskning, beskriver befinliga sudier som berör ämne jämsälldhe och illväx för indusriländer. 6

7 Kapiel 3, EU och jämsälldhe, berör hur jämsälldhe ska definieras, hur EU arbear för ökad jämsälldhe mellan könen bland sina medlemsländer och varför de är vikig a praa om jämsälldhe inom naionalekonomin. Kapiel 4, Ekonomisk illväx, ar korfaa upp grundläggande eorier kring ekonomisk illväx, vad de är och hur den kan påverkas. Kapiel 5, Meod, ar upp hur jag ska gå illväga i min sudie och beskriver även korfaa några ekonomeriska begrepp som kan vara relevana för försåelsen av hur resulaen i undersökningen ska olkas. Kapiel 6, Den grundläggande modellen och dess variabler, presenerar den modell som min sudie ugår ifrån och beskriver även variablerna i den. Kapiel 7, Jämsälldhesvariabler, redogör för hur jämsälldhe ska illföras ill den grundläggande modellen och beskriver även illvägagångssäe vid daainsamlande och evenuella problem. Kapiel 8, Presenaion av uvidgade modeller, beskriver de modeller som uppsår när vi illför jämsälldhesvariabler ill den grundläggande modellen och varför de ser u som de gör. Kapiel 9, Resula, presenerar resulaen från regressionerna i kapiel 6 och 8 i vå delar. Kapiel 10, Analys, ar upp hur resulaen kan olkas och hur pass rovärdiga de är med hjälp av en redogörelse för vad som kan änkas påverka ufalle så a de avviker från verkligheen. Kapiel 11, Slusas, sammanfaar kor resulae av uppsasen och vad jag har kommi fram ill. 7

8 2. Tidigare forskning I dea kapiel ar jag upp befinliga idigare sudier som berör jämsälldhe och illväx i den indusrialiserade världen. Som jag nämnde i inledningen så refererar de flesa undersökningar av jämsälldhe och illväx ill uvecklingsländer och jämsälldhe definieras i de sammanhangen ofas som grundläggande kvinnliga räigheer som arvsrä, a få äga mark, a kunna a banklån och dylik. De finns dock e fåal sudier som är baserade på kvinnornas siuaion i indusrialiserade länder. En inressan undersökning har gjors av Nils-Peer Lagerlöf (2003) som iar på hur ökad jämlikhe mellan könen kan påverka den ekonomiska och demografiska uvecklingen i e land. Han finner a ju mer skillnaderna i humankapial mellan makar minskar genom a kvinnans ubildningsnivå ökar, deso mer värdefull blir kvinnans id och par väljer a föda färre barn, vilke i sin ur leder ill lägre befolkningsillväx men högre humankapialnivå och BNP-illväx. Med hjälp av speleori finner han också a könsdiskriminering fakisk kan vara en Nash-jämvik. Om föräldrar bryr sig om den oala inkomsen som deras barn upplever i sin framida familj och ine endas de egna barnes individuella inkoms kan de göra bedömningen a deras doer ine behöver så mycke ubildning efersom hon förvänas gifa sig med en man som har högre ubildning och högre lön, vilke genererar en högre inkomsnivå oal, vilke delvis ska förklara varför uvecklingen mo e mer jämsäll samhälle ar så lång id. 4 Mörvik och Spån (2005) i sin ur ar upp aiyder och befolkningsillväx. I en undersökning gjord av FN över OECD länder mäes andelen i varje land som höll med påsående a en mans jobb är a jäna pengar; en kvinnas jobb är a a hand om hem och familj. Man fann sarka samband då länder med en hög andel som höll med också uppvisade beydlig lägre födelseal än de länder där en lien andel höll med påsående. Dea då kvinnor i dessa länder vingas välja mellan karriär och familj så a när all fler kvinnor väljer karriären så får vi effeken a befolkningsillväxen går ned. Kopplingen ill ekonomisk illväx görs genom a de drar slusasen a skillnaderna i illväxak mellan OECD länderna kommer öka på lång 4 Lagerlöf, N-P. (2003) 8

9 sik på grund av a de länder med låga födelseal får problem med bris på arbeskraf och a kunna försörja sin åldrande befolkning i framiden. 5 I en rappor av Åsa Löfsröm (2001) as kvinnors delagande i arbeskrafen upp som en avgörande fakor för ekonomisk illväx med förklaringen a de är slöseri för e samhälle a endas nyja hälfen av sin poeniella arbeskraf genom a ine arbea för a fler kvinnor ska börja lönearbea då alla medborgares bidrag efer förmåga behövs för a samhälle ska kunna uvecklas. Hon fokuserar därefer sin skrif på en del fakorer som påverkar den kvinnliga sysselsäningsgraden som ill exempel en väluvecklad social infrasrukur som möjliggör för kvinnor a kombinera familj och karriär. 6 5 Mörvik, R. e al. ( ) 6 Löfsröm, Å. (2001) 9

10 3. EU och jämsälldhe De här kapile syfar ill a diskuera jämsälldhe lie mer allmän, vad beyder de och varför är de så vikig? Jag ar även upp hur EU arbear för ökad jämlikhe inom sina medlemsländer. 3.1 Vad menas med jämsälldhe? Jämsälldhe mellan kvinnor och män kan ha olika innebörd för olika individer. Feminism kan av många uppfaas som någo negaiv då ermen vid flera illfällen missuppfaas som en kamp för e kvinnlig herravälde. Orde användes från början också som en förolämpning avse för personer som ine beedde sig inom ramarna för rådande könsroller. Idag har urycke snarare beydelsen a så upp för kvinnors och mäns lika räigheer och möjligheer. 7 EU avser under rubriken jämsälldhe garanin för samma möjligheer och likabehandling sam bekämpningen av könsdiskriminering. 8 Världsbanken varnar för a uppfaa jämsälldhe (gender equaliy) som srävan efer a alla oavse kön ska uppnå samma resula, uan påpekar a de i försa hand handlar om a alla oavse kön ska ha samma möjlighe a uppnå önska resula. 9 Synen på jämsälldhe skiljer sig även avsevär i olika delar av världen. I någo land kan de handla om a som kvinna få köra bil, äga land eller öppna e ege bankkono. I andra länder handlar jämsälldhe om a få fäder a i sörre usräckning a pappaledig och ansvara för hushållssysslor eller a som kvinna kunna bli respekerad som chef och beslusfaare. 3.2 EU: Färdplan för jämsälldhe EU har säll upp en färdplan för jämsälldhe som ska hjälpa ill a förbära kvinnors posiion i samliga EU-länder som dessuom uppdaeras med jämna mellanrum. Den senase sräcker sig över perioden och innehåller dels konkrea ågärder i form av lagsifning och dels riklinjer för hur jämsälldhe ska inegreras i alla poliiska områden. Uvecklingen på område har gå framå, men forfarande besår ojämlikheer och från EU:s 7 Naionalencyklopedin, NE.se 8 SCADPlus: Jämsälldhe 9 The World Bank (2005), World Developmen Repor

11 sida befaras de a dessa även kan komma a öka om ine ågärder vidas. Globaliseringen säller högre krav på rörlighe och flexibilie hos arbeskrafen, vilke kan komma a drabba kvinnor i brisen på välubyggd barnomsorg och rögrörliga könsroller som i sin ur leder ill en ojämn fördelning av ansvar för barn och familj. I färdplanen för har EU sa upp sex priorierade områden: a skapa samma möjligheer ill ekonomisk oberoende för kvinnor och män, vilke bland anna innebär a ujämna löneskillnader och a höja sysselsäningsgraden för kvinnor; a underläa förenande av arbesliv, privaliv och familjeliv där ill exempel ubyggande av barnomsorgen kommer in; a könsfördelningen i beslusfaande ska jämnas u, de vill säga a få fram fler kvinnor inom poliik, veenskap och näringslives opp; a uroa könsrelaera våld och människohandel; a brya könsrollsmönser i samhälle sam a jobba för jämsälldhe uanför EU genom a ill exempel se ill a medlemskandidaer uppfyller EU-lagsifningen. 10 I december 2006 inräades även e jämsälldhesinsiu som uöver de grundläggande arbee för jämsälldhe ska verka för a öka medborgarnas medveenhe och samla och sprida informaion Varför är jämsälldhe vikig? Uöver a jämsälldhe mellan könen är en forsäning på fundamenala mänskliga räigheer som fassäller a alla människor är jämlika så finns de fler aspeker som gör kampen för jämsälldhe så vikig över hela jorden. Sudier som uförs i både uvecklingsländer och ill viss del indusrialiserade länder visar a kvinnors ubildning, hälsa och inflyande är av sor vik när de kommer ill barns välfärd. När kvinnor får illgång ill hushållens inkomser enderar de a lägga en sörre andel på föda, hälsa och barnens ubildning än vad män gör. 12 Som e anna exempel kan åerigen Roger Mörvik och Roland Spån nämnas som i OECD Observer skriver om sambande mellan jämsälldhe och befolkningsillväx som i sin ur påverkar den ekonomiska illväxen. Skillnaderna mellan illväxen i OECD-länderna de senase åren kan allså ha en förklaring i ojämlikhe mellan könen. De har som sag observera 10 Europeiska gemenskapernas kommission ( ), / / En färdplan för jämsälldhe SCADPlus: De europeiska jämsälldhesinsiue ( ) 12 The World Bank (2007), Global Monioring Repor 2007/ / 11

12 a indusriländer med mer radiionell syn på kvinnor som självklara hemmafruar har lägre befolkningsillväx än indusriländer med mer generös familjepoliik som underläar för kvinnor a kombinera karriär och familj Mörvik, R. e al. ( ) 12

13 4. Ekonomisk illväx Dea kapiel är ill för a ge en kor sammanfaning av illväxeori och vad som kan påverka e lands ekonomiska illväx. Kapile avsluas med en diskussion om jus kvinnlig sysselsäning och dess hypoeiska inverkan på illväx. 4.1 A mäa illväx När vi mäer ekonomisk illväx använder vi oss av bruonaionalproduken, BNP, för a räkna u förändringen över en viss idsperiod. Tillväxaken kan flukuera från år ill år beroende på konjunkurläge, vilke leder ill a BNP-nivån rör sig run de som kallas poeniell BNP. Poeniell BNP visar uvecklingen på lång sik och konjunkurbeingade variaioner i illväxaken har mindre beydelse för denna uveckling. Dock så påverkar även en lien minskning i illväxaken som håller i sig under en längre period, de vill säga en period som sräcker sig över fler konjunkurcykler, den framida poeniella BNP-nivån i väsenlig grad. 14 A mäa illväx med hjälp av BNP är dock ine hel uan nackdelar. BNP är e må på värde av vad som produceras i e land, vad som illkommer invånarna av dea ugör bruonaionalinkomsen, BNI. Ofas är BNP någo högre än BNI och i länder som ugör fabrik å sora mulinaionella föreag så enderar skillnaden a vara sörre ändå då vinserna från produkionen går ill föreagen som ofas ine har sin sis i de land där fabrikerna är förlagda. 15 Dock så brukar skillnaderna mellan BNP och BNI hålla sig på en relaiv jämn nivå, vilke gör de osannolik a de på lång sik uvecklas å olika håll. Uöver de så är BNP inge opimal må på välsånd, även om de ofa korrelerar. Till exempel framgår ine inkomsfördelning, genomsnilig arbesid eller förvänad livslängd. Dessuom omfaar ine BNP den svara marknaden eller produkion i hemme för ege bruk, vilka ugör sörre delar i vissa länder än i andra. I bris på mer omfaande välfärdsmå så får BNP ändå ugöra de bäsa alernaive och fakum är a så länge sorleken på dessa briser ine förändras avsevär från år ill år så påverkas ine förändringsaken i produkionsnivån i sörre usräckning Hansson, P. (2008) 15 Markusen, J.R. e al. (1995) 16 Hansson, P. (2008) 13

14 4.2 Vad påverkar illväxen? Inom ramen för ekonomisk illväx finns de en mängd olika modeller som ar upp olika fakorer som påverkar illväxen i e land. Därill kommer en hel del omsändigheer som råder i e samhälle som aningen främjar eller håller illbaka illväx. Enlig Jones (2002) så är den drivande fakorn innovaioner som leder ill eknologiska framseg som i sin ur förbärar produkionen. För a främja forskning och uveckling (F&U) krävs de a de inveseras på område och för a få inressener a invesera krävs de i sin ur a avkasning är säkrad. De gäller för övrig ine bara inveseringar inom F&U uan för inveseringar överhuvudage. Framida avkasning är säkrare i e sabil samhälle med ydliga fungerande rässysem. E land som när som hels riskerar a hamna i krig lockar inga enreprenörer och likaså avskräcker korrupa naioner där muor är de enda säe a komma run byråkrain. Bland mer specifika fakorer kan nämnas befolkningsillväx. Hög befolkningsillväx innebär fler munnar a mäa på samma gång som de innebär mer arbeskraf ill förfogande. Vi har humankapial, som ill viss del hänger ihop med befolkningsillväx, men där de också handlar om ubildningsnivå och kunnande hos befolkningen. En högre humankapialnivå underläar bland anna för e land a kunna hålla jämna seg med den eknologiska uvecklingen på världsmarknaden. 17 De finns e oal fler fakorer som skulle kunna as upp, men jag vill avslua avsnie med a anknya ill fundamene av denna uppsas och frågan huruvida jämsälldhe, de vill i de här falle säga den kvinnliga sysselsäningsgraden, påverkar e lands ekonomiska illväx Kvinnlig sysselsäning och illväx För a kunna producera och generera inkomser ill saen som sedan kan användas för inveseringar och sociala säkerhessysem med mera behöver e land arbeskraf. De är därför som länder med väldig låg befolkningsillväx jobbar så hår för a få upp födelsealen efersom en allmer raformad befolkningspyramid kan vara förödande för illväxen på lång sik. Ren logisk borde de ju därför vara posiiv för illväxen a den kvinnliga sysselsäningen ökar då de innebär fler som bidrar ill den inhemska produkionen. För a andelen lönearbeande kvinnor ska kunna öka uan a befolkningsillväxen minskar ännu mer 17 Jones, C.I. (2002) 14

15 måse saen se ill a de finns en välubyggd social infrasukur med goda möjligheer ill barnomsorg. All fler kvinnor med hög ubildning som är e resula av jämsälldheskampen bidrar ill a öka humankapiale. Samhälle måse bara lära sig a a vara på dea humankapial genom a arbea för a fler kvinnor ar sig in på högre posiioner på arbesmarknaden och inom poliiken. Enlig Dollar, Fishman och Gai så finns de indicier på a länder med en högre andel kvinnor i regeringen hänger ihop med mindre korrupion, vilke i sin ur underläar för inveserare och enreprenörer, 18 och för ine så länge sedan presenerades i Dagens Indusri en rappor gjord av krediupplysningsföreage UC om a föreag med fler kvinnor i syrelsen löper mindre risk a gå i konkurs, 19 vilke också bör ses som någo som kan ha posiiv inverkan på illväx efersom de är föreagen som ine går i konkurs som inbringar medel ill saen. 18 Dollar D. e al. (2001) 19 Dagens Indusri ( ) 15

16 5. Meod Inom ramen för dea kapiel beskriver jag meoden jag avser använda mig av för a genomföra min sudie och jag beskriver även korfaa en del ekonomeriska begrepp som är av relevans för a kunna förså och olka resulaen. 5.1 Mulipel regressionsanalys med paneldaa Med en mulipel regressionsanalys vill vi förklara variaionen av en beroende variabel som en funkion av K-1 förklarande variabler. Variaion i den beroende variabeln som ine beror av de förklarande variablerna fångas upp av en slumpmässig del. Vi får således en modell som ser u som följer: y = β... β + i 1 + β 2 x2i + β 3x3i + + K xki ei (5.1) där yi är den beroende variabeln, x Ki är en förklarande variabel, e i är en slumperm och β K är en luningsparameer som, give a alla andra variabler hålls konsana, anger effeken av den illhörande förklarande variabeln. 20 Paneldaa innebär kor och go a vi jämför e urval av individer, ill exempel länder, över e anal idsperioder. Fördelarna med a göra en panelregression är bland anna a hänsyn as ill a individer är heerogena, a risken för kolinjärie mellan variablerna minskar när daan blir mer informaiv och varierad och a den gör de möjlig a konsruera och esa mer komplicerade modeller Ekonomeriska begrepp Här nedan följer kora förklaringar av några uvalda ekonomeriska begrepp. Avsnie bygger i huvudsak på Weserlund (2005) om ine anna anges. 20 Weserlund, J. (2005) 21 Balag B.H. (2005) 16

17 5.2.1 Hypoesprövning När vi har skaa en regression så kan vi med hjälp av hypoesprövning dra slusaser kring våra paramerar som skaningen resulerar i. Syfe är a se hur mycke som pekar på a en viss hypoes är sann a Nollhypoesen Nollhypoesen, H 0, specificerar en usaga om paramerarna och den anas vara sann ills mosasen har bevisas. Ofas beskriver nollhypoesen e speciell värde på paramerarna som vi vill undersöka, ill exempel alernaivhypoesen anas gälla. H 0 : β i = a. Om nollhypoesen ine håller förkasas den och b Alernaivhypoesen Alernaivhypoesen, H 1, beskriver de siuaioner som ine omfaas av nollhypoesen. Om nollhypoesen besår av e viss värde på paramerarna så beskriver alernaivhypoesen samliga övriga värden som paramerarna kan ana. Alernaivhypoesen kan vara dubbelsidig: H1 : β i a, eller enkelsidig: H1 : β i < a respekive H : β i > a p-värde För a besämma om nollhypoesen kan förkasas kan vi använda oss av p-värde. P-värde kan beskrivas som sannolikheen a vi förkasar en korrek nollhypoes och beslusregeln blir således a förkasa nollhypoesen om p-värde är mindre än den valda signifikansnivån. 17

18 5.2.3 Förklaringsgrad 2 Förklaringsgraden skrivs R och anger hur bra passformen på den anpassade regressionslinjen är, de vill säga hur sor del av variaionen i den beroende variabeln som kan förklaras med hjälp av denna linje. Ju högre värde förklaringsgraden anar deso bäre, men 100 procen är maximum. 22 Nackdelen med R 2 är a den allid ökar i samband med a fler förklarande 2 variabler läggs ill i modellen oavse om dessa förbärar modellen eller ine. R säger heller inge om huruvida förändringarna i den beroende variabeln verkligen orsakas av de förklarande variablerna. Därför kan de vara bäre a ia på den juserade förklaringsgraden, R 2 Adj 2, som ill skillnad mo R endas ökar om en illagd förklarande variabel förbärar modellen. R är allid mindre än eller lika med R Adj Durbin-Wasons es Durbin-Wason saisikan kan användas för a esa för auokorrelaion. Auokorrelaion uppsår när observaionerna ine längre är oberoende och de får följden a våra esimaorer som vi få fram genom minsa kvadrameoden ine har lägs varians och a vi kan hia bäre esimaorer. 24 Förhållande mellan Durbin-Wason saisikan och den auoregressiva parameern ρ, som anger hur sark korrelaionen är, kan skrivas som: DW = 2(1 ρ). De i sin ur innebär a om DW < 2 så föreligger de bevis om posiiv auokorrelaion och om DW = 0, vilke ger ρ = 1, så finns de perfek auokorrelaion Weserlund, J. (2005) 23 Brooks, C. (2002) 24 Weserlund, J. (2005) 25 Reiman, M.A. e al. (2001) 18

19 6. Den grundläggande modellen och dess variabler I dea kapiel preseneras den grundläggande modellen som jag ugår ifrån när jag sedan genomför mina eser. I samband med denna presenaion kommer också en uförlig beskrivning av de variabler som ingår i den, hur de har beräknas, varifrån daa är agen och varför de är relevana a ha med i regressionen. 6.1 Den grundläggande modellen För genomförande av den mulipla regressionsanalys som genom minsa kvadrameoden ska visa hur de förklarande variablerna påverkar den beroende variabeln ekonomisk illväx har jag samla in paneldaa för länderna som ingår i EU-15 för perioden Denna idsperiod har sedan blivi uppdelad i sammanlag nio korare perioder om vardera fem år, borse från de senase inervalle som på grund av daabegränsningar sräcker sig över fyra år: , , , , , , , sam Vale av dessa perioder beror främs på en srävan a få ill e viss anal skaningar sam a de ska vara lika omfaande i sorlek, de vill säga längd. Regressionen besår av e fleral variabler som alla anas påverka ekonomisk illväx mer eller mindre och som ill viss del kan knyas an ill diskussionen i kapiel 4 om vad som påverkar illväx. Vi får då följande grundläggande modell: Tillväx = u + β Inflaion 4 + β Iniial BNP 1 + β Inveseringar + β Offenlig konsumion β Öppenhe 6 + β Ubildning 3 + (1) där u = µ i + λ + ε Den grekiska boksaven µ i anger den individuella effeken för varje land, λ fångar upp idseffeker och ε är en slumperm. Tidseffeker som ine är inkluderade i regressionen kan ill exempel vara oljekriser eller dylik Balag B.H. (2005) 19

20 Nedan följer ill a börja med en beskrivning av den beroende variabeln och därefer förklaringar ill vale av förklarande variabler ill den grundläggande modellen. 6.2 Variabler Ekonomisk illväx För den beroende variabeln ekonomisk illväx har jag räkna fram illväxaken med hjälp av de olika ländernas daa över BNP per capia som är age från Penn World Table med basår 2000, undanage Tyskland där daa saknas fram ill För Tyskland kommer daan från Hisorical Saisics for Europe sammansälld av Brian Michell. Formeln för a få fram genomsnilig årlig illväx för de olika idsperioderna ser u som följer: 1/ n y = ( BNP T, i / BNP0, i ) 1 där y är den genomsniliga årliga ekonomiska illväxen, BNP, anger BNP de sisa åre i period för landi, BNP 0, i är BNP de försa åre i period för landi och n anger anale år som perioden besår av. T i Iniial BNP Iniial BNP är sorleken på BNP per capia de försa åre i varje period i varje land som i regressionen är angive som logarimen av BNP. Daa för BNP för samliga länder kommer från Penn World Table. Tysklands iniiala BNP år 1961 och 1966 har räknas u med hjälp av siffror från Hisorical Saisics for Europe. A ha med iniial BNP kan vara relevan med anke på eorin om konvergens, a faiga länder skulle växa snabbare än rika för a de konvergerar ill de rika ländernas nivå. Absolu konvergens avfärdas idag då de ine finns någo empirisk söd för dea när vi iar på samliga världens länder, men inom neoklassicisiska illväxmodeller föreslås de kunna gälla för länder som har samma poeniella BNP 27, vilke skulle kunna vara falle bland de relaiv homogena länder som EU- 15 ugör. 27 Jones, C.I. (2002) 20

21 6.2.3 Inveseringar Inveseringarna mäs som logarimen av den genomsniliga inveseringsandelen av BNP under de olika idsperioderna. Även här gäller a daan kommer från Penn World Table 2000 föruom för Tyskland där den är framagen med hjälp av så kallad inerpolaion. Inveseringar nämns ofa ihop med sparande, men då denna sudie behandlar öppna ekonomier där inveseringar sker över gränserna så kan dessa ine liksällas. Inveseringar spelar en vikig roll i de flesa erkända illväxmodeller och de är mer eller mindre allmän vederage a inveseringar spelar en sor roll för e lands illväx Ubildning Variabeln för ubildning ugörs av de genomsniliga anale ubildningsår under respekive period. Daan är hämad från Barro-Lee Inernaional Daa on Educaional Aainmen. E problem uppsod dock då de saknas siffror för Luxemburg hel och hålle. Dea löses genom a efer viss jämförelse av skolsysemen i omkringliggande länder med de i Luxemburg göra anagande a de går a använda Nederländernas siffror. De vå ländernas ubildningssysem liknar varandra illräcklig mycke när de gäller anale år i grundskola och därefer mosvarande gymnasium för a jag ska våga göra dea anagande. 29 I jämförelsen av ubildningsdaa mellan Sverige, Norge och Danmark (Norge ingår dock ine i sudien, men var av relevans i denna jämförelse) så visar de sig a dessa i sor se haf en likadan nivå på sam uveckling av ubildningsiden, vilke kan särka min hypoes om a liknande länder har liknande skolgång. Ubildningens relevans för ekonomisk illväx har med humankapial a göra. E välubilda humankapial underläar bland anna för länder a hänga med i den sändiga eknologiska uvecklingen vilken i sin ur successiv ökar produkivieen Inflaion Inflaionen anges här som den genomsniliga inflaionen i varje idsperiod. Siffrorna för inflaionen i Tyskland kommer av den procenuella förändringen i konsumenprisindex från 28 Jones, C.I. (2002) 29 Minisry of Educaion, Culure and Science NL, Schéma du sysème scolaire luxembourgois 21

22 e år ill de näsföljande där daa för KPI kommer från Michell. För de övriga länderna är inflaionen hämad från Världsbankens World Developemen Indicaors. Inflaionens inverkan på den ekonomiska illväxen har undersöks i olika sudier och viss samband finns mellan hög inflaion och reducerad illväx Offenlig konsumion Denna variabel anges av den genomsniliga offenliga konsumionen under idsperioderna som en andel av BNP. Åerigen är daan hämad från Penn World Table 2000 och åerigen var jag vungen a vända mig ill Michell för daa för Tyskland Sudier på de offenliga ugiferna och ekonomisk illväx har visa både posiiva och negaiva samband beroende av vad som räknas in i variabeln. I en undersökning gjord av Barro (1991) har ugifer för försvar och ubildning räknas bor och resulae blev då negaiv. I andra sudier där dessa dock ingår så får offenlig konsumion posiiv effek på illväxen Öppenhe När de gäller må på öppenhe så finns de olika åsiker om vad som lämpar sig. En vanlig meod, vilken även är den som jag har val a använda mig av, är a räkna u handelns andel av BNP, de vill säga expor plus impor över BNP. En av nackdelarna med dea sä a mäa är a länder som är små ill yan, som av naurliga skäl bedriver mycke handel över gränserna, enderar a verka mer öppna än sörre länder där en sor del av handeln kanske sker mellan regionerna inom naionen och därför ine syns i saisiken. Dea må på öppenhe kan hias i Penn World Table 2000 borse från Tyskland där daa få räknas fram via inerpolaion. E lands öppenhe kan vara vikig för illväxen då den bland anna påverkar landes moaglighe för innovaioner och den eknologiska uvecklingen på världsmarknaden. 30 Se.ex. Sala-i-Marin, X. (1997) 22

23 7. Jämsälldhesvariabler Då uppsasens kärna är jämsälldhe och dess evenuella samband med illväx så är dea kapiel hel ägna å de variabler som kan änkas beskriva jus jämsälldhe. Kapile ar upp hur jämsälldhe kan mäas, vad jag fick gå igenom för a hia daa och de problem som uppsod. 7.1 Hur kan vi mäa jämsälldhe? Den kriiska variabeln i den här sudien är jämsälldhe och inför en sådan här sudie uppsår probleme med hur jämsälldhe bäs ska mäas. OECD Developmen Cenre har sammansäll en daabas, Gender, Insiuions and Developmen Daa Base, som lisar olika fakorer som kan visa hur pass jämsäll mellan könen e land är. Som exempel kan nämnas kvinnors möjlighe a a e banklån där 0 innebär ingen diskriminering, arvsrä där 0 beyder a män och kvinnor har samma räigheer eller räen a som kvinna få röra sig fri där 1 innebär diskriminering. 31 Den här daabasen och dessa fakorer är ine särskil relevana för jus min uppsas då jag iar på länder där jämsälldheskampen ine handlar om fundamenala räigheer som i exemplen ovan och där de därför ine blir några egenliga skillnader mellan länderna i daan. Även Världsbanken har en liknande daabas 32, men maeriale är ine illräcklig omfaande för a jag ska kunna använda de här. FN:s uvecklingsfond för kvinnor, UNIFEM, är en annan organisaion som också lisar fakorer som visar på jämsälldhe och med jämna mellanrum publicerar rapporer om läge för kvinnorna i världens länder. 33 Inför mi arbee behövde jag dock någo mer konkre, absolua al som kan visa på skillnader för kvinnor i uvecklade länder och de försa jag kom a änka på var andelen akiva kvinnor. Andelen akiva kvinnor kan nämligen säga en hel del om kvinnornas siuaion i e land. Barnomsorg, generös föräldrapoliik, äldreomsorg eller livsparners som ar mer ansvar i hemme underläar för a kvinnor ska kunna jobba och göra karriär. En lagsifning som akiv arbear mo diskriminering av kvinnor på arbesmarknaden är en annan fakor. A färre kvinnor lönearbear än män beror främs på bilden av kvinnan som ansvarig för familj och hushåll. I länder där de finns en sark radiion av a kvinnor sluar jobba för a bli hemmafruar när de har få barn så är ofas ine heller offenlig barnomsorg särskil omfaande av naurliga skäl. Gemensam beskaning är också någo som moarbear kvinnor 31 Jüing, J.P. e al. (2006) 32 The World Bank Group, GenderSas 33 Unied Naions Developmen Fund for Women 23

24 som vill lönearbea då de i vissa exrema fall kan slua med a kvinnor fakisk får beala för a arbea. Efersom kvinnor generell jänar mindre än män så gör progressiv beskaning i dessa fall a kvinnans lön axeras högre än vad den skulle gjors om hon bealade individuell ska och ju sörre skillnad de är mellan pares löner, deso mindre gynnsam blir de för kvinnan a lönearbea. 34 Därmed skulle allså andelen akiva kvinnor kunna åerspegla en hel del fakorer som är vikiga för jämsälldhe. 7.2 A hia daa över jämsälldhe Näsa problem är a hia daa för denna variabel, vilke ine skulle visa sig hel lä då andelen yrkesakiva kvinnor ine är någo som ingår i de vanligase naionalräkenskaperna. Till slu lyckades jag dock hia en ganska omfaande daabas via Inernaional Labour Organizaion (ILO), LABORSTA Inerne. De posiiva med denna daabas var främs a den omfaar daa så lång bakå som 1945, dock med en hel del luckor. Från 1980 och framå finns de i princip daa över sysselsäningsgrad och fördelningen mellan män och kvinnor för varje år för samliga länder i min sudie. ILO använder sig av benämningen ekonomisk akiva som definieras som: / / all persons of eiher sex who furnish he supply of labour for he producion of goods and services during a specified ime-reference period. 35 ILO räknar allså med både de som befinner sig i arbee och de som är arbessökande när de anger andelen akiva. E sor problem med daan från ILO är a de endas för några länder finns exaka angivelser för andelen akiva i olika åldersgrupper. De medför a jag måse räkna u en procenuell andel akiva uifrån den oala befolkning, vike kan leda ill grava snedvridningar då ländernas demografiska useende kan skilja sig markan. Visserligen så sår de flesa i-länder inför samma problemaik: låga födelseal och en all sörre åldrande befolkning, men för vissa länder i min sudie är de värre säll än för andra. I Tyskland ill exempel räknar de med a den arbesföra befolkningen kommer vara % mindre år 2050 än idag samidig som 34 Löfsröm, Å. (2001) 35 LABORSTA Inerne, Definiions: Economically acive populaion 24

25 anale pensionärer ökar. 36 Då uräkningarna ine ar hänsyn ill åldersfördelningen i länderna så kommer länder med en hög befolkningsandel som är barn eller pensionärer eller både och a auomaisk uppvisa lägre andel akiva än de länder där andelen unga och gamla är lägre, all anna lika. För iden innan 1980 är daan mer sporadisk, men jag ansåg ändå a de fanns illräcklig mycke för a med hjälp av inerpolaion få u siffror som äcker hela perioden E anna problem är a daan för några få länder de idigase åren besår av uppskaningar uifrån en mindre del av befolkningen. Beroende på hur de har gå ill väga så kan dea innebära nackdelar. Har de ill exempel ia på ensaka regioner och gjor någon form av helhesbedömning så finns risken av felskaningar då olika regioner inom e land ofa är olika drabba av arbeslöshe. Dessa uppskaningar är dock så pass få a jag ine anser a de ska göra någon sörre skada i regressionsanalysen. Risken a siffrorna ska bli väldig missvisande på grund av inerpolaionen bedömer jag också som lien då dels befolkningsillväxen för dessa länder är relaiv jämn under hela perioden och a förändringen av sysselsäningsgraden i respekive land också är ganska jämn och sadig. Länder som börjar med en låg andel akiva kvinnor har idag i sor usräckning forfarande en lägre andel än de länder som iniial hade högre andel akiva kvinnor även om denna hela iden har sigi. 7.3 Variaioner på jämsälldhesvariabeln När vi ser ill arbeskrafen finns de ju fler aspeker än andelen kvinnor för a se hur illväxen kan komma a påverkas. Skillnaden mellan andelen kvinnor och andelen män kan också vara inressan som jämsälldhesmå, eller a jämföra andelen kvinnor och andelen män som förklarande variabler. Dea leder ill a vi får e anal olika förklarande variabler som kan placeras in under rubriken jämsälldhe, vilke i sin ur leder ill a vi får e fleral modeller a esa där vi lägger ill eller ar bor variabler från den ursprungliga modellen. Andelen akiva kvinnor respekive män har räknas u som anale akiva kvinnor (män) genom anale kvinnor (män) oal. Andelen akiva oal är hel enkel anale akiva genom den oala befolkningen. 36 Dorbriz, J. e al. ( ) 25

26 8. Presenaion av uvidgade modeller I dea kapiel så beskriver jag de modeller som uppsår när jämsälldhesvariablerna illförs den grundläggande modellen. Uöver en presenaion av de olika regressionerna så diskueras även upplägge kring dem. För a undersöka om de går a påvisa någo samband mellan kvinnlig sysselsäning och illväx måse vi uvidga den grundläggande modellen (1) i kapiel 6 genom a illföra de så kallade jämsälldhesvariablerna. 8.1 Tes av enskilda jämsälldhesvariabler Försa delen av undersökningen går u på a jag illför en variabel i age för a se om de enskil kan illföra den grundläggande modellen någo. Dea esar jag genom a ia på den juserade förklaringsgraden där en ökning skulle innebära a den illförda variabeln förbärar modellen. Jag iar även på luningsparamerarnas p-värde för a se huruvida de uppvisar signifikans på fem, io eller femon procens nivå och om de på så vis går a uläsa någo samband mellan vald jämsälldhesvariabel och illväx. En signifikan rikningskoefficien som är sörre än noll skulle innebära a den illhörande variabeln har en posiiv inverkan på den ekonomiska illväxen medan en signifikan koefficien som är mindre än noll innebär a de går a påvisa a variabeln har en negaiv inverkan på illväx. Får vi en luningsparameer med e för sor p-värde, som allså ine är signifikan, så kan vi ine uala oss om några samband mellan den förklarande variabeln och ekonomisk illväx. Vi får ill a börja med fyra uvidgade modeller. Jag börjar med a undersöka om de finns någo samband mellan andelen akiva kvinnor och illväx efersom de är lie av själva kärnan i upprinnelsen ill uppsasen: Tillväx = u + β Inflaion 4 + β Iniial BNP 1 + β Inveseringar + β Offenlig konsumion β Öppenhe 6 + β Ubildning 3 + β Andel kvinnor (2) Näsa uvidgade modell har illförs variabeln andel akiva män. Dea för a jämföra resulae från modell (2). Om de skulle visa sig a andelen kvinnor ine är signifikan eller

27 a den har en negaiv eller posiiv effek för illväxen så kan de vara inressan a se om de blir e liknande resula om andelen män illförs separa för a se om de går a uläsa huruvida köne spelar någon roll: Tillväx = u + β Inflaion 4 + β Iniial BNP 1 + β Inveseringar + β Offenlig konsumion 5 2 (3) + β Öppenhe 6 + β Ubildning 3 + β Andel män 7 + I den redje uvidgade modellen (den fjärde oal) så handlar de åerigen om a göra en jämförelse med modell 2 och 3. Beroende på vilka resula som dessa genererar så kan de vara inressan a se om andelen akiva oal, oberoende av kön, ger liknande eller hel olika resula och vilka slusaser som kan dras av de: Tillväx = u + β Inflaion 4 + β Iniial BNP 1 + β Inveseringar + β Offenlig konsumion 5 2 (4) + β Öppenhe 6 + β Ubildning 3 + β Andel akiva 7 + I den sisa uvidgade modellen som den försa delen av undersökningen ugör har jag lag ill den andra jämsälldhesvariabeln som kan sägas illhöra de som själva uppsasen handlar om, nämligen skillnaden mellan andelen akiva män och andelen akiva kvinnor. Ju mindre denna skillnad är, deso mer jämsäll ska lande allså vara och frågan är om vi kan påvisa samband med illväx. Här blir jämsälldhesbegreppe någo mer absrak än när vi iar på andelen akiva kvinnor efersom den kvinnliga sysselsäningen ändå bidrar ill produkionen mer direk än vad en minskning i skillnaden mellan kvinnor och män gör även om en minskning i denna skillnad förmodligen kommer av en ökad kvinnlig sysselsäningsgrad: Tillväx = u + β Inflaion 4 + β Iniial BNP 1 + β Inveseringar + β Offenlig konsumion 5 2 (5) + β Öppenhe 6 + β Ubildning 3 + β Differens män, kvinnor

28 8.2 Tes av kombinaion av jämsälldhesvariabler Den andra delen av undersökningen går u på a uvidga den grundläggande modellen genom en kombinaion av jämsälldhesvariabler. Dea gör jag främs för a se om resulaen jag får då skiljer sig från de jag får i den försa delen. Åerigen kommer jag ia på den juserade förklaringsgraden för a se huruvida modellen förbäras genom uvidgningarna och därefer ser jag ill p-värdena för a uläsa evenuell signifikans och så vidare som jag beskrev i 8.1. Jag börjar med a lägga ill andelen akiva kvinnor och andelen akiva män för a se om de illför någo a ha med båda dessa samidig isälle för bara en av dem i age: Tillväx = u + β Inflaion 4 + β Andel män 8 + β Iniial BNP 1 + β Inveseringar + β Offenlig konsumion β Öppenhe 6 + β Ubildning 3 + β Andel kvinnor (6) I den sisa uvidgade modellen har jag uöver andelen akiva kvinnor och andelen akiva män även lag ill andelen akiva oal. Åerigen vill jag kunna jämföra om resulae förändras jämför med resulaen från modell 2, 3 och 4: Tillväx = u + β Inflaion 4 + β Andel män 8 + β Iniial BNP 1 + β Offenlig konsumion 5 + β Andel akiva 9 + β Inveseringar 2 + β Öppenhe 6 + β Ubildning 3 + β Andel kvinnor (7) 28

29 9. Resula I dea kapiel preseneras resulaen från esen av regressionerna i kapiel 6 och 8. Resulaen är uppsällda i abeller som visar rikningskoefficienerna med respekive p-värde inom paranes och den illhörande juserade förklaringsgraden sam Durbin-Wason saisikan för a kunna ueslua auokorrelaion. 9.1 Tes av enskilda jämsälldhesvariabler Här nedan preseneras resulaen från skaningarna där jag har lag ill en jämsälldhesvariabel i age ill den ursprungliga regressionen för a se om de enskil uppvisar några samband med ekonomisk illväx U (inercep) 45,658 (0,000) 45,726 (0,000) 42,998 (0,000) 47,185 (0,000) 44,009 (0,000) Iniial BNP -5,286 (0,000) -5,303 (0,000) -5,216 (0,000) -5,368 (0,000) -5,298 (0,000) Inveseringar 2,644 (0,010) 2,693 (0,011) 2,589 (0,012) 2,743 (0,008) 2,783 (0,007) Ubildning 0,014 (0,946) 0,016 (0,940) 0,0004 (0,998) 0,030 (0,887) 0,010 (0,962) Inflaion -0,114 (0,006) -0,112 (0,007) -0,113 (0,006) -0,112 (0,007) -0,108 (0,009) Offenlig konsumion -0,147 (0,008) -0,140 (0,033) -0,146 (0,009) -0,129 (0,034) -0,119 (0,062) Öppenhe 0,045 (0,000) 0,046 (0,000) 0,044 (0,000) 0,048 (0,000) 0,047 (0,000) Andel kvinnor -0,008 (0,825) Andel män 0,042 (0,350) Andel akiva -0,037 (0,490) Differens män-kvinnor 0,030 (0,371) 2 R Adj 66,64% 66,34% 66,61% 66,48% 66,58% Durbin-Wason saisika 2,032 2,031 2,044 2,024 2,034 Tabell 9.1 Rikningskoefficienerna för varje variabel med respekive p-värde inom paranes. Förs kan vi konsaera a Durbin-Wason saisikan visar a ingen auokorrelaion föreligger enlig formeln som finns beskriven i I den ursprungliga modellen (1) så ser vi a samliga variabler är signifikana på fem procens nivå (p-värde < 0,05) föruom ubildning. Iniial BNP, inflaion och offenlig konsumion 29

30 uppvisar alla negaiva rikningskoefficiener, vilke innebär a de skulle ha en negaiv effek på ekonomisk illväx. Inveseringar har ine hel oväna en posiiv inverkan på ekonomisk illväx och även öppenhe visar svaga posiiva endenser. Ubildningskoefficienen är förvisso posiiv, men p-värde är så pass sor a de ine går a göra några ualanden om e evenuell samband, vilke går emo idigare undersökningar på samma ämne där ubildning och ekonomisk illväx uppvisar posiiva samband. 37 När vi i näsa modell (2) lägger ill andelen kvinnor som förklarande variabel, får vi i sor se samma resula borse från a andelen kvinnor ine uppvisar signifikans på varken fem, io eller femon procens nivå och vi kan därför ine påvisa någo samband mellan den någo negaiva koefficienen och ekonomisk illväx. Vi ser även a R blir mindre, vilke bekräfar a andelen kvinnor ine illför modellen någo i sig. 2 Adj I den redje modellen (3) har andelen män lags ill som en förklarande variabel, men precis som med andelen kvinnor så visar p-värde a den ine är signifikan och även här är R mindre än för den ursprungliga modellen. För de övriga variablerna blir resulae åerigen mer eller mindre lika som i den försa modellen. 2 Adj Även i den fjärde modellen (4) där andelen akiva oal har lags ill blir resulaen desamma., P-värde översiger fem, io och femon procens signifikansnivå och R minskar relaiv den försa modellen. 2 Adj Sluligen kan de konsaeras i modell (5) a skillnaden mellan andelen kvinnor och andelen män, som lags ill som förklarande variabel i den feme modellen, ine heller uppvisar någo samband med ekonomisk illväx. Differensen kvinnor-män är ine signifikan, R är mindre än i den ursprungliga modellen och vi kan allså ine påvisa någon korrelaion med ekonomisk illväx. 2 Adj 37 Se.ex. Barro, R.J. (1991) 30

31 9.2 Tes av kombinaion av jämsälldhesvariabler I abellen nedan preseneras resulaen från skaningar som gjors där jag varefer har lag ill yerligare en jämsälldhesvariabel för a se om de då går a uläsa någo samband U (inercep) 45,658 (0,000) 45,726 (0,000) 42,764 (0,000) 51,261 (0,000) Iniial BNP -5,286 (0,000) -5,303 (0,000) -5,245 (0,000) -5,489 (0,000) Inveseringar 2,644 (0,010) 2,693 (0,011) 2,694 (0,011) 2,282 (0,028) Ubildning 0,014 (0,946) 0,016 (0,940) 0,002 (0,993) 0,092 (0,659) Inflaion -0,114 (0,006) -0,112 (0,007) -0,109 (0,009) -0,126 (0,003) Offenlig konsumion -0,147 (0,008) -0,140 (0,033) -0,129 (0,052) -0,148 (0,024) Öppenhe 0,045 (0,000) 0,046 (0,000) 0,046 (0,000) 0,045 (0,000) Andel kvinnor -0,008 (0,825) -0,019 (0,624) 0,199 (0,049) Andel män 0,048 (0,304) 0,130 (0,025) Andel akiva -0,381 (0,021) 2 R Adj 66,64% 66,34% 66,36% 67,77% Durbin-Wason saisika 2,032 2,031 2,043 2,057 Tabell 9.2 Rikningskoefficienerna för varje variabel med respekive p-värde inom paranes Även här kan vi börja med a konsaera a ingen auokorrelaion föreligger enlig Durbin- Wason saisikan. Modellerna 1 och 2 är desamma som i diskussionen ovan. Anledningen ill varför jag har med dem även i abell 9.2 är för a skapa en bäre översik vid jämförelsen av hur modellen förändras för varje ny illagd variabel. I modell 6 har de uöver andelen kvinnor lags ill andelen män och precis som i de idigare modellerna så kan vi ine påvisa någo samband med ekonomisk illväx. P-värdena för andelen kvinnor och andelen män är för sora och R ökar visserligen någo i modell 6 jämför med i modell 2, men är forfarande mindre 2 Adj än i den urprungliga modellen. Förs när vi dessuom lägger ill andelen akiva oal ser vi a R ökar och a vi får e resula som gör a vi kan uala oss om evenuell korrelaion 2 Adj med illväx. Nu visar p-värdena a alla de re så kallade jämsälldhesvariablerna, andelen kvinnor, andelen män sam andelen akiva, är signifikana på fem procens nivå. Vi kan även se a andelen kvinnor och andelen män uppvisar e posiiv samband med ekonomisk illväx medan andelen akiva oal skulle ha en negaiv inverkan på illväxen. Inressan är också a 31

32 rikningskoefficienen för andelen kvinnor är någo högre än den för andelen män, vilke allså skulle anyda a andelen akiva kvinnor har en sörre påverkan på illväxen än andelen akiva män. 32

33 10. Analys I de här kapiele följer en redogörelse för hur resulaen ovan ska olkas och för vilka fakorer som kan komma a påverka deras rovärdighe och relevans. Syfe med denna uppsas var a undersöka huruvida jämsälldhe mellan kvinnor och män påverkar den ekonomiska illväxen. Tesen jag hade innan undersökningen var a andelen akiva kvinnor borde öka illväxen efersom de skulle innebära fler yrkesarbeande människor som bidrar ill landes produkion. De finns dock e lie problem i diskussionen om jämsälldhe och illväx och de är frågan om orsak och verkan. Gör en ökad ekonomisk illväx a kvinnans emancipaion kan a far eller är de så a ökad jämsälldhe skjuer på illväxen? Förmodligen både och. Å ena sidan kan välsånd för e land innebära a människor i allmänhe jänar så pass bra a en familj klarar sig på en inkoms så a kvinnan kan bli hemmafru. För e anna land kanske välsånd beyder a saen har råd a erbjuda omfaande barnomsorg som gör de möjlig för både mammor och pappor a kombinera karriär och familj. Hisorisk se så kan vi se a de försa kvinnorörelserna drog igång vid mien av 1800-ale när indusrialiseringen av väsvärlden pågick för full och den ekonomiska illväxen skö i höjden 38, vilke skulle kunna anyda a de är de ökade välsånde som få kvinnor a slå sig fria i e idig skede. Tros min es om yrkesarbeande kvinnors inverkan på illväxen så gav min undersökning ine rikig de resula som jag hade änk mig, vilke kan ha flera orsaker. Några samband mellan andelen akiva och ekonomisk illväx går ine a påvisa förrän samliga re möjliga variabler (andel kvinnor, män och akiva oal) läggs ill i modellen samidig. De vill säga a dessa variabler en och en ine är signifikana, men illsammans så skulle de vara de. Och hur kommer de sig a andelen akiva oal uppvisar e negaiv samband med ekonomisk illväx medan andelen akiva kvinnor och män ger e posiiv samband? Enlig daan (se Bilaga 2) så kan vi se a andelen akiva män har sjunki medan andelen akiva kvinnor har öka genom åren. Andelen akiva kvinnor har dock öka beydlig mer än vad andelen akiva män har minska. Andelen akiva oal flukuerar däremo run ungefär samma nivå. Tros a jag i modell 7 får fram de resula som jag var ue efer så kan jag ine rikig lia ill dess rikighe. Om jag ar med både akiva män och kvinnor sam akiva 38 Naionalencyklopedin, NE.se 33